I detta kapitel diskuteras resultatet. Utifrån den analys som genomförts, samt det resultat som erhållits ges förslag till fortsatt arbete.
6.1 Värdering av resultat
Projektets syfte var att undersöka möjligheten till att minska ledtiden för produktionen av brandglas samt att kvalitetssäkra produktionsprocessen. Målet i projektet anses delvis uppfyllt då de hittills påbörjade förbättringsförslagen har givit resultat i rätt riktning. Att fortsätta med arbetet kring Lean ger företaget en förutsättning att fortsätta sänka ledtiden och därmed öka lönsamheten för brandglas. De ekonomiska kostnader som förändringarna kommer att medföra väger troligtvis upp då lönsamheten i processen förbättras parallellt med
förbättringsarbetet. Verktyget 5S har påbörjats på delprocessen sågen, liknande förändringar bör arbetas fram på övriga processteg för att även där minska slöseri. Viktigt att nämna är att detta endast är startskottet för 5S arbetet. För att nå ett långsiktigt och bra resultat krävs således mycket engagemang från både personal och ledning.
6.2 Fortsatt arbete
Under detta avsnitt redovisas förslag för huruvida företaget kan fortsätta arbetet mot en mer kvalitativ process med kortare ledtid. Förslag ges även på förbättringar ur ett hållbart
perspektiv. Eftersom hållbarhet kan delas in i tre olika delar, kommer det primära fokuset här ligga på social hållbarhet. Anledningen till detta är eftersom det är gruppen gemensamma beslut att det är inom detta område som största vinster kan och borde göras.
6.2.1 Fortsatt arbete med 5S
Det 5S arbete som påbörjats på avdelningen omfattar mestadels de två första S:en i modellen. För att lyckas med ett hållbart 5S arbete behöver alla delar av metoden upprätthållas. De två första S:en kan genomföras med relativ enkelhet, vilket bevisligen också har gjorts på delar av delprocess – sågning. Tillämpas resterande steg i metoden är det gruppens samlade tro att ledtiden kan minskas ytterligare. Däremot gäller att stora delar av de produktivitets- och kvalitetsfördelarna som metoden erbjuder framträder i de sista S:en (systematisk städning, standardisera, självdisciplin). Exempel på aktiviteter för att kunna upprätthålla 5S är:
• 5S-månad, förslagsvis en gång per år för att stimulera insatserna. • 5S-dagar, en till fyra dagar per månad inklusive utvärderingar. • 5S-seminarier ledda av experter.
• 5S-besök hos andra företag.
• 5S-patruller som följer en viss rutt. • 5S-mönsterarbetsplatser.
• 5S-tävlingar och prisutdelningar. • 5S-utställningar.
• Fem minuter 5S varje dag.
Genomförandet av några eller flera av dessa aktiviteter har visat sig varit lyckat för att upprätthålla 5S i det långa loppet. [19]
6.2.2 Fortsatt arbete med processtänk
Det är märkbart på avdelningen att operatörerna har traditionellt tänkande, de klandrar varandra istället för processen. Utbildning krävs för att frångå synsättet att bara fullfölja sina egna arbetsuppgifter och istället fokusera på processens helhet. Nyckeln med att lyckas med denna omställning ligger i att tillsammans som ett lag sträva efter att förbättra processen vid de tillfällen då problem uppstår. Ett angreppssätt skulle vara att assistera vid processteget såg, för att på så sätt utjämna arbetsbelastningen och korta ned processtiden. För att enklare möjliggöra en sådant beteende måste inställningen till arbetet ändras. Viktigt att poängtera är att detta bör ske via utbildning för att få förståelse om varför förändringar sker.
6.2.3 Arbete för hållbarhet
De förbättringsförslag som redovisas här avser förbättringar som främjar social hållbarhet. Tillverkningsprocessen för brandglas präglas till stor del av onormala arbetspositioner och otympliga lyft. Dessutom finns en upphöjning i anslutning till sågning och tvättning. Denna upphöjning blir blöt från vattnet som genereras från sågning. Denna är väldigt lätt att halka på, vilket kan leda till arbetsskador för personal, speciellt med glas och farliga verktyg i form av sågar som finns i närheten. I enlighet med de råd och föreskrifter enligt Arbetsmiljöverket bör dessa rådande arbetsförhållande ses över för att skapa en trygg arbetsplats för
operatörerna. En matta bör läggas i anslutning till ytan där sågningen sker för att minimera risken för olycksfall, se Belastningsergonomi AFS 2012:2 under rubrik 3.6.2.
Något som bör ses över på avdelningen är skyddsutrustningen, eventuellt att ställa högre krav över vad som behöver användas i arbetet, glasrutorna är stora, tunga och otympliga.
Eventuellt bör det vara krav på andra skyddsskor som ger ett effektivare skydd längs hela foten. Även skyddsglasögon kan vara lämpligt då det finns risk att glassplitter skjuts iväg, framförallt vid delprocess - sågning.
Belastningsergonomin anses inte vara lika påtaglig för operatörer vid tvätt, poler och tejp jämfört med sågning. Detta eftersom både poleringsbordet och tejpbordet är placerade i en bra höjd ur ergonomiskt perspektiv. Dessutom hjälper ofta operatörerna varandra med lyft vid dessa steg, vilket inte leder till lika tröttsamma belastningar. Det finns även redskap som gör att glasrutan kan vridas runt på ett enkelt sätt utan någon ansträngning. Den kritiska delen vad gäller ergonomi är vid processteget sågen. Arbetet innebär onaturliga rörelser vid exempelvis mätning av glas.
Som tidigare redovisats står sågen för 57% av den totala ledtiden vilket innebär väntan för resterande processteg, detta är något som kan medföra en inre stress för operatören vid sågen. Det kan undvikas genom att som nämnt tidigare, införa ett processtänk på avdelningen. Genom att samarbeta i detta steg går det att optimera denna väntan för de andra två operatörerna och stressen kan minimeras. Lyftredskap finns att tillhandahålla för alla processteg, men i och med stress som kan uppkomma i det första processteget kan
avvägningar göras att lyftredskapen undviks i fall där det egentligen skulle behövas. Detta bör ses över hur tungt man får lyfta, annars kan onödiga skador uppstå i form av ryggbesvär. Därför rekommenderas det att här se efter i AFS 2006:6 Användning av lyftanordningar och lyftredskap under rubrik 3.6.4 för mer information vad som gäller.