6.1 Diskussion och slutsatser
Syftet med denna undersökning är att se vilken bild som förmedlas av manliga och kvinnliga arbetare i lokala industriföretag samt under metallindustriförbundets möten under åren 1960– 1980 och hur genus konstrueras i olika sammanhang. Industriföretagen Nyby Bruk, FE Lindström och AB Bolinder- Munktell visar hur deras personaltidningar och
metallindustriförbundets möten kan vara med och konstruera genus och då synliggöra ett genuskontrakt som är i förändring. Könsstrukturer har skapats i alla tider och skapas ständigt i samhället som vi lever i. Det finns en maktaspekt som sedan lång tid tillbaka spelat en stor roll på hur vi ser på män och kvinnor. Länge har kvinnor haft en underordnande roll där mannen har varit normen och haft en hierarkisk överordning i hemmet, arbetsmarknaden och även i det politiska livet. Samhället har hela tiden präglats av att det är mannen som är
normbärare och detta visar sig i den tidigare forskningen på ett eller annat sätt. För att besvara den första forskningsfrågan som handlar om vilka som kommer till tals i tidningarna och på metallindustriförbundets möten så kan detta förklaras utifrån Yvonne Hirdmans tankar om genuskontraktet. Majoriteten av de som kom till tals i tidningarna var män. Från mitten av 1960-talet var det ytterst få artiklar där kvinnor fick komma till tals. Under mitten och senare delen av 1970-talet fanns ett större talutrymme för kvinnor i tidningarna. På
metallindustriförbundets möten, fanns det däremot inte alls mycket talutrymme för kvinnor. Det var män som satt på styrelseposterna och som talade vid mötena och frågar som
diskuterades handlade om jämställdhet och löner i allmänhet men inget specifikt som endast kunde kopplas till kvinnor.
Enligt Hirdmans tankar kring genus så kan detta förklaras med hjälp av genuskontraktets huvudprinciper; isärhållandets logik och mannen som normbärare och ”standardmänniska”. Kvinnor och män hålls ofta isär på grund av deras kön där mannen värderas högre än kvinnorna. I tidningarna kommer kvinnor till tals till viss del men samtidigt ser man i källmaterialet att kvinnor ofta sätter sig i relation till männen och tvärtom. Detta tyder på att genus skapas och förändras i personaltidningarna och fackföreningsprotokollen på liknande sätt som i samhället. Att industrier var en mansdominerad arbetsmarknad kan förstås utifrån den tidigare forskningen då större delen av arbetarna utgjordes av manlig arbetskraft, detta
35
kan tydliggöras med hjälp av bland annat Ulla Wikander och Maria Akres tidigare studier. Kvinnors arbeten var ofta bestämda i förhållande till männen där kvinnor i mindre
utsträckning fick det svårare att avancera inom företagen. Detta var något som präglade industrierna även i Eskilstuna.
För att besvara den andra forskningsfrågan så finns det en hel del citat i källmaterialet som tydligt visar vilken bild som industrierna förmedlar av män respektive kvinnor. Tidningarna förmedlar en bild av att det är mannen som är normen i industrierna, de är stresståliga, starka och klarar av alla uppgifter i industrin medan kvinnorna ses som en bra arbetskraft samtidigt som deras fysiska styrka inte är lika bra som männens. Kvinnorna har egenskaper som innebär att de är moraliska, noggranna och stöttande. Kvinnorna själva trivs på arbetet och har
arbetsuppgifter som är typiskt manliga och klarar av att få lite smuts under naglarna och fungerar bra ihop med de manliga arbetskollegorna. I vissa fall så anser de sig själva som svaga och tror inte på sin egen förmåga. Männen är positiva till kvinnorna i industrierna, dock råder osäkerhet och ovana över att ha kvinnliga arbetskollegor. Enligt männen klarar inte kvinnan av vissa arbetsuppgifter i industrierna samtidigt som fler yrken öppnas upp till
kvinnans fördel. En del kvinnor anser att vissa arbeten inte är till för kvinnor. De målar upp en bild av sig själva som svaga och att de i flera fall ber om hjälp av de manliga arbetarna med vissa uppgifter. Flera synpunkter av företaget presenteras om hur de ställer sig till tanken av att få in fler kvinnor i industrierna. Företagen är positiva till kvinnlig arbetskraft men anser att vissa yrken är mer lämpade för männen. I personaltidningarna så råder en väldigt
individualistisk syn på hur man ser på kvinnor som arbetskraft i industrierna samtidigt som många argument från individer är lika varandra.
Genus har under historiens gång konstruerats med hjälp av ett samhälles traditioner, normer, värderingar och attityder. Det traditionella könsrollstänkandet har förändrats i och med politiska förändringar, samhällsdebatter, och de individer som bor i ett samhälle vid en viss tid. Genuskontraktet, det osynliga kontraktet som finns mellan män och kvinnor har haft grundprinciper som under olika tidsperioder förändrats snarare än att helt nya genuskontrakt skapats. Genuskontraktet genomgick stora förändringar vid 1960- och framförallt 1970-talet. Detta kan vi dra slutsatser genom undersökningens resultat men även utifrån bland annat Mats Anderssons avhandling som även den tyder på förändringar av genusordningen i industrier. Att kvinnorna hade en underordnad position roll i fackliga sammanhang är något som även visade sig i min undersökning. Genom att sätta personaltidningar i förhållande till
36
exempelvis fackliga sammanhang istället kan osynliggöra kvinnor medan personaltidningarna istället kan låta kvinnor komma till tals under denna tidperiod. Att samhället under denna period präglades av jämställdhetsdebatter och strejker är något som framkommer tydligt i den tidigare forskningen. Många grupper i samhället ville få sina röster hörda, kvinnor som inte längre ville acceptera löneskillnader, arbetsmarknadens orättvisor och framförallt männens överordning i både hemmet och i arbetslivet. Under 1960- och 70-talet skedde en hel del samhällsförändringar och nya attityder och reformer växte fram vilket skapade förändringar i ett genuskontrakt som sedan en tid tillbaka varit grunden för normerna i samhället.
Cornelia Wulffs studie utgår ifrån tankar om att en traditionell könsuppdelning av arbete och hushåll präglar samhället men att attityder till dessa könsmönster luckras upp i och med att strukturella samhällsförändringar sker och detta är något som även denna undersökning kan tydliggöra. I personaltidningarna kan man utifrån en hel del citat urskilja att synsättet vid denna period möttes med positivitet samtidigt som osäkerhet och ovana rådde hos många individer. Detta visar på förändringar av ett genuskontrakt där kvinnan börjar få en allt mer jämställd roll ute på arbetsmarknaden men även i hushållet. Resultaten från undersökningen visar att samhällets normer genomsyrar förmedlingen av manliga och kvinnliga arbetare i lokala industrier och att de attityder och traditionella könsroller som funnits vad gäller män och kvinnor konstruerar den genusordning som samhället präglas av vid en viss tid. Detta kan liksom den första forskningsfrågan förklaras utifrån ett genusperspektiv på så sätt att kvinnor och män hålls isär och får olika roller i samhället och på arbetsmarknaden på grund av genuskontraktets principer som är i ständig förändring.
6.2 Undersökningens relevans för läraryrket
Denna uppsats har bidragit med en ökad förståelse för vilka samhällsdebatter som samhället präglades av i samband med kvinnors intåg på arbetsmarknaden. Jämställdhet och jämlikhet är något som diskuterats mycket om på olika sätt och vid olika tidpunkter under historiens gång. Genom att undersöka, prata och skriva om detta så kan en sådan här typ av
undersökning bidra till att skapa en nyanserad och bredare bild av varför vårt samhälle ser ut som det gör idag. I skolsammanhang blir detta en viktig del att lära ut till elever då vårt samhälle inte är helt jämställt än idag och i läroplanen för gymnasieskolan så står det att vi som lärare ska fostra demokratiska medborgare och förmedla tankar om jämställdhet och alla människors lika värde.78 Jämställdhet mellan män och kvinnor är bättre än för 50 år sedan
37
men samtidigt så finns det mycket att förbättra vad gäller detta både nationellt men framförallt internationellt. Undersökningen baseras på källmaterial som bevarats på ett arkiv och ur ett lärandeperspektiv så är en sådan typ av uppgift relevant att genomföra i elevgrupper, då eleverna aktivt får vara detektiver och leta efter fakta i primärkällor. Att använda arkiv som lärmiljö betyder att man låter eleverna få vara forskare genom att hitta historiskt källmaterial som de själva tycker är intressant. I kursplanen för historia står det att eleverna ska söka, granska och tolka källmaterial för att sedan kunna reflektera över detta och sätta det i
perspektiv till historiska skeenden.79 Genom att använda arkiv i undervisningssammanhang så
tar vi som lärare och elever vara på källmaterial som annars ligger inlåst samtidigt som eleverna får se ett annat perspektiv på historien som inte endast då är genom en lärobok eller från internet.
38