Örebro Universitet HumUS
Historia
”Kvinnor som stålmän”
En undersökning om vilken bild som förmedlas av manliga och kvinnliga
arbetare i tre olika industrier i Eskilstuna under perioden 1960–1980
Cajsa Axelsson Elfving Självständigt arbete i historia 15 hp Handledare: Patrik Winton Examinator: Izabela Dahl Vårterminen 2020
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning... 3
1.Inledning ... 4
1.2 Syfte och frågeställningar ... 4
1.3 Bakgrund ... 5
1.3.1 Industrialiseringen ... 5
1.3.2 Industristaden Eskilstuna ... 5
1.3.3 Kvinnor i Eskilstunas industrier under 1900-talet ... 6
1.3.4 Nyby Bruk och Torshälla stad ... 7
1.3.5 AB Bolinder- Munktell... 7
1.3.6 FE Lindström AB ... 8
2. Forskningsläge... 8
2.1 Kvinnor och män i industristaden Eskilstuna ... 8
2.2 Genus och arbetsmarknad ... 10
2.3 Förändringarna under 1960- och 70-talet ... 12
2.4 Sammanfattning ... 15
3.Teoretiska utgångspunkter ... 15
4. Metod och källmaterial ... 17
4.1 Metod ... 17
4.2 Källmaterial, avgränsningar och urval ... 18
5. Undersökning ... 20
5.1 Kvinnliga arbetares uppfattning av att arbeta på industrierna ... 20
5.2 Männens syn på kvinnliga arbetare på industrierna ... 25
5.3 Företagens syn på kvinnliga arbetare och deras strategier för att få in mer kvinnor i industrierna ... 29
6. Diskussion ... 34
6.1 Diskussion och slutsatser ... 34
6.2 Undersökningens relevans för läraryrket ... 36
7. Käll- och litteraturförteckning ... 38
Otryckta källor ... 38
Tryckta källor ... 38
3
Sammanfattning
Samhällsutvecklingen på 1960- och 1970-talet bidrog till olika debatter om jämställdhet mellan könen som grundade sig i argumentationer som handlade om att bevara eller förändra strukturen på familjen. Detta familjeideal har sedan lång tid tillbaka utgått ifrån att kvinnans roll ska vara i hushållet genom att vara husmoder och att mannen ska försörja henne.
Förändringarna som skedde vid denna period ändrade på det tidigare familjeidealet då allt fler kvinnor kom ut på arbetsmarknaden. Syftet med studien är att ge kunskap om vilken bild som förmedlas av manliga och kvinnliga arbetare vid ett antal industriföretag och vid
metallindustriförbundets möten för att se hur dessa olika sammanhang kan konstruera genus. De frågeställningar som kommer att användas för att besvara undersökningens syfte är; ”Vilka är det som kommer till tals i personaltidningarna Volvo BM nytt, Nyby bruks AB och
Ställskruven samt under metallindustriarbetarförbundets möten mellan perioden 1960–1980?”
samt ”Vilken syn på män och kvinnor i företagen presenteras i personaltidningarna Volvo BM
nytt, Nyby bruks AB och Ställskruven mellan perioden 1960–1980?”. Resultatet på
undersökningen visar att det är fler män som kommer till tals i personaltidningarna och på metalindustriförbundets möten. På metalindustriförbundets möten osynliggörs kvinnor medan kvinnor istället för mer talutrymme i personaltidningarna. De kvinnor som kommer till tals i tidningarna trivs på sina arbetsplatser men är få i jämförelse med männen. Männen förmedlar en bild av att kvinnor är fysiskt underlägsna och passar till vissa arbetsuppgifter. Företagen har använt en hel del strategier för att få in kvinnor i industrierna och är även dem positiva till kvinnlig arbetskraft samtidigt som de råder ovana och osäkerhet att ha kvinnliga kollegor. Det traditionella könsrollstänket styr hur manliga respektive kvinnliga arbetare framställs i
företagen och på metallindustriförbundets möten. Personaltidningarna och
metallindustriförbundets möten konstruerar genus genom individuella attityder, normer och värderingar som samhället även präglas av.
4
1.Inledning
Könsrollerna mellan män och kvinnor har förändrats mycket under årens gång. Vägen till jämställdhet mellan könen har varit lång och krävande. Under efterkrigstiden ökade
efterfrågan på arbetskraft samtidigt som jämställdhetsdebatterna blossade upp i samhället på riktigt. Detta ledde till att allt fler kvinnor rekryterades in i industrier men även inom andra yrkesgrupper i samhället. Kvinnans intåg på arbetsmarknaden möttes av bred kritik av många, då den traditionella kvinnorollen i flera århundraden inneburit att kvinnor ska betraktas som husmödrar och ta hand om hem och barn. Synsättet på kvinnor både i och utanför arbetslivet har sedan 1960- och 70-talet förändrats oerhört mycket men i och med omstruktureringen av samhället i stort så var denna period en viktig del i arbetet mot en mer jämställd
arbetsmarknad och samhälle.
Under 1960- och 70-talet präglades Sverige av en rad strukturella förändringar i samhället. Den offentliga sektorn expanderade, debatter om jämställdhet och arbetsmarknad cirkulerade i samhället. En allmän radikalisering av samhället skedde och det var inte bara
jämställdhetsfrågor som var i fokus utan även frågor om skolan, vården, politiken och samhället i sin helhet. Jämställdhetsdebatten som präglade samhället under denna period bottnade sig i att man ansåg att kvinnan inte skulle behöva vara beroende av mannen utan istället bli ekonomisk oberoende. Diskussionerna som pågick handlade om hur relationerna mellan könen skulle vara vad gäller barnomsorg, löner och särbeskattning. Under 1960-talet reformerades även den svenska familjepolitiken, vilket innebar att man ville förändra strukturen på familjen. Kvinnorna skulle bli en del av arbetsmarknaden och bidra med att arbeta ute i samhället och bli självständiga och därmed samhällsnyttiga. Detta innebar att man ville påskynda kvinnornas frigörelse från hemmet och reformera den traditionella
kvinnorollen som sedan lång tid tillbaka präglat samhället.1
1.2 Syfte och frågeställningar
För att kunna förstå de samhällsförändringar som skedde under 1960- och 70-talet i Sverige skulle det vara intressant att undersöka hur dessa tog sig uttryck på lokalnivå. Eskilstuna påverkades av dessa förändringar liksom mänga andra städer och därför är det intressant att undersöka hur den övergripande processen under 1960- och 70-talet gestaltade sig i olika
1 Susanna Hedenborg & Lars Kvarnström (2013), Det svenska samhället 1720–2010: Böndernas och arbetarnas tid, s. 304 och 316–318.
5
lokala industrier i staden Eskilstuna. Med utgångspunkt i källmaterialet som innefattar
personaltidningar och mötesprotokoll från metallindustriförbundet avdelning 78, är syftet med studien att ge kunskap om vilken bild som förmedlas av manliga och kvinnliga arbetare i vid ett antal industriföretag samt vid metallindustriförbundets möten. Genom att undersöka vilka individer som kommer till tals i personaltidningarna samt på metallindustriförbundets möten så kan studien synliggöra på vilket sätt genus konstrueras i olika sammanhang. För att kunna besvara studiens syfte kommer följande frågor att besvaras:
• Vilka är det som kommer till tals i personaltidningarna Volvo BM nytt, Nyby bruks AB och Ställskruven samt under metallindustriarbetarförbundets möten mellan perioden 1960–1980?
• Vilken syn på män och kvinnor i företagen presenteras i personaltidningarna Volvo
BM nytt, Nyby bruks AB och Ställskruven mellan perioden 1960–1980 utifrån Yvonne
Hirdmans genusteori?
1.3 Bakgrund
1.3.1 Industrialiseringen
Industrialiseringen, den industriella revolutionen, inleddes i Storbritannien under slutet på 1700-talet. Den industriella revolutionen innebar en omvandling från jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Denna tid präglades av uppfinningar och nya metoder som
effektiviserade jordbruket och industriernas tillverkningsprocesser ute i samhället. De var förändringarna inom jordbruket, naturtillgångar på råvaror men även urbaniseringen i samhället som utgjorde grunden för den industriella revolutionen. Fler människor flyttade in till städerna och befolkningstätheten ökade på grund av detta. Hundra år senare, i slutet på 1800-talet började Sverige industrialiseras. Sverige hade bra förutsättningar när
industrialiseringen drog igång då landet var rikt på naturtillgångarna skog och malm som tidigt fick en stor betydelse för svensk industri.2
1.3.2 Industristaden Eskilstuna
I och med industrialiseringens framfart i samhället på 1800-talet så började flera länder och städer att övergå från hantverk och jordbruk till arbete i fabrik och industrier. Under 1870-talet befann sig Sverige i en konjunkturuppgång, detta innebar för Eskilstunas del att efterfrågan på smidesvaror ökade. I och med detta så påskyndades processen av att gå från
6
hantverks- till fabriksproduktion. En annan bidragande orsak till Eskilstunas utveckling under denna period var att staden anslöt sig till det svenska järnvägsnätet på grund av införandet av ångkraft. Fabriksmedarbetare och antalet fabriker ökade i snabb takt och under slutet på 1800-talet hade Eskilstunas fabriker ökat kraftigt i antal, från 3 till 120. Under denna period var Eskilstuna en utpräglad industristad med störst industritäthet i landet. Fram till och med 1960-talet dominerades näringslivet i staden av smides och verkstadsindustrin; järn och
stålindustrier. Under 1960-talet fick teknologin framfart och den rådande högkonjunkturen i samhället fick en stor betydelse för industrierna och ökade därmed sysselsättningen på många ställen i Sverige, även i Eskilstuna. Under 1970-talet började dock industrierna få problem i och med stora strukturella förändringar, ökad konkurrens, avmattning i konjunktur,
internationell konkurrens men även av modernare teknik, detta drabbades Eskilstuna hårt av då sysselsättningarna inom industrin minskade.3
1.3.3 Kvinnor i Eskilstunas industrier under 1900-talet
Under 1900-talet har Eskilstuna genomgått ett antal olika samhällsförändringar och kvinnors position i samhället har förändrats. I början av 1900-talet ökade kvinnors deltagande i de flesta yrkesgrupper och vidare in på 1920-talet dominerade kvinnor inom det husliga och reproduktiva området. I Eskilstuna har andelen yrkesverksamma kvinnor varit låg och under 1930-talet var endast 15 procent av yrkesutövarna inom Eskilstunas järn- och metallindustrier kvinnor. Kvinnorna var istället mer verksamma i andra branscher som till exempel
textilindustrin. I Eskilstuna kan man anta att det var fler kvinnor som arbetade i
industrisammanhang då det förkom ett så kallat osynligt hemarbete. Detta innebar att kvinnor hämtade material från någon fabrik som de sedan tog hem och polerade. De fungerade som en osynlig arbetskraft då de inte blev registrerade som anställda av företagen och deras
arbetsuppgift var att polera silverprodukter hemma i hushållet och sedan lämna tillbaka till fabrikerna. I och med teknikens framfart så försvann handpolerandet så småningom och vid 1960-, 70- och 80-talet ökade kvinnors intåg på arbetsmarknaden runt om i landet och även i Eskilstuna. Det var i många fall motstånd mot kvinnors intåg på arbetsmarknaden och inom Eskilstuna industrin på 1960-talet fanns det exempelvis prislistor för män och kvinnor, där kvinnorna fick de lägre lönerna som på många andra platser i Sverige och världen.4 Nyby
Bruk är ett exempel på en industri som har haft ett intresse av att få in kvinnor i produktionen
3 Bror- Erik Ohlsson, Christer Ericsson & Ulf Magnusson (2002), Eskilstunas Historia: 1800-talet och 1900-talet, s. 194–198.
7
under tidigt 1960-tal. Vid år 1963 gjordes en del förberedelser i företaget för att få in kvinnor i företaget och vid år 1968 var åtta procent av företagets anställda kvinnor och detta ökade gradvis under de kommande åren.5
1.3.4 Nyby Bruk och Torshälla stad
Torshälla är en stad som ligger precis i anslutning till Eskilstuna och har som likt Eskilstuna varit beroende av industrier. Under 1930-talet kom ett förslag om att förena Torshälla med Eskilstuna, men detta förslag avböjdes och Torshälla fortsatte som en självständig liten stad men med goda förbindelser till Eskilstuna.6 Nyby Bruk grundades 1829 i Torshälla och blev
ett aktiebolag år 1872, åren efter började plåtvalsverk, stångvalsverk och en spikfabrik att upprättas där. År 1944 började bolaget rikta in sig på tillverkning av rostfritt stål i form av plåt, rör och stångstål att produceras där. Vid 1950-, 60- och 70-talet hade Nyby Bruk en gynnsam utveckling av sitt företag och var vid denna tid en av de största tillverkarna av plåt i Europa. Senare började man även rekrytera arbetare från andra länder, speciellt från Finland för att täcka de behov av arbetskraft som skapats. Under 1970-talet skedde
strukturomvandlingar inom stålindustrin vilket ledde till ökad specialisering och minskad personalstyrka.7
1.3.5 AB Bolinder- Munktell
Uppfinnaren Johan Theofron Munktell kom till Eskilstuna under 1800-talet och fick till uppgift att modernisera gevärsfaktoriet som var beläget i staden. Munktell grundade år 1932 sin egen mekaniska verkstad, där byggde han Sveriges första ånglokomotiv som blev
färdigbyggt år 1853. Efter detta var hans nya vision att mekanisera jordbruket, genom att skapa det som kom att kallas för lokomobiler. År 1879 ombildades företaget till ett aktiebolag och fick namnet Munktells Mekaniska Verkstad, de tillverkade då ånglokomobiler men började sedan även att tillverka traktorer.8 Hundra år senare, alltså 1932 slogs bolaget ihop
med J & C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB och fick då namnet AB Bolinder Munktell. 1950 såldes sedan företaget till Volvo som gjorde det till ett dotterbolag med varumärket BM
5 Ohlsson, Ericsson & Magnusson (2002), s. 269–271. 6 Ohlsson, Ericsson & Magnusson (2002), s. 266. 7 Ohlsson, Ericsson & Magnusson (2002), s. 269–271. 8 Ohlsson, Ericsson & Magnusson (2002), s. 62–66.
8
Volvo och senare Volvo BM. Vid denna period tillverkades bland annat skördetröskor, jordbruksredskap, traktorer och dieselmotorer av företaget.9
1.3.6 FE Lindström AB
FE Lindström AB grundades år 1856 av Frans Edward Lindström i Stenkvista innan företaget flyttades till Eskilstuna. Lindström var en av de pionjärer som under mitten av 1800-talet började använda industriella tillverkningsmetoder i Sverige. Sänksmidnings- och frälsnings-tekniken infördes i slutet av 1800-talet i de svenska stålmanufakturverkstäderna och i denna utveckling var Lindström med från början. Företaget har sedan 1856 tillverkat tänger av olika slag. Efter andra världskrigets slut ökade kravet på kvaliteten på verktygen och företaget genomgick en stor omställning vad gäller produktionen av varorna. I och med snabba tekniska utvecklingen som skedde under denna period kunde industrin leverera bra varor och tjänster av hög kvalitet, vilket företaget har kännetecknats av.10 Vid år 1974 såldes företaget till
Bahco verktyg AB.11
2. Forskningsläge
2.1 Kvinnor och män i industristaden Eskilstuna
För att få en bild av vad man tidigare undersökt och skrivit om vad gäller kvinnor i industrier i Eskilstuna så har Gun Johansson, bidragit med två essäer om just detta. Syftet med den första uppsatsen “Kvinnors liv och arbete” var att presentera ett antal okända kvinnors liv under 1900-talet med fokus på deras liv och tidigare arbeten. I ett kapitel ur boken Eskilstuna i våra
hjärtan: hundra år av minnen, beslut och utveckling finns Johanssons uppsats med där fokus
ligger på att undersöka vanliga kvinnors liv i industristaden Eskilstuna under 1900-talet. Uppsatsen bygger på intervjuer från olika personer som fick möjlighet att berätta om deras barndom, vilka arbeten som de själva haft samt deras föräldrar haft i början av 1900-talet. Yrken som var vanliga förr för männen under denna tidsperiod var murare, arbetare vid järnväg, gjuterier, olika industrier, polis, verkmästare och egen företagare. Vanliga yrken för kvinnor var exempelvis bagerska, städerska, arbete vid stålpress, nyckelmaskiner. De
intervjuade personerna berättar att de arbetat som piga, springflicka, hemmafru, polerare av silver, i bokhandel och på olika fabriker. I uppsatsen framkommer det att de kvinnor som
9 C. Bengt Ohlin (1996), ”Munktells var Sveriges första och största tillverkare av lokomobiler”, i Lars Paulsson (red.), Från muskelkraft till rymdfarkost, s. 125.
10 Mauritz Weden (1947), Lindströms Tänger. FE Lindström Aktiebolag. s.4–5.
9
arbetade inom industrin ofta fick de enkla jobben och att det var många kvinnor som arbetade med att exempelvis polera silver hemma i hushållet, då de inte var välkomna inne i
industrierna.12
Gun Johansson gjorde två år senare en fortsättning på hennes tidigare uppsats “Kvinnors liv och arbete”. Likt den föregående uppsatsen så samlade hon på liknande sätt in ytterligare berättelser från personer som arbetat i Eskilstuna stad under 1900-talet men fokuset hamnade på att undersöka silver tillverkningsindustrier i Eskilstuna. Personerna som intervjuades berättade om hur de själva eller släktingar polerat silver hemma hos sig som sedan skickats iväg tillbaka till industrierna. Johansson skriver hur fackföreningarnas uppkomst gjorde så att kvinnor blev mer involverade i industrierna samt hur hemarbete försvann mer och mer efter 1940-talet. Vidare fortsätter Johansson med att beskriva industriernas senare års utveckling genom fler berättelser från både män och kvinnor som arbetat i olika industrier i Eskilstuna. Syftet med uppsatsen var att belysa förhållandet mellan män och kvinnor samt att diskutera jämställdhet, genusperspektivet, kön, arbetsmiljöfrågor kopplat till berättelserna från olika individers tidigare arbetsliv i Eskilstuna.13
Det har skrivits en del om kvinnor i Eskilstunas industrier och Charlotte Johansson skrev år 2003 en kandidatuppsats om könsstrukturer inom industrin NIKE i Eskilstuna. Uppsatsens syfte var att se hur den kvinnliga respektive manliga representationen (arbetsvillkor och sysselsättningar) har sett ut på företaget. Skribenten valde att analysera företaget under åren 1960–1980 och på så sätt undersöka om representation och jämställdheten mellan könen förändrats något under den valda tidsperioden. Resultatet av uppsatsen visar att kvinnor var starkt underrepresenterade och att antalet kvinnor i företaget ökar i början av 1960 (tre procent kvinnor) och fortsätter att öka till och med år 1977 (20 procent kvinnor). Männen var normen i företaget och arbetsuppgifterna skiftade kraftigt då kvinnor ofta hade administrativa uppgifter, vissa arbetsuppgifter var mansdominerade medan vissa var dominerade av kvinnor. Löneklyftorna var stora i början av 1960-talet för att sedan mot slutet av 1970-talet bli mer jämställda.14
12 Gun Johansson (1999), “Kvinnors liv och arbete”, i Gun Johansson & Hans Johansson (red.), Eskilstuna i våra hjärtan: hundra år av minnen, beslut och utveckling, s. 51–88.
13 Gun Johansson (2002), “De gömda kvinnorna i Eskilstunas industrier”, i Gun Johansson, Hans Johansson, Klas Persson (red.), Eskilstuna i våra hjärtan: andra boken: hundra år av minnen, beslut och utveckling, s. 62– 92.
14 Charlotte Johansson (2003), Könsstrukturer inom industrin: en undersökning av representation, arbetsfördelning och arbetsvillkor på ett industriföretag i Eskilstuna 1960–1980.
10
I en avhandling skriven av Mats Andersson så har ytterligare en industri som är belägen i Eskilstuna undersökts. AB JO Öbergs & Son är en industri i Eskilstuna som likt många andra industrier i Eskilstuna sysslat med metallarbeten genom att tillverka bokföringsböcker. Kvinnan har haft en underordnad ställning gentemot de män som var verksamma i industrier och detta var något som Andersson ville undersöka vidare. Syftet med undersökningen var att se hur genusordningen förändrades i industrin under tidsperioden, 1890–1940. I avhandlingen ville Andersson undersöka hur kvinnors möjligheter till sysselsättningar förändrats över tid, vilken typ av roll som fackföreningarna fick vid förändringarna av genusordningen samt fackföreningens inställningar och attityder kring frågor om kvinnor i industrin. Vid
sekelskiftet var ungefär hälften av de anställda kvinnor och denna fördelning fortsatte genom den undersökta perioden. Studien visar vidare att kvinnorna hade en underordnad roll i
fackliga sammanhang, vid flera tidpunkter försvagades kvinnans position i industrin samtidigt som kvinnor vid flera tillfällen fick tillfälligt tillträde till traditionellt manliga arbeten, vid exempelvis krigstider. Vid 1930-talet i och med de kollektivavtal som inrättades tydliggjordes skillnaderna på manlig och kvinnlig lön i företaget. Senare under 1930-talet förbjöds även flera arbetsmoment för kvinnor såsom exempelvis press och saxar i och med ett ytterligare kollektivavtal.15
2.2 Genus och arbetsmarknad
Kvinnor och mäns arbetsuppgifter har alltid stått i en speciell relation till varandra i en fabrik. Boken Kvinnor och mäns arbeten: Gustavsberg 1880–1980, skriven av Ulla Wikander grundar sig i en studie av en porslinsfabrik i Gustavsberg där syftet var att undersöka relationen mellan män och kvinnors arbete som hon kallar för genusarbetsdelning.
Undersökningen spinner över en hundraårsperiod där Wikander ville se hur relationen mellan könen och arbetsfördelningen har förändrats över tid. Kvinnor har ofta haft enkla arbeten med lägre status och detta skapar omedvetet ett osynligt kontrakt (genuskontrakt) mellan könen vilket skapar en hierarkisk struktur, menar Wikander. Under 1800-talet ville man förverkliga de ideal som syftade till att kvinnor skulle vara hemarbetande och då sökte de sig ofta efter lönearbeten som kunde utföras i hemmen. Attityden till de fåtal kvinnor som arbetade i industrierna var att de bara skulle fungera som billig arbetskraft. Under 1900-talet fick kvinnor ofta arbeta i fabriken vid två olika typer av tillfällen; när ny teknik upprättades som
11
inte hade fått sin “genuskaraktär” ännu samt när teknik höll på att bli för gammal. Vilket i sammanhanget betyder att kvinnor fick de arbeten i fabrikerna som inte hade någon framtidsutveckling. Resultatet från undersökningen visar att kvinnors arbeten ofta var bestämda i förhållande till männens arbeten, vilket då innebär att synsätten om kvinnor i industrier ofta skapas utifrån ett maktperspektiv.16
Kvinnans rättsliga ställning har länge varit underordnad mannens och detta är något som Eva Schömer har valt att undersöka i sin avhandling Konstruktion av genus i rätten och samhället. Syftet med avhandlingen var att behandla kvinnors rättsliga ställning efter år 1976 ur ett arbetsrättsligt perspektiv. Hon utgår ifrån situationen på arbetsmarknaden för att sedan fokusera på konstruktionen av genus i sammanhanget. Resultatet av hennes studie visar att jämställdhetslagens tillkommande inte medfört att synen på kvinnor och män har förändrats och att en förklaring till detta är de sociala normerna som bestämmer vilka som lämpar sig till vissa arbeten och vissa inte. Jämställdhetsarbetet ifrågasatte däremot de traditionella
värderingarna som fanns om män och kvinnor. Studien visar att genus ständigt konstrueras utifrån de lagar som tillkommer och skapas samhället, och att dessa lagar i många fall osynliggör kvinnor. De biologiska skillnader som finns mellan könen kan även förklara den könssegregerade arbetsmarknaden som finns och har funnits.17
I en essä i boken Kontrakt i kris skriver Ulla Wikander om genusarbetsdelningen och hur detta påverkat vilka arbeten som anses vara kvinnliga och manliga. Genusarbetsdelningen ger uttryck för kvinnors underordnade ställning i samhället i förhållande till mannens. Wikander konstaterar att det är kvinnor i lönearbete som fått sämst betalt av alla löntagare. Det är oftast arbeten som är slitsamma, monotona och ointressanta som är lågstatusyrken, vilket var de arbetsuppgifter som kvinnor ofta fick när de kom ut i arbetslivet. En arbetares status beror i dom flesta fall på uppfattningen av andra arbetare.18 Wikander skriver vidare om att
genusarbetsdelningen sett olika ut vid olika tider, som hon benämner som brytningstid. Brytperioder indikerar på att arbetsdelningen ändras i och med samhällsförändringar, den tidiga industrialiseringen och efterkrigstiden är exempel på sådana brytperioder. Vid vissa
16 Ulla Wikander (1988), Kvinnors och mäns arbeten: Gustavsberg 1880–1980, s. 25 och 217–222. 17 Eva Schömer (1999), Konstruktion av genus i rätten och samhället, s. 352–356 och 358–359.
18 Ulla Wikander (1992), ”Delat arbete, delad makt: Om kvinnors underordning i och genom arbetet- en historisk essä”, i Gertrud Åström & Yvonne Hirdman (red.), Kontrakt i kris, s. 22–24.
12
tidpunkter kunde kvinnor komma att få arbetsuppgifter ute i samhället som egentligen var traditionellt manliga och som då skapar konflikter i hur man ser på genusarbetsdelningen.19
De processer och förändringar som exempelvis arbetarrörelsen och debatter om jämställdhet som skett i Sverige har även skett på liknande sett i andra länder. I artikeln ”Reframing the History of Women’s Wage Labour: Challanges of a Global Perspective” skrev Alice Kessler- Harris om kvinnors ställning på arbetsmarknaden och samhället under historiens gång utifrån ett globalt perspektiv. Kvinnor har sedan lång tid tillbaka varit att kvinnan ska vara hemma och ta hand om hushållet och barn samtidigt som männen ska arbeta och försörja familjen. Detta synsätt har lett till att samhällsstrukturer, traditioner, attityder och föreställningar av män och kvinnor efterlevs av kommande generationer. Kvinnors roll ute på arbetsmarknaden har varierat vid olika tidpunkter i historien men har oftast varit underordnad. En jämställd arbetsmarknad och jämställt förhållande mellan män och kvinnor är något som skett överallt i världen, i olika utsträckning och vid olika tider men överallt i världen har dessa processer skett för att skapa ett mer jämställt samhälle.20
2.3 Förändringarna under 1960- och 70-talet
Likt andra undersökningar som gjorts så är intervjuer ett sätt som används för att undersöka kvinnors upplevelse av att arbeta på företag som domineras av män. Maria Akre ingick i en projektgrupp tillsammans med flera andra personer som utifrån olika undersökningar samlat på sig 5 olika rapporter om kvinnors erfarenheter på manliga industriarbetsplatser. Akre som undersöker det svenska företaget Rayon AB beskriver hur de flesta kvinnor började arbeta på företaget mellan åren 1960–1980. De flesta av kvinnorna hade släktingar eller en man som redan arbetade på industrin och fick då förtur in på företaget. Många av de kvinnor som arbetade där kom även från andra länder såsom Finland och Jugoslavien. Flera av kvinnorna som arbetade på företaget trivdes på jobbet och stannade där i flera år i samband med att jämställdheten ökade under årens gång. Det som framkommer av undersökningen var att kvinnor var mer utsatta i industrierna och att de kvinnor som arbetade där upplevde att de sällan togs på allvar. Kvinnorna skulle lyssna på männen och de högre tjänsterna såsom
19 Ulla Wikander (1992), s. 36–38.
20 Alice Kessler- Harris (2004),”Reframing the History of Women’s Wage Labor: Challenges of a Global Perspektiv”, s. 186–206.
13
förman inom företaget var tillskrivna männen, vilket gjorde de svårt för kvinnor att bli tillfrågade tjänster med högre status.21
Under 60-talet fick kvinnor chansen att försörja sig själva på ett sätt som tidigare inte varit tänkbart på samma sätt. Christina Axelsson ville med sin avhandling ”Hemmafrun som försvann: Övergången till lönearbete bland gifta kvinnor i Sverige 1968–1981” undersöka vilken roll välfärdspolitiken haft i och med kvinnors intåg på arbetsmarknaden i Sverige under åren 1968–1981. I studien har skribenten genom levnadsnivåundersökningar kunnat följa individer över tid för att kunna se vilka förutsättningar och konsekvenser denna övergång hade bland gifta kvinnor i Sverige under den valda tidsperioden. I slutet på 1960-talet var de flesta kvinnor antingen anställda eller hemmafruar och under åren 1974–1981 utjämnades fördelningen av hushållsarbete mellan könen. Kvinnorna utförde fortfarande mer
hushållsarbete vilket indikerar på att de traditionella könsrollerna fortfarande spelade en stor roll under dessa år. Kvinnorna fick ökat handlingsutrymme i samhället och deras dubbelarbete ökades. 22
Attityder avspeglar ofta uppfattningar om verkligheten, och är baserade på hur samhället ser ut vid en viss tid. Före 1980-talet fanns det ett motstånd till kvinnors intåg på
arbetsmarknaden. Individer i samhället ansåg att kvinnor inte kunde kombinera rollen som mamma och arbetare. Hushållsarbetet har haft en traditionell rollfördelning där männen sköter underhållsarbetet i bostaden medan kvinnan sköter hushållsarbetet såsom städning,
matlagning, barnomsorg osv. Kvinnors arbete har inte värderats lika högt som mannens och i och med att kvinnor fick gå ut i arbetslivet så förändrades attityder till detta samt strukturen på familjen. Cornelia Wulff har i sin studie för avsikt att mäta dessa förändringar,
inställningar och attityder hos män och kvinnor från åren 1955 till 1995, i samband med kvinnors ökade intåg på arbetsmarknaden. Studien bottnar sig i ett stort antal frågor som ställs till Sveriges befolkning sedan 1955 fram till och med 1994. Under 1970-talet ansåg många att de som utsätter sin hälsa för fara och har ett arbete som kräver högt ansvar bör få högre lön. I studien har även kvinnor ansett att kärlek och familj är viktigast medan männen tyckte att arbete och familj var viktigast i livet, vilket förstärker det som tidigare forskning pekar på.
21 Maria Akre (2002), “Kvinnorna på Svenska Rayon AB”, i Maria Akre, Lennart Göransson, Maria Hamberg, Hjördis Karlsson & Agneta Sundblad- Persson (red.), Kvinnors erfarenheter:” Manliga industriarbetsplatser- kvinnliga arbetare”: Fem gräv- rapporter, s.13–44.
22 Christina Axelsson (1992), Hemmafrun som försvann: Övergången till lönearbete bland gifta kvinnor i Sverige 1968–1981, s. 152–156.
14
Studien visar på att en traditionell könsuppdelning av arbete och hushåll präglar samhället men att attityder till dessa könsmönster luckras upp i och med att strukturella
samhällsförändringar sker.23
Det var inte bara i Sverige som de under 1960- och 70-talen skedde förändringar i samhället. I artikeln ”Silenced narratives of Women;s participation in labour and political struggle in Spain, 1960-1975” skriver Eva Bermudez. Figueroa & Beltran Roca hur arbetsmarknad och politiska förhållandet var i landet under denna period. Studiens syfte är att undersöka två berättelser från två kommunistiska kvinnliga aktivister för att ta reda på hur kvinnor var en del av den politiska aktivism som skedde i staden el Marco de Jerez i Spanien under åren 1960– 1975. Resultatet pekar på att den politiska aktivismen berodde på kvinnors sociala
hemsituation samt att de var kopplade till arbetarrörelsen som skedde i resten av landet under samma period. Kvinnors deltagande i de politiska diskussionerna har ofta blivit ignorerade då kommunistorganisationer varit starkt maskulina, men under denna period skapade kvinnor egna protester för att även få deras röster hörda.24
Liknande rörelser som skett i Spanien har även utspelat sig i USA. I artikeln ’We Want Both!’: pressing Philadelphia unions for inclusion and equity during the long 1970s så vill Alyssa Riberio undersöka de lokala arbetskraftsuppror som uppstod i Philadelphia mellan mitten av 1960-talet och mitten av 1980-talet. På arbetsplatser i Philadelphia pressade arbetarna sina fackföreningar och arbetsgivare genom demonstrationer om olikhet på arbetsmarknaden och ojämna förhållanden mellan olika grupper i samhället, däribland kvinnor. De individer som genomförde demonstrationerna ville förändra tankar om jämställdhet mellan olika grupper i samhället och detta möttes med olika respons. Till exempel så fick dessa uppror negativ respons av den vita arbetsklassen som inte ansåg att det fanns problem med arbetsförhållanden och jämlikhet medan andra gav mer positiv respons till demonstrationerna. Slutsatserna av detta var att upproren som skedde i lokala områden i Philadelphia skapade mycket uppmärksamhet och spred sig till andra företag och vidare till andra områden i staten och landet.25
23 Cornelia Wulff (1997), Förändringar i attityder då kvinnor gick ut på arbetsmarknaden från 1955–1995, s. 255–259.
24 Eva Bermúdez-Figueroa & Beltran Roca (2019), ”Silenced narratives of women’s participation in labour and political struggle in Spain, 1960–1975”, s. 415–428.
25 Alyssa Ribeiro (2019), ”We Want Both!: pressuring Philadelphia unions for inclusion and equity during the long 1970s”, s. 558–570.
15
2.4 Sammanfattning
Med avstamp i den tidigare forskning så vet vi att det har förkommit konflikter vad gäller kvinnors intåg på arbetsmarknaden nationellt men även internationell. Det har förekommit forskning om genus och förändringar under 1960- och 70-tal genom studier kring kvinnor och män i förhållande till varandra. Genom att undersöka detta ytterligare med hjälp av
personaltidningar från olika lokala industriföretag så kan denna undersökning skapa en djupare förståelse av förändringen av arbetsmarknad, genus och normer som skedde under 1960- och 70-tal. Med hjälp av personaltidningarna och protokoll från
metallindustriförbundets möten kan detta ge kunskap om vilka diskussioner om jämställdhet och kvinnor som förekom inom företagen och hur detta uttrycktes med ord och skrift i deras samtid.
3.Teoretiska utgångspunkter
Genusteori innebär att man fokuserar på hur förväntningar, roller, normer, beteenden och sociala strukturer uppstår och förändras över tid i samhället. Att använda ett genusperspektiv menas med att förutsätta att kvinnor och mäns sociala mönster uppstår i samhället och att dessa mönster hela tiden kan förändras.26 Hierarki i form av över- och underordning har
bidragit med ett synsätt av att vissa individer är svagare än andra och bör infatta sig i sin roll som underlägsna i samhället.27 Begreppet kön definierar de skillnader som finns mellan män
och kvinnor biologiskt. Kön är ett begrepp som är hårt laddat och formar sättet vi ser på manligt och kvinnligt. Detta synsätt ger det biologiska könet den bestämmande makten över vilken roll respektive kön skall ha och skapar därmed föreställningar om vilka beteenden, intressen män och kvinnor skall ha. I och med framväxten av kvinnoforskning och senare genusforskning så började könsbegreppet att kritiseras och genusbegreppet började istället att utvecklas. I jämförelse med begreppet kön så är genus ett begrepp som används för att urskilja vad som formar mäns och kvinnors sociala beteenden. Genus handlar på ett sätt om könsroller men även om hur man ser detta som en kulturell och social konstruktion. Vi skapar hela tiden normer för vad manligt och kvinnligt är och bör vara i vardagen och dessa processer har skett under lång tid, genus är socialt skapat. Att använda genus som redskap för att beskriva
26 Louise Berglund (2015), ”Teori och att formulera en fråga”, i Louise Berglund & Agneta Ney (red.), Historikerns hantverk: Om historieskrivning, teori och metod, s. 94–97.
16
förhållandet mellan de olika könen innebär att man försöker sudda ut tidigare sätt som använts för att beskriva föreställningar om män och kvinnor.28
Yvonne Hirdman som är professor i historia, har utvecklat en del tankar om begreppet genus och skapat begreppet genuskontrakt som en del i att förstå förhållandet och de processer som finns i skapandet mellan manligt och kvinnligt. Genuskontrakt är ett bra redskap att använda för att förstå hur genusstrukturer i samhället skapas och förändras. Begreppet genuskontrakt innebär att det finns en så kallad idealtyp av en man respektive kvinna som då styr och förklarar hur de båda könen interagerar med varandra. Genuskontraktet innehåller regler för vad som förväntas av de båda könen som innefattar skyldigheter, rättigheter, egenskaper och ansvar. Ur kontraktet skapas förställningar om hur män respektive kvinnor förväntas att bete sig vilket i sin tur ständigt blir bekräftat av de normer som finns i ett samhälle vid en viss tid. Genom att vi beter oss på de sätt som anses vara typiskt för vårt kön så kan detta liknas som ett rollspel som alla skrivit under på att delta i. Strukturen av att kvinnor och män lever med olika möjligheter och begräsningar vill Hirdman belysa med hjälp av genuskontraktet.29
Hirdmans teori om genuskontraktet kännetecknas alltså av två grundläggande principer; isärhållandets logik och mannen som normbärare. Isärhållandets logik syftar till förståelsen av att män och kvinnor hålls isär och är varandras motsatser även kallade dikotomier. Skapandet av nya jobb, arbetsmarknader har ständigt påverkat vilka arbeten som passar vilket kön och detta kan förklaras med hjälp av den isärhållande logiken. När män tar sig an arbeten eller områden som kännetecknas som kvinnliga måste dessa göras om så att de passar männen men när kvinnan ska ta sig an manliga yrken eller göra manliga saker så är det hon som ska
förändras. Mannen som normbärare innebär att det manliga värderas högre än det kvinnliga, att mannen är ”standardmänniskan”. En ytterligare princip är att alla är med och skapar genus, vilket innebär att både kvinnor och män är med och skapar genusordningen i samhället och att detta ofta sker helt omedvetet och blir något som normaliseras. Det är dessa centrala principer som kommer användas som utgångspunkt för analysen av källmaterialet.30
Genuskontrakten har sett olika ut under historiens gång och förändras ständigt i och med samhällsförändringar. 1960- och 70-talet var en brytperiod där genuskontrakten var i konflikt med varandra. Under 1960-talet så var fortfarande mannen normbärare och skulle försörja sin fru medan många kvinnor var hemma och tog hand om barn och hushållet. Frågor om
28 Hirdman (2001), s. 11–15. 29 Hirdman (2001), s. 84–85. 30 Hirdman (2001), s. 65–69.
17
jämställdhet tog sig till en ny nivå i samhället som bidrog till den genuskonflikt som under 1960- och 70-talet var påtaglig. Allt fler kvinnor började slussas ut till arbeten i samhället framförallt till så kallade ”kvinnoyrken” men många kvinnor kom även in på arbetsområden som var typiskt manliga. Genom att använda delar av genusteorin i from av begreppen kön, genus, över- och underordning samt Hirdmans definition av begreppet genuskontrakt så kan man med dessa redskap se vilka konstruktioner av genus som personaltidningarna samt mötesprotokollen konstruerar. Det viktigaste i min uppsats kopplat till genusteorin blir att försöka analysera hur samhällsförändringarna under den valda tidsperioden speglar
brytperioden där två olika genuskontrakt är i konflikt med varandra. Utgångspunkten blir att försöka se hur genuskontraktets förändringar kan beskrivas utifrån en lokal nivå.
4. Metod och källmaterial
4.1 Metod
I denna undersökning är det den kvalitativa textanalysen som kommer att användas som redskap för att analysera källmaterialet. En kvalitativ textanalys handlar om att tolka en texts mening och djupare innebörd där fokus ligger på att försöka förstå sig på själva innehållet i källmaterialet.31 Den kvalitativa textanalysen handlar om att analysera hur samhällsfenomen,
politiska åsikter eller debatter framställs i olika medier som exempelvis tidningar, skrifter eller protokoll. Det handlar om att förstå, läsa och skapa mening ur de texter som analyseras. I en kvalitativ textanalys kan en text tolkas genom att man använder sig av en eller flera olika analytiska dimensioner; den första, den andra och den tredje dimensionen.32 Den första
dimensionen (sändaorienterad) utgår ifrån att försöka ta reda på vad författaren av texten vill säga med sin text, vilka tankar, känslor och föreställningar som presenteras av författaren och vad som givit upphov till texten. Den andra dimensionen (mottagarorienterad) handlar istället om att försöka tolka hur en text uppfattas av de som läser den, alltså vår tolkning av någon annans tolkning. Den tredje dimensionen (sakorienterad) tolkning handlar om att försöka sätta texten i relation till ett större sammanhang. Denna typ av analys sätter texten i förhållande till det omgivande samhället.33
31 Berglund (2015), s. 159 ff.
32 Per Widen (2019), ”Kvalitativ textanalys”, i Andreas Fejes & Robert Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys, s. 195.
18
Det är den tredje analytiska dimensionens utgångspunkter som kommer att användas vid analysen av källmaterialet i undersökningen. Det grundläggande steget vid tolkning av texter är att arbete med frågor som ställs till texten, detta för att samhällsstrukturer såsom normer, idéer och värderingar ska kunna uttolkas. En övergripande frågeställning som brukar användas vid analyser av den tredje dimensionen är ”Vad säger texten om det omgivande samhället och den kultur i vilket texten producerats i”?34 Vid användning av den tredje
analytiska dimensionen så är syftet att skapa förståelse för vilka aktörer som var drivande i samhällsfrågor, vilka samhällsstrukturer (idéer, samhällsnormer och värderingar) samt vilka politiska maktstrukturer, som kan bidra till ökad förståelse för samhället vid den valda analyserande tidsperioden. De frågor som styr undersökningen med utgångspunkt från den tredje analytiska dimensionen är:
• Vilka aktörer kommer till tals i källmaterialet? • Vilken är synen på män och kvinnor?
• Hur diskuteras/förklaras likheter och skillnader mellan könen? • Vilka diskussioner är återkommande i materialet?
Tillsammans med den tredje analytiska dimensionen och tillhörande frågor så kommer även en genusteori att användas vid analysen av källmaterialet. Jag valde att använda den tredje dimensionen då jag valt att fokusera på hur texterna som analyseras kan förstås i ett större sammanhang. Den första och andra analytiska dimensionen hade även kunnat användes men i och med att mitt fokus är att försöka förstå texternas förhållande till det omgivande samhället så valdes den tredje dimensionen. En genusteori valdes till analysen av undersökningen då jag ville se vilken betydelse som genus och kön har för hur individer kommer till tals i texterna och hur detta speglar sig i samhället.
4.2 Källmaterial, avgränsningar och urval
Undersökningen utgörs av arkivmaterial från Eskilstuna stadsarkiv och Arkiv Sörmland. Materialet som valts ut till undersökningen innefattar ca 200 personaltidningar från 3 olika industrier i Eskilstuna; AB- Bolinder Munktell, FE Lindströms AB och Nyby Bruks AB som utgivits av företagen under åren 1962–1979. För att tydliggöra vilken industri som gav ut vilken personaltidning så utgav Nyby bruks AB personaltidningen Nyby Nytt och AB Bolinder- Munktell senare Volvo BM gav ut personaltidningen Volvo BM nytt och FE
19
Lindström AB, senare Bahco Verktyg gav ut personaltidningen Ställskruven. Undersökningen utgörs även av mötesprotokoll och styrelseprotokoll från Metallindustriförbundet avd. 78 Torshälla under åren 1968–1975. En personaltidning är en tidning som vänder sig till personer som arbetar och är anställda på ett företag. Dessa tidningar förmedlar ofta diskussioner och organisationsinformation om företaget genom kortfattade beskrivningar och artiklar. Källmaterialet valdes av den anledningen att personaltidningarna och mötesprotokollen innefattar den tidperioden som jag valt att undersöka, åren 1960–1980. Denna period präglades av samhällsdebatter om jämlikhet och familjestruktur, det blir intressant att undersöka hur detta speglade sig i tre lokala industrier under denna period. Jag valde personaltidningar från tre olika industriföretag för att få en bredare bild av vad de lokala företagen skrev om i sina personaltidningar och om det finns likheter/ skillnader mellan dessa. De tre olika industri-företagen valdes även pga. att de producerar olika typer produkter och att de förekommer olika arbetsprocesser inom industrierna. För att få en ännu bredare bild av forskningsområdet så har även protokoll från metallindustriförbundet avd. 78 valts ut som komplement till personaltidningarna. Jag valde att komplettera med detta källmaterial för att kunna jämföra hur diskussionerna ser ut i protokollen i jämförelse med personaltidningarna. Genom att använda sig av källmaterial som innefattar personaltidningar samt mötesprotokoll så kan man med hjälp av det tredje analytiska dimensionen och genusteorin se hur dessa olika sammanhang konstruerar genus, och hur tankar och föreställningar förmedlas om samhällets män och kvinnor.
Urvalet av personaltidningar som gjorts är att jag har försökt titta på de artiklar i tidningarna och mötesprotokollen som innefattar män i förhållande till kvinnor kopplat till mina fråge-ställningar, resterande texter i tidningarna har valts bort. Personaltidningar som endast innefattat artiklar om företagen, händelser på företaget i form av exempelvis evenemang och produktbeskrivningar har valts bort och därför inte analyserats. Det negativa med
källmaterialet är att det finns ett begränsat antal av personaltidningar från industrierna.
Personaltidningarna från FE Lindström innehåller endast 5 tidningar, vilket påverkar resultatet i undersökningen. Industrierna har alltså inte bevarat alla sina tidningar vilket kan ge en missvisande bild av undersökningens resultat. Personaltidningarna och mötesprotokollet tar inte alltid upp det som min undersökning vill ta reda på vilket skapar begränsningar i
undersökningen. Positiva aspekter med källmaterialet är att dessa bidrar med att kunna förstå hur individer i ett företag/samhälle uttryckte sig med egna ord under en viss tid vilket skapar
20
en trovärdighet. Då källmaterialet är framtaget på ett arkiv så är dessa originalhandlingar vilket skapar ytterligare trovärdighet.
5. Undersökning
I denna del kommer personaltidningarna Nyby nytt, BM Nytt/Volvo BM Nytt samt Ställskruven analyseras tillsammans med mötesprotokoll från Metalindustriförbundet avd. 78. Ur
källmaterialet har tre olika teman identifierats som presenteras med hjälp av underrubrikerna 5.1, 5.2 och 5.3 i undersökningsdelen. Inom varje tema diskuteras likheter/skillnader mellan personaltidningarna och mötesprotokollen med hjälp av den tredje analytiska dimensionen inom kvalitativ textanalys och Yvonne Hirdmans tankar och utgångspunkter om genusteorin.
5.1 Kvinnliga arbetares uppfattning av att arbeta på industrierna
Ett återkommande tema i källmaterialet är kvinnliga arbetares uppfattning av att arbeta på företagen och deras syn på kvinnor i arbetslivet. Många intervjuer och reportage i
personaltidningarna handlar om kvinnors roll på industrierna, vilka arbeten dom har och deras upplevelse av att arbeta på företagen. I personaltidningarna framkommer det att kvinnor sedan lång tid tillbaka arbetat på industrierna och får ta plats i personaltidningarna genom artiklar och reportage, dock inte i lika hög utsträckning som männen. Elsa är en av de kvinnor som arbetat på Bolinder Munktells AB sedan 1961. Hennes arbetsuppgift är att köra truck i verkstäderna och det var genom en annons i dagspressen som hon såg att industrin sökte en truckförare och att de erbjöd utbildning. Hon stormtrivs på arbetet och påpekar att jobbet är ganska krävande för en kvinna. Hon får frågan om varför det endast är vuxna kvinnor som stannar kvar vid sysslan och besvarar denna på följande sätt:35
Det är väl lite smutsigt ibland. Och som sagt krävande inte minst fysiskt. De unga orkar kanske inte riktigt eller kan inte acceptera tempot. Men förtjänsten är bra, en truck är betydligt tyngre än att köra en bil och karlarna är jättebussiga och kommer gärna och hjälper till när det behövs.36
Genom detta citat uppfattas arbetet i industrin som något som är krävande men samtidigt något som är stimulerande för henne. Elsa beskriver vidare att hon ”jobbar som en hel karl”37
och detta visar att hon vill uppmana de som läser tidningarna att hon kan utföra
arbetsuppgifter på samma sätt som en man skulle ha gjort. Att Elsa uttrycker sig på detta sätt
35 BM-Nytt Nr 5 (1968), s. 29. 36 BM-Nytt Nr 5 (1968), s. 29. 37 BM-Nytt Nr 5 (1968), s. 29.
21
kan förklaras utifrån ett genusperspektiv genom Yvonne Hirdmans tankar om
genuskontraktet. Elsa jämför sig själv med män, hon tydliggör med sitt uttalande att det är mannen som är normbärare på arbetsplatsen och att det är hon som anpassat sig till vad ”de traditionellt manliga” arbetsuppgifterna kräver av henne. På liknande sätt beskrivs detta av Birgitta som sedan 1974 arbetat som truckförare på Nyby Bruks AB. Hon berättar om att det var under en ALU-kurs på Nyby som hon fick testa på olika jobb som var avsedda för män och att hon själv lärde sig att köra trucken. Hon tycker att det aldrig är tråkigt att gå till arbetet och fortsätter ”Det är underligt att inte fler kvinnor börjar med industrijobb, det finns så mycket fler fördelar med detta än att sitta på ett kontor. Det är mycket roligare och man måste bara våga, det är ovant i början men man kommer snabbt in i det.”38
Birgitta beskriver arbetet som stimulerande och roligt precis som Elsa. Det är intressant att Birgitta nämner att hon själv tycker det är konstigt att fler kvinnor inte arbetar på industrin, för henne är det normalt att arbeta på verkstadsgolvet och hon ser inga konstigheter med det. Hennes självförtroende genomstrålar intervjun men hon påpekar att arbetet var ovant till en början. Detta tydliggör att det inte var vanligt att kvinnor under denna period valde arbeten inom industrierna och detta kan bero på att många kvinnor fortfarande arbetade som
hemmafruar. Detta kan tydliggöras i en artikel i från Nyby Nytt där fyra kvinnor med typiskt manliga arbeten intervjuas. En av kvinnorna är truckförare och de andra tre är
murhantlangare. Sonja och Gulli är murhantlangare och har ett så kallat partnerjobb, båda två har sedan tidigare varit hemmafruar.39 En av kvinnorna säger:
Jag är glad idag att jag tog chansen som erbjöds och att jag fick nobben när jag först sökte mig ut på arbetsmarknaden som affärsbiträde. Det här är mycket bättre. Jag har varit hemmafru sedan 1947 och hade inte tänkt mig själv i en tung industri som arbetsmiljö men nu tycker jag att det är toppen. Talet om manligt jobb är bara en fördom, både hos kvinnorna och hos männen.40
Detta citat är ett tydligt exempel på att en del av de kvinnor som fick jobb på industrierna tidigare varit hemmafruar och det visar på att kvinnor var en minoritet inom industrier under 1960- och 70-talet. Samtidigt så tydliggör den sista meningen att tankar om jämlikhet mellan könen finns hos de kvinnliga arbetarna och att fördomar kring jobben existerar. En annan artikel från BM-Nytt stärker denna tanke ytterligare. Anna som tidigare varit hemmafru såg en annons om att industrin ”ropade” efter hemmakvinnor som vill ut i industrin. Hon kände sig inte rädd utan snarare intresserad av det nya. Hon säger ”att bryta upp från hemmet har nog
38 Nyby Nytt Nr. 13 (1976), s. 4. 39 Nyby Nytt Nr. 8/9 (1975), s. 19. 40 Nyby Nytt Nr. 8/9 (1975), s. 19.
22
varit svårt för alla förvärvsarbetande kvinnor. […] Nu är det ändå lättare att göra det än förr, då alla förväntade sig att kvinnan skulle stanna hemma. Nu arbetar ju man och kvinna sida vid sida. Många kvinnor drar sig nog för att ta steget ut och då är en sådan här kurs bra […] Jag tror faktiskt att kvinnor har kommit till industrin för att stanna!”41 Detta visar på att fler
kvinnor försökte ta sig ut på arbetsmarknaden vid 1970-talet då dessa artiklar publicerades under första delen av 1970-talet.
Det är intressant att se hur kvinnorna i dessa artiklar talar om fördomarna som finns vad gäller kvinnor och män i arbetslivet. Det här kan förklaras utifrån isärhållandets logik då män och kvinnor hålls isär i dessa sammanhang. Att denna logik hållit isär könen länge är något som förstärks med dessa citat. Citatet visar på att en förändring av individers tankar om
jämställdhet mellan könen börjar visa sig och som även tyder på ett genuskontrakt som är i konflikt och förändring. Ulla Greta som är fackligt engagerad och arbetar på Volvo förstärker resonemangen om att en förändring i jämställdhetsarbetet håller på att ske genom att uttrycka sig ”Det gäller istället att visa både män och kvinnorna att kvinnor har kvaliteter och resurser som man tidigare inte utnyttjat. […] Även om vi har kommit en bra bit på väg på det här området tror jag att det tar minst tre generationer innan jämställdheten blivit helt naturlig”.42 I
detta citat förstärks synen på att en isärhållning av könen är något som skapats under alla tider och är något som förs vidare i generationer och är i ständig förändring. Detta citat tydliggör de resonemang som Yvonne Hirdman utvecklat med begreppet genuskontrakt. Kvinnor var inte vana vid industrimiljön runt 1970-talet och det är tydligt hur flera kvinnor påpekar just detta i artiklar som förekommer i personaltidningarna. Ett exempel på att industriarbeten är en främmande miljö påpekar Else-Maj i ett nummer av Volvo BM- Nytt. Else-Maj arbetar som detaljsvetsare på Bolinder Munktell AB och är en av två kvinnor av totalt 15 anställda som är sysselsatta med svetsning på företaget.
Det var främmande och skrämmande med denna miljö i början och så reagerar tyvärr de flesta kvinnor som besöker idag. Detaljsvetsning är definitivt ett lämpligt jobb för kvinnor. Vi har dock ett handikapp där, det som går lekande lätt för en man kan kännas omöjligt tungt för en kvinna.43
Else-Maj lyfter fram ytterligare ett perspektiv på det hela, hon tycker att detaljsvetsning är ett lämpligt arbete för kvinnor men ställer kvinnorna i relation till männen. Hon tydliggör att det finns skillnader på män och kvinnor och uttrycker det med att påpeka att kvinnor indirekt är
41 BM- Nytt Nr. 3 (1970), s. 14–15. 42 Volvo BM- Nytt Nr. 4 (1978), s. 11. 43 Volvo BM- Nytt Nr. 1 (1975), s. 1ff.
23
svagare än männen. Detta visar på att kvinnorna i företagen har förutbestämda normer om en kvinna respektive man och tankar om vad en kvinna egentligen ska klara av. Det var faktiskt inte bara män som hade fördomar om manliga yrken, kvinnorna hade även dom fördomar som förstärker synen på vilka yrken som anses vara manliga respektive kvinnliga. Detta kan ses utifrån ett genusperspektiv då alla i ett samhälle är med och skapar genus, både kvinnor och män och detta är något som sker helt omedvetet och som på så vis normaliseras. Solome som är ytterligare en kvinnlig arbetare som intervjuats är försteman på kallvalsverket där hon arbetat sedan 1966, under 10 års tid. Hon förklarade att hennes arbete var typiskt manligt när hon började arbeta på Nyby Bruk och att ingen annan kvinna tidigare haft det befattningen innan henne. I ett nummer av Nyby- Nytt berättar hon att ”Det var en svår tröskel i början, att komma in som nyanställd men att jag kom in i det snabbt. […] Likt många andra kvinnors tidigare berättelser om vilka uppfattningar de har av att arbeta på företagen så uttrycker Solome ”fler kvinnor borde testa att arbeta inom industrin […] ”.44
Genomgående så framkommer det i källmaterialet att kvinnorna är få på arbetsplatserna men att de trivs väldigt bra och kommer bra överens med de manliga kollegorna. Flera anser att det finns kvinnor som inte riktigt törs komma till industriarbetsplatser pga. fördomar av män men även fördomar som finns hos dem själva och detta visar sig i flera artiklar. Diskussioner om kvinnans plats är i hemmet eller i industrin är något som många av de kvinnliga anställda får besvara och som kommer till uttryck på flera olika sätt i personaltidningarna. I Ställskruven ställs frågor om just detta där kvinnor i industrin besvarar detta genom att säga ”För att förändra kvinnans situation måste vi förändra våra attityder, vår föräldrauppfattning och vår syn på barnen. Allt måste förändras”45 och en annan ”Jag tror kvinnan måste tänka sig noga
för när de väljer yrken så att de får de jobb de vill ha och där de kan uträtta något.” vidare ”Det mest positiva när det gäller dagens kvinnodebatt är väl helt enkelt att problemen har börjat diskuteras. Tidigare har de tagits ihjäl”46 och en tredje kvinna som uttrycker sig genom
att säga ”Det är svårt att komma tillbaka om man är hemma några år. […] Jag tror att kvinnor måste ha lite skinn på näsan och inte vara rädda att säga ifrån. Man får nog kämpa lite extra om man är kvinna.”47 Bara genom dessa citat så förstår man att samhället vid denna tid
präglades av samhällsdebatter om jämställdhet och arbetsmarknad där en förändring av genuskontraktets tidigare skrivna regler var på väg att ske.
44 Nyby Nytt Nr 11 (1976), s. 2. 45 Ställskruven Nr. 1 (1975), s. 10. 46 Ställskruven Nr. 1 (1975), s. 10. 47 Ställskruven Nr. 1 (1975), s. 10.
24
En kvinna som sedan 1960 arbetat som kugghyvlare i verkstaden på Bolinder Munktell AB berättar hur hennes make och dotter först var väldigt skeptiska till hennes anställning men att de nu vant sig och accepterat det. Hon är en av få kvinnor som givit ett konkret önskemål om förbättring på företaget, redan år 1964: ”Låt de kvinnliga verkstadsarbetarna få en egen vrå, där de kan sitta och äta sin medtagna mat.”48Att kvinnor fick ta plats i personaltidningarna
redan vid år 1964 år något som inte visar sig så tydligt i källmaterialet då det endast finns enstaka artiklar som handlar om kvinnor överhuvudtaget så pass tidigt på 60-talet, vid år 1974–75 förekommer fler artiklar om kvinnor. Med citatet ovan så tydliggörs skillnader mellan män och kvinnor ytterligare då arbetssituationen för kvinnor var olika i industrin. Detta visar på att kvinnor under denna period fortfarande fick en tillbakadragen roll i industrierna och att männen inte behövde yttra sig om att få en ”egen vrå” då detta redan existerade för de manliga arbetarna. Återigen tyder detta på mannen som normbärare och att han värderades högre i förhållande till kvinnorna vilket även kan förklaras med hjälp av genuskontraktets principer. Att en kvinna kunde yttra sig om förbättringsförslag på verkstadsgolvet vid denna tid tyder på att industrin försökte ta hänsyn till de kvinnor som faktiskt arbetade på företagen. Det är flera kvinnor i personaltidningarna som förklarar hur deras intåg på verkstadsgolvet i industrierna ofta inneburit att karlarna i arbetslaget varit skeptiska mot tanken på att kvinnor skulle förekomma alls på verkstadsgolvet. Detta tydliggör att kvinnor faktiskt fick komma till tals i olika sammanhang och debatter som förekom i industriernas personaltidningar.
Om man istället utgår från metallindustriarbetenas mötesprotokoll så råder en helt annan situation vad gäller kvinnors handlings- och talutrymme. De mötesprotokoll som analyserats i denna undersökning innefattar möten från år 1968 till 1975. Under dessa årtal så finns det endast med en kvinnlig styrelsemedlem under 2 års tid och i protokollet finns det inga anteckningar som tyder på att hon kommit till tals på mötena. Detta syns genom att hennes namn endast stod med vid mötenas början. Under mötena diskuterades jämställdhet och arbetsvillkor, lön, kurser och konferenser om arbetslivet men det förekommer inga
diskussioner om specifikt kvinnor förutom vid ett fåtal tillfällen. Vid dessa tillfällen är det dessutom män som yttrat sig på mötena och inte kvinnor.49 I jämförelse med
personaltidningarna så kan man anta att kvinnor inte hade samma möjlighet att yttra sina åsikter på metallindustriförbundets möten som de hade i personaltidningarna. Detta kan
48 BM- Nytt Nr. 7 (1964), s. 10–11.
25
förklaras genom att personaltidningarna och metallindustriförbundets möten hade olika syften och därför inte gav samma talutrymme till alla.
5.2 Männens syn på kvinnliga arbetare på industrierna
Majoriteten av artiklarna i tidningarna handlar om män som beskriver företaget eller
intervjuas genom att besvara olika frågor som rör företaget i sin helhet. Personaltidningarna
BM nytt, Ställskruven och Nyby Nytt ger under flera tillfällen utrymme för män att uttrycka
sina tankar kring deras syn på kvinnlig arbetskraft i industrierna. Ett genomgående tema är att flera av de intervjuer och undersökningar som skett i tidningarna innefattar argument och tankar kring kvinnliga arbetare. Vid flertalet tillfällen syns det hur samhällets debatter om kvinnors intåg på arbetsmarknaden även förekommer på lokal nivå i företagen. Diskussioner om kvinnan i förvärvslivet är något som dominerar i vissa tidningsnummer och det finns en hel del åsikter om detta.
Vid flera tillfällen uttrycker sig manliga arbetare genom att betona att det finns jobb som är mer lämpade för kvinnor än för män och tvärtom. Detta kan förtydligas genom att visa hur män uttrycker sig i tidningarna genom att säga: ”Många av dessa uppgifter ligger i kvinnans natur”50 och syftar då i sammanhanget på mer traditionella arbeten och uppgifter som anses
vara traditionellt kvinnliga. Detta kan förklaras genom isärhållandets logik som Yvonne Hirdman beskriver som en grundläggande princip av genuskontraktet. Att män och kvinnor hålls isär och får olika uppgifter och arbeten ute i samhället är något som bottnar sig i att man ser kvinnor och män som motsatser till varandra. Kvinnor och män är olika och därför passar de till olika yrken och borde ha olika arbetsuppgifter. Samtidigt som män påpekar att kvinnan endast passar för vissa typer av arbeten så uppmanar männen att de ska försöka sträva efter mer kvalificerade arbetsuppgifter som män besitter så uttrycks detta även på ett annat sätt i tidningarna. I en artikel intervjuas en man som arbetar som arbetsledare och säger att det är svårt att rekrytera nya till denna position och besvarar sedan på frågan om vad som krävs för att kunna söka denna tjänst på industrin. Han besvarar denna fråga genom att säga ”Han måste ha ett intresse för att allt ska fungera på avdelningen. Och han måste ha en stark vilja att lyckas. Ansvaret får man inte tänka på då skulle man inte våga sig hit. Vi kan givetvis göra tabbar och då vilar ansvaret tungt.”51
50 Ställskruven Nr. 2 (1975), s. 7. 51 Volvo BM- Nytt Nr. 3 (1975), s. 12–13.
26
Att använda sig av ordet ”han” markerar i detta fall att denna tjänst inte är tänkt för kvinnor att söka. Vid flera tillfällen beskriver män olika egenskaper som kvinnan saknar i arbetet på industrier. En återkommande aspekt hos kvinnorna som anses vara negativt är den fysiska styrkan som visas genom påståenden från Ställskruvens personaltidning ”Styrka är en klar könsskillnad”52 samt ”Det är ett faktum att kvinnans fysiska styrka är lägre än mannens”.53
Ett ytterligare citat från Ställskruven förstärker detta ”Det går bra. Det spelar ingen roll om det är en Karl eller ett fruntimmer, beror mer på person. […] Kvinnorna måste bli mer medvetna. De måste ha inställningen att de inte är sämre än karlarna. […] Många arbeten är alldeles för tunga och för stressiga för kvinnorna. Sedan är det problem med barnen och brist på
daghemsplatser.”54 I och med att män uttrycker sig på detta sätt i tidningarna genom att
påpeka att många arbeten är för tunga och för stressiga för kvinnorna så synliggör man skillnaderna mellan könen. Männen är starkare och mer stresståliga samtidigt som även att andra faktorer så som bristande daghemsplatser spelar en stor roll i sammanhanget. Detta förstärker tankarna som finns inom genusperspektivet ännu mer, isärhållning mellan könen är något som de manliga arbetarna indirekt uttrycker. De män som intervjuas beskriver som exemplet ovan att de inte spelar någon roll om det är en man eller kvinna som arbetar men samtidigt så förklarar mannen som har intervjuats att många arbeten inte passar kvinnor, vilket skapar tvetydighet. Detta tydliggörs även i BM-Nytt genom ett citat från en manlig arbetare som förklarar huruvida kvinnan passar in i industrin:
Utan tvekan. Dels finns det arbetsuppgifter som kvinnan genom sin noggrannhet är mer lämpad för, dels är hon ett moraliskt stöd för avdelningen. Hon inspirerar grabbarna att sköta både arbetsplats och utseende. Men vi har fortfarande arbetsplatser där vi inte kan ta in kvinnor. Det skulle krävas stora investeringar tack vare kvinnans fysiska
underlägsenhet.55
Att kvinnans fysik innebär en underlägsenhet framkommer i flera citat i personaltidningarna av framförallt män och i vissa fall även kvinnor. I detta citat konstruerar tidningen en tanke om hur kvinnan är genom att betona andra egenskaper såsom moralisk, noggrann och inspirerande. Det är inte längre en fråga om att enbart fysik som en skillnad mellan könen utan även att de besitter olika egenskaper. Samtidigt som många män beskriver skillnader mellan könen så finns det många män som vill få in fler kvinnor på verkstadsgolvet och ser inget problem med att dem är kvinnor. En av genuskontrakts huvudprinciper är att männen värderas högre och är normbärare och detta är något som männen verkligen betonar genom att
52 Ställskruven Nr. 2 (1975), s. 8. 53 Ställskruven Nr. 2 (1975) s. 9. 54 Ställskruven Nr. 2 (1975), s. 7. 55 Volvo BM- Nytt Nr. 3 (1976), s. 3.
27
säga att kvinnan är fysiskt underlägsen. Detta visar att de gamla genuskontraktets principer fortfarande sitter djupt rotade i många individer. I en artikel från Nyby Nytt visas ett nytt perspektiv på detta genom ett citat från en annan manlig arbetare som säger ”De fanns nog de som var lite skeptiska i början. Rädda i början för att kvinnorna inte skulle klara av de
besvärligare arbetsmomenten. Men vi är sannerligen inte rädda för kvinnor här längre!” 56
Genom detta citat så kan en förändring i attityder och synsätt av kvinnor i arbetslivet
synliggöras. Att män i början var lite rädda för att kvinnor skulle inta verkstadsgolvet är något som märks på flera ställen i källmaterialet. Att kvinnor skulle inta arbetsuppgifter som under flera decennier varit anpassade till manlig arbetskraft är något som tar tid att smälta för många individer. Det är inte så konstigt att det då uppstår en rädsla för något som känns ovant och detta är ännu ett tecken på att genuskontraktet är i konflikt med nya och gamla tankesätt om manligt och kvinnligt. Detta resonemang kan även synliggöras från en artikel från BM- Nytt genom en man som besvarar en fråga angående om det finns en osäkerhet angående kvinnan som industrivarlese.
Nej, inte osäker snarare ovan. Vi har inte tillräcklig erfarenhet av varandra som arbetskamrater. Därför kan båda parter känna en viss osäkerhet. Vi får inte betrakta kvinnan på samma sätt som i tex sällskapslivet. Men visst kan jag tänka mig en kvinna i ledningsgruppen.57
Detta citat stärker de normer och föreställningar som finns om kvinnor i industrimiljön ännu mer. Ovanan och rädslan av kvinnor i industrin är även återkommande i diskussioner som gäller kvinnans fackliga deltagande. De män som uttalar sig om kvinnor i tidningarna kommer ofta in på frågor som gäller kvinnors deltagande i fackliga sammanhang. I ett nummer av BM-
Nytt från år 1965 finns en artikel där frågor ställ till fackligt engagerade män. Frågorna
bottnar sig i hur de ställer sig till kvinnors deltagande i fackliga sammanhang och om de välkomnas där. Frågan besvaras på följande sätt:
Situationen är tämligen ny för oss men kvinnorna är givetvis välkomna att deltaga i det fackliga arbetet. Att kvinnorna just kommit in i bilden har väl åtskilligt att göra med den utjämning som skett mellan könen. Skulle detta nya arbetskrafttillskott ge anledning till försämring av förtjänstläget blir det inte bra.58
Männen är ovana och skeptiska till tanken av att kvinnor plötsligt ska deltaga i dessa sammanhang samtidigt som de är positivt inställda. På liknande sett förs en diskussion i en artikel i Ställskruven som handlar om kvinnligt engagemang i facket. De framför att kvinnor
56 Nyby Nytt Nr. 7 (1974), s. 3. 57 Volvo BM- Nytt Nr. 4 (1976), s. 10. 58 BM- Nytt Nr. 2 (1965), s. 14.
