Här vill vi reflektera kring vårt sätt att genomföra arbetet och kring de svar vi har fått. Diskussionsdelen är indelad i avsnitt benämnda efter det huvudsakliga innehållet.
9.1 Metod
Vi har genom vår metod fått svar på de frågor vi ställt. På grund av tidsbrist och praktiska problem kunde vi inte genomföra intervjuerna tillsammans. Således genomförde vi intervjuerna enskilt. Fördelen vid enskild intervju är att informanten och intervjuare är på jämställd nivå, viket kunde bidra till ökad känsla av integritet och öppenhet. Nackdelen är tillförlitligheten. Vi upptäckte att vi inte bad om förtydligande på riktigt samma sätt, trots att vi i förväg genomfört provintervjuer med varandra. Vi tyckte trots det att svaren var jämförbara och att vi kunde känna oss nöjda med det samman-tagna resultatet.
9.2 Teorianknytning
Vi anser att syntespedagogik (Tydén, 1993) skulle kunna vara en fruktbar metod att föra ut kunskap till användare, i vårt fall pedagoger, då forskningsresultaten kan anpassas till de enskilda behov som finns.
I vår undersökning finner vi dock att den eftersträvade ”bron mellan sändare och mottagare är bräcklig”. Syfte med den pilotstudie, vi deltar i, är att göra en inventering av forskningsfrågor, som kan vara intressanta att belysa. Det skulle kunna motsvara det första steget i syntespedagogiken, där aktörerna identifierar mottagarens (pedagogers och skolledares, författarnas anmärkning) kunskapsbehov. För att bygga en kunskapsbro är ”fundamenten” vid båda sidor viktiga (Tydén, 1993), men enligt våra informanter finns inte tillräckligt intresse för deltagande i byggande av en kunskapsbro. Specialpedagoger kan enligt vårt förmenande fungera som ”brobyggare”, då vi både har förankring i skolans värld och viss forskningsinsikt.
9.3 Forskning och kunskapsanvändning
Vi vill påstå att barnen, eleverna och lärarna är vinnare i en organisation där de professionella yrkesutövarna är uppdaterade på forskning och vetenskap inom de komplexa processer som styr människans förmåga att ta till sig och utveckla kunskap och färdigheter.
Enligt vår undersökning verkar sökandet efter större kunskap inom dessa discipliner trots allt inte ske i någon större utsträckning. Våra informanter, de blivande specialpedagogerna, tar till sig och har fått för vana att vara uppdaterade inom forskning medan de är mer eller mindre övertygade om att andra pedagoger ute i verksamheten för det mesta inte har samma förfaringssätt.
Informanterna reflekterar över orsakerna till detta förhållande och någon tror att det kan bero på att söka forskning inte ligger i skolans ”tradition” som en uttryckte det, brist på tid säger några och någon tror att den felande länken är att ny forskning är svårtillgänglig. En person var till och med övertygad om att det inte fanns tillräckligt intresse från personalen att leta sig fram till lösningar på olika pedagogiska dilemman. Många nämnde att det inom deras verksamhet var ”upp till var och en” att söka kunskap i någon disciplin vad det nu månde vara. I de fall då man trodde att skolan utvecklades positivt nämnde informanterna, ledningen som den viktigaste faktorn. En stark ledare med skolutveckling för ögonen verkar kunna få igång en positiv kedjereaktion som gagnar hela verksamheten.
För att bättre belysa våra informanters svar och anledningen till dessa har vi sökt exempel i litteraturen. En aspekt på varför personal anställd inom skolverksamheten inte verkade följa forskning var att den var svårtillgänglig. Detta har vi valt att tolka på två sätt, dels i det att den i sitt utförande inte har relevans i den anställdes arbetssituation och dels att han/hon har svårt att finna den efterfrågade forskningsrapporten. En person som skriver om just detta fenomen är Peter Hård av Segerstad (1992) som beskriver i en artikel att information avsedd som kunskapsutvecklande är bra utformad enbart om den uppfattas lika av den som ger informationen och den som tar emot informationen. Sändare och mottagare bör förmedla och motta samma meddelande.
Informanterna talar även om svårtillgänglighet i den bemärkelsen att det kan verka svårt att hålla sig uppdaterad med den ständiga strömmen av nya vetenskapliga rapporter då det inte finns något naturligt och ”lättillgängligt” forum för detta.
En person som har valt att göra en rapport om möjligheten för skolledare och lärare att ta del av kunskap om utbildningsverksamhet är Mats Ekholm (Ekholm, 2005) Han föreslår att myndigheterna öppnar en webportal där forskningsrapporter publiceras och alternativt diskuteras i ett nätverk. Andra förslag han ger för att skolor ska få en ökad måluppfyllelse, är att de
samarbetar med lärarstuderande när de söker ämne för sina uppsatser. Han manar skolorna till att öka möjligheterna för pedagogiska diskussioner inom ramen för verksamheten samt anställa personal med forskar-utbildning.
9.4 Skolutveckling
Förändringsprocessen är viktig i skolverksamhetens strävan till ökad måluppfyllelse men det finns faktorer som bromsar denna process. En av våra informanter nämner sig ha upplevt detta inom sin verksamhet. Personalen på hennes förskola låter sig inte påverkas till förändring då de inte har varit med
ursprungligen i den process som ledning och övrig personal genomgått innan de ville applicera ”förändringen” i verksamheten.
Ett antal andra informanter nämnde att en stark och målmedveten ledning i fråga om skolutveckling var en betydande faktor för att skolan skulle lyckas att förbättra chanserna för en ökad måluppfyllelse. Detta förhållande är dock inte alltid ultimat. Skolforskningskommittén (SOU, 1980) ställde sig kritisk till den rådande spridningsideologin ”uppifrån och ner”. De hävdar att syftet med spridning av forskningsresultat bör vara att stimulera till eget kunskapssökande och egen analys.
Vi har valt att låta en informant vittna om hur hennes kolleger reagerar när en ”uppifrån och ner” förändring ska genomföras inom hennes verksamhet. ”nä, vi har inte tid, vi kan inte det, vi orkar inte, vi har inte lokaler, vi har inte pengar” Reaktionen hon beskriver var resultatet av en förändring som skulle införas i hennes skolverksamhet. Denna fick negativa reaktioner då all personal som var berörd av förändringsarbetet inte hade varit med från början. Följden blev att de inte såg nyttan med förändringen och inte ställde sitt engagemang till skolans förfogande.
Specialpedagogen ska hjälpa olika yrkesverksamma inom skolans hierarki samt elever och föräldrar att se möjligheterna för elevens utveckling med egna ögon. Bara genom att själv förstå och analysera situationen kommer vem det nu än må gälla inom skolan att finna den bästa skolsituationen för eleven. Kunskap som är menad att förändra en person och personens syn på saker och ting bör starta en inre process inom personen.
9.5 Resonemang kring tid
Tid är ett fenomen i bemärkelsen ”hinder för att förkovra sig inom forskning” som nämns mer än en gång i vår undersökning. Vi har valt att närmare titta på detta fenomen inom litteraturen. Då någon anger brist på tid kan det ha olika förklaringar från att personen inte vet vad han/hon vill ha för kunskap till avsaknad av behov eller reell brist på tid (Tydén, 1993). Lärare har fått allt fler arbetsuppgifter och ansvarsområden utanför klassrummet. De har dock inte fått motsvarande inflytande över vad som ska genomföras, vilket leder till en ansträngd arbetssituation (Hargreaves 1998) vidare skriver Hultman och Hörberg (1995) att lärare har för lite tid för reflektion.
Ju längre bort från klassrummet och därmed från händelsernas täta centrum som man befinner sig, desto långsammare tycks tiden gå där.
Att förkovra sig inom adekvat vetenskap verkar vara förändringens begynnelse. Har man som skolledare inte förmåga att förmedla vikten av och ge möjligheter till personal inom verksamheten att göra så, blir det ingen förändring. Tydén (1995) säger att en skolledning som är positiv genererar ett positivt och utvecklande klimat för förändring.
Vi har kunnat konstatera genom våra informanters vittnesmål, ledningens stora betydelse för personalens vilja till att studera forskningsrapporter samt att vara beredd till förändring. Ledningen bör vara positiv och målinriktad men även se och förstå personalens arbetsbörda och ställa rimliga krav. Alla bör få möjlighet att ta del av samma forskningsrapporter och delta i samma förberedande processer för att skolans måluppfyllelse ska kunna komma till stånd.
9.6 Handledning
Hur bör då våra specialpedagoger agera på bästa sätt för att nå ut till skolverksamhetens personal? Deras arbetsuppgifter är att bistå ledning, lärare, elever och föräldrar. Deras mål är att få en förändring till stånd som
gagnar elever i behov av särskilt stöd. I Berg (2003) läser vi, att i förändringsarbete är stöd av handledare betydelsefullt och i Blossing (2003) läser vi att handledning i kollegiegrupp kan utveckla förändrings-arbetet och pedagogiska reflektioner. Handledning kan innebära ledning av samtalsgrupper (Gjems, 1977) eller som konsult i pedagogiska frågor (Malmgren, 2004).
De flesta informanter önskade att handledning skulle spela en stor roll i deras framtida yrkesroll.
En pedagog verksam inom förskolan uttryckte en önskan om att, personalen skulle få tillgång till regelbunden handledning med kunniga specialpedagoger för att kunna lösa problem i grupperna. Denna kvinna hade själv varit med om handledning i arbetslaget och som hon säger
Jag var väldigt tveksam innan men efteråt så upplevde jag en väldigt stor förändring..arbetslaget växte som grupp och man vågade tro på det man gjorde och man förstod att man skulle börja i det lilla.
Att arbetsuppgiften inte alltid är lätt och självklar vittnar följande informant om när hon säger att ”handledning är den svåra biten, jättesvårt”. Även om jag tycker att mina kolleger är med på spåret så mycket, är det ändå känsligt när man går in och ska handleda”.
Samtliga informanter var väl införstådda med att även utvecklingsarbete, utredning och undervisning var viktigt för att de skulle kunna bistå organisationen så heltäckande och tillfredsställande som möjligt.
Vi upplever skolan som en i viss mån sluten och byråkratisk organisation som svårligen låter sig förnyas. Vi anser att vi som specialpedagoger kan komma ett ha en viktig roll i skolans förbättringsarbete. Genom att befrämja kollegialt samarbete samt stödja skolans pedagoger i deras arbete kan vi bidra till en positiv skolutveckling och hjälpa skolan att nå upp till en ökad måluppfyllelse.
9.7 Framtid
Informanternas önskemål om framtiden rörde sig nästan uteslutande om den egna verksamheten och det som gagnade barnen. Det var tydligt att informanterna drog sin erfarenhet från den verksamhet de var vana vid och applicerade sina nya kunskaper och kompetens på denna. Förändrings- och förbättringsarbete skiftade utifrån den typen av verksamhet informanten arbetade i. Det verkar som om Mats Ekholms (2005) rekommendationer om att arbeta forskningsinriktat på skolorna runt den egna organisationen med forskningsutbildad personal stämmer ganska väl överens med våra informanters svar.
Det känns tillfredsställande att konstatera följande faktum: specialpedagog- utbildningens intentioner är att ge sina studerande en bred bas innehållande kompetens i forskning inriktat på skolutveckling och utredningsarbete kombinerat med handledning. Våra informanters svar vittnar om en förtrogenhet med sin nya kompetens och att de, enligt vår uppfattning, har en beredskap att möta pedagogisk personal på olika nivåer för att stödja skolan i sin strävan om en ökad måluppfyllelse.