Jag är medveten om att min undersökning och resultatet av min studie inte går att generalisera eftersom studien enbart är grundad på fyra lärare och åtta elevers argument och funderingar. Det insamlade materialet har enbart skett i form av intervjuer. Detta medför att jag endast har fått syn på hur åtta elever från samma klass och med samma klassföreståndare ser på kunskap och betyg. Detta skulle jag ha gjort annorlunda. Jag skulle ha varierat och intervjuat åtta elever från minst två olika skolor. Det skulle också varit till en hjälp för studien att observera under lektionstid hos de fyra lärarna för att få en mer sammansatt bild av hur pedagogerna resonerar och arbetar kring formativ bedömning samt med själv- och kamratbedömning. För en tänkbar framtida forskning skulle det vara intressant att belysa flera elevers syn och tankar kring ämnet och hur de tänker kring sig själva som kunskapssökare. Eftersom min studie är baserad på intervjuer kan lärarna också enkelt välja att inte berätta de svårigheter de stöter på i undervisningen och därför blir det svårt att jämföra de olika lärarnas åsikter och resonemang. Att se kritiskt på formativ bedömning anser jag är svårt och lärarna som jag intervjuade förhöll sig i stort sett positiva och de uttryckte inte någon problematiserande hållning med utrymme för självkritik. Det är förstås svårt att våga diskutera och vara kritiskt till sitt eget förhållnings- och arbetssätt. När jag valde att skriva om bedömning hade jag uppfattningen att det skulle finnas fler kritiska forskare inom ämnet, likaså att de pedagoger jag skulle samtala med skulle ha olika uppfattningar kring bedömning. Till viss del hade pedagogerna som jag intervjuade bara ett positivt ställningstagande till
kamratbedömning. Det framkom enbart få nackdelar med bedömningsmetoden.
När jag intervjuade respondenterna ställdes inte alla intervjufrågor i den ordning som de skulle. Under intervjun tillsammans med eleverna började jag att ställa frågor kring kunskap. Jag märkte efter första intervjun att detta var svårt för eleverna att diskutera. Därför valde jag att börja intervjun med att börja diskutera prov och betyg så att eleverna blev mer bekväma och att intervjun började med ett ämne som de var bekanta med. Vissa av frågorna var dessutom svåra för eleverna att svara på. Det visste inte hur de skulle formulera sig vilket gjorde att jag fick ge dem olika exempel. Det gjorde att jag inte fick de svar som jag hade förväntat mig. Det som var bra med att ge eleverna exempel i anslutning till frågorna var att det blev ett flyt i intervjun och gjorde det enkelt för mig att kunna ställa följdfrågor. Jag kände att min intervjuteknik blev bättre och bättre för varje intervju och jag uppfattade att de sista eleverna som intervjuades släppte
nervositeten snabbt gentemot de första eleverna som intervjuades.
Under intervju tillsammans med eleverna kom diskussioner kring vad kunskap egentligen innebär. ”Vad tycker du/ni att det är viktigt att kunna”? Det var en fråga eleverna hade svårt att svara på. Elevernas kunskaper avgör vilka betyg och bedömningar de ska få, därför borde begreppet kunskap synliggöras mer. Eleverna nämner att de fyra räknesätten är viktiga och att multiplikationstabellen är viktigt kunskap. Resultatet av denna studie visar tydligt att eleverna inte vet vad kunskap innebär och hur ska då eleverna kunna ta del av sitt lärande och inkluderas i undervisningen? Det var enbart en lärare som diskuterade vad kunskap har för betydelse för sina elever och att autentiska uppgifter är det som får eleverna att förstå vad kunskap innebär i deras verklighet. Det hade varit intressant för studien att få en inblick hur denna lärares elever upplever kunskap. En annan lärare i studien poängterade att hon arbetar tillsammans med sina elever för att konstruera fram mål och kriterier som ska uppnås i slutet av ett tema. Detta arbetssätt är en bra utgångspunkt till att få eleverna att förstå vad viktig kunskap är inom ett visst ämne. I detta fall är det inte enbart läraren som bestämmer vad som är viktigt att kunna utan eleverna får också möjligheten att få bestämma vilken kunskap som är relevant. För är det egentligen bara lärare som avgör hur eleverna lär sig bäst och vilken kunskap som är viktigt? Enligt Läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2011) ska eleverna ha möjligheten att påverka sin kunskapsutveckling samt få en medverkan i undervisningen och det får de genom att arbeta med själv- och
kamratbedömning. Resultatet av denna studie visar att lärarna anser att eleverna är kapabla till att kunna bedöma sig själv och varandra. Studien kring denna bedömningsmetod hade varit mer resultatrik om alla fyra lärares elever hade intervjuas. En större insyn i hur själv- och
kamratbedömning fungerar i verksamheten och hur elever också ser på bedömningsmetoden hade varit av värde för studien. Upplever eleverna själv- och kamratbedömning lika positivt som lärarna i denna studie gör? För en tänkbar framtida forskning är denna fråga relevant.
Referenslista
Allwood, Martin Carl (red.) (2004). Perspektiv på kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Björklund Boistrup, Lisa (2013). Bedömning i matematik pågår!: återkoppling för elevers engagemang och lärande. 1. uppl. Stockholm: Liber
Black, Paul, Harrison, Christine, Lee, Clara, Marshall, Bethan & Williams, Dylan (red.) (2003). Assessment for learning: putting it into practice. Buckingham: Open Univ. Press
Dochy, Filip, Segers, Mien & Sluijsmans, Dominique (1999). The use od self,- peer and coassessment in higher education: a review. Stuidies in Higher Education, 24, 331-350.
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Gipps, Caroline & Murphy, Patricia (1994). A fair test?: assessment, achievement and equity. Buckingham: Open university pr.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1991). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Hattie, John (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analysis relating to achievement. London: Routledge
Jönsson, Anders (2008). Educative assessment for/of teacher competency: a study of assessment and learning in the "interactive examination" for student teachers. Diss. (sammanfattning) Lund: Lunds universitet, 2008
Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. 2. uppl. Malmö: Gleerup
Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning: vad, hur och varför?: [kunskapsöversikt]. Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2666
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lindström, Lars, Lindberg, Viveca & Pettersson, Astrid (red.) (2011). Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. 2., uppdaterade uppl. Stockholm: Stockholms universitets förlag
Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedt
Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Mellan myt och verklighet: underlag utarbetat med anledning av SOU 2004:29 Tre vägar till den öppna högskolan (2004). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1344
Murphy, Patricia F. & Gipps, Caroline V. (red.) (1996). Equity in the classroom: towards
effective pedagogy for girls and boys. London: Falmer Press
Patel, Runa & Davidson, Bo (1991). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
Sadler, D Royce (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. Instructional science, 18, 119-144.
Selghed, Bengt. (2007). Oförtjänt kritik mot lärare: Pettersson (red.). Sporre eller otyg – om bedömning och betyg. Stockholm: Lärarförbundet
Trost, Jan (2005, tredje upplagan). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådets rapportserie (2005): Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel.
http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000334/god_forskningssed_3.pdf. Wiggins, Grant P (1998). Educative assessment: designing assessments to inform and improve student performance. 1st ed San Francisco, Calif.: Jossey-Bass