Sammanfattningsvis kan vi se hur lärarna förhåller sig till kursplanen i religionskunskap utifrån tre problematiska aspekter. Den första aspekten är den tidspress alla lärare känner igen som har att göra med att få in allt centralt innehåll, samt kunskapskraven i undervisningen. Den andra aspekten är hur de olika religionerna och livsåskådningarna framställs i
kursplanen, med andra ord vilken religion som får vilken plats och i det här fallet har alltså
kristendomen en särställning. Den tredje problematiska aspekten är tolkningsperspektivet. Då alla tolkar på olika sätt kan innebörden av vissa begrepp bli en tolkningsfråga, vilket kan resultera i att undervisningen inte bli likvärdig.
Då eleverna spenderar största delen av veckans timmar i klassrummet är det upp till läraren att erbjuda en undervisning som ökar elevernas kritiska tänkande, tolkningsförmåga och
förståelse för olika religioner och livsåskådningar. Lärarna från de olika skolorna ser religionsundervisningen som ett verktyg för att arbeta med en ökad förståelse och kunskap som i sin tur kan ha en positiv inverkan hos eleverna. Därför tror vi att det är bra att arbeta med fokus på förståelse och kunskap i undervisningen, speciellt i religionskunskap, då det på sikt kan bidra till att förebygga främlingsfientlighet, rasism och hatbrott i samhället. Med en tolerant och öppen inställning hos lärare kan konflikter i klassrummet omvandlas till något positivt och intresset för ämnet i sig inte går förlorat. Därför är det viktigt att inte
undanskymma frågor eller moment som elever tar upp, utan att fånga upp intresset och använda skolan som en trygg plattform. Religionsundervisningen är, enligt vår uppfattning, ett av de ämnen som på bästa sätt kan få elever att bli toleranta mot åsikter som inte stämmer överens med deras egna.
Vidare kan elevers kännedom om det centrala innehållet och kunskapskraven också ha en betydande roll för en ökad förståelse kring ämnet. Att det centrala innehållet och
kunskapskraven har ett syfte bakom sig ger lärarna stöd, samt att eleverna får en förförståelse för de olika momenten och att dokumenten är nationella och alltså gäller alla skolor är också viktigt. Hetsen kring betyg behöver stillas då eleverna på de olika skolorna har ett enormt fokus kring vilket betyg de får i respektive ämne, något som vi även uppmärksammat under våra olika VFU-perioder, Eleverna anser att det som inte står i kunskapskraven eller bedöms, exempelvis övningar eller uppgifter, kan förkastas på grund att det inte sker en bedömning. Vad eleverna får reflektera över är att olika delar binds samman till en helhet. En helhet som behövs för att sedan gå vidare till gymnasiet och ut i samhället.
36
Avslutningsvis kan vi säga att det finns skillnad på påverkan och påverkan. Då det centrala innehållet och kunskapskraven styr vad undervisning ska innehålla finns det kanske inte den möjligheten att påverka fullt ut. Vad som kan påverkas är de luckor som styrdokumenten erbjuder, hur undervisningen ska bedrivas eller hur eleverna ska visa sina kunskaper. När det gäller kursplanen i ämnet är vi kritiska till hur fördelningen mellan religion och livsåskådning ser ut. Vi anser att det istället är viktigt att som lärare låta religioner vara lika med varandra och inte undervisa utifrån ett västerländskt perspektiv, där kristendomen står i centrum och genomsyrar skrivningarna i kursplanen. Kristendomen är ju trots allt i minoritet ur det globala perspektivet. Konsekvensen av detta är att undervisningen sker så att säga på bekostnad av andra religioners och livsåskådningars undervisningstid, som vi menar möjligen är mer betydelsefull, då tolerans mot andra människor bygger på förståelse och kunskap om
andras tro och traditioner.
5.1 Vidare forskning
Det hade varit intressant att undersöka varför religiösa elever tycker religionsundervisning är intressant om innehållet endast handlar om deras egen religion, medan de icke-religiösa eleverna inte verkar intresserade. Det hade även varit intressant att undersöka
genusperspektivet i samma typ av studie som vi skapat då det kan vara intressant att se hur det skiljer sig mellan lärare av olika könstillhörigheter.
Slutligen kan det vara intressant att undersöka på vilket sätt undervisningen i religionskunskap möjligtvis kan bidra till en reducering av hatbrott, rasism eller främlingsfientlighet bland ungdomar.
37
Referenser
Tryckta referenser
Alberts, W. (2007). Integrative religious education in Europe: a study-of-
religions approach. Berlin: New York: Walter de Gruyter.
Avandal, N & Louman, D. (2017). Religionskunskap och dess didaktik i den
svenska grundskolan. Malmö Högskola. Studentuppsats.
Bråten, I. E. & Hollsten, G. T. (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund : Studentlitteratur
Forssell, A. (red.) (2011). Boken om pedagogerna. (6., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.
Jenvén, H. (2017). Utsatta elevers maktlöshet: en studie om elevers sociala
samvaro som förbättringsarbete i åk 8-9. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2017. Örebro.
Johannessen, A. & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Johansson, Ulla. (2003). Frame Factors, Structures and Meaning Making:
Shifting Foci of Curriculum Research in Sweden. I Pinar, William. International Handbook of
Curriculum Research. London: LEA.
Kittelmann Flensner, K. (2015). Religious Education in Contemporary
Pluralistic Sweden. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2015. Göteborg.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Linde, G. (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori!. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
38
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning:
[grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Segolsson, M. (2011). Lärandets hermeneutik: tolkningens och dialogens
betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt. Diss.. Jönköping.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2014). Utvärdering av
metoder i hälso- och sjukvården: en handbok. (2. uppl.) Stockholm: Statens beredning för
medicinsk utvärdering (SBU).
Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011: reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen
(2010:801). (6., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
SOU 1992:94. Skola för bildning. Betänkande av Läroplanskommittén.
Törnvall, A. (1988). Religionskunskap i skolan: en studie i lärares och elevers
attityd till ämnet religionskunskap i grundskolan. Linköping: Lärarutbildningen, Univ.
Elektroniska referenser
Brottsförebyggande rådet BRÅ (2014) Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Hämtad 2017-10-28 från; https://www.bra.se/brott-och-statistik.html
Franken, L. Loobuyck, P. (2013). The Future of Religious Education on the
Flemish School Curriculum: A Plea for Integrative Religious Education for All, Religious Education (Volume 108, issue 5). Hämtad 2017-12-10 från; http://www-tandfonline-
com.proxy.mah.se/doi/pdf/10.1080/00344087.2013.835641?needAccess=true
Skolinspektionen. (2012). Mer än vad du kan tro. Hämtad 2017-12 -03 från; https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2012/religion/kvalgr-rela-slutrapport.pdf
Skolverket, A. (2016). Vi och ”dom” definieras i klassrumsdiskussioner. Hämtad 2017-12-03 från; https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-
39
omraden/so-amnen/religionskunskap/undervisning/vi-och-dom-definieras-i- klassrumsdiskussioner-1.249403
Skolverket, B. (2017). Skolans dolda etik – om kränkning och utanförskap. Hämtad 2017-12-25 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen- omraden/so-amnen/religionskunskap/relationer-larande/skolans-dolda-etik-om-krankning- och-utanforskap-1.260950
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
40
Bilagor
Bilaga 1: Intervjufrågor
Utbildning: År i tjänst: Ämnen: Skola:1. Anser du att alla världsreligionerna får lika mycket undervisningstid? 2. Tror du att eleverna har lika stor kunskap om alla världsreligionerna? 3. Uttrycker eleverna en önskan om undervisning över en/flera
religion(er)/livsåskådning(ar) som du ej tagit upp?
4. Får/Kan eleverna påverka undervisningen i religionskunskap?
5. Om du granskar din egen undervisning, finns det något du skulle vilja förändra/förbättra?
6. Hur tolkar du kursplanen för Religionskunskap ang. religionsfördelning? 7. Vad hade du velat förändra/förbättra i kursplanen?
8. Hur tror du religionskunskaps- ämnet bidrar/påverkar samhället?
Bilaga 2: Elevenkäter
Könsidentitet: Skola & årskurs:
Religionsundervisning och dess betydelse för dig.
1. Vad tycker du om religionskunskapsämnet? - Tycker väldigt dåligt om det
- Tycker inte om det - Varken eller - Tycker om det
- Tycker mycket om det
2. Vad är din uppfattning om religionskunskap? - Helt oviktigt ämne
- Oviktigt ämne
- Varken viktigt eller oviktigt ämne - Viktigt ämne
41
3. I Sverige har vi många olika utövare av många olika religioner och därför är det viktigt att ha kunskap om olika religioner.
- Håller med fullständigt - Håller med till en viss del - Håller till en viss del inte med - Håller inte alls med
4. Kunskap om religion gör att man får en större förståelse för människor från andra länder och kulturer.
- Håller med fullständigt - Håller med till en viss del - Håller till en viss del inte med - Håller inte alls med
5. Istället för religion så är det viktigt att i skolan lägga tid och fokus på andra skolämnen.
- Håller med fullständigt - Håller med till en viss del - Håller till en viss del inte med - Håller inte alls med
6. Om du ansåg att det borde läggas ner mer tid och fokus på andra skolämnen i föregående fråga: Vad borde det i så fall läggas mer tid och fokus på?
7. Jag som elev kan uttrycka synpunkter till läraren angående undervisningen om en religion/livsåskådning.
- Håller med fullständigt - Håller med till en viss del - Håller till en viss del inte med - Håller inte alls med
42
8. Jag som elev kan inte påverka undervisningen i religionskunskap. - Håller med fullständigt
- Håller med till en viss del - Håller till en viss del inte med - Håller inte alls med
9. Hade du velat förändra något i religionsundervisningen? I sådana fall vad?
Din kunskap om religion
10. Vilka av följande religioner känner du till?
Kristendomen Jainism
Islam Shinto
Ateism, Agnosticism Cao Dai (Vietnam)
Hinduism Zoroastrism
Daoism Tenrikyo (Japan)
Konfucianism Paganism
Buddhism Unitarism
Naturreligion Rastafari
Afrikanska stamreligioner Scientologi
Sikhism Baha´i
Juche (Nordkorea) Spiritism Judendom
11. Vilka av följande religioner kommer du ihåg från undervisningen du har haft under högstadiet?
Kristendomen Jainism
Islam Shinto
Ateism, Agnosticism Cao Dai (Vietnam)
Hinduism Zoroastrism
Daoism Tenrikyo (Japan)
Konfucianism Paganism
Buddhism Unitarism
43
Afrikanska stamreligioner Scientologi
Sikhism Baha´i
Juche (Nordkorea) Spiritism Judendom