Som beskrivs i bakgrunden finns ett stark samband mellan elevers sociala förutsättningar och deras skolprestationer i matematikämnet. Det är allmänt känt bland forskare, lärare och politiker att skolprestationer specifikt i matematik har starka kopplingar till föräldrars socioekonomiska status (Valero et al., 2015). Som nämnts i tidigare forskning kan detta tänkas bero på att föräldrar med låg socioekonomisk status ofta har en lägre utbildningsnivå och att de inte anser att de har tillräckligt med kompetens inom matematikämnet för att engagera sig i sina barn skolarbete (Högdin, 2007). Detta är även något som bekräftas i vår studie där flera lärare anser att föräldrar borde ha förmågan att hjälpa sina barn med
matematikläxan i de lägre åldrarna, men att det blir svårare ju äldre eleverna blir. Svensson (2014) styrker detta och beskriver att det minskande föräldraengagemanget kan tänkas bero på att föräldrar upplever en avsaknad av kunskap i takt med att skolarbetet blir mer avancerat. I vårt resultat intygar lärarna även att många föräldrar upplever det svårare att hjälpa sina barn med skolarbete ju äldre de blir. Det kan tänkas bero på att föräldrarna hade andra
undervisningsmetoder när de själva gick i skolan och att de känner en oro över att förvirra sina barn när de ska hjälpa till. Epstein (1992) beskriver detta i sin teori om alternativa sfärer av påverkan, vilket är en modell som handlar om att skolan och hemmet alternerar i att ansvara för utveckling och utbildning. Denna modell förklarar det minskade
föräldraengagemanget ovan på följande vis. Hon menar att i de första åren av ett barns liv har föräldrarna ansvar att fostra och förbereda barnet för skolan. Därefter tar lärare och annan skolpersonal över rollen, för att eleven tillslut ska kunna ansvara för sin egen utbildning och utveckling och bli självständig (Epstein, 1992).
Faktorer som påverkar huruvida föräldrar är engagerade och delaktiga i sina barns utbildning visade sig i vårt resultat exempelvis bero på tid, möjlighet och förmåga. Detta bekräftar Svensson (2014), OCED (2012) och Högdin (2007) som menar att hur engagerade föräldrarna är, är ett resultat av en mängd omständigheter i hemmet. Sådana omständigheter kan bero på olika ekonomiska och sociala svårigheter. Vårt resultat visar att lärarna beskriver att det finns olika typer av föräldraengagemang i relation till föräldrars socioekonomiska status. Många av lärarnas erfarenheter kring föräldrar med hög socioekonomisk status är att föräldrarna anser sig ha mer rättigheter och därav ställer högre krav på skolan. Erfarenheter av samarbetet med föräldrar som har lägre socioekonomisk status beskrivs som mer tillmötesgående och tacksam inför hjälp om de har förmåga och möjlighet. Epstein (1982) bekräftar de stereotyper som vårt resultat visar och benämner dem som “pushy upper-middle-class parents, helpful middle-class
parents and incapable lower-class parents.” (s.97). Det ska tilläggas att detta är stereotyper som man inte rakt av kan generalisera och inte applicera i alla miljöer och sammanhang. Med bakgrund av Epsteins (1982) studie och vårt resultat av intervjuerna, är det värdefullt att nämna dessa stereotyper. Som tidigare forskning visar påverkas elever av huruvida deras föräldrar är engagerade i deras utbildning eller inte. Vad dessa ovannämnda typerna av föräldraengagemang har för effekt på eleverna framgår inte. Tankar som har väckts både av oss och lärarna är vilken typ av engagemang som är gynnsamt för elever och deras
skolprestationer. En av lärarna resonerar om att ytterligheterna kanske inte är det mest fördelaktiga för eleverna. Det kan tänkas att för höga eller för låga krav på elevers skolgång och prestationer kan ge negativt utfall. För höga krav kan för eleven kännas ouppnåeliga och för låga krav kan ge en känsla av otillräcklighet. Många av lärarna menar generellt att de föräldrar som befinner sig i samhällets mellanskikt har lämpligast krav på sina barn, de menar att de är uppmuntrande och har ett gott samarbete med skolan. Man kan tänka att detta beror på att elever från dessa hem anpassar sig bättre till skolmiljön, då normerna och språket stämmer bättre överens med det de har med sig hemifrån (Hattie, 2014).
Syftet med denna studie grundade sig i ett intresse för hur skolan kan bli mer likvärdig och hur lärare kan arbeta kompensatoriskt för att ge alla elever samma chans till en jämlik utbildning. Vi upplevde att många av lärarna kunde ge praktiska exempel på hur de arbetade kompensatorisk inom matematikämnet. Det var svårt för oss att avgöra om lärarna själva uppfattade vad de kompenserade för, då det ligger i deras natur att hjälpa eleverna genom att individualisera undervisningen. Det skulle kunna tänkas bero på tidsbrist, lärarna har ett flertal elever som alla har olika behov och förutsättningar och lärares huvudsakliga uppdrag ligger i det arbetet som görs i skolan. Vi upplevde att alla lärare vi intervjuade instinktivt kompenserade för eventuella skillnader i skolprestation men att det kanske inte alltid finns möjlighet att undersöka roten av ett problem som grundar sig i hemmet. Detta menar vi är naturligt då det är svårt för lärare att påverka problematik som finns i hemmet. Med det sagt vill vi oavsett att det ska uppmärksammas och bli erkänt att denna relation kring elevers sociala förutsättning och skolprestation finns och att det måste finnas möjlighet att anpassa det kompensatoriska arbetet utifrån denna vetskap. För att kompensera så att utbildning är
likvärdig kan det vara viktigt för lärare att ha insikt i alla elevers behov och förutsättning för att på ett gynnsamt sätt kunna anpassa sitt arbete så att alla elever får en möjlighet att nå målen. Det kompensatoriska uppdraget i relation till likvärdig utbildning är något vi har
att kallas likvärdig. Vilket är följande: lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning samt att utbildningen ska vara kompenserande. Vi menar att det finns många aspekter att ta hänsyn till och kompensera för, för att nå en likvärdig utbildning. Exempel på dessa är genus, etnicitet samt sociala och ekonomiska förutsättningar. I denna studie har fokus endast varit elevers sociala förutsättningarna.
Med tanke på restriktivt omfång och tidsmarginal är vi väl medvetna om arbetets
begränsningar. I denna studie har ett begränsat antal skolor och lärare deltagit, ett restriktivt urval har gett oss en djup kunskap från ett fåtal lärare. Detta är en problematik som är en allmän begränsning med kvalitativa studier. Urvalet i denna studie har inte varit slumpmässig, utan noggrant utvalda av oss. Detta leder till problematik vid generalisering av resultat och kan innebära att liknande studier får ett annat utfall. Vår studie baseras på lärares personliga erfarenheter och uppfattningar, alltså deras subjektiva sanning. Därav är det komplicerat att dra några allmänna slutsatser utifrån intervjuerna. Studier med empiri som är baserad på individers beskrivningar och uppfattningar kan vara begränsade eftersom deltagarna kan delge den information som förväntas, snarare än den faktiska sanningen.
Resultatet i denna intervjustudie har gjort oss införstådda i hur mångfacetterat läraryrket faktiskt är. En lärare förväntas till stor del kunna anamma olika roller som kanske egentligen inte är inom ramen för den pedagogiska verksamheten. Det är viktigt att vi som framtida lärare är engagerande, samarbetsvilliga och en stöttande vuxen för elever såväl som föräldrar. Vikten av att arbeta kompensatoriskt har tydliggjorts. Då vi inte kan påverka elevers olika sociala förutsättningar har skolan ett ansvar att möta dessa elever och ge dem samma
möjligheter att lyckas i skolan. En tillämpning som kan göras som kompensatoriskt arbete är att ha en läxfri skola, alternativt att alla elever får möjlighet till studiehjälp i skolan. På så sätt ligger inte ansvaret hos föräldrarna och påverkas inte heller av elevers sociala förutsättningar. Vårt resultat av studien har fått oss att inse missödet med att elevers sociala förutsättningar påverkar deras skolresultat i matematik och därmed kanske hela deras framtid. Bidraget från denna studie är ytterst relevant för vår framtida profession, eftersom sannolikheten att möta dessa elever är hög. I framtiden finns en önskan om att detta forskningsområde blir bredare, vår förhoppning är att detta examensarbete är ett bidrag för fler vetenskapliga studier. Exempel på forskningsfrågor inom detta område som skulle kunna bidra med gynnsamma resultat skulle kunna vara kvalitativa studier om praktiska exempel på hur man kan arbeta kompensatoriskt samt undersöka huruvida skolan fullföljer sitt kompensatoriska uppdrag.