Nedan följer min kring min uppsats. Kapitlet är upplagt enligt följande: först en diskussion utifrån mina frågeställningar. Efter det kommer en diskussion kring metoden. Sedan följer slutsats och slutligen i detta examensarbete, presenteras några förslag på fortsatta möjliga forskningsfrågor. Här kommer en repetition av syfte och frågeställning.
Syftet var att genom observationer få möjlighet att se och lära mig hur de är som ledare i klassrummet, och att få möjlighet till samtal kring ledarrollen i klassrummet med lärarna som observerats.
1. Hur ser lärare allmänt på ledarskap i klassrummet?
2. Hur ser lärare på ledarskap i klassrummet utifrån planering och kontroll? 3. Hur gör lärarna i klassrummet samt vad säger de under intervjun?
6.1.
Resultatdiskussion
Min utgångspunkt i detta arbete var, som jag skrev i inledningen, min egen osäkerhet och brinnande nyfikenhet för detta område. Det är svårt att säga om min osäkerhet har minskat eller ökat efter detta men jag har i alla fall lärt mig mycket under arbetets gång, både under mina empiriska undersökningar och från den litteratur jag kommit i kontakt med. Jag har mer erfarenhet att falla tillbaka på och mer kunskap om var jag kan söka hjälp och stöd efter detta examensarbete.
För att återgå till mitt syfte som handlade om att få en tydligare uppfattning av lärarens ledarroll i klassrummet och att få möjlighet att under observationer få se och lära mig hur de är som ledare i klassrummet, samt få möjlighet till samtal kring ledarrollen i klassrummet, så har jag uppfyllt detta syfte. Mina frågeställningar har fungerat som vägledning för att förtydliga mitt syfte under arbetets gång.
Lärarens ledarroll i klassrummet är viktig. Det visar både den litteratur jag lyft fram här och det bekräftar även Maria, Mattias och Eva. Mina tre respondenter är rörande överens om att ledarrollen och hur man som lärare hanterar den är avgörande för sin framgång som lärare. De är medvetna om vad det innebär att vara ledare och de gör på olika sätt för att leva upp till det. Mina undersökningar visar på komplexiteten kring lärarens ledarskap. Alla tre respondenter visade under intervjuerna att det inte var enkelt att förklara exakt vad ledarroll i klassrummet innebär. Maria till exempel har en ganska självklar bild framför sig om vad en ledare i klassrummet är och vad det betyder även om jag upplevde henne som osäker på sig själv i klassrummet, som om hon hade svårt att definiera sin roll. Eva, däremot, var säker som ledare i sin lärarroll. Hon vet vem hon är i klassrummet och hon styr klassen med bestämd och vänlig hand. Eleverna i hennes klass behöver inte fundera över vem det är som bestämmer utan det är självklart från första stund. Det var det inte alltid i Marias klassrum. Nu skiljer det många år både rent åldersmässigt och erfarenhetsmässigt mellan Maria och Eva, det är en viktig aspekt här och visar på att erfarenhet kan vara avgörande. Samtidigt bekräftar det också Evas teori om att åldern spelar roll för lärarens position i klassrummet. Åldern är en naturlig del i att elever har mer respekt för äldre men det är också upp till varje lärare att sätta sitt
avtryck hos eleverna. Ifall man utgår från att åldern spelar roll skulle det innebära att det kommer att vara svårt för Maria flera år framöver. Eva sa ju även i intervjun att äldre lärare rent automatiskt får en tydligare ledarroll i klassrummet. Det kanske ligger något i det. Om man jämför Eva och Maria är det stor skillnad. Maria är mer osäker än Eva i klassrummet, eller ger det intrycket i alla fall. Det är skillnad i deras auktoritet. Där är jag villig att hålla med Eva, att en äldre person kanske rent utseendemässigt inger en säkrare position samt till en början kan ha fördel av att vara äldre. Men i längden spelar inte åldern någon avgörande roll anser jag. Det är vad du som lärare tillför klassen och vad du visar eleverna som avgör din framgång som ledare i klassrummet. Detta är en aspekt som jag inte hade ämnat titta på men som jag upptäckt skiljer mina respondenter åt. De tillhör tre olika generationer och det är skillnad mellan dem, inte bara i kontrollaspekten, utan även i deras syn på planering. Maria som är relativt ny planerar mycket, hon säger till och med att hon lägger mycket tid på
planering. Mattias å andra sidan benämner det mer som ett sätt att uppnå målen och tar inte en alltför stor diskussion kring det. Det gör heller inte Eva. Deras erfarenhet spelar roll och man kan se att de lägger olika vikt vid planering vid intervju tillfället, hur mycket de diskuterar det. Det kan bero på mina följdfrågor men samtidigt tror jag att det kan ha att göra med att de inte fullt ut ser planeringen som en så viktig del av ledarrollen i klassrummet, som Maria. Jag känner igen mig i Maria och framförallt skulle jag vilja påstå att orsaken till att lägga mycket tid på planering har med osäkerhet att göra. Det finns en trygghet i att ha en planering i ryggen att falla tillbaka på i alla situationer. Ju fler år du har lagt bakom dig i skolans värld ju mer kan du gå utanför din planering. Du har inte bara mer erfarenhet utan även mer material att plocka av och du vet vad som fungerar och vad som inte gör det.
En intressant observation som jag noterade under intervjun och något som jag reagerade på var att Maria var den enda av de intervjuade lärarna som pratade om eleven som individ och hur viktigt det var som ledare att se varje elev. Jag har ingen direkt förklaring till detta men det är lite förbryllande att varken Eva eller Mattias, med så mycket erfarenhet, inte lyfter fram individen i denna kontext.
I forskningsboken Handbook of Classroom Management lyfts Farkas och Johnson undersökning från 1997 fram som behandlar ämnet classroom management i lärarutbildningen. Det var mycket intressant och förvånansvärt hur viktigt professorerna på lärarutbildningen ansåg att det var med ledarskapsutbildningen men hur få det var som faktiskt tillämpade det i sin undervisning. I den litteratur jag läst är samtliga författare och forskare rörande överens om att ledarskapet i klassrummet är den viktigaste uppgiften som lärare har och ligger till grund för all undervisning. En förklaring kan vara att området är komplext och det finns så många olika delar som kan vara svårt att lära ut. Det är svårt att sätta något som är relativt abstrakt och erfarenhetsberoende, i kontrast till de kanske oerfarna lärarstudenterna. Jag har också förstått att synen på ledarrollen är högst individuell och lärare har olika uppfattningar vad som innefattar begreppet ledarskap i klassrummet.
6.2.
Metoddiskussion
Jag anser att det fungerade bra att använda observationer och intervjuer i denna undersökning. Jag kunde ha gjort fler observationer med lärarna för att få en mer generell bild samt kanske ha utökat antal respondenter. Å andra sidan fanns det inte tidsmässigt utrymme för det. Själva observationerna flöt på bra och jag tror inte att min medverkan hade någon avgörande påverkan på läraren och lektionen. Eftersom jag gjorde intervjuerna efter mina observationer
eliminerade jag en av möjligheterna till inverkan på lärarna. Sen kan även reflektioner göras angående möjligheten att jag gjort intervjuerna före observationerna och då haft möjlighet att se hur läraren agerar efter det som sagts under intervjun. Eftersom det inte var mitt syfte ansåg jag det föregående som mer passande.
Valet av metod, ostrukturerade intervjuer fungerade bra och jag fick användbar information från samtliga respondenter. Jag skulle ha kunnat förbereda mig lite mer med exempelvis fler följdfrågor för ibland var det svårt att få intervjuerna att gå framåt, alltså komma vidare i samtalet. Men överlag tycker jag att det fungerade som förväntats.
6.3.
Slutsatser
Jag har lärt mig mycket under denna process som fått mig att se på ledarskap och lärarrollen från en ny vinkel. Till exempel det som jag observerade på Mattias lektion, när han valde att inte säga till tjejerna som tisslade och tasslade, och när han sedan förklarade varför. Att själva tillsägelsen skulle orsaka mer uppmärksamhet från de andra eleverna än tisslandet och tasslande i sig. Det är en sådan sak som jag många gånger upplevt att lärare ofta hyschar i klassrummet när det kanske egentligen inte behövs. Det fick mig att fundera över hur jag själv har varit och kommer att vara.
Ett annat exempel kom under observationen med Eva och sen under intervjun. Handuppräckning kan ibland vara svårt att motivera tycker jag och därmed svårt att upprätthålla riktigt bra. Därför är Evas förklaring bra, att ge alla en chans och att eleverna ska förlita sig på att någon annan alltid svarar och att de inte behöver tänka själva. Det tar jag med mig in i mitt klassrum.
I efterhand förstår jag vilket stort område jag försökt att ta mig an. Det finns många delar som är intressanta av ledarrollens betydelse i klassrummet och jag har bara kunnat och hunnit röra vid ytan på detta ämnesområde. Min slutsats är att man som lärare alltid måste reflektera över hur man vill ha det i klassrummet, de handlingar man gör och vad man kan göra annorlunda nästa gång. Ytterligare en slutsats är att erfarenhet i många avseenden är nyckeln till framgång som lärare och som ny lärare är det viktigt att inte jämföra sig med dem som jobbat i många år utan att se sin roll utifrån elevernas perspektiv och på hur man egentligen är som lärare. Men ta också lärdom av de som jobbat många år, våga fråga om hjälp och vara öppen för dialog. Det kommer en tid då man själv är den erfarne och det kommer nya lärare – bemöt dem som man själv vill bli bemött, både i interaktionen med elever samt kollegor.
6.4.
Nya forskningsfrågor
Nya forskningsfrågor skulle kunna vara att undersöka den svenska lärarutbildningen och lärarnas inställning till att lära ut om ledarskapet i klassrummet och ifall det är lika gensvar här som i Vern och Jones (2006) undersökning visade i Oregon USA.
Som jag skrev tidigare skulle det vara intressant att undersöka vad åldern av lärare spelar för roll för ledarrollen i klassrummet. Vad anser eleverna om yngre respektive äldre lärare? Vem är mest förtroende ingivande eller vem de tar mer på allvar?
Det skulle även vara intressant med en liknande undersökning som denna fast i större skala, med fler respondenter dvs. fler observationer och fler intervjuer. Till det behövs mer tid. Då skulle man under en längre period kunna följa samma lärare och även ha flera samtal under tiden och på så sätt kunna observera även det som sagts under intervjuerna och jämföra eventuell förändring.
7. Referenslista
Andersson, I. (2001). Lärarens ledarskap – lärare som ledare av lärande. (Pedagogiskt examensarbete, 10 poäng) Linköping: Institutionen för beteendevetenskap.
Axén, E. (2002). Lärares syn på ledarskap. (Pedagogiskt examensarbete, 10 poäng) Linköping: Institutionen för beteendevetenskap.
Emmer, E. & Gerwels, C. (2006). Classroom Management in Middle and High School
Classrooms. (s 407-439 I Evertson & Weinstein (Red.)
Essiasson, P. Gilljam, M. Oscarsson, H & Wägnerud, L. (2004). Metodpraktikan. (2:a upplagan) Stockholm: Nordstedts Juridik.
Elias, M & Schwab, Y. (2006). From compliance to Responsibility: Social and Emotional
Learning and Classroom Management (s 309-343). I Evertson & Weinstein (2006) (Red.)
Evertson, C & Weinstein, C. (2006). Classroom Management as a Field of Inquiry (s3-15). I Evertson & Weinstein (Red.)
Evertson, C & Weinstein, C. (2006). Handbook of Classroom Management. Research,
Practice and Contemporary Issues. Mahwah NJ: Lawrence Erlbaum Associates.
Eriksson, L-T. Wiedersheim – Paul, F. (2001). Att utreda, forska och rapportera. Malmö: Liber ekonomi.
Granér, R. (1991). Arbetsgruppen – den professionella gruppens psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Hickey, D & Schafer, N. J (2006). Design-Based, Participation- Centered Approaches to
Classroom Management. ( s 281-309) I Evertson & Weinstein (2006) (Red.)
Jones, V. (2006). How Do Teachers Learn to Be Effective Classroom Managers? (s. 887-923) I Evertson & Weinstein (2006) (Red.)
Kernell, L. (2002). Att finna balanser. Lund: Studentlitteratur.
Lärarnas Riksförbund. Lärarboken – läroplaner, skollagen och policydokument. Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R & Davidson, B (2003). Forskningsmetodikens grunder. (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensson. A. (1998). Framgångsrikt ledarskap i klassen. Grimstorp: Relamore Media Vetenskapsrådet www.vr.se 2007-04-03