Vårt syfte med uppsatsen var att konkretisera sambanden mellan lärarrollen och hur idrottslärare med erfarenhet av olika läroplaner arbetar med att omsätta läroplanen i
undervisningen. Följande kapitel består av tre delar. I den första delen diskuterar vi resultatet och drar slutsatser utifrån vårt syfte. I den andra delen presenterar vi vår metoddiskussion. Slutligen ger vi förslag för framtida forskning.
8.1 Resultatdiskussion & slutsats
I denna uppsats har vi undersökt hur lärarrollen påverkar omsättningen av läroplanen och läraruppdraget i allmänhet. Den empiri som ligger till grund för resultatet består av sex intervjuer med gymnasielärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa.
8.1.1 Lärarroll
Resultatet pekar på att det inte finns en entydig lärarroll med en bestämd definition eftersom läraryrket ställer krav på flexibilitet för att kunna möta alla elever. Detta går hand i hand med Pusztais (2000) beskrivning av hur en ledare måste kunna anpassa sitt arbetssätt, sin lärarroll, med hänsyn till deltagarna och klassrumsklimatet. Enligt respondenterna grundar sig
lärarrollen främst i personlighet, intressen och erfarenheter. Dessa uppfattningar kan sammankopplas med Goffmans (2009) beskrivning av begreppet manér vilket enligt respondenterna verkar vara avgörande för hur lärarrollen utspelas på scen. Vårt resonemang kring ovanstående är att lärarrollen utgörs av många olika faktorer som påverkas av omvärlden och att alla lärare besitter olika verklighetsuppfattningar utifrån deras habitus. Slutsatsen är att lärarrollen är svårdefinierad på grund av att det är så oerhört många variabler som spelar in. Vår konklusion är att det är positivt att det inte finns en entydig definition av lärarrollen eftersom det finns många olika elever som behöver bemötas på olika sätt. Det behöver finnas olika lärare med olika lärarroller för att alla elever ska ges ett bemötande utifrån deras egna behov och förutsättningar. Vidare tyder resultatet på att lärare har olika uppfattningar om lärarrollen då de går in i yrket och denna uppfattning förändras över tid i samband med att nya erfarenheter skapas. Marton et al., (1977) påvisar att lärarrollen kan uppfattas på olika sätt av olika människor och att dessa uppfattningar kan ändras över tid
genom erfarenheter. Alla respondenter lyfter fram att vara en förebild är en viktig del av lärarrollen men utifrån personlighet, intressen och erfarenheter kan förebild gestaltas olika av olika lärare. Både Marton et al., (1977) och Brante (2008) betonar att människor har skilda relationer till sin omvärld och att det i sin tur kan påverka den person en är eller blir. Oavsett hur förebilden framställs av lärarna ställer Skolverket (2011) krav på att lärarna ska stå för demokratiska värderingar men att det i slutändan är upp till lärarna hur det verkställs.
8.1.2 Läraruppdraget
Det framkommer en tydlig uppfattning om vad läraruppdraget innebär för respondenterna. Alla respondenter beskriver trygghet och förtroende som grundpelare i läraruppdraget. Resultatet visar att trygghet är betydande för att lärarna ska kunna bygga ett förtroende hos elever i sin undervisning. Vidare visar vårt resultat att när trygghet skapas bidrar det till att eleverna blir delaktiga i undervisningen vilket genererar möjligheter för kunskapsfördelning.
En slutsats av detta är att det första steget i läraruppdraget är att skapa trygghet och förtroende för eleverna i sin undervisning. Det första steget är en förutsättning för att kunna nå steg två i läraruppdraget vilket utgörs av kunskapsfördelning. Mellan steg ett och två krävs det att läraren kontinuerligt agerar som en fostrare och samtalspartner för eleverna. En
ytterligare slutsats är att på scenen är det skådespelarens uppgift att skapa ett förtroende för publiken för att publiken ska känna trygghet på scenen som i detta fall är klassrummet (Goffman, 2009). Både Goffman (2009) & Säll (2000) konstaterar att ett stort ansvar vilar på läraren för att skapa och bibehålla en positiv atmosfär i klassrummet. Genom en positiv atmosfär kan relationer skapas och ett förtroende från eleverna till läraren uppnås. Respondenterna beskriver trygghet som en viktig komponent för att kunna genomföra och uppnå läraruppdraget som för respondenterna innebär att både vara en kunskapsförmedlare och att fostra eleverna. För att förmedling av kunskap ska kunna ske behöver eleverna vara delaktiga i undervisningen. Därmed krävs det att läraren, likt illuminatören, tar hänsyn till alla elevers behov och skapar ett tryggt klimat där eleverna kan känna sig delaktiga och upplever att de kan delta utifrån sina egna förutsättningar, vilket även framkommer tydligt i kursplanen (Säll, 2000 & Skolverket, 2011).
8.1.3 Läroplanen - Lpf94 & Lgy11
En av våra frågeställningar var att undersöka skillnaderna mellan Lpf94 och Lgy11. Respondenterna har en enhällig uppfattning om att det är viktigt att det finns en koppling mellan teori och praktik för att eleverna ska förstå kopplingarna mellan en fysisk livsstil och dess innebörd. Den fastställda uppfattning som respondenterna framhäver stämmer inte överens med Ekbergs (2009) och Erikssons (1998) övertygelse om att det inte existerar likvärdiga värderingar hos lärare kring vad elever ska lära sig i ämnet. Den slutsats som kan dras utifrån detta är att Ekberg och Erikssons påstående främst baseras på lärares värderingar av Lpf94. En annan slutsats är att enligt majoriteten av respondenterna är Lgy11 en tydligare och en mer genomförbar läroplan än Lpf94. I resultatet framkommer det att den största skillnaden är att fokus återgått till det praktiska. Resultatet belyser att det skapas tolkningsmöjligheter eftersom det tydligt står framskrivet vad som ska genomföras men inte lika tydligt hur det ska realiseras. Konklusionen av detta är att våra resultat tydligt visar på hur den realiseringsarena som Ekberg (2009) förklarar spelar en stor roll för det praktiska genomförandet av läroplanen. Detta i form av att tolkningsutrymmet som skapas för lärare resulterar i att lärarna utgår från sin trygghetszon vid realiseringen vilket påverkar vad de väljer att omsätta i undervisningen. Vidare går det även att konstatera att omsättningen av läroplanen får olika konsekvenser utifrån vilken skola den genomförs på eftersom lärare realiserar läroplanen utifrån olika förutsättningar (Lundvall & Meckbach, 2008). En del i läroplanerna som inte förändrats från Lpf94 till Lgy11 är att eleverna ska involveras i undervisningen och planeringen. Vårt resultat tyder emellertid på att det finns skillnader vad gäller ställningstagandet hos våra respondenter för valet av involvering av elever i undervisningen. Två av våra respondenter involverar inte sina elever trots att det i Lgy11 och Lpf94 (Skolverket, 2011 & Skolverket, 1994) står att läraren ska utgå ifrån att eleverna vill vara involverade i sitt eget lärande.
8.2 Metoddiskussion
Avsikten med studien är att upplysa lärarrollens betydelse för läraruppdraget. För att lyckas med detta användes semistrukturerade intervjuer för insamlandet av empiri och en induktiv innehållsanalys för att tolka empirin. I början av arbetets process trodde vi att vi hade ett utformat syfte och frågeställningar men upptäckte tidigt att dessa behövde omformuleras. Efterhand som vi började skriva och fick handledning klarnade bilden för oss om vad vi
specifikt ville undersöka i arbetet. Vårt mål med arbetet var att respondenterna skulle utgöras av lika många kvinnor och män för att få fram en jämställd bild av
undersökningen. I början av forskningsprocessen kontaktade vi olika skolor i Skåne och då framkom en mansdominerad bild av arbetsplatsen för idrottslärare på gymnasiet. Urvalet av respondenter utgörs därför av två kvinnor och fyra män. Vi har tidigare nämnt i vår metod att det finns olika sätt att undersöka frågor som handlar om verkligheten. För att få svar om hur verkligheten ser ut för lärarna behövde vi genomföra kvalitativa intervjuer. Den främsta motivering för valet av kvalitativa intervjuer är att få utförliga svar från
respondenterna som även kan förmedla personernas synvinkel och uppfattning (May, 2001 & Repstad, 2007). Vi valde att använda oss av en fenomenografisk
forskningsansats på grund av att vi hade som avsikt att ta reda på hur lärarna uppfattar olika fenomen som i vår uppsats innefattar lärarroll, läraruppdrag och läroplan (Starrin & Svensson, 1994). Även Olsson & Sörensen (2007) beskriver att genom använda sig av kvalitativ metod är forskningen mer flexibel och intervjun kan leda till grundligare svar på frågeställningar och diskussioner kring ämnet, än om en kvantitativ metod hade använts.
Vår väl utformade intervjuguide var nyckeln till att vi fick fram en relevant och omfattande empiri som vi ansåg vara väldigt användbar för resultatet. Kvale & Brinkmann (2009) hävdar att en användbar empiri kan vara en följd av väl utformade frågor och hur vi som intervjuare har ställt frågorna och varit aktiva lyssnare. Författarna menar även att under intervjun är forskaren sitt eget forskningsverktyg eftersom det är upp till oss vilket material vi samlar på oss under intervjuerna. Efter att vi samlat in material genomfördes en transkribering och analysering av materialet utifrån en induktiv innehållsanalys. Detta ledde till att vi kunde bearbeta och kategorisera vår empiri. Nästa steg blev att skapa olika teman utifrån
kategorierna som sedan fick utgöra grunden i resultatet (Fejes & Thornberg, 2015).
En viktig del av ett examensarbete är att framföra trovärdiga och överförbara resultat genom att utgå ifrån noggrannhet. Enligt Bryman (2011) innebär trovärdighet att det ska ske en korrekt tolkning av det insamlade materialet vilket resulterar i en äkta reflektion av
respondenternas tankar, känslor och uppfattningar som framkommer under intervjun. Urvalet av respondenter har bildats utifrån studiens syfte. Intervjuguiden har studerats och
omformulerats noga tillsammans med vår handledare för att försäkra att frågorna vi ska använda ska bidra till att vi kan få fram data som vi kan besvara våra frågeställningar med.
För att undersökningsmetoden ska vara tillförlitlig krävs reliabilitet och validitet (Ejvegård, 2003). Vi har skapat reliabilitet och validitet genom att tillämpa Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet. Vi har informerat respondenterna om vad medverkan i detta arbete innebär.
De har blivit meddelade om att materialet endast kommer att användas i forskningssyfte. Valet av anonymitet för respondenterna grundar sig att vi inte ville att de skulle känna någon press eftersom de kan påverka hur de svarar.
8.2.1 Självkritik
De brister som vi upptäckt under arbetsprocessen är att vi till en början inte hade en tydlig forskningsprocess för att kunna analysera resultatet. Det resulterade i att vi, med hjälp av god handledning, fick leta efter en forskningsprocess som var applicerbar på vår undersökning. Detta ledde till att vi till en början möttes av många hinder vilket bidrog till att arbetet fick en långsam start. När vi hittade rätt forskningsprocess, fenomenografin, upplevde vi att vi var på rätt spår och att syftet och frågeställningarna stärktes. Det resulterade i att
forskningsprocessen blev studiens styrka eftersom den å ena sidan bidrog till att det vi skulle förhålla oss till blev tydligare. Å andra sidan förutser vi att forskningsprocessen skapar en röd tråd för läsaren eftersom hela arbetet blir sammanhängande. Vi upplever att
forskningsprocessen är vår utgångspunkt i arbetet.
8.3 Förslag till forskning
Lärarrollen har stor betydelse vid omsättningen av läroplanen och läraryrket i allmänhet. Våra resultat visar inte en entydig bild av lärarrollen vilket gör att vi anser att för fortsatt forskning vore det varit intressant att undersöka vad en större urvalsgrupp hade presenterat för bild av lärarrollen. Vi tycker även att det skulle vara intressant att inkludera elevernas uppfattning av olika lärarroller.