I förhållande till tidigare forskning finns det några jämförelser med den här studien som är värda att föra fram. Katrin Lilja Waltå finner i sin undersökning Läroböcker i svenska? - En
studie av ett läromedel för yrkesförberedande gymnasieprogram och dess modelläsare (2011)
att uppgiftsmaterialet för läroböckerna hon fokuserat på uppvisar en form av passiv eller
reproducerande kunskapssyn där språkliga moment lärs in isolerat och strävan från läsarens
sida att dra egna slutsatser förminskas. Hon menar också att läroboken innehåller vad hon kallar för disciplinära faktauppgifter som förordnar faktainlärning framför tolkning och analys. Detta kopplar hon till vilket svenskämne läroböckerna konstruerar – som i detta fallet rör sig om Malmgrens (1996) definition av svenskämnet som färdighetsämne. Liknande resultat står att finna i min studie där kontrolluppgifter och isolerad färdighetsträning utgör en del av uppgiftsmaterialet. Men vad som också kommer fram i min analys är att det definitivt inte rör sig uteslutande om den här typen av uppgifter, utan att också tolkningsbaserade sådana med sin grund i eleverna själva utgör sin del av lärobokens uppgiftsmaterial. Lilja Waltå fann också vad hon kallar för värderande yrkesrelaterade uppgifter (2011) där eleverna på yrkesprogrammen där läromedlet används förväntas uttrycka åsikter kring sitt kommande arbetsliv och yrke. Läroboken jag fokuserade på används uppenbarligen på yrkesförberedande program men har ingen sådan uttalad anpassning. Jag hittade inte heller någonting som ens liknande de här yrkesrelaterade uppgifterna som Lilja Waltå fann i sitt material.
En annan viktig jämförelse är den mellan min studie och Christoffer Dahls undersökning
Ett annorlunda BRUS (2010). Det överordnade subjekt eller den berättarröst som Dahl
uppmärksammat som frånvarande i BRUS-serien har enligt honom ersatts med det Ullström (2009) kallar för en uppgiftskultur där eleven och läraren är den handlande agenten. Han har också uppmärksammat att läromedlets litteratursyn, en empiriskt-social sådan, placerar eleven i centrum och att detta leder till att den primära texten får stå åt sidan och ge utrymme för så
kallat kontextuella diskussioner (s. 123). En del av uppgiftsmaterialet i min studie får liknande konsekvenser som det Dahl (2010) talar om där uppgifter som flykt från texten (Ullström, 2009) har ett tydligt elevcentrerat fokus, men där också textutdraget får stå åt sidan för t.ex. mellanmänskliga eller moraliska diskussioner utan att för den delen koppla tillbaka till primärtexten. En av mina tankar kring detta, som kom fram även i analysen, utgår ifrån ett av de inledande styckena till Svenska Impulser 2: ”(...) men där du och dina erfarenheter hela tiden är den självklara utgångspunkten för allt du får uppleva” (2012, s. 3). Jag tolkar det som att det finns en vilja att funktionalisera innehållet, skapa tillfällen för att kunna arbeta
erfarenhetspedagogiskt och producera ett läromedel där elevens egen värld är det primära fokuset genom undervisningen i svenska. Läromedlet tycks också genom ett traditionellt urval av skönlitteratur och indelning mellan språklära och litteratur ha tydliga spår av det Malmgren (1996) kallar för svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne. Det tycks med andra ord som att läromedlet har sin grund i ett bildningsämne som genom sina uppgiftskonstruktioner försöker föra in elevernas egna erfarenheter, vilket i många fall sker genom en flykt från primärtexten.
I Lilja Waltås undersökning drar hon slutsatsen att läromedlet hon tittat närmare på för fram något som snarare bör betraktas som ett karaktärsämne för yrkesinriktningar än ett reellt svenskämne. Detta är inte fallet med Svenska Impulser 2. Snarare har läroboken i min
undersökning ett mer ojämnt material som enligt min åsikt i vissa fall lämnar mycket åt den enskilda läraren att bygga vidare på för att skapa ett erfarenhetsbaserat, autentiskt arbete utan att åsidosätta primärtexter och annat för svenskämnet relevant innehåll. Min
användarorienterade studie visade på att uppgiften som läroboken för fram inte nödvändigtvis är samma uppgift i en undervisningssituation – där det i detta fall fanns fler referenser till primärtexten, en tydligare linje mellan uppfattningar i olika tider och ett mer autentiskt och dialogiskt arbete i klassrummet. Det man saknar även i undervisningen är dock det konkreta arbetet med primärtexten. Även här tolkar jag det som att man kan tala om det Ullström (2009) kallar för uppgifter som flykt från texten, där elevernas erfarenheter förs in i
undervisningen genom att fokus hamnar utanför texten. Mitt resultat kan i det här avseendet också kopplas till Malmgrens (1996) uppfattning om att ämneskonceptionerna är teoretiska konstruktioner som inte nödvändigtvis uppkommer renodlat i undervisningssituationer eller läromedel.
ligga till grund för kritisk granskning av läromedel. Som vi såg i inledningen är läromedel fortfarande ett väl använt verktyg i undervisningen och det finns idag begränsade möjligheter för lärare att granska läromedel som de själva använder. Med den uppsjö av olika läromedel som finns att tillgå idag bör det rimligtvis läggas stor vikt vid att både granska dessa och utarbeta nya metoder för att säkerställa kvaliteten. En annan förhoppning jag har är att min undersökning kan bidra med någon form av inspiration till att bedriva fler
användarorienterade läromedelsundersökningar. Precis som Lilja Waltå (2011), Dahl (2010) och Englund (2006) poängterar så är detta perspektiv eftersatt och jag hoppas att den
dimensionen av läromedelsforskningen får ett uppsving så att vi får en bredare förståelse för hur användningen faktiskt ser ut i skolorna idag.
Fortsatt forskning
Något som kommit till min kännedom under arbetet med det här examensarbetet är att läroboken Svenska Impulser 1 (som alltså är menad att användas i Svenska kurs 1 på gymnasiet) finns i en version som verkar inrikta sig till samtliga gymnasieprogram likt
Svenska Impulser 2 som jag tittat närmare på i den undersökningen, men också i en ny version
från 2012 med titeln Svenska Impulser för yrkesprogrammen. Det är enligt förlagets
beskrivning en lärobok som ”lotsar eleverna grundligt genom kursen Svenska 1” och erbjuder texter som anknyter till yrkeslivet, och då i synnerhet sakprosatexterna. Med Lija Waltås undersökning (2011) i bakhuvudet blir man inte mer än nyfiken på vad boken har att erbjuda eleverna på yrkesprogrammen och en produkt- samt användarorienterad undersökning kring det här läromedlet hade varit oerhört intressant. En jämförelse mellan det mer allmänna läromedlet och det specifikt yrkesprogramsinriktade hade också varit något att ta sig an för att undersöka eventuella skillnader läromedlen emellan.