I vår diskussion resonerar vi kring studiens resultat. Först kommer vi att diskutera resultatet av vår studie och därefter vår berättelseforskning
8.1 Resultatdiskussion
Vi utgick i vårt arbete från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Med det sociokulturella perspektivet menas att barnen i språkligt samspel upptäcker det skrivna språket. För att möta detta perspektiv i forskningen, tittade vi på hur pedagoger i förskolan arbetar med läs- och skrivutvecklingen. Efter att ha tagit del av forskningen dels ur ett individualpsykologiskt perspektiv dels ur ett sociokulturellt perspektiv och belyst svaren från vår studie, kom vi fram till att pedagogerna i huvudsak arbetar utifrån ett sociokulturellt perspektiv, men att även det individualpsykologiska har ett inflytande på läs- och skrivlärandet i förskolan.
Då vi startade vår studie, fann vi att kunskap i läsande och skrivande är viktigt dels ur samhällssynpunkt och dels för individens självkänsla. Hur man stimulerar barnen till att bli läsande individer råder det stor oenighet om inom läsforskningen, anser Dahlgren och Olsson (2002). Söderberg (1997), Eriksen Hagtvet (2006), Widebäck (1998), Liberg (2006) och Fridolfsson (2008) m.fl. har dock i forskningen under lång tid funnit att barn kan lära sig läsa innan skolstarten. Vi fann även i forskningen att man tittat på lärandet ur både ett individualpsykologiskt perspektiv och ur ett sociokulturellt perspektiv. I det individualpsykologiska perspektivet har de lagt fokus på barnets egna förutsättningar att lära sig läsa och skriva. Ur det sociokulturella perspektivet har de betonat samspelets och kommunikationens betydelse för lärandet. Tomas Englund (2004) beskriver att den pedagogiska forskningen har förändrats genom tiderna från ett psykologiskt synsätt mot ett mer sociologiskt synsätt. Vi beskrev tidigare i uppsatsen att de här synsätten har påverkat pedagogiken och vi kan i dag se att förskolan genom sin läroplan Lpfö-98 är influerad av det sociokulturella perspektivet. Vi blir därför inte förvånade över att de svar vi fått i våra
berättelser är starkt förankrade i ett sociokulturellt perspektiv. Den enda avvikelse från det sociokulturella perspektivet är när respondenterna i berättelserna beskriver arbetet med den fonologiska medvetenheten, som är förankrat i ett individualpsykologiskt perspektiv.
Som vi tidigare nämnt skiljer sig forskarna åt i hur barnen lär sig läsa, trots att de med åren har närmat sig varandra. Nu tyder det mesta på att både ljudmetoden, som förespråkas i det individualpsykologiska synsättet, och helordsmetoden, som har sin grund i ett sociokulturellt synsätt, är beroende av varandra för att nå en god läsutveckling. Vi anser därför att förskolorna bör arbeta mer både med den fonologiska medvetenheten och genom att få barnen uppmärksammade på artefakter som till exempel ord och bokstäver i miljön. Claes Nilholm (2007) däremot påpekar att synsätt som till exempel det individualpsykologiska är tydligt i arbetet med fonologisk medvetenhet. Han menar vidare att man ur ett individualpsykologiskt perspektiv och ur ett kompensatoriskt perspektiv gemensamt fokuserar på att individen inte behärskar läsningen och skrivningen på grund av individens biologiska, psykologiska samt intellektuella förutsättningar.
Genom att ta del av forskningen erhöll vi en fördjupad kunskap om begreppet litteracitet och ser nu ännu mer vikten av att barnen får möta det skrivna språket i miljön. Litteracitet handlar inte bara om läsande och skrivande utan hela upplevelsen av det skrivna språkets användning i många olika sammanhang. Då vi i vår studie inriktade oss på hur pedagoger i förskolan arbetar med läs- och skrivutvecklingen fann vi att man arbetar på följande sätt, då man:
– läser för barnen genom högläsning, flanosagor, storbok och lillbok – låter barnen återberätta
– leker med ljud som rim och andra språklekar (fonologisk medvetenhet) – introducerar ordbilder (bilder och text), samt kategoriserar föremål – introducerar barnens namn
– uppmuntrar barnen till att skriva och rita med hjälp av olika artefakter – skriver med hjälp av dator
– besöker bokbuss och bibliotek
– möter det skrivna språket i vardagen och i leken på andra meningsfulla sätt
All stimulering av det skrivna språket ska enligt pedagogerna ske på ett lekfullt och lustfyllt sätt. Vi uppmärksammade att pedagogerna jobbar utifrån litteracitet, men att de flesta bara arbetar med enstaka delar och att det varierar hur mycket man arbetar med detta. Då vi,
genom berättelserna bara stött på begreppet i liten utsträckning, så anser vi att litteracitet fortfarande inte är ett vedertaget begrepp eller ett arbetssätt som pedagogerna medvetet använder sig av. Samtliga respondenter tycker att man ska stimulera läs- och skrivutvecklingen. I Vetenskapsrådet (2008) lyfts ändå att förskolorna fortfarande arbetar mycket omedvetet med läs- och skrivutvecklingen. I kommande studier hade det varit intressant att kontakta fler respondenter eller att intervjua barnen om hur de upplever läsandet och skrivandet i förskolan.
I vår forskning var vi intresserade av vilka svårigheter pedagogerna fann i arbetet med läs- och skrivutvecklingen. Vi fann att respondenterna såg svårigheter med att få med sig föräldrar och arbetskamrater till en positiv syn med att arbeta och stimulera till läsning och skrivning innan skolstart. Vi beskrev i vårt arbete hur förskollärarens roll har förändrats från att utgå från ett utvecklingspsykologiskt synsätt till ett synsätt där barnets utveckling och lärande varit i fokus. Eriksen Hagtvet (2006), Björklund (2008) och Widebäck (1998) är exempel på forskare som uppmärksammat den gamla traditionen av att man inte ska lära barnen att läsa och skriva innan skolstarten. Widebäck menar att denna syn grundas på det synsätt som rådde på 1940-talet, då man skulle vänta in barnens mognad. Denna åsikt implementerades hos föräldrar och förskollärare av läsforskarna, menar Dahlgren och Olsson (2002). Vi ser i berättelserna att synen fortfarande finns kvar ute i förskolorna, trots att förskolan sedan läroplanen Lpfö-98 tillkommit strävat efter att stimulera barnens intresse för det skrivna språket.
Vi fann i våra berättelser en önskan från pedagogerna om att både få arbeta mer med läs- och skrivaktiviteter tillsammans med barnen och en önskan om att få mer kompetensutveckling i ämnet. Eftersom tidig läs- och skrivutveckling idag är ett högaktuellt och omdiskuterat ämne, tycker vi att det bör satsas mer på att ge förskollärare vidareutbildning i ämnet. Detta är av stor vikt, speciellt då förskollärarna i sin utbildning oftast inte får tillräckligt med kompetens i detta ämne. Eftersom vi tidigare i detta kapitel berörde att det fortfarande finns kvar en syn om att barn inte ska lära sig läsa och skriva innan skolstarten, ser vi det som särskilt viktigt att alla i förskolan får ta del av vad forskningen säger om hur man bör arbeta med litteracitet i förskolorna. Vi menar alltså att kompetensutveckling är viktigt för att kunna bedriva kvalitativ läs- och skrivstimulans i förskolan.
Vi fick genom att ta del av forskning en ökad insikt i vikten av tidiga läs- och skrivaktiviteter. Förskolebarnen är i en fas då de är som mest mottagliga för att lära sig läsa och skriva. Förskolan har därför en betydande roll i barnens kommande läsning och skrivning. För att nå alla barn i förskolan är det viktigt med ett brett arbetssätt där man kan bidra med en förståelse för användningen av det skrivna språket. Pedagogerna beskriver i berättelserna att deras förhållningssätt är en viktig del i att få barnen att intressera sig för skriftspråket. Vi hoppas därför att vi med denna studie kan öka medvetenheten hos pedagoger som har ett intresse för att arbeta med läs- och skrivaktiviteter. En önskan är att intresset för litteracitet ska öka ute på förskolorna.
Uppmuntran och bekräftelse är enligt oss viktigt i barnens livslånga lärande. På olika sätt har respondenterna beskrivit att det är viktigt med uppmuntran då barnen ska ta del av det skrivna språket. Specialpedagogen kan genom sitt arbete ge kunskap som leder till ökad insikt och utveckling av arbetet med läs- och skrivaktiviteter. Det är viktigt som specialpedagog att hålla sig uppdaterad i de senaste forskningsrönen samt delge pedagoger den kunskapen. Vi anser också att vi med den kunskap vi nu erhöll, kan arbeta med att hjälpa de barn som i de tidiga skolåren fastnat i läs- och skrivutvecklingen. Då vi tagit del av olika arbetssätt, både ur ett sociokulturellt och ur ett individualpsykologiskt perspektiv, har vi utifrån det möjlighet att möta barns olikheter i lärandet. Även då vi i forskningen mött att det är viktigt att använda sig av ljudmetoden och helordsmetoden kombinerat anser vi att i arbetet som specialpedagoger har vi en viktig uppgift i att förhålla oss kritiskt till det individualpsykologiska tänket.
Vi har nu diskuterat resultatet av vår studie. Vi använde oss av skrivna berättelser och valde att i kommande stycke diskutera denna metod.
8.2 Metoddiskussion
Vi kommer här att diskutera vår berättelsemetod. Fördelar och nackdelar med metoden kommer att belysas samt hur vi genom andra metoder kunnat få svar på våra forskningsfrågor.
En av fördelarna med att använda sig av berättelser som metod är att få ett material som inte behöver transkriberas. Detta gav oss mer tid till att bearbeta våra forskningsfrågor och syfte samt att analysera resultatet av studien. Ytterligare en fördel som vi fann var att respondenterna själva kunde välja vilken tid och plats de ville genomföra sitt skrivande på.
Eftersom vi i vår metod valde att använda oss av brev, förlorade vi möjligheten att ställa följdfrågor. Följdfrågor hade kunnat ge mer nyanserade svar då vi hade kunnat be dem utveckla och förtydliga. En fördel med berättelsemetoden är att respondenterna inte var begränsade av riktade frågor utan själv kunde påverka vad de ansåg vara viktigt i ämnet de beskrev.
En sak som förvånade oss var att det fanns en svårighet med att få personer att ställa upp på studien. Vi kunde dock se en skillnad då den ena av oss fick större respons. Vad berodde denna skillnad på, undrade vi. Berodde den större responsen på att den som redan arbetar som specialpedagog inte är verksam på de förskolor, där de personer som tillfrågades av henne arbetar? Är det lättare att medverka om man inte står i en relation till varandra? Påverkar tidsbristen i förskolorna några till att tacka nej? Hade vi med intervjuer fått större respons? Kunde olika personligheter påverka valet till att medverka i studien, då vissa människor har lättare för att skriva än att bli intervjuade och tvärtom?
En nackdel, som vi märkte när vi frågade vilka som ville medverka, var att flera upplevde arbetet svårare eftersom de själva fick välja vad de ville skriva i brevet. De ansåg att det skulle varit lättare med en intervju, då de bara hade kunnat svara på frågorna utan att tänka mer på det efteråt. Ett alternativ till berättelser hade varit att de medverkande själva skulle ha kunnat välja om de ville bli intervjuade eller skriva sin berättelse i brev. Genom en sådan metod hade vi kanske kunnat få fler personer att medverka. Genom intervjuer hade vår närvaro dock kunnat färga det insamlade materialet, då det kunnat påverka vad den intervjuade svarar.
Vi tror att vi även med intervjuer kunnat få ytterligare svar på våra forskningsfrågor, då vi hade kunnat ställa följdfrågor. Som vi tidigare har nämnt hade ett alternativ varit att kombinera metoderna. Dels genom att vi hade kunnat fördjupa materialet utifrån berättelserna, dels genom att de medverkande själva kunnat välja vilken metod som passade dem bäst.
Det var svårt i sökandet efter litteratur till forskningsmetoden då skrivna berättelser är mer ovanliga att använda sig av i forskningen. Berättelseforskningen har mer varit inriktad på muntliga berättelser och bara sporadiskt nämnt de skriftliga berättelserna. Då vi ändå tyckte
att berättelseforskningen var intressant, önskar vi att denna metod kommer att användas i kommande studier. Då de skrivna berättelserna inte blir lika färgade av forskaren, ser vi att berättelsemetoden bör finnas i åtanke då det finns funderingar på att använda sig av intervjuer till sina forskningsfrågor. Det går att använda sig av skrivna berättelser som en enskild metod eller använda sig av dem som ett komplement till intervjuerna. Intervjuerna kan även vara ett komplement till de skrivna berättelserna - som en fördjupning av det som tagits upp. De muntliga berättelserna har tidigare använts då det forskats i lärares livsberättelser men även inom psykologin samt sociologin, menar Johansson (2005). Vi anser dock att den skrivna berättelsemetoden också går att använda både i förskolan och i skolan då avsikten är att forska i hur pedagogerna upplever ett visst fenomen.
Även då vi valde ämne de skulle skriva kring, tänkte vi extra på att inte färga deras berättelser med för mycket frågor. Nackdelen med detta blev dock att vi emellanåt kunde sakna svar på varför de arbetade på ett visst sätt. Hade vi då kunnat få mer tillförlitliga svar om vi hade använt oss av intervjuer? Eller beror den ringa mängden av dessa svar på en okunskap i ämnet hos pedagogerna? Det som var mest positivt är att vi med de skrivna berättelserna fick ta del av respondenternas berättelser som var starkt färgade av deras egna värderingar och kunskaper.
Referenslista
Ahlberg, Karin (2004): Att skapa och transkribera en berättelse – en del av tolkningen. I Carola Skott, red: Berättelsens praktik och teori – narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv. s 73-82. Lund: Studentlitteratur.
Arevik, Sven & Hartzell, Ove (2007): Att göra tänkandet synligt. Stockholm: HLS förlag Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006): Barns syn på vuxna – att komma nära barns
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Björk, Maj & Liberg, Caroline (1996/2006): Vägar in i skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur.
Björklund, Elisabeth (2008): Att erövra litteracitet. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Education, 270.
Björklund, Elisabeth (2009): Mer fokus på små barns läsande. Förskolan, 9(2) s.14-15. Bryntse, Anne-Marie och Palmkvist, Anita Trulle i skolan. www.trulle.com/i-skolan.html
[hämtad 2009-05-09]
Dahlgren, Gösta & Olsson, Lars-Erik (2002): Barns uppfattningar om läsning och skrivning. I Elisabeth Ahlsén & Jens Allwood, red: Språk i fokus. s 45-58. Lund: Studentlitteratur. Dahlgren, Gösta; Gustafsson, Karin; Mellgren, Elisabeth & Olsson, Lars-Erik: (2006/2008):
Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber AB.
Dickinson, David K & Tabors, Patton O (2001) Beginning Literacy with Language. Baltimore: Brookes Publishing.
E Cunningham, Anne; Zibulsky, Jamie & D Callahan, Mia (2009) Starting small: Building preschool teacher knowledge that supports early literacy development. Read Writ. 9(22), s 487-510.
Englund, Tomas (2004): Nya tendenser inom pedagogiska disciplinen under der tre senaste decennierna. Göteborg: Göteborgs universitet
Eriksen Hagtvet, Bente (2004): Språkstimulering Del 1: Tal och skrift i förskolan. Stockholm: Natur och kultur.
Eriksen Hagtvet, Bente (2006): Språkstimulering. Del 2: Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.
Fast, Carina (2007): Sju barn lär sig läsa och skriva. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education, 115.
Fast, Carina (2008): Literacy - I familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Fridolfsson, Inger (2008): Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Frost, Jörgen (2002): Läsundervisning. Praktik och teorier. Stockholm: Natur och Kultur. Goodson, Ivor F & Numan, Ulf (2003): Livshistoria och professionsutveckling - Berättelser
om lärares liv och arbete. Lund: Studentlitteratur.
Häggström, Ingrid & Lundberg, Ingvar (1994): Språklekar efter Bornholmsmodellen – handledning. Umeå: Umeå specialpedagogiska centrum.
Johansson, Anna (2005): Narrativ teori och metod - med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur AB.
Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Liberg, Caroline (2006): Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
Längsjö, Eva. & Nilsson, Ingegärd. (2005): Att möta och erövra skriftspråket – Om läs- och skrivlärande förr och nu. Lund. Studentlitteratur.
Lindö, Rigmor. (1998/2002): Det gränslösa språkrummet. Om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Lindö, Rigmor (2005): Den meningsfulla språkväven. Om textsamtalets och den gemensamma litteraturläsningens möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, Ingvar (2007/2008) Bornholmsmodellen – vägen till läsning. Stockholm: Natur och Kultur.
Lpfö-98 (1998): Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes.
Myndigheten för skolutveckling (2003): Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet. www.skolutveckling.se
Nilholm, Claes (2007/2003): Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. SOU 1997:108. Att lämna skolan med rak rygg. Stockholm: Fritzes.
Stadler, Ester (1998): Läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Strandberg, Leif (2006): Vygotskij i praktiken – Bland plugghästar och fusklappar. Norstedt Akademiska förslag.
Strömqvist, Sven: (2002): Om språktillägnandeprocessen. I Elisabeth Ahlsén & Jens Allwood (red) Språk i fokus. S 31-44. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Ann-Katrin (1998): Barnet, språket och miljön - Från ord till mening. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2000): Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Söderbergh, Ragnhild (1997): Tal och skrift i samspel i den tidiga språkutvecklingen. I Söderbergh, Ragnhild, red: Från joller till läsning. s 264-277. Malmö: Gleerups. Tafa, Eufima (2008): Kindergarten reading and writing curricula in the European Union.
Literacy 42(3), s 162-170.
Thomsson, Heléne (2007/2002): Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer. www.vr.se
Vetenskapsrådet (2008): Forskning om Villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Vetenskapsrådets rapportserie, 11:2008.
Widebäck, Barbro (1998): Förberedande läsning och skrivning i förskolan. Göteborg: HLS Förlag.
Öhlén, Joakim & Frid, Ingvar (2004): Berättelseforskning i Sverige – några exempel. I Carola Skott, red: Berättelsens praktik och teori – narrativ forskning i ett
hermeneutiskt perspektiv. s 51-58. Lund: Studentlitteratur.
Specialpedagogiska programmet Bilaga 1 Akademin för Humaniora, Utbildning och Samhällsvetenskap
Örebro universitet
XXX 2009-02-13
Hur arbetar du med barns läsande och skrivande på din förskola?
Skulle du kunna tänka dig att hjälpa oss med en undersökning där vi försöker få en bild av hur förskolor arbetar med/tänker kring denna fråga? Kanske kan ditt och dina medarbetares
engagemang i undersökningen bidra till att frågan diskuteras mera i den dagliga verksamheten och att ni själva blir medvetna om hur just er förskola jobbar med denna fråga.
Vi som står bakom undersökningen heter Emma Björklund och Ing-Marie Engström. Vi är utbildade förskollärare med praktisk erfarenhet av yrket men utbildar oss nu till specialpedagoger vid Örebro universitet. Detta är sista terminen för oss och det innebär att vi kommer att skriva vårt
examensarbete. Eftersom vi är intresserade av hur förskolor jobbar med barns läsande och skrivande, vill vi forska kring just kring denna fråga. Men vi behöver din hjälp!
Vi skulle därför bli tacksamma, om du ville medverka i denna undersökning, som skickas via e-post. Studien är upplagd så att du besvarar frågorna med egna ord. Alltså i en enkel och berättande form. Skriv gärna 2-4 sidor. Du har rätt att när som helst avbryta ditt deltagande i studien. Ditt svar e- postar du tillbaka. Vi behöver ha det senast XXX. Svaret kommer att hanteras konfidentiellt och avidentifieras. I denna undersökning tar vi hänsyn till de forskningsetiska principer som finns. När vi genomfört studien och skrivit vår forskningsrapport och fått den godkänd, kommer vi att lägga ut rapporten på Internet så att andra kan ta del av resultatet.
Tack på förhand
Ing-Marie Engström Emma Björklund
XXX 2007-02-15
Bilaga 2
Hej!
Här nedan följer frågor som vi vill att du berättar kring.
- Beskriv så utförligt som möjligt hur du arbetar med barnens läsande och skrivande.
- Beskriv också dina tankar kring ditt arbete med barnens läsande och skrivande och vad som är viktigt för dig.
- Beskriv eventuella svårigheter kring arbetet med barnens läsande och skrivande. - Beskriv vad som uppmuntrar barnens läsande och skrivande.