Syftet med uppsatsen är att kartlägga de tankar som finns kring Birgitta Järpstens DLS, läsförståelseresultat, läsförståelsekompetens samt vilka tankar som finns kring
läsbefrämjande insatser. Uppsatsen bearbetas utifrån följande frågeställningar:
Vilka tankar har lärare, rektorer och kommunala beslutsfattare kring resultaten från DLS?
Vilka olika tankar finns det kring hur vi på bästa sätt kan öka läsförståelsen hos våra elever?
I följande kapitel diskuterar jag ett litet urval tankar som framkommit under studiens gång, sorterat i rubriker liknande enkätstudiens frågor.
DLS ett bra utformat mätredskap
I de enskilda intervjuerna framgick oro och tveksamhet kring testets utformning. I synnerhet handlade dubierna kring textens komplexitet. Resultatet från enkätstudien visade att majoriteten av lärarna, som undervisar i svenska på 6-9 skolorna, var ganska nöjda med DLS och uppgav att resultaten överensstämde med deras uppfattning om sina elevers läsförståelsekompetens. Vid gruppintervjun refererades till allmänt samspråk vid ämneskonferenser, där lärare gett uttryck för att testet kunde uppfattas som lite rörigt. Kompositionen av testet innebär att eleverna måste vända sida för att kunna besvara frågor vilket kan upplevas som rörigt. Texterna ansågs dock ha viss
verklighetsanknytning t.ex. att avläsa avgångstider i en tidtabell.
Dewey menar att det är viktigt att tänka på vilken typ av människa samhället har nytta av. Enligt Lpo94 är ett av skolans många uppdrag att förbereda eleverna för det samhälle som de ska verka och leva i. Om dagens samhälle går mot en alltmer digitaliserad värld, vilket diskuterades bl.a. i gruppintervjun men också i de enskilda intervjuerna, måste skolan stanna upp och fundera över vilka redskap våra elever behöver, för att möta det samhälle som de ska komma att verka och leva i. Informanterna var överens om att nyckeln till kunskap är läsförståelse. De var också överens om att man behöver analysera vilken typ av läsförståelse eleverna behöver för att möta samhällets krav? Kräver
samhället att eleverna snabbt ska kunna skanna av innehållet i en text i syfte att plocka ut värdefull information eller kräver samhället att eleverna ska kunna läsa en skönlitterär text i en roman från pärm till pärm?
Piaget menar att kunskap först uppstår efter att nya upplevelser och erfarenheter
bearbetats och smälts samman. Efter avslutad bearbetningsprocess uppstår nya tanke- och handlingsmönster = kunskap. Det är således först efter avslutat provtillfälle som de nya upplevelserna ges möjlighet att bearbetas. I anslutning till provtillfället omvandlas provresultaten till normaliseringsskalor, men vad visar resultaten egentligen? Eleverna har ju enligt Piagets teori inte skaffat sig ny kunskap förrän efter att de genomfört testet. Kan man då anta att ett diagnostiskt prov i större utsträckning mäter elevernas förmåga att hantera provsituationen än elevernas reella kunskap?
Befrämjande insatser för ökad läsförståelsekompetens
När DLS resultaten visade på svag läsförståelsekompetens bland kommunens ungdomar vidtogs åtgärder i form av ökade resurser till skolan. Det satsades bl.a. på att återinföra bemannade skolbibliotek, vilket Frykholm menar är en faktor och förutsättning för att skapa en god lärmiljö för eleverna. Andra viktiga förutsättningar, enligt Frykholm, för att utveckla basfärdigheterna läsa och skriva är att det finns tillgång till många texter och medier.
I de enskilda intervjuerna berättar klassläraren hur denne arbetar med både bokcirklar och boksamtal och att många texter ur läroböckerna läses högt. Enkätstudien visar att de flesta lärare upplever att de delvis arbetar mer med läsning efter de senaste DLS
resultaten, samtidigt upplever nästan lika många att de inte arbetar mer med läsning efter de senaste årens DLS resultat. Liberg menar att ett gott för- och efterarbete är viktiga verktyg i arbetet med läs- och skrivutveckling. Att arbeta mycket med läsning i
klassrummet samt reflektion kring det lästa är viktiga framgångsfaktorer, men framförallt understryker Liberg vikten av att texterna kopplas till elevernas erfarenheter samtidigt som samtalen måste vara framåtsträvande.
Ytterligare insatser för att öka läsförståelsen bland våra elever, enligt Myrberg, är att som lärare hjälpa eleverna vidare och få dem att utmana sin egen läsförmåga så att de inte fastnar på sin komfortnivå. Mats Myrberg menar att det är viktigt att tidigt lokalisera svårigheter och sätta in stödåtgärder som avgörande för framtida läsförståelse.
Ur den aspekten är min uppfattning att gemensamma screeningtester liknande DLS i tidig ålder är bra. I ett tidigt skede får skolan möjlighet att fånga upp de svaga läsarna och stötta upp och ge goda stödstrukturer tillsammans med hemmet. Om skolan i tidigt skede observerar lässvaghet kan det vara en faktor som blir befrämjande i arbetet med läs- och skrivutveckling.
Läs- och skrivinlärning må vara tidigare årens ansvar men läs-
och skrivutvecklingsarbetet är hela lärarkårens ansvar.
Vid ämneskonferenser som jag i egenskap av ämneslärare i svenska deltagit i, har frågan diskuterats om vem som bär ansvaret för elevernas läs- och skrivinlärning. Enkätstudien visar att lärare på 6-9 skolorna anser att det är viktigt att arbeta med läs- och
skrivinlärning i skolår 1-3. Kommunen har äskat statliga pengar för att satsa på
grundskolans tidigare år. Enligt Myrberg är det viktigt att skolan identifierar svårigheter i tidigt skede och Frykholm menar att lärarna måste se att barn och ungdomar utvecklar sin läs- och skrivförmåga under hela skoltiden. Därmed vilar inte ansvaret för läs- och
skrivutvecklingen enbart på de pedagoger som arbetar i de tidiga skolåren. Att stödja och utveckla elevernas läs- och skrivutveckling är ett ansvar som delas av alla lärare oavsett ämne och årskurs. Enligt Frykholm bär följaktligen samtliga lärare det gemensamma ansvaret för elevernas läs- och skrivutveckling.
Läromedelstexterna är svåra
I undersökningen framgår att lärare upplever att texterna i läromedlen inte är
lättbegripliga för eleverna. Den stora majoriteten som upplever att läroböckerna är svåra är lärare i Samhällsorienterande ämnen (SO) dvs. samhällskunskap, religion, historia och geografi. Det är också SO lärare som i störst utsträckning använder bilder som
komplement i sin undervisning. Vid den enskilda intervjun menade skolledaren att lärare oftare borde sätta sig i grupp och diskutera och inventera läromedelstexterna. Hur lätta är texterna som används i undervisningen? Behöver alla elever läsa samma text, eller går det att förenkla och anpassa texterna mer efter elevernas läsförståelsekompetens?
Lars Melin menar att hur svår en text är beror på hur mycket information som packats in på liten plats. Om en text innehåller många sammansatta ord, eller långa meningar blir den komplex och svårtillgänglig. När meningar blir komplexa ansträngs korttidsminnet. En faktor som bidrar till att en text blir lättillgänglig är om den anpassats efter målgrupp. Melins uttalande går i linje med Libergs resonemang kring vikten av att knyta elevernas vardag, erfarenheter till de samtal kring texter som används i undervisningen. Samtalen måste ha en framåtsträvande karaktär och utmana eleverna. En lärobok, enligt Melin, måste anpassas efter målgrupp, samtidigt ska den utmana eleverna att lära sig nya ord men texterna får inte vara för svåra.
Upplevelsen av sjunkande läsförståelse
Att informanterna upplever att läsförståelsen sjunker bland kommunens elever råder det inga tvivel om. Den sjunkande läsförståelsen kopplas inte till implementeringen av DLS. Undersökningen indikerar inte heller att lärare upplever ett missnöje mot att använda DLS, snarare att de upplever att DLS är ett bra mätredskap för att mäta elevernas läsförståelse. Resultaten från DLS diskuteras inte i någon större utsträckning enligt undersökningen. Vilka faktorer påverkar då elevernas sjunkande läsförståelsekompetens? Den frågan ryms inte inom ramen för denna uppsats, men de finns ett par faktorer som skolan kan påverka för att befrämja arbetet med läsutveckling.
Forskning visar att texternas utformning avgör lättillgänglighet vilket är viktigt. Att samtala, reflektera och bearbeta texter och att satsa på goda lärmiljöer, exempelvis
bemannade skolbibliotek, är också viktiga faktorer i arbetet med läs- och skrivutveckling. Liberg menar att det är viktigt att samtalen runt texten knyts till elevernas erfarenheter, för att kunna fungera som grund till elevernas vidgade kunskap. Att fundera över vilken typ av texter som används i undervisningssituationen respektive vilka texter som används i provsituationer kan vara viktigt. Samtidigt vore det lämpligt att ställa sig frågan vilken
typ av läsförståelse behöver våra elever för att kunna verka i samhället? Behöver eleverna kunna läsa och förstå en skönlitterär text i sin fulla längd från pärm till pärm, eller har eleverna större nytta av att snabbt kunna söka igenom en text och sammanställa
information? Det är två olika sätt att läsa på och somliga skulle nog anse att båda är lika viktiga. Det ena handlar om faktasökning medan det andra kan handla om njutning. Men vad som är njutning för den enskilde individen kan vara svårt att normalisera. Idag är ljudböcker väldigt populärt och eleverna lever i ett samhälle där de enkelt och snabbt kan ladda ner en ljudbok i sina mobiltelefoner. Om läsning anses vara nyckeln till kunskap är det viktigt att förstå att en del elever tar in kunskap lättare genom att lyssna!
Ytterligare en faktor som kan bidra till lärarnas upplevelse av att elevernas läsförståelse sjunker kan handla om elevernas läsvana från hemmiljön. Annette Ewalds avhandling visar bla. på att de barn som har begränsad läserfarenhet med sig från hemmiljön läser oftast så lite som de kommer undan med. Myrberg menar att de barn som saknar stöd i sin läsutveckling behöver skolan för att hjälpa dem att utmana sin läsförmåga.
Enligt Illeris lärotriangel sker lärandet i en samspelsprocess där motivation, nyfikenhet och intresse är en förutsättning och möjligheterna för lärande sker inom ramen för samhälleligt och socialt sammanhang och handlar om kommunikation, samarbete och handling. Om eleverna upplever, medvetet eller omedvetet, ett svagt stöd i sin läsning från hemmiljön (det sociala sammanhanget) samtidigt som eleven kan ha upplevt svårigheter med att förstå och ta till sig texterna (innehållet) kan skolan utgöra ett starkt stöd, vilket kan vara en viktig faktor för elevens drivkraft och motivation. Samspelet mellan hem och skola kan, enligt Illeris lärotriangel, öka elevernas chanser för lärande. Skinner menade att belöning efter genomförd lyckad handling skapar en
beteendeförändring hos individen. Om man då antar att den sjunkande läsförståelsen härstammar i minskat intresse av att läsa, blir det intressant att ha belöningssystem i åtanke. Samhället anser att läsning av böcker är viktigt, men elevers intresse minskar hur kan då skolan och hemmet samarbeta för att öka elevernas motivation och läslust? Kanske överenskommen belöning ska utdelas efter genomförd och avslutad läsning av skönlitteratur? Tål att tänka på! Ökad medvetenhet bland elevernas föräldrar om vikten
av att läsa, skulle kunna bli en bidragande faktor för ökad läsförståelsekompetens bland eleverna.
Kommunikation
En av de mest intressanta iakttagelserna som gjorts genom detta uppsatsarbete är att undersökningen visar på kommunikationsbrist. De enskilda intervjuerna indikerade att DLS resultaten kanske inte diskuteras och användes på bästa sätt. Skolledaren påtalar i den enskilda intervjun att man kanske borde diskutera resultaten och analysera dessa mer utförligt, för att kunna använda dem bättre. Politikern uppgav att vid intervjutillfället var denne inte insatt eller delgiven resultatsammanställningen. Visserligen finns ett visst uppföljningsarbete och utvärderingsarbete delegerat på tjänstemännen, men en
återkoppling och rapportering till politikerna förväntas och den återkopplingen måste bli bättre. I enkätstudien uppgav majoriteten av lärarna att rektor inte diskuterade resultaten.
Enkätstudien visar att majoriteten av ämneslärarna är positiva till att använda DLS som mätredskap. Gruppintervjun gav som bakgrund att beslutsfattares syfte med
implementeringen av DLS var att ge en lägesrapport om elevernas
läsförståelsekompetens. Dess värre visar resultaten från DLS på en sjunkande
läsförståelse bland eleverna, den uppfattningen delas också av informanterna. Vem bär då ansvaret för befrämjande och förebyggande insatser för läs- och skrivutvecklingen?
Majoriteten av ämneslärarna uppger att de delvis anser det vara skolans personal som har ansvar för att utforma och dra upp riktlinjer för befrämjande arbete med läsning. Att det är pedagogernas ansvar att utforma hur-frågorna och beslutsfattares ansvar att behandla
vad-frågorna stödjer den enskilda intervjun med BUN-ordföranden. Men om inte
resultatsammanställningen kommer vidare hur ska pedagogerna då kunna dra upp riktlinjer för befrämjande insatser mot sjunkande läsförståelseresultat? Varför då genomföra ett så omfattande prov? Enligt Dewey måste kunskap användas och komma till nytta för att vara meningsfull. Att genomföra DLS i syfte att jämföra elevernas läsförståelsekompetens kan anses vara meningsfullt i sig om man använder sig av den kunskap man får om elevernas läsförståelsekompetens, men om inte resultaten analyseras och används faller meningsfullheten.