Utbildningsvetenskap
Magisteruppsats
Läsförståelsekompetens.
En studie om tankar kring läsförståelse och tankar kring ett specifikt läsförståelsetest, från ett par lärare och beslutsfattares aspekt.
Reading comprehension.
Minds about reading comprehension, based upon some teachers and decision makers aspect.
Gertrud Knutsdotter-Carleson Utbildningsvetenskap
SOL, 60 hp VT 2009
Examinator: prof. Margareth Drakenberg Handledare: Haukur Viggosson
SAMMANFATTNING
Denna uppsats utforskar ett par lärares och beslutsfattares tankar kring läsförståelse samt tankar kring ett specifikt läsförståelsetest DLS, men även tankar kring befrämjande arbete med läsförståelsekompetens i en specifik kommun. Undersökningen genomfördes 2008-2009 i tre forskningsfaser 1) enskild intervju 2) enkätstudie och 3) gruppintervju. Jag har använt mig av metodtriangulering.
Undersökningen visar generellt sett att de flesta 6-9 lärarna i svenska upplever DLS som ett bra mätredskap och att resultaten från DLS överensstämmer med deras uppfattning om elevernas läsförståelse. Majoriteten av lärarna upplever att läsförståelsekompetensen sjunker och att de delvis arbetar mer med läsning efter de senaste årens DLS resultat. Det är vanligt att de flesta lärarna kompletterar sin undervisning med bilder och att texterna i läroböckerna upplevs som kompakta och svårbegripliga.
Nyckelord: D-uppsats, DLS, funderingar kring läsförståelse, läsning och läsutveckling, Malmö Högskola, skolutveckling, sjunkande läsförståelse, utbildningsvetenskap.
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ... 2
1. INLEDNING ... 4
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6
3. PEDAGOGIK – den vetenskapliga kunskapen om kunskap ... 7
Olika pedagogiska teorier och dess idégrundare ... 7
Beteendepedagogiken ... 7
Självreglerande eller den fria pedagogiken ... 8
Dialogpedagogiken ... 9
Progressiv pedagogik- learning by doing! ...10
Knud Illeris lärotriangel ...11
4. ATT LÄRA FÖR LIVET- styrdokument och rapporter om läsforskning ...12
5. METOD ...15
Triangulering ...17
I gränslandet av semistrukturerad, strukturerad och ostrukturerad intervjumetod. ...17
En undersökning tar form ...18
Genomförande av intervjuer ...19
Genomförande av enkätstudie ...20
Genomförande av fokusgruppintervju ...21
Lay Out, avgränsningar, dilemman och min forskarroll ...23
Urval av kvalitativa och kvantitativa data ...24
6 PRESENTATION OCH ANALYS AV DATA ...26
Enskild intervju. ...26
Sammanfattning av enkätstudien ...32
Sammanfattning av gruppintervjun...39
7. DISKUSSION ...41
DLS, ett bra utformat mätredskap ...41
Befrämjande insatser för ökad läsförståelsekompetens ...42
Läs- och skrivinlärning må vara tidigare årens ansvar men läs- och skrivutvecklingsarbetet är hela lärarkårens ansvar. ...43
Läromedelstexterna är svåra ...43
Upplevelsen av sjunkande läsförståelse ...44
Kommunikation ...46
8. SLUTORD...47
KÄLLFÖRTECKNING ...48
Appendix A – Intervjumall ...49
Appendix B – Skiss över min tankekarta för urvalsgrupp ...50
Appendix C – Sammanfattning intervjuobservationer ...51
1. INLEDNING
”Läsförståelsekompetens - en studie om tankar kring läsförståelse och tankar kring ett specifikt läsförståelsetest, från ett par lärare och beslutsfattares aspekt” är mitt
examensarbete för magisterprogrammet inom utbildningsvetenskap, med inriktning mot skolutveckling, profession, organisation och ledarskap. Uppsatsen syftar till att kartlägga de tankar och funderingar som lärare, skolledare och beslutsfattare har efter
implementering av ett specifikt läsförståelsetest (DLS). Men även tankar kring läsförståelsekompetens och befrämjande arbete med läsning.
Studien är geografiskt avgränsad till en specifik kommun i Öresundsregionen. Kommunen består av en centralort, ett par landsorter och mindre byar och socknar. Skolverksamhet är indelad i tre rektorsområden där var och en av kommunens tre 6-9 skolor ingår i vars en enhet. Två 6-9 skolor är belägna i tätorten medan den tredje 6-9 skolan är placerad i ett tilltagande bysamhälle utanför tätorten, dock innanför
kommungränsen.
Undersökningen är indelad i tre forskningsfaser 1) enskild intervju, 2) enkätstudie och 3) semistrukturerad gruppintervju och löper över våren 2008 till våren 2009. Jag har använt mig av metodtriangulering och uppsatsen faller inom ramen för aktionsforskning.
Genom hela min studie har jag tagit hänsyn till och följt Vetenskapsrådets
forskningsetiska principer för humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning. De etiska aspekterna gällande avidentifiering har jag tagit hänsyn till bl.a. genom att jag inte namnger informanterna. För att vara säker på att jag uppfattat och tolkat informanterna, vid de enskilda intervjuerna, korrekt återkopplade jag efter transkribering.
Återkopplingen gav informanterna möjlighet att komplettera eller förtydliga sina utsagor.
Bakgrunden till min studie är att i den kommun som jag undersöker, vilket även är den kommun som jag är verksam i som lärare i svenska och musik, beslutades för ett par år sedan att skolorna skulle använda ett och samma läs- och skrivtest. Tidigare hade de olika enheterna (skolorna) använt olika diagnostiska material. Anledningen till att man införde
ett och samma test var för att kunna jämföra äpplen med äpplen och inte som tidigare äpplen med bananer. Beslutsfattarna ansåg att det behövdes ett kommunalt övergripande test för att kunna jämföra elevernas läsförståelsekompetens utifrån samma underlag. Det material som valdes, efter att en arbetsgrupp jämfört olika läs- och skrivtester, är Birgitta Järpstens screeningtest DLS (Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga). 2006 genomfördes för första gången DLS i kommunen som undersökningen avser. DLS omfattar fyra delprov: rättstavning, ordförståelse, läshastighet och läsförståelse.
Vid första testtillfället visade kommunens elever låga staninevärde och de folkvalda kommunpolitikerna tillsköt pengar för att befrämja läsförståelsen. Det satsades bl.a. på att återinföra bemannade skolbibliotek. Resurser tilldelades för att inventera och investera skönlitteratur i skolbiblioteken. Kommunalt övergripande ämneskonferenser, över stadiegränserna, infördes. Trots kraftfulla resurser visade trenden, efter påföljande DLS test, på fortsatt svaga läsförståelseresultat och låga staninevärden. Stanineskala är en normalfördelningskurva som används för att kvantifiera elevernas kunskap.
Stanineskalan utgår ifrån förväntad kunskap i förhållande till reell ålder och är indelad från 1-9 där staninevärde 5 anses vara normalvärde, staninevärde 9 visar på mycket god kunskap för åldern ansedd och staninevärde 1 uppvisar mycket svag kunskap för åldern ansedd.
Hösten 2007 när jag började läsa magisterutbildningen i utbildningsvetenskap, var min tjänst fördelad på en F-5 skola och en 6-9 skola i samma rektorsområde. Upprinnelsen till min uppsats är självupplevda funderingar, som kommit efter lokala och kommunala ämneskonferenser. Konferenser där mina och mina kollegors funderingar ventilerats, kring vilka faktorer som påverkar våra elevers läsförståelsekompetens och bidragande orsaker till den tendens som uppvisas. Forskningsansatsen faller inom ramen för aktionsforskning. Judith Bell beskriver aktionsforskning på följande sätt:
Forskningen är tillämpad och utförs av praktiker som själva har identifierat ett behov av förändring eller förbättring, ibland med hjälp utifrån (men det är inte nödvändigt).
I första forskningsfasen, de enskilda intervjuerna, dryftade informanterna sina
funderingar kring komposition och utformning av DLS. Genomgående för uppsatsens olika forskningsfaser är således frågan om hur informanten upplever konstruktionen av DLS. Resultaten från enkätstudien visar att 6-9 lärarna delvis upplever att DLS resultaten överensstämmer med deras egen uppfattning av sina elevers läsförståelse. De flesta lärarna i svenska uppger att de anser DLS vara bra utformat. Vid gruppintervjun framkom att även om man kan anse testet vara rörigt är texterna i testet förankrade i verkligheten och samhället som väntar eleverna.
En av mina hypoteser dvs. att de sjunkande läsförståelseresultaten skulle kunna handla om att testet är komplext och svårtillgängligt, bekräftades inte av undersökningen.
Däremot bekräftades att lärare upplever att eleverna läser mindre i dag än för tio år sedan och att texterna i läroböckerna är svårtillgängliga.
Uppsatsen skulle kunna utgöra grund för vidare forskning kring läsvana, hemmiljöns påverkan och andra faktorer som kan bidra till förbättrade läsförståelseresultat.
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med uppsatsen är att söka en förståelse kring hur lärare, rektorer och beslutsfattare i kommunen tänker och resonerar kring läsförståelseresultaten och de tankar som finns kring faktorer som kan verka befrämjande i pedagogernas pågående arbete med läsning.
Uppsatsen bearbetas utifrån följande frågeställningar:
Vilka tankar har lärare, rektorer och kommunala beslutsfattare kring resultaten från DLS?
Vilka olika tankar finns det kring hur vi på bästa sätt kan öka läsförståelsen hos våra elever?
3. PEDAGOGIK – den vetenskapliga kunskapen om
kunskap
Pedagogikens teoretiska grund ligger inom filosofi och psykologi. Pedagogisk forskning etiketteras utbildningsforskning och kan ha många infallsvinklar t.ex. filosofi, historia, sociologi och psykologi för att nämna ett par aspekter1. 2000-talets skola är en blandning av många idégrundares tankar och teorier och ett par övergripande begrepp inom
pedagogiken är förmedlingspedagogik, självreglerande pedagogik och dialogpedagogik. I följande kapitel presenteras ett urval av pedagogikens idégrundare.
Olika pedagogiska teorier och dess idégrundare
Beteendepedagogiken
Burrhus Fredric Skinner förespråkar den pedagogiska modell som kallas
förmedlingspedagogik och som utvecklats med utgångspunkt i behaviorismen2. Behaviorismen som vetenskapsteori menade att medvetandet var omöjligt att studera vetenskapligt och att psykologin skulle observera beteendet hos människor och djur. Ett annat uttryck är beteendepedagogik.
Skinner testade djur genom att försätta djuren i kontrollerade inlärningssituationer. Inlärningen delades in i flera steg och med ökad svårighetsgrad. Varje gång djuren valde rätt beteende blev de belönade genom positiv förstärkning; stimuli (en kroppslig reaktion) som kopplades till respons (yttre reaktion) samspelet bildade connection.
Applicerat i klassrummet, blir Skinners teori och begreppet connection omvandlat till praktik genom den konnektionistiska inlärningsteorin3 som innebär att undervisningen har starka inslag av fråga-svar-teknik och belöning kontra bestraffning. Beteende lärs in
1Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/artikel/281118 2 Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/artikel/125632
genom förstärkning och lärarens uppgift blir att anpassa och inplantera beteendeformer eller förhållningssätt genom förstärkning4. Den inlärningspsykologiska synen på läraren, som förknippas med Skinners inlärningsteori, präglas av att se eleven som ett passivt och modellerbart material där miljön betyder allt för utvecklingen5.
Syftet med teorin, som jag tolkar den, är att genom ett belöningssystem förändra en individs beteende. Den yttre motivationen, i form av förstärkning/belöning kontra bestraffning, är lärprocessens centrum.
Självreglerande eller den fria pedagogiken
I motsats till Skinner och anhängare inom beteendepedagogiken/förmedlingspedagogiken vilka sätter miljöpåverkan via läraren i centrum, presenterar Neill6 en inlärningsteori som placerar elevernas mognad och arv i centrum för utveckling. Ur Neills inlärningsteori7 utformades den självreglerande pedagogiken, eller den fria pedagogiken vilken har en uttalad freudiansk syn på barnets utveckling och sitt ursprung i psykoanalysen8. Grundtanken är att barnet ska få lov att utvecklas fritt i enlighet med sin natur, för att undvika skuldkänslor. Som vuxen får du inte forcera fram kunskaper, färdigheter eller beteendemönster. Välkända representanter för den fria pedagogiken är Maria Montessori9 (Montessoriskolan) och Rudolf Steiner10 (Waldorfskolan). Maria Montessoris teori utgår ifrån att barnet utvecklas i perioder; sensitiva perioder 11 under dessa perioder är barnen
mer benägna och har bättre förutsättningar att utveckla särskilda förmågor.
4
B.F. Skinner, (1971). Undervisningsteknologi. Almqvist & Wiksell, Stockholm
5 Maltén, Arne (ibid.)
6 Nationalencyklopedin http://www.ne.se/lang/a-s-neill
7 Neill, A.S.(1976) Fria barn - lyckliga människor : metoder för antiauktoritär uppfostran. Aldus.
Stockholm 8
Nationalencyklopedin. http://ne.se/artikel/288216.
9 För mer information om Maria Montessori och hennes pedagogiska teorier hänvisas till
Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/montessoripedagogik
10 För mer information om Rudolf Steiner och hans pedagogiska teori hänvisas till
Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/kort/waldorfpedagogik
Malténs tolkning av den självreglerande pedagogikens människosyn, elevsyn och lärarroll är att läraren måste anpassa sig efter barnets psykiska behov och förmåga. Maltén menar också att Neill understryker att det varken är en fråga om att ha en fri fostran, i betydelsen att barnen har alla rättigheter, eller en auktoritär syn dvs. att barn är helt utan rättigheter. Det handlar om att barn och vuxna har samma rättigheter.
Grundbulten i den självreglerande pedagogiken är, som jag förstått den, att låta barnet utvecklas fritt och låta naturen ha sin gång. När barnet är moget för nästa utvecklingsfas infinner den sig spontant. Utveckling sker via självreglering dvs. att barnet själv kan reglera sin inlärning och personlighetsutveckling, bara läraren skapar de rätta yttre förutsättningarna för eleven. Lärarsynen blir således liknande en handledarfunktion. Motivationen ska komma inifrån eleven självt.
"Hjälp mig att göra det själv", är en grundläggande tanke inom montessoripedagogiken.”
(http://ne.se/rep/pedagogiskt%3A%2520maria%2520montessori/RP10627# 2009-03-15)
Dialogpedagogiken
Piaget uppfattas som ytterligare en frontfigur inom pedagogiken, men som
utvecklingspsykolog blev han även viktig för barnpsykologin. Piaget menar att barnets tänkande utvecklas i tre faser. Nedanstående figur är hämtad ur Arne Malténs
pedagogiska översiktsbok Vad är kunskap (s.66):
Medan Skinner hävdade att den yttre miljön var av avgörande vikt för inlärning menar Piaget att det är de ärftliga (biologiska) faktorerna, i samspel med miljön, som påverkar inlärning och utveckling. Piagets teorier la grunden till det som utvecklades till
dialogpedagogiken, som i stor utsträckning syftar till att lärare i samspel med eleven står i Konkret tänkande Abstrakt tänkande Sensomotoriskt tänkande
centrum för lärprocessen. Piaget hävdar att utveckling och inlärning är ett samspel mellan mognad och miljö.
Piaget presenterade en balansteori kring kognitiv utveckling12 (utveckling av de
intellektuella funktionerna, tänkande, förståelse, beslutsfattande m.m.) där begrepp som assimilation och ackommodation är förklaringar till människans lärprocess. När nya erfarenheter upplevs hamnar människan i obalans, eftersom det tidigare vetandet inte överensstämmer med den nya erfarenheten. När väl människan provar sig fram till en lösning ändras den gamla kunskapen. Kunskapen förändras och anpassas
(ackommoderas). När processen är slut infinner sig åter igen balans/jämvikt och nya tanke- och handlingsmönster har utvecklats ur de gamla. Genom detta växelspel mellan assimilation och ackommodation skapas ny kunskapsstruktur.
Piagets människo- elev- och lärarsyn förespråkar en tilltro till barnet i samspel mellan barnet och omgivningen. Människan måste ges tillfälle att öva sig i att analysera och bearbeta.
Progressiv pedagogik- learning by doing!
Dewey13 är idégrundare till uttrycket progressiv pedagogik och många av hans idéer har blivit väletablerade i dagens skolor. Utifrån progressivismen14 utarbetade Dewey sina pedagogiska idéer, som bygger på filosofen Friedrich Hegels teori15 Tes-antites-syntes. Teorin utgår ifrån att en ständig utveckling sker i hjärnan, utvecklingen drivs fram av motsättningar som slutligen förenas och bildar ny erfarenhet/kunskap. Progressiv pedagogisk modell avser mycket praktiska uppgifter, Dewey var intresserad av vad kunskap är och menade att kunskap måste användas och komma till nytta för att vara meningsfull – Learning by doing!
12
Nationalencyklopedin. http://ne.se/artikel/227447
13 Maltén Arne. Ibid (s.88-94)
14 Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/artikel/287479 15 Filosofilexikonet s.210-218. (1991) Centraltryckeriet. Borås
Dewey tillhör de filosofer som faller inom ramen för pragmatismen16 vilka såg utbildning som en av de grundläggande faktorerna för sociala framsteg. Han ansåg att samhällets styrinstrument i socialiseringsprocessen är skolan. Viktigt är att tänka på vilket samhälle vi vill fostra barnen till och vilken typ av människa samhället har nytta av, enligt Dewey. Exempel på Deweys idéer som blivit etablerade i dagens skola är tex. individualisering, grupparbete, arbetsböcker och tema.
Knud Illeris lärotriangel
Ytterligare en teori om lärande återges i Knud Illeris17 figur lärotriangeln.
Lärotriangel (s.41 Lärande)
Illeris menar att lärande handlar om en samspelsprocess mellan individen och dennes omgivning. Motivation, nyfikenhet och intresse är en förutsättning för lärande. Teorin kring lärande är symboliskt förklarad i en triangel vilken han benämner lärotriangel. Illeris menar att om man ska uppnå en tillfredsställande förståelse eller analys måste alla
16 Filosofilexikonet (ibid.)
17 Illeris, Knud (2007), Lärande. Studentlitteratur. Pozkal, Polen
Innehåll Drivkraft
Samspel Samhälle
tre dimensioner av lärotriangeln involveras och tas hänsyn till. Lärotriangeln är omsluten av en cirkel som ska symbolisera samhället, Illeris vill på så vis understryka att
möjligheterna för lärande sker inom ramen för samhälleligt och socialt sammanhang.
Illeris förklarar de olika dimensionerna på följande sätt: Innehållsdimensionen handlar om kunskap, förståelse och färdigheter, det lärande som handlar om det som lärs.
Drivkraftsdimensionen handlar om den individuella tillägnelseprocessen och är beroende av motivation, känslor och vilja, med andra ord handlar drivkraft om att sätta igång den mentala energi som lärandet kräver. Samspelsdimensionen berör aspekterna av de sociala och samhälleliga perspektiven och handlar om kommunikation, samarbete och handling.
4. ATT LÄRA FÖR LIVET- styrdokument och rapporter
om läsforskning
”Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. /…/ Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.” (Lpo94 s 5)
I styrdokumenten för det obligatoriska skolväsendet påtalas vikten av samarbete mellan skola och hem, individen ställs i centrum och ett av skolans många uppdrag är att förbereda eleverna för samhället. Det är viktigt att poängtera att det inom skolan inte finns endast en pedagogisk teori som utgör grunden för skolans uppdrag och
styrdokument utan det är många olika pedagogiska strömningar. I föregående kapitel gjordes en ytlig presentation av bl.a. Piaget (dialogpedagogiken), Dewey
(aktivitetspedagogiken), Neill (självreglerande pedagogiken) och Skinner
(förmedlingspedagogiken) vilka alla genom sina olika pedagogiska idéer, tillsammans med många fler idégrundare, bidragit till den skola som vi har idag. En gemensam grundval inom skolväsendet är att eleverna ska lära för livet och i detta avsnitt av min uppsats presenteras ett axplock av den stora mängd av olika rapporter och avhandlingar,
som berör läsforskningen. Läsforskningen är vid och fokus för denna uppsats ligger i första hand på den nationella läsforskningen.
I Rapporten ”Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet.”18 menar Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser, att läs och skrivförmåga byggs upp av tre komponenter; avkodning, förståelse och motivation. Tal och skrift är direkt kopplade till varandra och tidigare forskning har visat att barn som är fonologiskt medvetna (dvs. de barn som förstår att de skrivna bokstäverna har en motsvarighet i de talade orden) förfogar över förmågan att se att talet består av mindre beståndsdelar (fonem). Dessa barn har också, enligt Liberg, lättare att lära sig hur
skrivtecknen används i läsandet även om det råder olika åsikter inom läsforskningens fält huruvida läs- och skrivinlärning förutsätter fonologisk medvetenhet eller om den
fonologiska medvetenheten utvecklas samtidigt som läs- och skrivinlärningen.
Skriftspråket är ett av våra vanligaste uttrycksmedel och Liberg menar att det är viktigt att skolan skapar möjligheter för barn att bearbeta, reflektera och utveckla sina
kommunikativa kompetenser. Att skapa goda stödstrukturer blir viktigt eftersom
elevernas pedagogiska kapital19 är av varierande karaktär. Goda stödstrukturer i form av samtal, bildskapande eller dramatisering samt ett bra för – och efterarbete är viktiga verktyg i arbetet med läs- och skrivutveckling.
Liberg understryker, vikten av att samtalen runt texterna knyts till barnens erfarenheter, samtidigt som samtalen måste ha en framåtsträvande karaktär och utgöra en grund för att vidga barnens kunskaper. Att lära sig att läsa och skriva, menar Caroline Liberg, innebär att man lär sig delta i språkliga aktiviteter.
Clas-Uno Frykholm, fil. doktor i pedagogik med inriktning mot utvärderingsforskning och ordförande i Skolverkets expertgrupp för läs- och skrivfrågor, menar att lärarna
18
Myndigheten för skolutveckling Att läsa och skriva- forskning och beprövad erfarenhet. ISBN: 978-91-85589-36-4
19 Uttryck taget från en av våra arbetsuppgifter inom magisterprogrammet. Pedagogiskt kapital är de
måste se att barn och ungdomar utvecklar sin läs- och skrivförmåga under hela skoltiden och därmed vilar inte ansvaret för läs- och skrivutvecklingen enbart på de pedagoger som arbetar i de tidiga skolåren. Att stödja och utveckla elevernas läs- och skrivutveckling är ett ansvar som delas av alla lärare oavsett ämne och årskurs. Den främsta förutsättningen för att utveckla basfärdigheterna läsa och skriva är genom att skapa goda arbets- och lärmiljöer för våra ungdomar. Att skapa goda lärmiljöer kan exempelvis handla om att skapa språkrum20 i skolan för att bidra till en god lärmiljö. Ett skolbibliotek med många texter och medier, eller klassrum med stor tillgång till reflekterande samtal kring texter blir goda språkrum. Liksom Liberg påtalar Frykholm vikten av att aktivt bearbeta det lästa. Genom att berätta, läsa, skriva, och lyssna på varandra skapas goda förutsättningar för positiv lärmiljö.
Att tidigt lokalisera svårigheter och sätta in stödåtgärder kan vara avgörande för framtida läsförståelse menar Mats Myrberg och lyfter fram vikten av tidiga stödåtgärder i artikeln
”Läsförståelse- lättare med rätt bagage” 21
. Myrberg menar att de barn som saknar stöd i sin läsutveckling i hemmiljön behöver skolan för att hjälpa dem att utmana sin
läsförmåga. Om eleven fortsätter att läsa på sin egen ”komfortnivå” leder detta till större läs- och skrivsvårigheter, sämre ordförråd och sämre kunskaper i övriga skolämnen. Med komfortnivå menar Myrberg de elever som aldrig tvingar sig själv att läsa svårare texter. Eleven presterar lägre än vad eleven egentligen har förutsättningar för. För att utveckla sin läsförmåga måste barn ofta läsa på gränsen till sin egen förmåga.
Myrbergs uttryck ”komfortnivå” går att ana, även om det uttrycks i andra ordalag, i Annette Ewalds avhandling22 där skönlitterär läsning i grundskolans mellanår undersöks. Ewald har genomfört fältstudier på fyra grundskolor och belyser vilken betydelse läsning av skönlitteratur som kan ges, i skolans mellanår. Ewald menar att hennes undersökning visar bl.a. på att av de elever som har begränsade läserfarenheter med sig från hemmiljön, är det många elever som endast läser så lite eller i just så begränsade genrer som de
20
Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. (s.101-119)
21 Vetenskapsrådet (2006), Den hemliga koden -aktuell forskning om läsning. Bromma. CM digitaltryck 22 Ewald, Annette (2007) Läskulturer - Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår.
kommer undan med. Vidare menar Ewald att undervisningen inte hjälper barnen vidare in i och genom texterna. Ewald uppger även att undersökningen visar på att utrymmet för elevernas muntliga och offentliga språkanvändning blir begränsad och att inga särskilda lässatsningar görs. På de av Ewald undersökta skolor har inte heller fortbildningsinsatser inom området läs- och litteraturundervisning prioriterats på många år, vilket medför att det blir upp till varje enskild lärare att hålla sig uppdaterad med nyutgivning av barn- och ungdomslitteratur, att använda i sin undervisning.
I Vetenskapsrådets pocketutgåva ”Den hemliga läskoden- aktuell forskning om läsning”23 ger olika forskare sina perspektiv på frågor om att läsa. Lars Melin är docent vid
Stockholms universitet och forskar om texters begriplighet dvs. huruvida texterna är lätta eller svåra att förstå. Tillsammans med bl.a. Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm och Monica Reichenberg, lektor och lärarutbildare vid Göteborgs universitet diskuteras i artikeln ”Läsförståelse- lättare med rätt bagage” olika faktorer som påverkar läsförståelsen. Melin nämner bl.a. vikten av rätt anpassad nivå på språket, sammanhang och röd tråd i texten, samt kompakt kontra gles text. Melin menar att korttidsminnet ansträngs när meningar blir komplexa. Reichenberg tar upp den passiva läsaren dvs. eleven som stött på allt för svåra texter i skolmiljön och inte klarat av att läsa de texterna, därmed hamnat i en ond spiral där minskad självkänsla medfört
passivisering. När läsaren istället för att utmana sig själv och läsa svårare texter, väljer att lägga sig på sin egen ”komfortnivå” blir läsaren passiv. Myrberg i sin tur påpekar vikten av att läsinlärning och stöd för avkodning måste ske i mycket tidig ålder. Myrberg hävdar att de barn som hamnar i den onda cirkeln saknar stöd i sin läsutveckling i familjen och därmed behövs skolan för att hjälpa eleven att utmana sin läsförmåga.
5. METOD
Inom forskning finner man två grundläggande metoder för att behandla och insamla data; kvantitativ eller kvalitativ forskningsansats. Den kvantitativa forskningen har förknippats med att genomföra experiment och strukturerade enkäter för att få fram statistiskt
mätbara resultat, medan den kvalitativa forskningen förknippats med att genomföra samtal och observationer i syfte att få en förståelse för ett fenomen.
Den samhällsvetenskapliga metodologin har länge haft naturvetenskapen som förebild men enligt Kvale24 kan man se att under de senare decennierna har den kvalitativa intervjumetoden använts mer och mer som forskningsmetod även inom
samhällsvetenskapen, dit en del avser inräkna utbildningsvetenskap. En bidragande orsak, menar Kvale, var att den tekniska utvecklingen under 1950-talet av små bärbara
bandspelare gav forskaren möjlighet att spela in intervjuer och 1980-talets utveckling av datorer förenklade utskriften av intervjuer. Ett annat skäl till att den kvalitativa
intervjuforskningen används alltmer kan vara att metodlitteratur, om hur man
systematiskt ska bedriva intervjuforskning, vuxit fram. Kvale belyser även att trenden visar på en förändring i samhällets sätt att tänka, vilket reflekteras inom filosofin. Idag anses samtal som viktiga för att förstå samspelet mellan människor.
Jan Trost25 hävdar att hans teoretiska perspektiv skiljer sig ifrån Kvales teoretiska perspektiv. Trost menar att intervjun inte ska synliggöra och förstå ett samspel mellan informanten och intervjuaren. Intervjun ska syfta till att intervjuaren ska söka efter informantens beteende och känslor och informanten ska tillhandahålla den information som intervjuaren avser ringa in med intervjun. I och med det, menar Trost, finns det inte ett synligt samband eller en relation mellan informanten och intervjuaren, däremot består en intervju av två relationer; intervjuarens relation till informanten och informantens relation till intervjuaren.
Eftersom min avsikt med studien är att söka svar på vilka tankar som lärare, rektorer och kommunala beslutsfattare har kring resultaten från DLS och tankar om befrämjande arbete med läs- och skrivutvecklingen har jag valt att använda mig av både kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod.
24 Kvale, Steinar, (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. Studentlitteratur.
Triangulering
Olika strategier26 kan användas för att förena kvalitativa och kvantitativa data exempelvis kan en kvalitativ undersökning föregå en kvantitativ och ha för avsikt att fungera som ett förprojekt/förundersökning för att formulera hypoteser, utveckla teorier eller att utforma en mer tydlig problemställning. Likaså kan en kvantitativ undersökning föregå en kvalitativ men då i syfte att exempelvis genom gruppsamtal fördjupa och nyansera kvantitativa data. Detta kallas metodtriangulering. Bryman27 menar att triangulering kan användas oavsett om man använder kvalitativa eller kvantitativa forskningsmetoder:
”Triangulation entails using more than one method or source of data in the study of social phenomena. /…/ Triangulation can operate within and across research strategies. /…/ ”
(Social research Methods s 275)
Judith Bell28 väljer att citera Laws (2003) för att kortfattat beskriva vad triangulering är:
”Nyckeln till trianguleringen är att betrakta samma sak utifrån olika synvinklar för att på så sätt kunna bekräfta eller ifrågasätta de resultat man fått /…/”
(Introduktion till forskningsmetodik s.116)
Jag valde att börja med en kvalitativ metod för att skapa en förförståelse i ämnet och därefter valde jag en kvantitativ metod för att kunna jämföra och betrakta samma sak utifrån olika synvinklar. Avslutningsvis använde jag mig återigen av kvalitativ metod. Undersökningen genomfördes alltså i tre faser: 1) enskild semistrukturerad intervju, 2) enkätstudie, 3) gruppintervju.
I gränslandet av semistrukturerad, strukturerad och
ostrukturerad intervjumetod.
26
Halvorsen, Knut (1992) Samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur. Lund
27 Bryman, Alan, (2004) Social Research Methods. Oxford University Press Inc. New York 28 Bell, Judith (2008) Introduktion till forskningsmetodik (4:e upplagan). Holmbergs AB. Malmö
Utifrån uppsatsens syfte – att söka en förståelse kring hur lärare, rektorer och
beslutsfattare i kommunen tänker och resonerar kring läsförståelseresultaten, valde jag att använda mig av enskilda intervjuer som avstamp i min undersökning. Metodböcker påtalar skillnaden mellan olika förhållningssätt eller strategier för att genomföra en intervju (dessutom används olika benämningar i olika metodböcker vilket kan skapa förvirring och bidra till onödigt huvudbryderi kring skillnaderna i de olika
metodböckerna). Jag har valt att använda termen semistrukturerad intervju med det menar jag att en intervjuguide med ett fåtal vida frågor är utformad och presenterad för
informanterna. Intervjuerna har tillåtits ta olika vändningar, beroende av informantens svar och frågorna har inte på förhand haft ett givet svar.
Halvorsen 29 menar att ostrukturerade intervjuer kan vara fruktbara i början av ett projekt. Tanken med dessa samtal är att genom informanternas tidigare erfarenheter och åsikter kring ämnet, få tillgång till kunskap som forskaren inte själv besitter. Bell30 anser att för att kunna genomföra en ostrukturerad intervju krävs det stor kunskap och erfarenhet. Att använda ostrukturerad intervju, enligt Bell, bör vara för att avsikten är att leta efter det som är av intresse för området, eller att finna teman som är viktiga. Halvorsen beskriver styrkan i den ostrukturerade intervjun som att respondenten (intervjupersonen,
informanten) inte tvingas in i ett bestämt tankesätt. Intervjuaren förväntas styra samtalet så lite som möjligt dock kring ett förutbestämt tema. Bell påtalar att ostrukturerad intervju kan ge en mängd viktig information och man lämnar en viss frihet för respondenten, men viss styrning är också av vikt.
En undersökning tar form
Som undervisande lärare i svenska har jag reagerat över att fler och fler elever verkar ha sämre ordförråd och läsförståelse när de kommer till grundskolans senare år. Därför valde jag att undersöka vilka tankar och funderingar som finns bland mina kollegor och
beslutsfattare, efter att DLS implementerats och genomförts i den kommun som jag är
29 Halvorsen, Knut. (1992) Samhällsvetenskaplig metod. Lund. Studentlitteratur
anställd i. Självklart är jag fullt medveten om att det finns och alltid kommer att finnas elever som läser mycket och gärna, men min upplevelse är att dessa elever blir färre och färre. Även på de läsdiagnoser som utförs, tycks eleverna prestera lägre än normalvärdet på stanineskalan.
En vetenskaplig uppsats får inte vila på grundvalen intuition, utan måste bekräftas eller dementeras. För att söka svar och öppna den egna tankeprocessen, men också för att skapa en djupare förförståelse i ämnet, valde jag att starta min undersökning med intervjuer. Jag antog att min forskarroll, som kollega och anställd i den kommun som undersökningen avser, kunde vara en fördel för att få fram djupare åsikter i frågan, därför valde jag att genomföra enskilda semistrukturerade intervjuer.
Genomförande av intervjuer
För att underlätta bearbetning av data och genomförandet av intervjuerna har
metodikpunkter enligt Bryman31 efterföljts. Exempelvis är intervjuerna genomförda i lugna miljöer, med stängd dörr. Jag har som stöd använt intervjuguide och Mp3 spelare. Efter varje genomförd intervju har jag sammanfattat exempelvis var intervjun tagit plats m.m. (se app.C.) När transkribering utav intervjuerna var sammanställd, fick
informanterna via mail sina intervjuer för påsyn. Transkriberingen används inte i sin helhet utan återges i uppsatsen som sammandrag, vilket jag varit mycket noga med att påtala innan bandupptagning. Avsikten med att sända intervjuerna tillbaka till
informanterna för påsyn, bottnar i en önskan om att informanten ska uppleva sig trygg och säker på att dokumentationen är korrekt genomförd, samt att skapa ett utrymme för komplettering om så önskats.
I ett fall har det resulterat i att informanten velat komplettera något och vid en annan intervju önskade informanten att i lugn och ro tänka igenom en följdfråga, för att kunna svara så korrekt som möjligt. Komplettering har ej skett via ny bandupptagning, utan via mail.
Resultaten av de genomförda enskilda intervjuerna i forskningsfas ett blev på det hela taget gott trots att jag, vilket Halvorsen, Bell mfl understrukit i den metodlitteratur jag läst inför undersökningen, inte förfogar över stor vana av att intervjua. Jag upptäckte att intervjuerna tog olika vändning. Men å andra sidan belystes många värdefulla aspekter som gav vidare eftertanke och reflektion. Informanten har fått utveckla sitt resonemang och sina funderingar fritt, vilket i många fall gett upphov till ytterligare tankar och nya infallsvinklar. Även om jag vid något enstaka tillfälle tappade tråden totalt fick jag
fantastiskt mycket annan kunskap och förförståelse som jag kunnat använda mig av under arbetets gång.
Mitt syfte med semistrukturerade enskilda intervjuer var att kartlägga informanternas tankar, upplevelser och känslor kring läsförståelseresultaten och läsbefrämjande arbete, för att sedan låta analysen av intervjuerna utgöra grund för forskningsfas två
enkätstudien.
Genomförande av enkätstudie
I forskningsfas 2 skulle jag använda mig av en enkätstudie. För att få det totala urvalet av undervisande lärare valde jag att kontakta samtliga skolors rektorer och biträdande rektorer via mail. Det dröjde med återkoppling, men när jag väl fick svar visade det sig att det i ringa mängd fanns intresse från F-5 skolorna och plan B instiftades (vilken bestod i att endast undersöka undervisande lärare på 6-9 skolorna). Kontakten med 6-9 skolornas skolledare återkopplades snabbt och intresset var ansenligt. Enkätstudien riktade sig till det totala urvalet undervisande lärare i svenska, svenska2,
specialundervisning, samt SO och genomfördes av dem som hade möjlighet att närvara på den avtalade tid mellan mig och skolledaren på respektive skola. Totalt antal enkätsvar är 29 stycken lärare, fördelat på tre 6-9 skolor. 23 stycken av lärarna undervisar i svenska dock med skilda ämneskombinationer t.ex. sv/so eller sv/språk.
Enkäten baserades på de funderingar och tankar som framkommit vid de enskilda intervjuerna. Avsikten med enkätstudien var att prova det totala urvalet undervisande lärares åsikter kring resultaten från DLS, DLS testernas utformning,
läsförståelsekompetens och befrämjande arbete med läsning. Genom statistisk mätbar data, hade jag som mål att synliggöra fenomenet ur fler infallsvinklar och testa huruvida min analys efter de enskilda intervjuerna var förankrade i en större målgrupp.
Jag åkte till respektive skola med enkäterna och samlade vid två av tre tillfällen in dessa själv. Jag presenterade mig och syftet med enkätstudien innan informanterna gavs tid att svara på enkätfrågorna. Genom att jag åkte till skolorna fanns jag tillgänglig för att besvara frågor och kunde redogöra lite grand för hur långt jag kommit i min uppsats. Jag påtalade också att uppsatsen kommer att överlämnas i ett exemplar till varje enhet och att ett exemplar även skulle lämnas till chefer och beslutsfattare på kommunhuset. Jag upplevde min närvaro som uppskattad vilket kan ha bidragit till att bortfallet i svarsfrekvensen var litet.
Genomförande av fokusgruppintervju
Efter att ha genomfört de enskilda intervjuerna och enkätstudien ville jag samla
beslutsfattare för att belysa deras tankar och funderingar. Fokusgruppen skulle diskutera ett par tema, som sammanställts efter de enskilda intervjuerna och enkätstudien. Utifrån Bryman32, Kvale33 och Wibeck34 bör forskaren om syftet är att samla in en specifik grupps åsikter men även om intresse föreligger att försöka förstå människors
känslomässiga upplevelser kring ett fenomen, använda sig av kvalitativ forskning. En teknik för att genomföra kvalitativ forskning är att använda fokusgruppintervju. Vid fokusgruppsintervju presenteras ett antal tema, som informanterna får samtala kring.
32
Bryman s.23
33 Kvale s. 97
34 Viktoria Wibeck (2000), Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund,
Kvale35 menar att samspelet mellan informanterna i en grupp ofta leder till spontan argumentation och känsloladdade uttalanden kring ämnet. Informanternas respektive åsikter utmanas av de övriga informanterna i fokusgruppen, vilket kan medföra att informanterna kan komma att omformulera eller förtydliga sina svar, under intervjun. Bryman36 menar att forskaren kan få en bättre uppfattning [realistic acounts] om hur och vad informanterna tänker, eftersom informanterna vid en fokusgruppintervju ofta utmanar varandra i argumentation och diskussion. Wibeck37 menar att forskaren, genom att
använda fokusgrupper, skapar en möjlighet både för att analysera det sagda i diskussionen och samspelet mellan fokusgruppens deltagare.
Att genomföra en fokusgruppsintervju med många personer som befinner sig på olika arbetsplatser visade sig vara jättesvårt, i synnerhet när intervjuperioden avsåg slutet av läsåret. Ett par dagar före intervjutillfället sände jag via mail intervjuguiden till
informanterna. Dessvärre ändrades fokusgruppsintervjun utseende samma dag till en gruppintervju. Intervjun genomfördes med den lärare som skulle representera en av de tre högstadieskolornas ledningsgrupp och kommunens tjänsteman (i kommunalt
övergripande skolutvecklingsfrågor). Den speciallärare som skulle ingå i gruppen föll bort och fick lämna återbud samma dag pga sjukdom. Bortfallet medförde att endast en av tre 6-9 skolor blev representerade vid intervjutillfället.
Intervjun förändrade också karaktär samma dag. Utgångsläget hade varit en strukturerad fokusgruppsintervju men blev en ostrukturerad gruppintervju. Det uppstod nämligen datakrångel vilket medförde att min intervjuguide fanns i mitt huvud och informanterna hade inte tagit med sina exemplar av intervjuguiden. Om jag varit erfaren hade jag säkert hanterat situationen mycket bättre! Av det lärde jag mig att aldrig lita på datorer i så viktiga frågor…och med minnet färskt ifrån hur svårt det varit att hålla tråden vid de enskilda intervjuerna ökade stresshormonet hos mig betydligt. I likhet med de enskilda semistrukturerade intervjuerna blev även gruppintervjun ett intressant informativt samtal.
35
Kvale s. 97
36 Bryman s. 345-362
37 Viktoria Wibeck (2000), Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund,
Intervjun tog många vändningar och gav olika synsätt på både klassrumsmetodik, kvantifiering av kunskap, resurstilldelning och digital kompetens.
Lay Out, avgränsningar, dilemman och min forskarroll
Undersökningen är indelad i tre forskningsfaser där triangulering används som strategi. Fas 1: Semistrukturerade enskilda intervjuer med en skolledare, BUN-ordf (politiker), en speciallärare och en klasslärare.
Fas 2: Utifrån analysen av de enskilda intervjuerna formulerades en enkät. Avsikten med enkätstudien var att belysa populationens tankar. Urvalsgruppen är ämneslärare i svenska, svenska 2, SO samt speciallärare/specialpedagoger. Alltså de lärare som antingen utför DLS eller på annat sätt står i nära arbete och har god kännedom gällande elevernas läsförståelse.
Fas 3: När datainsamling och analys av enkätstudien var gjord konstituerades fokusgrupper. I fokusgrupperna hade jag för avsikt att presentera ett par tema, som framkommit efter min analys av enkätstudien, för informanterna att samtala kring. Som jag tidigare nämnt fallerade fokusgruppsintervjun och blev till en ostrukturerad
gruppintervju.
Undersökningen är geografiskt avgränsad till en specifik kommun. Kommunen består av en centralort, ett par landsorter och mindre byar och socknar. Kommunens
skolverksamhet är indelad i tre rektorsområden där var och en av kommunens tre 6-9 skolor ingår i vars en enhet. Två 6-9 skolor är belägna i tätorten medan den tredje 6-9 skolan är placerad i ett tilltagande bysamhälle, utanför tätorten dock innanför
kommungränsen. Forskningsfas ett är avgränsad till det södra rektorsområdet (se app B), medan forskningsfas 2 inbjöd det totala urvalet av kommunens undervisande lärare i svenska, svenska2, spec och SO att delta i enkätstudien och den avslutande
forskningsfasen vände sig till beslutsfattare och skolledningspersonal.
Som ämneslärare i svenska och anställd i den kommun som jag utreder, förfogar jag över en viss förförståelse och insyn i forskningsfrågan och forskningsmiljön. Min relation till
mina informanter är i de flesta fall av nära karaktär. Mitt förhållningssätt till
forskningsfrågan har emellanåt blivit lite lätt ansträngd, kanske för att jag undersökt kommunen jag är anställd i. Jag är dock övertygad om att vissa tankar och funderingar från informanterna framkommit tack vare den nära karaktär som min forskarroll inneburit. Bell38 beskriver olika tillvägagångssätt som kopplas till forskning, där mitt tillvägagångssätt tangerar aktionsforskning39. Med aktionsforskning menas att ett problem är identifierat och utreds av praktikern med syfte att bidra till verksamhetens utveckling.
Urval av kvalitativa och kvantitativa data
Min avsikt med undersökningen är att presentera en sammanställning av lärares och beslutsfattares tankar. Mitt intresse ligger i att belysa största möjliga kvalitativa innehåll kring läsförståelseresultat och läsförståelsekompetens samt befrämjande insatser för läsutveckling. För att både få de olika beslutsfattande leden representerade samt en djupare förförståelse sett ur pedagogernas perspektiv, kontaktade jag min dåvarande närmsta chef för att få hjälp med lämpliga representanter till undersökningen. Vid en rektorskonferens blev jag inbjuden och presenterade min undersökning. När jag senare återkopplade till skolledarna bad jag dem föreslå representanter, som skulle kunna ställa upp i den första forskningsfasen. I Forskningsfas två kontaktade jag återigen skolledare som samordnade informanter. Jag har alltså delvis styrt urvalet, men även bett
informanter att rekommendera informanter. Urvalet är strategiskt med en tendens till snöbollseffekt40.
Urvalsgruppen i forskningsfas 1 bestod av en erfaren klasslärare, en erfaren speciallärare, en skolledare som är utbildad SO lärare med erfarenhet både ifrån klassrummet och ifrån administrativt arbete på kommunens avdelning för skolutveckling, samt BUN: s (Barn och utbildningsnämnden) ordförande. Det visade sig dock, under den bearbetningen av empirin i forskningsfas ett, att jag missat en viktig länk på tjänstemannasidan. Tjänsten är
38 Bell, Judith (2008) Introduktion till forskningsmetodik (4:e upplagan). Holmbergs AB. Malmö 39 Bell, Judith (ibid. S.18-19)
relativt ny i kommunen och processen var inte färdig när jag bokade informanter och intervjutillfällen. Arbetsbeskrivningen var inte heller glasklar för skolledarna i kommunen, så vi missade helt enkelt den tjänsteman som kommunen anställt för att arbeta med övergripande skolutveckling. När jag gick in i forskningsfas 2 kontaktade jag följaktligen vederbörande och förhörde mig om det fanns intresse av att delta i en
fokusgruppintervju i den avslutande forskningsfasen.
I forskningsfas 2 skulle jag använda mig av en enkätstudie. Jag kontaktade via mail samtliga skolors rektorer, biträdande rektorer och arbetslagsledare för att kunna få det totala urvalet av de undervisande lärarna. De i sin tur informerande sin personal och självklart var deltagandet frivilligt, men togs på största allvar av skolledarna. Utfallet blev följande: på en av tre skolor utgjorde enkäten en egen punkt på dagordningen för
kompetensutvecklingsdagen, medan på de andra två skolorna genomfördes enkäten av de lärare som var tillgängliga vid tillfället för enkätens genomförande.
Den tredje och avslutande forskningsfasen blev inte som jag tänkt mig från början. Urvalet var tänkt att bestå av rektorer, beslutsfattande tjänstemän samt erfaren
speciallärare vilka skulle ingå i en fokusgrupp. Det visade sig att rektorerna, vid tillfället för intervjufasen var fullt upptagna med den kritiska tjänstefördelningen och de besked om besparingar som kommit under våren resulterade i att de var totalt uppbundna av möten. Det fanns inte en tillstymmelse för rektorerna att delta i en fokusgruppsintervju. Dominoeffekten spred sig till de biträdande rektorerna, som fick mindre möjligheter att ställa upp i fokusgruppsintervju, men även skolornas arbetslagsledare/studieledare fick en pressad arbetssituation. Samtidigt rådde oro och osäkerhet bland lärare som inte visste hur deras tjänster skulle komma att se ut till hösten eller om de ens skulle få fortsatt tjänstgöring och två av 6-9 skolorna befann sig mitt i beslutsfattning angående omstrukturering av vissa årskurser. Det var helt enkelt oerhört svårt att genomföra forskningsfas 3. Konstituerandet av fokusgrupper var i synnerhet svårt under rådande omständigheter. Till slut lyckades jag få ihop en liten trio bestående av kommunens tjänsteman, arbetslagsledare och en speciallärare. En intervjuguide utarbetades och bifogades ett mail till informanterna.
Jag har medvetet uteslutit elever och föräldrar i min undersökning. Jag vill förtydliga att avsikten med min rapport är just att presentera tankar från dem som arbetar med eleverna. Uppsatsen är fullt möjlig att fungera som plattform för vidare undersökning ur en annan synvinkel t.ex. elevernas läsvana därav finns inga belägg för elev eller föräldramedverkan i denna uppsats.
6 PRESENTATION OCH ANALYS AV DATA
Uppsatsens syfte är att få fram de tankar som finns i en specifik kommun kring de läsförståelseresultat som presenteras efter genomförda DLS, samt tankar kring
befrämjande arbete med läsförståelsen. Resultaten av data presenteras i kronologisk form, allteftersom forskningsfaserna genomförts, indelade i tre rubriker enskild intervju,
enkätstudie och gruppintervju.
Enskild intervju.
Informanterna blev ombedda att samtala och svara på fyra frågor (intervjuguiden app. A) som på förhand var skickade till dem via mail. Nedan följer ett referat från de enskilda intervjuerna (app. C) som genomfördes våren 2008. Varje referat av de enskilda intervjuerna avslutas med ett par nyckelord. Nyckelorden har till stor del utformats till frågor som finns i enkätstudien (app. D). Resultatet från enkätstudien sammanställdes till ett par övergripande frågor som diskuterades i gruppintervjun. Vid citat markeras
informanten som IP.
Klassläraren, Intervju 1: Det visar sig att informantens tankar kring frågan om de läsförståelseresultat som presenterats efter DLS i första hand går kring hur testerna är utformade. Grunden till resonemanget är att klassläraren nyligen genomfört DLS i sin åldersblandade klass. När utfallet blev påtagligt högre i den lägre årskursen reagerade klassläraren. Eleverna är i samma klassrum, har samma lärare, men de yngre barnen uppvisar bättre läsförståelsekompetens enligt DLS än de äldre.
Ip: /…/ när jag tittar på läsförståelsen på vad de presterar i åk 4 så stämmer inte det överens och då undrar jag… då ställer jag mig frågan vad är det för fel på min undervisning? Kan det bero på den? /…/ När fyrorna gjorde testet i trean låg alla på stanine 5 det var ingen som låg under stanine 5, förutom de som är dyslektiker. Sen när vi gjorde det andra testet, som är en helt annan typ när man kommer upp i åk 4, vi har precis gjort dom nu före sportlovet, då är där väldigt många som har halkat ner på stanine 3…
I: Oj, Hur reflekterar du över det?
Ip: Ja, då reflekterar jag så här är det JAG som har missat någonting i min undervisning? Eller att det skiljer så mycket i testen? Att de är så olika varandra? Det är konstigt att det ska kunna skilja flera steg på skalan av staninevärde mellan en årskurs till en annan, i synnerhet i en åldersblandad klass.
När vi diskuterar hur informanten upplever de resurser som finns på skolan och
informantens arbete med att befrämja läsförståelsen upplever informanten att de barn som har specifika svårigheter, som dyslexi, får mycket hjälp både av specialläraren men även tack vare det ökade utbudet av tekniska hjälpmedel, som finns att tillgå i dag.
Informanten tycker inte att det vore rättvist att klaga på resurstilldelning, åtminstone inte vad gäller de resurser till den klass som informanten är lärare i.
Klassläraren berättar att de läser mycket i klassrummet, både högläsning ur skönlitteratur, men även i läroböcker. Klassrumsmiljön erbjuder boksamtal, bokcirklar och textinnehåll diskuteras ofta. Det är ett arbete som informanten tror är jätteviktigt – att hela tiden läsa och diskutera vad man läst.
För att försöka lyfta fram visioner och tankar kring befrämjande insatser för
läsförståelsekompetensen ställde jag, till alla informanter, följande fråga: Om du haft obegränsat med resurser, hur hade du valt att fördela dessa för att befrämja
läsförståelsen?
”Ip: Oh, du vilken stor fråga… jag hade satsat på öppenhet, öppenheten kollegor emellan. Vi har svårt för att… en lärare är så van att sköta sig själv, men det är viktigt att man har någon att bolla med. Jag hade prioriterat tid för reflektion och kunskap. Man måste satsa på läsförståelsen och då är det inte bara att läsa böcker.”
Nyckelord, klassläraren: Vilken betydelse har utformning och konstruktion av testerna?
Kan det vara så att testerna är påtagligt annorlunda från år till år? Finns det tillräckligt med utrymme för reflektion i skolan?
Specialpedagogen, intervju 2: Informantens funderingar kring hela situationen som utspelats i kommunen, sedan de första resultaten från DLS kom, går väldigt mycket tillbaka till hemmiljön och barnens fritid. Informanten har även funderat kring om samband mellan drastiskt sjunkande resultat på läsförståelse skulle kunna kopplas till kommunens övergång från ett diagnostiskt material till ett annat. Andra funderingar handlar om testernas olika utformning. Vid speciallärarnas ämneskonferenser har just olika diagnostiska material diskuterats eftersom en helt annan typ av diagnos (SL40) föregick DLS.
Informanten har länge funderat över huruvida testernas olika konstruktion kan påverka var eleven befinner sig på normalfördelningskurvan och bestämde sig för att genomföra ett experiment på en liten grupp elever. De diagnostiska läs- och ordförståelsetester som informanten använde sig av är SL40, Läskedjor och DLS. Syftet var att se om varje enskild elev uppvisade samma normalvärde oavsett vilken läsdiagnos som användes. Utslaget skilde sig, vilket informanten finner anmärkningsvärt och intressant.
Informantens tankar kring läsförståelsekompetens är en övertygelse om att läsförståelsen sjunker, generellt. Informanten är också säker på att den sjunkande
läsförståelsekompetensen inte är ett kommunalt problem, snarare ett internationellt. Informanten understryker sin uppfattning om att ordförrådet också tenderar att minska och att det antagligen är en direkt påföljd av ett minskat intresse för läsning. En av orsakerna till att skolan upplever att läsförståelsen sjunker, kan enligt informanten vara den samma upplevelsen som informanten själv har dvs. att barnens intresse för dataspel, internet och övriga aktiviteter tagit överhand och därmed prioriterar barnen inte att läsa böcker. Informanten menar att läsförståelse hänger ihop med hur mycket tid barn lägger på att läsa skönlitteratur.
”/…/ Alltså man läser inte tillräckligt mycket skönlitteratur och då får man heller inte med sig ordkunskap
och man får inte heller med sig funderingar och tankar och som sen kanske föder nya cirklar,
och man fortsätter att läsa för att man intresserar sig för någonting, som man kanske inte var intresserad av från början. /…/ ”
En annan aspekt som informanten tar upp är samhällsbilden som speglas i föräldrarnas tid dvs. hur mycket tid föräldrar lägger på att läsa med och för sina barn idag. Informanten misstänker att föräldrar inte läser tillräckligt mycket med sina barn, tidigare såg
samhällsbilden annorlunda ut. Informanten tar även upp en fundering kring hur pass mycket böcker barnen ser omkring sig idag jämfört med förr, generellt sett.
Informanten önskar se att man satsar på nedanstående punkter för att befrämja läsförståelsekompetens och läslust.
”Läsning på fritiden har konkurrerats ut av datorerna. Mer tid till gemensamma läsupplevelser + högläsning. Att prioritera skolbibliotekarier och författarbesök.”
Nyckelord spec.ped.: Läsförståelsetesternas konstruktion. Samhällsbilden. Minskat
intresse för böcker och läsning. Färre böcker i bokhyllorna där hemma. Datorer.
Skolledaren, intervju 3: Informanten har inte personligen tagit del utav den senaste statistiken på DLS testet som genomfördes i februari 2008, men anser att tidigare statistik och information kring exempelvis läsförståelseresultat kan ha använts för dåligt.
Informanten menar att eftersom högstadieskolans upptagningsområde omfattar många olika F-5 skolor kunde det vara intressant att se över statistiken och lyfta fram den eller de resultatenheterna (skolorna) som uppvisar goda resultat på läsförståelsetester och fråga ”Hur har ni arbetat på er skola för att befrämja läsning”?
Informanten funderar på om det på rektorsmötena borde diskuteras huruvida det blir en allt för stor skillnad i arbetet med läsning, mellan de respektive låg- och
mellanstadieskolorna och högstadieskolorna i kommunen.
Om informantens syn på den generella läsförståelsen tas en del funderingar upp bl.a. upplevde informanten, under sin tid som SO-lärare dvs. 10 år, att elever hade svårighet med en hel del faktatexter i läroböckerna. Informantens tankar är att det är jätteviktigt att anpassa läromedel efter elev.
”/…/Alla elever kanske inte behöver ha exakt samma bok. En del elever älskar och klarar av en faktaspäckad text medan andra inte orkar ta in den informationen. /…/”
För att befrämja läsförståelsen hos eleverna och för att underlätta elevernas inlärning skulle det vara bra att nivåanpassa texterna lite grand. Men framförallt anser skolledaren att det är jätteviktigt att gå igenom texter, läsa högt och samtala kring texter som man läser. Informanten sammanfattade punktvis sina viktigaste synpunkter:
Skolbibliotek
Läromedel – inventera och se över texternas svårighetsgrad Läsning i skolan –lärare måste våga prioritera läsning Vilken läsförståelse behöver våra elever?
Nyckelord, skolledaren: Rektorer och skolledare måste använda och diskutera
information bättre t.ex. resultatsammanställningar. Lyfta fram lyckade exempel. Diskutera mer i grupp t.ex. vilken typ av läsförståelse som testas. Nivåanpassa och prioritera tid för läsning och reflektion.
Politikern, ordförande för BUN (Barn och Utbildningsnämnden), intervju 4: Informanten har inte tagit del av, eller blivit delgiven de senaste resultaten från DLS. Det informanten däremot tagit del av, vid ett av sina skolbesök och skummat igenom, är ett av DLS testen för årskurs 7-9. Informantens uppfattning, efter att ha skummat igenom textinnehållet i lästestet, var att texterna kändes kompakta. Informanten ansåg dock att det är för tidigt att
döma ut testet redan, man måste låta samma test löpa ett par år innan man kan utvärdera det.
Informanten har ingen uppfattning om den generella läsförståelsekompetensen, mer än att informanten är medveten om att forskning pekar på försämrade kunskaper. Informanten understryker dock att läsförståelsekompetens är nyckeln till all kunskap och man får inte ge avkall på den. Samtidigt kanske vi gemensamt måste fundera över vilken typ av läsförståelse som testas i skolorna och vilken läsförståelse som behövs i dagens samhälle. Barn läser kanske mer ”datortext” idag än för tio år sedan eftersom allting finns på nätet; dagstidningen, NE (nationalencyklopedin) mm. Informanten reflekterar fritt över IT-samhället. Hur mycket böcker har man egentligen hemma i sitt ”bibliotek”?
Beträffande resurser berättar informanten att kommunen har sökt pengar, avsatta från regeringen, för just läs- skriv- och räkneprojekt. Informantens uppdrag är i första hand att besluta om fördelning av resurser. Vad som ska göras i verksamheten är ett politiskt uppdrag men inte hur det ska utföras, det måste vara pedagogernas uppdrag.
På min fråga om det ingår i uppdraget som BUN ordförande att ta del av och utvärdera resultat från tex. DLS, svarar informanten att det är ett politiskt uppdrag att utvärdera, men att man alltid hamnar i situationen att prioritera utvärdering eller uppföljning. Vissa arbetsuppgifter är delegerade till tjänstemännen, men återkopplingen har inte alltid fungerat och det måste bli bättre. Informanten anser det vara viktigt att följa upp den informationen som rör läsförståelsekompetens, eftersom det är nyckeln till all kunskap.
Nyckelord, politikern: Läsförståelsetestens svårighetsgrad. Vilken läsförståelse testas
och vilken läsförståelse är det som behövs i dagens samhälle? Prioriteras tid för läsning och att reflektera över den lästa texten?
Sammanfattning av enkätstudien
Efter analys av de enskilda intervjuerna ringades ett par nyckelfrågor in. Nyckelfrågorna testades i enkätstudien som genomfördes med det totala urvalet av undervisande lärare i svenska, svenska2, specialundervisning, och so på de tre 6-9 skolorna i kommunen. Antalet lärare som ingick i enkätstudien är 29 stycken. Inga procentsatser kommer att återges däremot presenteras ett urval grafer från enkäten, sammansmält med
tillbakablickar på den analys som är gjord av de enskilda intervjuerna. Data är bearbetad i SPSS. Figurtexten står under figurerna.
Figure 1 DLS är ett bra mätredskap på elevernas läsförståelse
Vid de enskilda intervjuerna framkom tvivel kring DLS testet och dess komposition. Min avsikt är att lyfta pedagogernas upplevelse av DLS genom att presentera utfallet i
ovanstående graf. Majoriteten instämmer delvis och en del instämmer helt i påståendet att DLS är ett bra mätredskap på elevernas läsförståelse. Fördelningen mellan instämmer inte och ingen åsikt är jämnfördelad.
Figure 2 Hur många år har du undervisat? + DLS är ett bra mätredskap på barnens läsförståelse.
I ovanstående figur visas sambandet mellan tre variabler Hur många år har du
undervisat? DLS är ett bra mätredskap på barnens läsförståelse. Och slutligen
Undervisar du i svenska? Det visade sig att oavsett tjänstgöringsår är uppfattningen om
DLS, som ett bra mätredskap på elevernas läsförståelse, övervägande positiv. De lärare som instämmer helt i att DLS är ett bra mätredskap undervisar i svenska.
Figure 3 DLS är bra utformat.
Vad gäller de tvivel som vid de enskilda intervjuerna riktats mot utformningen av DLS, visar enkätstudien snarare på att pedagogernas uppfattning är att många instämmer helt i påståendet medan majoriteten instämmer delvis i att DLS är bra utformat.
Figure 4 Läsförståelsen har minskat bland skolans elever.
I de enskilda intervjuerna ställdes frågan om informanterna upplevde att läsförståelsen generellt sett har minskat. Vid närmare analys av insamlad data går det att se en trend att de lärare som har undervisat flest antal år också är de lärare som anser att läsförståelsen har minskat. Lärare med färre antal tjänstgöringsår är de som ej anser att läsförståelsen har minskat. Generellt sett över alla kategorier anser dock en majoritet att läsförståelsen har minskat vilket visas i Figur 4.
Figure 5 Elever läser mer sällan böcker och tidningar idag än för tio år sedan.
En gemensam nämnare vid de enskilda intervjuerna var upplevelsen av att
elever/ungdomar läser mer sällan. Enkätstudien visar på samma trend. Pedagogernas upplevelse är just att de helt eller delvis upplever att elever läser mer sällan idag än för tio år sedan.
Figure 6 Jag nivåanpassar läsningen för mina elever.
Enkätstudien visar att pedagogerna på 6-9 skolorna uppger att de nivåanpassar läsningen för sina elever. En annan fråga i enkätstudien (som jag visserligen inte redovisat som graf i uppsatsen) visar att i princip alla undervisande lärare i SO kompletterar sin undervisning med bilder exempelvis på OH.
Figure 7 Texterna i läromedelsböckerna är lättbegripliga för eleverna.
När det gäller läromedelstexternas svårighetsgrad visar fig.7 vid närmare analys att majoriteten av SO-lärarna var dem som inte alls instämde i påståendet, medan övriga lärare uppgav att de instämmer delvis eller instämmer inte.
Figure 8 Jag arbetar mer med läsning efter de senaste årens DLS resultat.
Efter att kommunens beslutsfattare reagerat på försämrade läsförståelseresultat, efter genomfört DLS, ville jag få fram huruvida pedagogerna upplever att de arbetar mer med läsning nu än tidigare. I enkäten utformades därför frågan som skulle belysa
ämneslärarnas uppfattning. Resultatet visade att majoriteten upplever att de delvis arbetar mer med läsning, men nästan lika många upplever att de inte arbetar mer med läsning nu efter de senaste årens DLS resultat.
Figure 9 Datorn används oftare för informationssökning än uppslagsböcker.
Datorn kom som ett nyckelord vid de enskilda intervjuerna och la grunden till påståendet i Fig.9. Enkätstudien visar att lika många instämmer helt, som delvis i påståendet att datorn används oftare för informationssökning än uppslagsböcker.
Figure 10 Det är viktigt att arbeta med läs- och skrivinlärning i år 1-3
Majoriteten av ämneslärarna är av uppfattningen att det är viktigt att arbeta med läs- och skrivinlärning i år 1-3.
Figure 11 Min rektor delger och diskuterar DLS resultat med min arbetsgrupp.
De enskilda intervjuerna indikerade att DLS resultaten kanske inte diskuterats och användes på bästa sätt.
Figure 12Det är främst personalen på skolan som ska dra upp riktlinjer för befrämjande arbete med läsförståelse- och läsutveckling.
Pedagogerna uppger att de delvis anser det vara personalen på skolan som ska dra upp riktlinjerna för arbetet med läsning.
Sammanfattning av gruppintervjun
Den avslutande forskningsfasen består i den gruppintervju som genomfördes med kommunens tjänsteman för övergripande skolutvecklingsfrågor och en arbetslagsledare från en av de tre 6-9 skolorna i den kommun som undersökningen avser.
Vid gruppintervjun ställdes bl.a. frågorna:
Varför valde kommunen att använda Birgitta Järpstens DLS, som centralt
screeningtest?
Vad är det testerna mäter egentligen?
Är det ett lämpligt och bra testredskap att använda sig av?
Upprinnelsen till DLS var helt enkelt ett politiskt beslut, man ville ha en kartläggning som var gemensam över hela kommunen. Testerna finns reglerade i avtalen mellan beställare och utförare. Kommunens tjänsteman menar att när man får indikationer om att någonting håller på att hända man får t.ex. dåliga resultat är det vanligt att man försöker nå ut på bred front. Genom att lägga DLS som ett centralt screeningverktyg i kommunen samlar man in lägesrapporter på elevernas läsförståelse. Vidare anser tjänstemannen att det egentligen inte är upp till kommunen att centralt bestämma sådant här – utan att det är en metodfråga som ägs av varje rektor för sig.
Båda informanterna ifrågasätter kvantifiering av kunskap. De var överens om att varje enskild lärare borde inneha kompetensen och därmed kunna äga bedömningen av elevernas respektive förmågor, utan att använda diagnosprov. De menade att i det samhälle som vi är i nu, använder vi testerna mer för att legitimera våra egna tillkortakommanden eller för att kunna se var eleven står i förhållande till någon
normkurva. Informanterna ansåg att det som de här testerna i stor utsträckning mäter är inte själva läsförståelsen, utan hur bra eleverna klarar av en provsituation. Samtidigt upplevde båda informanterna att ett gemensamt prov behövdes för att kunna jämföra äpplen med äpplen och inte som tidigare, när varje skola hade sina egna diagnostester då var det mer som att jämföra äpplen med bananer.
