De kvalitativa metoder vi valt att samla in empiriskt material genom har visat sig vara adekvata för vårt syfte. Vi har fått svar på våra frågeställningar och fyllt i de luckor vår studie tänkt undersöka. Studiens tillförlitlighet kan sedan diskuteras genom begreppen reliabilitet och validitet. Validiteten, som avser huruvida vi undersökt det vi vill undersöka anser vi vara hög. Vi har under hela processen gått tillbaka till syfte och frågeställningar för att inte hamna på sidospår. Reliabiliteten, som avser huruvida forskningsresultatet är upprepningsbart, är i vårt fall låg. Vi valde att göra intervjuer och observationer och dessa skulle vara omöjliga att få exakt samma svar av igen. Studiens resultat kan heller inte generaliseras. Fyra pedagogers uttalanden och två dagars observation kan visa på tendenser inom problemområdet men utgör endast en liten del av verkligheten. Dessa pedagogers och verksamheters sanningar är alltså inte nödvändigtvis överförbara. Vi kommer nu att diskutera studiens resultat utifrån våra frågeställningar.
Vilka ställningstaganden har pedagogerna tagit gentemot litteratur och
läsning i verksamheten och varför har pedagogerna tagit dessa?
Trots att litteratur och läsning inte skrivs ut som begrepp i läroplanerna så används dessa som en metod för lärande i både förskolan och förskoleklassen. Det viktigaste syftet med läsningen anser pedagogerna vara språkutveckling. Efter det nämns barnets intresse som en förutsättning för barnets läsutveckling.
Vi ser en skillnad på förskolans och förskoleklassens läsaktiviteter där man i förskoleklassen går mot ett mer styrt lärande. Läsningen i förskolan handlar för pedagogerna om att skapa nyfikenhet och intresse inför läsaktiviteterna. Läsningen i förskoleklassen handlar trots lekfullheten i aktiviteterna mycket om den tekniska färdigheten av läsandet. Detta är en naturlig utveckling om man ser till att förskoleklassen har en förberedande roll inför grundskolans kunskapskrav, vilket borde tillfredsställa samhällets krav på barnens nödvändiga läsutveckling. En av pedagogerna i förskoleklassen motiverar sitt arbete med barns läsning genom denna aspekt.
I förskolan föreställer sig en pedagog jämlikhet som en god anledning för att arbeta aktivt med läsning. Hon pratar om att förskolan kan utjämna klyftorna mellan dem som får mycket kontakt med läsning i hemmet och de som inte får det. Vi menar att på det viset får alla barn samma chans att erövra kunskapskraven för läsning när de kommer till grundskolan, vilket
40
skulle kunna minska den andel barn i skolan med bristande läsförmågor som Skolverket (2011) ser.
Vad säger dessa föreställningar om barnens litteracitetsutveckling?
När framtida konsekvenser av barns tidiga relationer till litteratur och läsning diskuteras är alla pedagoger på ett eller annat sätt överens om att man i förskolans och förskoleklassens verksamhet kan lägga en grund för intresset för läsning. En av pedagogerna i förskoleklassen nämner att de ska fylla på barnens ryggsäckar med kunskaper och erfarenheter. Detta menar Fast (2007, 2011) är viktigt för arbetet med barns läsning men bara om barnet får visa upp denna ryggsäck. Björklund (2008) menar att det gör läsaktiviteterna meningsfulla för barnet vilket gynnar barnets litteracitetsutveckling. Pedagogernas ställningstaganden visar på en tendens för att alla barn faktiskt får en lika stor chans att utveckla ett intresse för läsning. Både förskolan och förskoleklassen ger barnen goda varierande läsintryck.
Både förskolans och förskoleklassens pedagoger är alltså medvetna om att barns tidiga relation till litteratur och läsning är viktig för deras framtida läsförmåga. Vi ser dock utifrån våra valda teoretiska analysverktyg utvecklingsmöjligheter i det arbetssätt som pedagogerna praktiserar för läsning. Varken förskolan eller förskoleklassen arbetar aktivt med critical
literacy, det vill säga med arbetet som strävar efter ifrågasättande, tänkande och kritiska
läsare. Verksamheterna praktiserar visserligen boksamtal som en metod att diskutera barnens tankar från läsningen men dessa tankar blir till synes inte uppföljda. Skolverket (2011) menar att svenska skolbarns läsförståelse sjunker och vi anser att arbetet med critical literacy redan i tidig ålder skulle kunna vara en möjlig ingång för att förebygga detta problem.
När pedagogerna är så medvetna om att arbetet de gör med barnen och deras läsning är viktigt för deras framtid så kan vi inte låta bli att undra hur det kommer sig att forskning visar på att svenska barns läskunskaper inte håller måttet. Det är svårt att tro att det endast är dessa verksamheter som har en gynnsam inställning till litteratur och läsning. Pedagogerna ger barnen goda förutsättningar och redskap för framtiden enligt den forskning vi tagit del utav. Hur dessa ryggsäckar fyllda med nyfikenhet, intresse och erfarenheter sedan förvaltas i grundskolan kan vi enbart spekulera i.
Vilka möjligheter finns i verksamhetens sociala och fysiska miljö för
barnets identitet som läsare?
41
Den fysiska och sociala miljön i förskolan inspirerar barnen till att ta egna initiativ till läsaktiviteter. Här finns goda möjligheter att skapa tillfredsställande relationer mellan barn och litteratur och barnen har full åtkomst till tillgängligt läsmaterial. Förskoleklassens läsmiljö är mer begränsad. Här finns ingen särskild plats utformad för läsaktiviteterna som tydlig signalerar möjligheter för relationer till litteratur och läsning och trots gott om åtkomligt material så når nyfikenheten och lusten som får barnen att ta egna initiativ till läsningen inte sin fulla potential då miljön inte har tillräckligt goda förutsättningar att skapa intresse och inspiration för detta. Barnens litteracitet utnyttjas främst när pedagogerna arrangerar läsaktiviteter. Dessa strukturerade läsaktiviteter är väldigt uppskattade av barnen men miljön bromsar deras egna initiativ så vi kan alltså se att miljön i stor grad påverkar barns relationer till litteratur och läsning.
Pedagogerna poängterar slutligen att även om de själva har en stor och betydelsefull roll i arbetet med barns läsning så är det också prioriterat att försöka få föräldrarnas stöd och få dem att förstå att samarbetet, som i alla andra fall, är viktigt och gynnar barnets läsutveckling. Fast (2007) och Björklund (2008) menar att samarbetet mellan hem och skola öppnar upp barnets ryggsäck och utvecklar barnets litteracitet. Att involvera föräldrarna och ha intentionen att föra samman barnets två världar utgör alltså ett bra stöd för barnets framtida läsförmåga.
Förslagsvis efter att ha studerat dessa verksamheter så skulle barnens relationer till litteratur och läsning kunna gynnas av att arbeta mer med critical literacy. För att skapa ett långvarigt intresse så tänker vi att det är positivt att bearbeta läsningen mer och få fram fler synliga perspektiv. Detta ger också ett djupare lärande enligt redovisad literacyforskning. Denna effekt kan man då få genom att praktisera en ifrågasättande och kritisk litteracitetspraktik. Om läsning snarare ses som ett tidsfördriv än som en möjlighet till att tänka och lära, så lär barns läsförmågor vara försummade även i framtiden. Förslag på fortsatt forskning inom vårt valda problemområde skulle kunna tänkas vara att få barnens perspektiv på relationen till litteratur och läsning för att se om våra teorier bekräftas. Vi har intagit ett barnperspektiv i vår studie och det skulle vara intressant att även få se barns perspektiv i frågan.
42
Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber
Bergöö, Kerstin (2009). Kritisk litteracitet. I: Axelsson, Monica & Jönsson, Karin (2009).
Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. 1.
uppl. Stockholm: Liber
Bergöö, Kerstin (2009). Barns liv och samhällets textvärldar. Axelsson, Monica & Jönsson, Karin (2009). Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i
förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med
barn. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med
berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2009
Tillgänglig på
http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf
Brink, Lars (2009). Bättre läsning och bättre skrivande – men hur? Om grupprocesser och textrörlighet. I: Axelsson, Monica & Jönsson, Karin (2009). Bygga broar och öppna dörrar:
att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bruce, Barbro (2010). Språkets betydelse för leken. I: Riddersporre, Bim och Persson, Sven (red.) Utbildningsvetenkap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur
Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. Ny, rev., utg. Huddinge: X Publishing
Damber, Ulla, Nilsson, Jan & Ohlsson, Camilla (2013). Litteraturläsning i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Deleuze, Gilles & Guattari, Félix (1987). A thousand plateaus. Bloomsbury Academic,
43
Fast, Carina (2009). Inbillningskraftens betydelse för barns läs- och skrivutveckling. I: Axelsson, Monica & Jönsson, Karin (2009). Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva
och samtala om texter i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med
förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2007. Tillgänglig på
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:169656
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Fridolfsson, Inger (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Wolff, Ulrika & Gustafsson, Jan-Erik (2012). Lustfyllda språklekar kan göra det lättare för
barn att lära sig läsa. Information hämtad 2014-05-15
http://ufn.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/lustfyllda-spraklekar-kan-gora-det-lattare-for- barn-att-lara-sig-lasa.cid1078857
Gustafsson, Karin & Mellgren Elisabeth. Även små barn språkar med skrift (2005). Göteborgs universitet- Information hämtad 2014-05-15
http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pmimportocharkiv/pressmeddelandenarkiv2005 /avensmabarnsprakarmedskrift.5.6a1327cc11589b8c0f880005170.html
Hernwall, Patrik (2011). Vad har bilder med läs- och skrivutveckling att göra? Information hämtad 2014-05-15
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning,/amnen-omraden/spraklig-
kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/vad-har-bilder-med-las-och-skrivutveckling-att-gora- 1.157523
Jönsson, Karin (red.) (2009). Läsning och skrivning som sociala praktiker. I: Axelsson,
Monica & Jönsson, Karin (2009). Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala
om texter i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
Kress, Gunther (1997). Before writing. Rethinking the paths to literacy. London: Routledge.
44
Langer, Judith A. (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär
förståelse. Göteborg: Daidalos.
Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups
Luke, Alan (2000). Critical Literacy in Australia: A matter of context and standpoint. Journal
of Adolescent and Adult Literacy 43/2000.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:
Skolverket
Tillgänglig påhttp://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria, Franzén, Karin (red.) (2014). Förskollärarens metod
och vetenskapsteori. Stockholm: Liber
Palmer, Anna (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk
dokumentation. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2808
Skolverket (2011). Varför blir svenska elever allt sämre på läsförståelse? Information hämtad 2014-04-14
http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/lasochskrivinlarning/tiofragorochsvar/varforblirs venskaeleveralltsamrepalasforstaelse.5.14ed700e12c61167c5180002719.html
Säljö, Roger (2008). Läsfärdigheter igår och idag. Information hämtad 2014-04-11
http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/lasning/lasfardigheterigaridag.4.303f5325112d73 3769280003829.html
Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva
minnet. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
Taube, Karin (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
45