Diskussion - Icke-mänsklig materialitet och barns intra-aktion i rollek

Under rubriken “Diskussion” kommer vi diskutera vårt resultatet av studien och koppla det till den tidigare forskningen som vi redogjort för under rubriken “Tidigare forskning”. Studiens betydelse för vår framtida yrkesroll diskuteras sedan. Vi kommer också kritiskt att diskutera vårt val av metod och tillvägagångssätt och slutligen kommer vi att ge förslag till fortsatt forskning på fältet. Syftet med studien är att utifrån ett posthumanistiskt perspektiv undersöka och försöka bidra med mer förståelse kring den icke-mänskliga materialitetens funktion i barns rollek i förskolans inomhusmiljö. Frågeställningarna som besvaras och diskuteras i diskussionen är följande:

1. Hur intra-agerar barn med icke-mänsklig materialitet i rollekar i förskolans inomhusmiljö?

2. Vilken funktion har den icke-mänskliga materialiteten i barns rollek i förskolans inomhusmiljö?

7.1 Slutdiskussion

Löfdahl (2004) menar att materialiteter på förskolan ger information kring de rollkaraktärer som är möjliga där. Utöver Löfdahls tankar fick vi syn på mer gällande rollkaraktärer i våra observationer. I våra observationer såg vi att de icke-mänskliga materialiteter som fanns i rummen gjorde de olika rollkaraktärerna möjliga, till exempel när Vilma förvandlades till brandman, Bea och Hugo till ryttare eller Gustav till pappa. Vi fick syn på att inte endast icke-mänskliga materialiteter som barnen hade på sig eller i sina händer påverkade rolleken utan att även själva rummet hade, som vi tolkade det i vår analys, en funktion i rolleken. Ett exempel på detta syns i observationen av Bea och Hugo där bordet och golvet intra-agerar med dem och gjorde det möjligt för deras rollkaraktärer att utvecklas till ryttare. Löfdahl (2004) visar i sina studier om barns lekar och rollekar att rollkaraktärer är viktiga för innehållet i leken. Knutsdotter Olofsson (2003) menar även att barn går in i en roll där de pratar och beter sig på det vis som de tycker är nödvändigt för den rollen. Om barnet går in i rollen som mamma så pratar och beter sig barnet så som barnet uppfattar att en mamma är. I observationen såg vi detta då

Gustav förändrades från att vara storebror till att bli pappa. I vår analys kunde vi se att detta förändrades när Gustav och icke-mänskliga materialiteter, som arbetsbyxorna och kepsen, intra-agera och att denna intra-aktion gjorde rollen möjlig. Corsaro (2013) menar också att barn tar sig an rollen som vuxna för att förbereda sig för framtiden och veta hur samhället fungerar. Vi tolkar att barnen gick in i roller med hjälp av icke- mänskliga materialiteter i inomhusmiljön. Vi uppfattar dock inte att det måste vara för att de förbereder sig för framtiden som Corsaro menar utan att det kan vara en roll som utvecklas i intra-aktionen på just den platsen, i den stunden, med hjälp av de materialiteter som finns omkring.

Nordin-Hultmans (2004) studie om hur förskolans fysiska miljö och material organiseras efter barns behov och utveckling visade på ett resultat där hon menar att barn och den fysiska miljön inte kan ses som skilda, utan som en sammanflätning, då de “blir till” i relation med varandra. Detta är något som vi också fick syn på i vår studie. Med tanke på att miljö och barn inte kan ses som avskilda enligt Nordin-Hultmans studie tolkar vi att vårt syfte är väsentligt då icke-mänsklig materialitet och barn båda ingår i rollek. Utifrån vårt eget resultat har vi fått syn på att miljö, rum och icke- mänsklig materialitet är sammanflätade med barnen även i rollek. Miljö, rum och materialiteter har, enligt vår analys, en funktion i rolleken då rolleken blir till och utvecklas vidare tillsammans med barnen och icke-mänskliga materialiteter. Vi tolkar, utifrån vår analys, att icke-mänskliga materialiteter och barn inte kan ses som åtskilda då materialiteter också påverkar och förändrar innehållet i rolleken. I Sheridan, Pramling Samuelsson och Johanssons (2009) studie om lek och lärande utifrån den pedagogiska miljön blev resultatet att miljön ute på förskolorna såg olika ut och att förskolebarnen inte hade samma möjlighet till lek och lärande. Veiga et.al (2016) kom fram till liknande i sin studie, då de kom fram till att miljön som barn leker i har stor betydelse för vilken sorts lek barnen leker. Det vi sett på förskolorna är att barnen inte hade tillgång till exakt samma icke-mänskliga materialiteter och att rummen såg olika ut, vilket vi tolkar kan vara bidragande till vilken sorts rollek barn leker. Vi tolkar att det kan vara en bidragande faktor då vi fick syn på att barn och materialiteter intra-agerar i rollek. Vi fick även syn på att icke-mänskliga materialiteter också hade agens att

påverka och förändra rolleken då vi tolkar att till exempel en brandmanströja kan vara en fördel för att rollen som brandman ska utvecklas i rolleken.

Lenz-Taguchi (2012) menar att materialitet inte är ett verktyg utan något som samverkar med oss hela tiden. Enligt Lenz-Taguchi har icke-mänsklig materialitet betydelse för barns agerande och tänkande i förskoleverksamheten. Detta kan vi se i exemplet med Simon då de andra barnen väntade medan han tillverkade ringarna. Vårt resultat utifrån analysen visar alltså även att icke-mänsklig materialitet har en funktion i barns rollek då ringarna gjorde att rolleken stannade upp. Medan Simon tillverkade ringarna pausades rolleken vilket visar att icke-mänsklig materialitet även kan påverka barns agerande och tänkande och på så sätt har en funktion i rolleken. Att materialiteter påverkar barns tänkande och agerande kan även visas när Hugo frågar Ella om hur mycket klockan är men hon är fullt upptagen med att klä på dockan en klänning och reagerar därför inte förrän Bea frågar henne igen. Här får vi ett resultat som visar att intra-aktionen mellan Ella och icke-mänsklig materialitet i stunden var så viktig att den inte kunde pausas eller avbrytas. Su-Jeong, Hwa-Sik och Myung-Hee (2013) menar, utifrån sin studie om rollek, att barn lär sig att kommunicera verbalt och kroppsligt samt lösa problem och uttrycka sina åsikter i rollek. Lenz-Taguchi (2012) menar också att barn på förskolan får kunskap när de agerar med icke-mänsklig materialitet. Det är i linje med vårt resultat då vi fick syn på att intra-aktionen mellan till exempel Bea, Hugo, hästen, golvet och bordet gjorde att deras kroppar sattes i rörelse och att icke-mänsklig materialitet då fick en tydlig funktion i rolleken. Icke-mänsklig materialitet fick här en funktion i rolleken eftersom bland annat hästen hade agens och kraft att påverka och förändra rolleken och barnens rörelser då de började galoppera. Att icke-mänskliga materialiteter får barns kroppar att samverka i rörelser är inte nytt i sig. Men att icke-mänskliga materialiteter även påverkar barns rörelser i rollek och att rörelserna som materialiteten skapar, i exemplet med hästen, får rolleken att utvecklas vidare, tolkar vi är ett bidrag till mer förståelse kring den icke-mänskliga materialitetens funktion i barns rollek.

Lenz-Taguchi (2012) menar att det sker ett lärande när språk och materialiteter sammanflätas. Det behövs en samhandling av flera agenter för att det ska ske ett lärande menar hon. Med resultatet av vår analys ser vi att rolleken påverkades och utvecklades

med hjälp av både språket och icke-mänsklig materialitet och vi tolkar därför istället att både språket och den icke-mänskliga materialiteten i rummet har en funktion i rolleken. Ett exempel är när Vilma säger att kassaapparaten gått sönder och detta får Gustav att tänka att han ska laga den och praktiskt agera genom att hämta en kniv, skruva och laga den.

När tidigare forskning eftersöktes hittades ingen tidigare forskning som handlade specifikt om icke-mänsklig materialitet och rollek utifrån ett posthumanistiskt perspektiv. Tidigare forskning som vi hittat är till exempel Barad (2007) som skrivit om materialiteter i sig eller Lenz-Taguchi (2012) som har skrivit om icke-mänskliga materialiteter och lek i förskoleverksamheten, dock inte med fokus på rollek. Då ingen tidigare forskning med fokus på rollek utifrån ett posthumanistiskt perspektiv hittades menar vi att vår studie om hur barn och icke-mänskliga materialiteter intra-agerar i rollek och vilken funktion den icke-mänskliga materialiteten får är ett viktigt kunskapsbidrag.

7.2 Metod och tillvägagångssätt

Eftersom vi kände de flesta barnen sedan tidigare ville de ibland ha hjälp av oss eller ville att vi skulle vara med i leken vilket gjorde att vi ibland blev avbrutna i observationen. Eftersom att vi inte endast använde oss av filmning utan även av ljudinspelning och fältanteckning så kan vi ha missat en del detaljer i våra observationer då vi samtidigt skulle skriva eller genom att vi inte såg själva intra-aktionen när vi sedan spelade upp ljudinspelningarna, utan endast hörde rösterna. Vi var dock flitiga med att skriva ner så mycket vi kunde och transkriberade empirin vi samlat in direkt efter våra observationer för att inte gå miste om viktiga detaljer. Något som blev påtagligt när ljudinspelningarna spelades upp var att det eventuellt hade blivit lättare att höra vad barnen sa om dörrarna hade varit stängda in till hemvrån men hade detta gjorts hade kanske inte barnen använt övriga rum. Då endast två olika förskolor i södra Sverige och sammanlagt tre avdelningar besöktes är resultatet endast baserat från två förskolor.

7.3 Framtida yrkesroll

Syftet med studien var att undersöka och försöka bidra med mer förståelse kring den icke-mänskliga materialitetens funktion i barns rollek i förskolans inomhusmiljö. Utifrån våra frågeställningar och med hjälp av det posthumanistiska perspektivet har vi med denna studie undersökt och fått en större förståelse för att icke-mänsklig materialitet har en funktion i barns rollek och att barn och materialiteter intra-agerar. Vi fick även syn på att denna intra-aktion bidrar till utvecklandet av rolleken vilket vi även kommer ha lättare att kunna synliggöra i framtiden. Enligt Lenz-Taguchi (2012) förmedlar vi som förskollärare kunskap till barn med hjälp av icke-mänskliga materialiteter på förskolan. Detta kan förmedlas genom till exempel icke-mänskliga materialiteter som används i exempelvis samlingar men också hur miljön är uppbyggd med olika materialiteter. Med tanke på detta har vi med vårt resultat även försökt bidra med mer förståelse om icke-mänsklig materialitet men även angående hur dessa och barn intra-agerar i rollek och att intra-aktionen påverkar barns rörelser, handlande och tänkande. Vårt resultat hoppas vi även kan bidra till en större förståelse hos andra pedagoger och förskollärare gällande intra-aktioner, den icke-mänskliga materialitetens funktion och agens och för att tillsammans med barnen kunna skapa en god miljö för utveckling och rolleken utifrån barns och barngruppens behov och intressen.

7.4 Fortsatt forskning

Syftet med vår studie var att undersöka men även att försöka bidra med mer förståelse kring den icke-mänskliga materialitetens funktion med fokus på barns rollek i förskolans inomhusmiljö. Nordin-Hultman (2004) menar att barn och miljö inte kan ses som åtskilda. Med tanke på detta tolkar vi att det är väsentligt med fortsatt forskning kring förskolans fysiska miljö och materialiteter i verksamheten. Barnen spenderar stora delar av sin dag med icke-mänskliga materialiteter i förskolans fysiska miljö och därför finns det säkerligen fortfarande mycket att synliggöra kring rolleken och det posthumanistiska perspektivet. När vi letat efter tidigare forskning kring rollek hittade vi ingen forskning där rollek kopplats samman med det posthumanistiska perspektivet och såg att det fanns en kunskapslucka kring detta, som nämnt i problemområdet.

Därför tolkar vi att mer forskning kring rollek och det posthumanistiska perspektivet fortfarande är relevant att fortsätta forska kring. En annan aspekt kan vara att forska kring rollek utomhus då våra observationer endast tagit del av intra-aktionen mellan barn och icke-mänsklig materialitet i rollek i förskolornas lokaler inomhus. Annan vidare intressant forskning hade varit att intervjua pedagoger och förskollärare om hur de ser på intra-aktioner mellan barn och icke-mänsklig materialitet i rollek och om det är något de synliggör och tänker på i vardagen.

In document Icke-mänsklig materialitet och barns intra-aktion i rollek - En studie om barns rollek i förskolans inomhusmiljö ur ett posthumanistiskt perspektiv (Page 33-39)