Icke-mänsklig materialitet och barns intra-aktion i rollek - En studie om barns rollek i förskolans inomhusmiljö ur ett posthumanistiskt perspektiv

Lärande och samhälle Barn-unga-samhälle

Examensarbete i Barndom och lärande

Icke-mänsklig materialitet och barns

intra-aktion i rollek

En studie om barns rollek i förskolans inomhusmiljö ur ett

posthumanistiskt perspektiv

The intra-action of non-human materiality and children in

role-play.

A study about children’s role-play in the preschool indoor

environment from a post-humanist perspective.

Elin Andersson

Daniella Larsson

Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Despina Tzimoula Datum för slutseminarium: 2018-05-29 Handledare: Therese Lindgren

2

Förord

Vi har tagit kontakt med en förskola vardera och samlat in samtyckesblanketter. Observationerna på förskolorna har mestadels utförts tillsammans men även var för sig. Vi har samarbetat genom hela arbetet, både tillsammans men även på olika håll då vi skrivit mycket av arbetet hemifrån på skilda orter genom Google docs och Skype. Vi har lånat böcker enskilt och därmed läst in oss på teoretiskt perspektiv och tidigare forskning enskilt. Vi har tillsammans transkriberat, analyserat och diskuterat resultatet och sist men inte minst finslipat arbetet vilket har gett oss ny kunskap.

Därmed vill vi tacka alla som varit inblandade för all hjälp som vi fått under resans gång. Tack till alla pedagoger på förskolorna som tagit emot oss och ett stort tack till alla barn som varit med och deltagit i våra observationer. Utan er medverkan hade studien inte gått att genomföra. Stort tack till vår handledare Therese Lindgren som har hjälpt oss hela vägen. Sist men inte minst vill vi tacka våra nära och kära som stöttat oss under denna resa. Utan er hjälp hade det inte varit möjligt att genomföra examensarbetet.

3

Abstrakt

Syftet med studien är att undersöka och försöka bidra med mer förståelse kring den icke-mänskliga materialitetens funktion i barns rollek i förskolans inomhusmiljö. Vi har studerat relationer mellan icke-mänsklig materialitet och barn i rollekar på två förskolor och sammanlagt tre avdelningar i södra Sverige. Studien utgår från ett posthumanistiskt perspektiv med fokus på begreppet intra–aktion som är hämtat från kvantfysikern Barads teori om agentisk realism. Vi har också valt att utgå från Lenz-Taguchi då hon kopplar det posthumanistiska perspektivet till förskoleverksamheten. Deltagande observationer har genomförts där det studerats hur barn och icke-mänsklig materialitet intra-agerar i rollekar. I de deltagande observationerna har vi använt oss av fältanteckningar, ljudinspelningar och filmning. Studien har följt de etiska ställningstagandena från Vetenskapsrådet (2002). I analysen av empirin används begreppen agens, icke-mänsklig materialitet, intra-aktion och samkonstitution inom det posthumanistiska perspektivet för att komma fram till ett resultat. Genom att studera utifrån ett posthumanistiskt perspektiv kan denna studie bidra till att vi, samt andra förskollärarstudenter och personal i förskolan, kan få en annorlunda och djupare förståelse kring intra-aktioner och den icke-mänskliga materialitetens funktion i barns rollek. Resultatet visar att barn och icke-mänsklig materialitet intra-agerar i rollek och att icke-mänsklig materialitet också har agens att påverka, förändra och utveckla rolleken vidare och inte enbart barnen. Rummen och den icke-mänskliga materialiteten i rummen var i intra-aktion med barnen och fick på så vis en funktion i rolleken.Vi tolkar att miljön, rummet och de icke-mänskliga materialiteter i rummen, där rolleken tog plats, var sammanflätade med barnen och “blev ett” i rolleken.

Nyckelord: Förskola, rollek, barn, miljö, posthumanism, intra-aktion, icke-mänsklig

4

Innehållsförteckning

1.2 Syfte och frågeställningar………..………...7

2. Begreppsförklaring………...………...8

3. Teoretiskt perspektiv…………...……….………...9

3.1 Posthumanistiskt perspektiv………...9

3.1.1 Agentisk realism och intra-aktion…….……….…...10

3.1.2 Icke-mänsklig materialitet………...…....…..11

3.1.3 Samkonstitution………..12

4. Tidigare forskning….………...……….14

4.1 Rollek……….………...………....14

4.2 Miljö och materialiteter………….…….……….……...15

5. Metod……….……….18

5.1 Datainsamlingsmetod………..………...18

5.2 Urval och insamling av empiri……….………...19

5.3 Transkribering av empiri……….………..20

5.4 Etiska ställningstaganden……….….………....21

6. Analys och resultat………..…………..23

6.1 Rollek med dockor………..………23

6.1.1 Transkribering av rollek med dockor…………..……….…...23

6.1.2 Analys av rollek med dockor………..……….….24

6.2 Rollek i hemvrån………..………….………….26

6.2.1 Transkribering av rollek i hemvrån…………..………….….……26

6.2.2 Analys av rollek i hemvrån………...…………..…….27

6.3 Rollek med kassaapparat och jobb………...………….…….29

6.3.1 Transkribering av rollek med kassaapparat och jobb…...…..…29

5

6.4 Sammanfattning av analyserna……….…….32

7. Diskussion………...33

7.1. Slutdiskussion………....…..33

7.2 Metod och tillvägagångssätt………..…..36

7.3 Framtida yrkesroll………...37

7.4 Fortsatt forskning………...….37

8. Referenslista………..…….39

6

1. Inledning

1.1 Problemområde

Pia Björklund menar att det finns en koppling mellan den fysiska miljön och barns lek och lärande och att denna koppling är självklar. Om ett barn upplever en miljö som otrygg, otillgänglig och understimulerande så varken leker eller utforskar barnet på samma sätt och detta kan i sin tur bromsa eller förhindra barnets utveckling kognitivt, socialt och fysiskt (citerad i Lärarförbundet och Tidningen förskola, 2006). I Läroplanen för förskolan (98/2016) beskrivs det hur varje barns lärande och utveckling ses som att det sker i samspel med omgivningen. Palmer (2012) menar att detta går i linje med aktuell forskning som visar på komplexa samband mellan miljö och människa och hur beroende människan är av sin omgivning. Barnet ses som och är en integrerad del av verksamheten när hen befinner sig i förskolan. Vidare skriver Palmer att barnet inte är en avskild enhet utan att vi även måste ta hänsyn till allt som finns omkring barnet. Hon menar att forskare, bland annat Barad (2007), intresserar sig för materialiteter. Lärandet sågs förr som individuellt, isolerat och som en oberoende aktivitet men ses idag som något som är sammankopplat med den omgivande miljön och med andra människor. Lenz-Taguchi (2012) menar på att det finns miljömässiga faktorer och omgivande objekt som benämns som materialitet och icke-mänsklig materialitet. Icke-mänskliga materialiteter är ett begrepp som beskriver materialiteter som inte har mänsklig karaktär, till exempel en docka.

Enligt Hultman (2011) är det väsentligt att uppmärksamma icke-mänsklig materialitet när man studerar barn eftersom icke-mänsklig materialitet också är med i barns lärandeprocesser. Om vi bortser från icke-mänsklig materialitet när vi försöker förstå barnen och hur de ser på sig själva och hur vi pedagoger tänker kring barns lärandeprocesser så har vi missat en bit som är av stor vikt. Det finns, som vi nämnt ovan, befintlig forskning som studerat barnet som en integrerad del av verksamheten där lärandet ses som sammankopplat med den omgivande miljön och med andra människor. Hultman (2011) anser att icke-mänsklig materialitet och barn ständigt inverkar på

7

varandra genom så kallade intra-aktioner. Barad (2007) skriver att intra-aktion innebär att människa och icke-mänsklig materialitet förändrar och påverkar varandra och att det inte finns en tydlig gräns mellan dem. Hultman (2011) menar att relationen mellan barn och materialitet ofta är något som hamnar i skymundan. Många teorier är inriktade på att studera interaktioner mellan barn när de leker istället för att studera icke-mänskliga materialiteter och dess innebörd för barnen och leken. Precis som Hultman antyder så har vi i tidigare forskning uppmärksammat en kunskapslucka gällande hur barn och icke-mänsklig materialitet intra-agerar i rollekar. Kunskap kring detta behövs för att kunna tydliggöra och se vad icke-mänsklig materialitet har för funktion i barns rollek. Med mer kunskap och förståelse kring detta kan professionen utvecklas. Vi har valt att använda oss av det posthumanistiska perspektivet eftersom det är ett teoretiskt perspektiv som vi tolkar är relevant för vår studie då perspektivet redogör för en ömsesidig relation mellan människa och miljö. Med ingång från ett posthumanistiskt perspektiv kan studien bidra till en ny förståelse kring rollek. Med tanke på att vi inte kunde hitta någon tidigare studie kring intra-aktion eller icke-mänsklig materialitet i rollek tolkar vi det som väsentligt att studera det då icke-mänsklig materialitet och barn ingår i rollek och få större förståelse kring det.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att utifrån ett posthumanistiskt perspektiv undersöka och försöka bidra med mer förståelse kring den icke-mänskliga materialitetens funktion i barns rollek i förskolans inomhusmiljö. Studiens syfte kan bidra med mer förståelse kring den icke-mänskliga materialitetens funktion i barns rollek till personal på förskolor som på så vis kan stärka professionen.

Frågeställningar som ska hjälpa oss att uppnå syftet är följande:

1. Hur intra-agerar barn med icke-mänsklig materialitet i rollekar i förskolans inomhusmiljö?

2. Vilken funktion har den icke-mänskliga materialiteten i barns rollek i förskolans inomhusmiljö?

8

2. Begreppsförklaring

Här redovisas begrepp vi anser är relevanta att ha med i studien och som även kommer att användas i vår analys. Att placera begreppsförklaring redan i början har valts för att det ska bli tydligare för läsaren. Förutom begreppet rollek så påträffas alla nämnda begrepp inom det posthumanistiska perspektivet.

Agens förklarar Lenz-Taguchi (2012) som ett begrepp som beskriver materialitetens och

människors förmåga att påverka och förändra.

Icke-mänsklig materialitet beskriver Lenz-Taguchi (2012) som ett begrepp som

beskriver materialiteter som inte är av mänsklig karaktär. Icke-mänsklig materialitet är, enligt Lenz-Taguchi, ett begrepp som innefattar omgivande objekt och miljömässiga faktorer. Det kan till exempel vara en kassaapparat, bord, bandage, hund eller träd. Vi skriver både icke-mänsklig materialitet och materialitet för att få variation i språket men har alltså samma innebörd i studien.

Intra-aktion är ett begrepp som Barad (2007) använder i sin teori om agentisk realism.

Barad menar att agentisk realism är teorin och tanken om att världen inte är i ett stabilt tillstånd utan i ständig rörelse och att kunskap och varandet är i en process hela tiden. Intra-aktion innebär att relationer mellan subjekt (människa) och objekt (materialitet och miljö) förändrar och påverkar varandra och att det inte finns någon tydlig gräns mellan dem. Detta i motsats till interaktion som innefattar tydliga gränser mellan subjekt och objekt.

Rollek är ett begrepp som, enligt Jensen (2013), beskriver den roll som barnet går in i

när en rollek leks. Rollekar är en social lek där samspel mellan två eller flera barn krävs.

Samkonstitution innebär, enligt Lenz-Taguchi (2012), att vi är ett tillsammans med den

icke-mänskliga materialiteten och att vi är sammanflätade eftersom vi är beroende av vår omvärld. Det handlar om att vi människor “blir ett” tillsammans med miljön, rummet och omgivande objekt som finns i miljön.

9

3. Teoretiskt perspektiv

Under rubriken “Teoretiskt perspektiv” presenterar vi det posthumanistiska perspektivet och begrepp inom perspektivet. Rolleken associeras ofta till ett sociokulturellt perspektiv där barn förstås lära och utvecklas genom att samspela med varandra, enligt till exempel Vygotskij (Elfström, 2014). Vi har dock valt att vidga begreppet rollek med hjälp av ett posthumanistiskt perspektiv för att få syn på och få större förståelse för den icke-mänskliga materialitetens funktion i barns rollek då detta kan bidra till ny förståelse. I följande avsnitt presenteras relevanta begrepp inom det posthumanistiska perspektivet som är väsentliga för analysen. Bland annat används intra-aktion som representeras inom Barads (2007) teori om agentisk realism. Vi använder oss även av Lenz-Taguchis tolkningar av Barads teorier och begrepp eftersom hon översatt dessa till förskoleverksamheten, bland annat icke-mänsklig materialitet och samkonstitution.

3.1 Posthumanistiskt perspektiv

Enligt Lenz-Taguchi (2012) är posthumanism en samling teorier som förklarar att människa och icke-mänsklig materialitet står i förbindelse med varandra. Badmington (2004) menar att posthumanismen uppstått genom en kritisk diskussion av humanismen. Enligt Lenz-Taguchi (2012) växte det humanistiska tänkandet fram redan under upplysningstiden och renässansen. Latour (1993) associerar humanism med modernitet och påstår att modernitet avgränsar och delar upp saker i kategorier, bland annat människa och icke-mänsklig materialitet. Latour menar vidare att människan och allt i världen alltid blir till i relation till varandra och kan därför aldrig ses som avskilt från omvärlden. Hultman (2011) menar att det posthumanistiska perspektivet växte fram på allvar under 1990-talet. Det posthumanistiska perspektivet redogör för en ömsesidig relation mellan miljö och människa. Enligt Åsberg, Hultman & Lee (2012) studerar teorin relationen mellan kultur och natur samt icke-mänsklig materialitet och människa. Lenz-Taguchi (2012) menar att utifrån ett posthumanistiskt perspektiv ses subjektet som sammanflätat med sin omgivning och med andra materialiteter men även med andra subjekt.

10

Enligt Latour (1999a) är det posthumanistiska perspektivet relaterat till det socialkonstruktionistiska perspektivet inom vilket det språkliga, sociala och kulturella ses som konstruerandet av vår värld. Posthumanismens förespråkare är emellertid kritiska till att det endast är dessa förhållanden som anses konstruera världen och tar det ett steg längre och menar att även icke-mänsklig materialitet som natur, djur och alla materiella ting omkring oss är med och konstruerar världen. Den posthumanistiska teoretikern Barad (2007) ser också med kritiska ögon på socialkonstruktionismen då denna teori till stora delar utgår från språket och att alla interaktioner är sociala, det vill säga mellan människor. Barad ifrågasätter den begränsning som socialkonstruktionismen talar för som menar på att språket och det sociala skulle vara det enda som formar oss och världen. Hultman (2011) poängterar att vi människor aldrig är isolerade från icke-mänsklig materialitet som natur, djur och alla materialiteter som finns i vår närhet. Enligt Lenz-Taguchi (2012) så har socialkonstruktionismen länge dominerat i formandet av människan och världen då det materiella setts som underlägset de sociala konstruktionerna. Barad (2003) menar att icke-mänsklig materialitet också har inverkan och kan påverka och forma oss och världen. Då materialiteten kommit vid sidan om språket menar Barad att vi borde ge mer plats för det materiella och dess förmåga att förändra.

Då det posthumanistiska perspektivet talar för att människa och materialitet står i förbindelse och “blir till” i relation med varandra har detta perspektiv valts i studien för att besvara frågeställningar och uppfylla syftet. En av de mest framstående personerna inom det posthumanistiska perspektivet är Barad som skapat begreppet intra-aktion som kommer redogöras för nu.

3.1.1 Agentisk realism och intra-aktion

Enligt Barad (2007) är agentisk realism en teori och tanke om att världen är i ständig rörelse och inte i ett stabilt tillstånd och att kunskap och varande är i en process. Barad förklarar att det inte finns några nedskrivna gränser mellan icke-mänsklig materialitet och människa. Hon tillskriver därmed även icke-mänsklig materialitet agens. Begreppet agens innebär en kraft att göra, påverka och skapa förändring så utifrån ett

11

posthumanistiskt perspektiv är det inte endast människan som har agens utan även icke-mänsklig materialitet har agens och kraft att påverka och förändra. Hon skriver vidare att agentisk realism bygger på en uppfattning om att icke-mänsklig materialitet och människa har omedveten och ömsesidig påverkan på varandra. Denna påverkan har fått ett visst namn, intra-aktion.

Som tidigare nämnt finns det enligt Lenz-Taguchi (2012) miljömässiga faktorer och omgivande objekt som benämns som icke-mänsklig materialitet. När icke-mänsklig materialitet och människa samhandlar så kallas det för intra-aktion. Barad (2007) menar på att händelser sker i en ömsesidig process och att det icke-mänskliga samt mänskliga är sammanvävt. Inom agentisk realism ses både det mänskliga samt det icke-mänskliga som aktiva i intra-aktionerna som de ingår i. Barad menar vidare att det inte går att skilja materialitet och människa åt i den ömsesidiga processen. Enligt Lenz-Taguchi (2012) är intra-aktioner det som behövs för att vi människor ska kunna förstå agensen mellan oss och allt det materiella runt omkring oss. När vi människor förstår materialitetens innebörd och agens så påverkar detta hur vi ser på vår omgivning. Enligt detta synsätt ses inte materialiteter som fasta föremål som inte är föränderliga, utan all materialitet är ständigt föränderligt i relation till mänskligheten. Vidare menar Lenz-Taguchi att objekt inte är passiva och inte behöver användas av människor för att få betydelse. Detta synsätt beskriver Lenz-Taguchi som en materiell vändning som handlar om att materiella objekt ska ses som aktiva agenter som har agens, alltså kraft att påverka människan.

3.1.2 Icke-mänsklig materialitet

Hultman (2011) anser att det utifrån ett posthumanistiskt perspektiv är svårt att dra en gräns mellan människa och icke-mänsklig materialitet. Icke-mänsklig materialitet kan vara alltifrån en blomma, penna, stol eller bil. Icke-mänsklig materialitet kan påverka våra kroppar genom att påverka våra rörelser och hur vi tänker och agerar. Enligt Lenz-Taguchi (2012) kan icke-mänsklig materialitet skapa och förändra utan aktiv mänsklig påverkan men icke-mänsklig materialitet kan också skapa och förändra något tillsammans med människan. Att hålla med om att icke-mänsklig materialitet har agens

12

skiljer sig från många studier och teorier, som till exempel den sociokulturella teorin där endast människan anses kunna ha agens. Som nämnt innan så växlar vi mellan icke-mänsklig materialitet och materialitet i vår studie för att få variation i språket men vi utgår hela tiden från Lenz-Taguchis (2012) beskrivning av icke-mänsklig materialitet som omfattar materialiteter av icke-mänsklig karaktär.

3.1.3 Samkonstitution

Begreppet samkonstitution innebär enligt Lenz-Taguchi (2012) att vi är sammanflätade med materialiteter som finns i den fysiska miljön. Det handlar om att vi människor “blir ett” tillsammans med de materialiteter som finns i miljön och rummet som vi befinner oss i. Hon menar att materialitet och språk inte går att separera i lärandet. Det barn säger och gör tillsammans med materialiteter i förskoleverksamheten skapar en betydelse för barns tänkande och handlande. Materialiteter kan vara en agent för att skapa en betydelse för barn men även barns tankar kan skapa betydelse för materialiteten. Detta gör att de samkonstituerar varandra.

Att studera rolleken utifrån ett posthumanistiskt perspektiv har valts då vi har valt att vidga begreppet rollek för att få större förståelse för den icke-mänskliga materialitetens funktion i barns rollek. Med hjälp av det posthumanistiska perspektivet forskar vi kring rollek ur ett nytt perspektiv och med begrepp som tolkas vara väsentliga för rolleken då icke-mänsklig materialitet och barn ingår. Studien har inriktning på begreppen intra-aktion, icke-mänsklig materialitet, agens och samkonstitution. Dessa begrepp tolkas väsentliga att utforska mer kring av rolleken då forskning kring det saknas och vi tolkar därför att det finns en kunskapslucka att fylla och vår inblick som essentiell. Perspektivet har även valts då det kan bidra till nya kunskaper kring intra-aktioner och den icke-mänskliga materialitetens funktion i rollek för personal på förskolor. Enligt Hultman (2011) är många teorier inriktade på att studera interaktioner mellan barn när de leker istället för att studera icke-mänsklig materialitet och innebörden av dem för barnen och leken. Därför kan studien, med ingång från ett posthumanistiskt perspektiv, bidra till en ny förståelse kring rollek. Samt att pedagoger på förskolor kan få mer förståelse för den icke-mänskliga materialitetens funktion i barns rollek och hur barn

13

och materialiteter intra-agerar i rollek vilket kan utveckla professionen. Under observationerna och i transkriberingsprocessen används det posthumanistiska perspektivet för att få en djupare inblick i vad icke-mänsklig materialitet har för funktion i barns rollek i inomhusmiljön. Det posthumanistiska perspektivet och begreppen som valts ut kommer även användas och hjälpa oss att analysera transkriptionerna ur en annan synvinkel. Detta för att få en djupare syn och bredare förståelse för den icke-mänskliga materialitetens funktion i barns rollek och hur dessa intra-agerar med barnen. Begreppen kommer även hjälpa oss att besvara frågeställningarna och uppfylla syftet som handlar om hur barn och icke-mänsklig materialitet intra-agerar i rolleken och vad icke-mänskliga materialiteter har för funktion i barns rollek i förskolans inomhusmiljö.

14

4. Tidigare forskning

Under rubriken “Tidigare forskning” presenteras relevant forskning och studier för vårt arbete. Både nationell och internationell forskning presenteras. Forskning som anses relevant för studien är forskning kring rollek, miljö och materialitet.

4.1 Rollek

Löfdahl (2004) har gjort studier kring barns gemensamma lekar och rollekar. Hon har utfört etnografiska studier av leksituationer i förskolan med barn mellan 3-6 år. Löfdahl har använt sig av fältanteckningar, samtal med barnen samt videoobservationer. Hon kom fram till att rollerna samt rollkaraktärer i leken är viktiga för innehållet i leken. Utan rollerna hade leken blivit fattigare och därmed hade också barnens möjligheter att skapa mening och förståelse för tillvaron i leken blivit begränsad. Den sociala kontexten samt de materialiteter som finns på avdelningarna förmedlar information kring de roller och karaktärer som är möjliga. Enligt Knutsdotter Olofsson (2003) bygger rolleken på identifikation. Genom att leka en rollek går barnen in i en roll, pratar och beter sig som rollen kräver, till exempel om barnet går in i en roll som pappa så pratar barnet så som barnet uppfattar att en pappa gör. Corsaro (2013) skriver att när barn går in i roller som vuxna är det för att förbereda sig för framtiden och ta mer ansvar för att kunna ta vara på sig själv och veta hur samhället och världen fungerar. Corsaro anser att rollek är viktigt av många anledningar men bland annat för språkkunnighet och barnens sociala och empatiska förmåga. Su-Jeong, Hwa-Sik och Myung-Hee (2013) har gjort en studie i Sydkorea med nio barn som var mellan 3-5 år gamla. Studien visar att rollek är bra för barns kognitiva, sociala, empatiska och språkliga utveckling. De kom i studien fram till att barn lär sig att visa empati och se saker ur andras perspektiv i rolleken. De menar vidare att barn också lär sig att lösa problem, kommunicera verbalt och kroppsligt samt att dela med sig av sina åsikter. Veiga, de Leng, Cachucho, Ketelaar, N.Kok, Knobbe, Neto och Rieffe (2016) har genomfört en studie där de undersökte om det var någon typ av lek på förskolans gård och lekplats som bidrog mer till barns sociala utveckling. Metoden de använde sig av var observationer och filmning av barns lek. Studien hade

15

fokus på barn i åldern 4-6 år och genomfördes på sjuttiotre olika förskolor. Rollekar var en av de sociala former av lek som studerades. Studien visade att rollek och fantasilek inte hade stor betydelse för barns sociala kompetenser, detta i kontrast till Corsaro (2013) och Su-Jeong, Hwa-Sik och Myung-Hees studie (2013) som menar på att rolleken har stor betydelse för bland annat barns sociala utveckling. Lekar där barnen använde kroppen fysiskt var mer bidragande menar Veiga et.al (2016). Resultatet visade också att miljön utomhus hade stor betydelse för vilken sorts lek barnen lekte. Eftersom att Veiga et.al (2016) i sin studie såg att miljön hade en bidragande faktor till vilken sorts lek barnen lekte tolkar vi förskolans fysiska miljö som en viktig aspekt att utforska mer kring med fokus på rollek.

4.2 Miljö och materialiteter

Det finns forskning inom förskoleverksamheten som handlar om materialitetens samhandling tillsammans med barn och en av de personer som forskar inom det fältet är Lenz-Taguchi. Lenz-Taguchi (2012) har i sin forskning sammanfört det posthumanistiska perspektivet med förskoleverksamheten. Genom att föra samman det posthumanistiska perspektivet med förskoleverksamheten så synliggörs relationen mellan barnen och icke-mänsklig materialitet som då båda ses som aktiva medaktörer. Lenz-Taguchi menar att resultatet av hennes forskning är att det sker ett lärande när icke-mänsklig materialitet och språk sammanflätas. Materialitet är inte ett verktyg som vi beslutar oss för att använda menar Lenz-Taguchi utan materialiteten samverkar med oss ständigt. Vårt lärande är resultatet av ett samarbete med flera agenter. Som förskollärare förmedlar vi kunskap till barn med hjälp av icke-mänsklig materialitet på förskolan, som alla materiella ting, rummen och den fysiska miljön. Detta kan förmedlas genom till exempel icke-mänskliga materialiteter vi använder i samlingar men också hur miljön är uppbyggd med olika materialiteter. All materialitet agerar och har agens, alltså kraft att påverka våra kroppar. Det är alltså inte bara människan som agerar med materialiteter utan materialiteter agerar även med oss. Enligt Lenz-Taguchis studier så lär barn i förskolan genom att agera med materialiteter och med hela kroppen. Till exempel genom att känna av rytmer i kroppen när man hoppar vilket kan kopplas till ett lärande av matematik. Lenz-Taguchi berättar om förhållandet mellan vår egen

16

kropp kopplat till bland annat rum. Barns tankar kan ge materialiteten betydelse, samtidigt som materialiteten kan skapa en betydelse för barnen, vilket gör att de samkonstituerar i en sammanflätad process. Därför kan språk och materialiteter inte ses som åtskilda i barns lärande. Det barn säger och gör tillsammans med icke-mänsklig materialitet i förskolans fysiska miljö har enligt Lenz-Taguchi en betydelse för barns tänkande och handlande.

Nordin-Hultman (2004) har gjort en studie med fokus på barn och miljö utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv. Hennes syfte var att observera hur förskolans miljö och material organiserades utifrån barnen och deras behov. Resultatet som Nordin-Hultman kom fram till i studien var att teorier, barn och miljö inte kan ses som avskilda från varandra utan som en sammanflätning av varandra. Teori, barn och miljö “blir till” i relationen. Med tanke på att barn och miljö inte kan ses som avskilda tolkar vi att barns rollek och materialiteter i förskolans miljö inte kan separeras.

Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (2009) har gjort en studie som är genomförd på trettioåtta svenska förskolor. Studien fokuserar på att undersöka den pedagogiska miljön och hur den bidrar till barns lek och lärande. Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson beskriver vikten av att studera miljön eftersom den påverkar barns inlärning och kunskapsbildning. Studien utgick från en kvalitativ och en kvantitativ metod. De delade ut enkäter till föräldrarna och personalen på förskolorna. Personalen har även gjort en självvärdering om förskolornas kvalitet. Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson har även observerat barnen och enstaka gånger filmat observationerna. Resultat de kom fram till var att miljön på förskolorna de besökte såg väldigt olika ut vilket betydde att barnen hade olika möjligheter till lek och lärande. Några miljöer de studerade var berikande lärmiljöer som utmanade barnens lekar och deras tankar medan andra miljöer var begränsade för barnens lek och lärande.

Vi har valt att studera rolleken utifrån ett posthumanistiskt perspektiv då vi tolkar att icke-mänsklig materialitet och språk är väsentliga delar av rolleken men att forskning saknas. När tidigare forskning utifrån ett posthumanistiskt perspektiv med fokus på

17

rollek sökts har inte någon representativ studie hittats. Därmed tolkar vi att det finns en kunskapslucka och vill utföra denna studie med fokus på rollek i förbindelse till ett posthumanistiskt perspektiv. Med syftet och frågeställningarna vill vi bidra till en större förståelse kring hur barn och materialiteter intra-agerar i förskolans inomhusmiljö samt vilken funktion materialiteten har i rolleken.

18

5. Metod

Under rubriken “Metod” motiverar och argumenterar vi för de metoder och urval vi valt att basera vår studie på. Även insamling av empiri och transkriberingsprocess redogörs. Avslutningsvis redogörs även Vetenskapsrådets forskningsetiska utgångspunkter som har följts och lagts stor vikt vid i våra observationer med barnen.

5.1 Datainsamlingsmetod

Undersökningen är en kvalitativ studie. I förhållande till tidigare forskning, det posthumanistiska perspektivet samt syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ metod. Larsen (2009) menar på att kvalitativ data berättar något om egenskaper hos undersökningspersonerna. Enligt Alvehus (2013) är kvalitativ forskning en metod där forskaren befinner sig på den plats som ska utforskas. På platsen genomförs insamling av empiri samtidigt som forskaren tolkar människor och deras handlingar för att få en djupare förståelse. Alvehus menar att kvalitativ metod ofta är djupare och mer beskrivande än kvantitativ metod då den senare fokuserar på statistik och siffror. Med tanke på detta valdes en kvalitativ metod för att på ett djupare plan och tydligare kunna studera intra-aktiva handlingar mellan barn och icke-mänsklig materialitet i förskolans inomhusmiljö, vilket även vårt syfte och våra frågeställningar handlar om. Studien som utförts är av etnografisk karaktär med inriktning på deltagande observation. För att samla in empiri angående vilken funktion den icke-mänskliga materialiteten har i barns rollek så valdes observation. Corsaro (2015) hävdar att en etnografisk studie är en effektiv metod för att studera barn i deras vardag. Han menar också att när man observerar barn i vardagen kan man få syn på saker som vanligtvis inte framkommer lika tydligt genom intervjuer med barn. Därför beslutade vi oss för deltagande observation som bästa metod för att besvara frågeställningarna samt för att uppfylla syftet. Vi har dokumenterat våra observationer med hjälp av fältdagbok, ljudinspelning samt film.

19

5.2 Urval och insamling av empiri

Under undersökningens gång har två traditionella kommunala förskolor besökts. Vi valde ut dessa förskolor för att vi hade relation till dem sedan tidigare och på så vis tänkte vi att vi inte var helt obekanta för barnen, pedagogerna eller föräldrarna. Dessa kommunala förskolor ligger i olika kommuner i södra delen av Sverige. På den ena förskolan besöktes två avdelningar och på den andra förskolan besöktes en avdelning. Barngrupperna som vi besökte hade mellan 16-21 barn. Barnen som vi har observerat är mellan 3-6 år gamla. Vi valde att fokusera på att observera barn i deras rollek på förskolan utan att blanda in pedagogerna på något sätt eftersom vårt syfte och våra frågeställningar handlar om hur barn och icke-mänsklig materialitet intra-agerar och vilken funktion den icke-mänskliga materialiteten har i barns rollek. Empirin analyserades sedan ur ett posthumanistiskt perspektiv.

Innan vi åkte ut till förskolorna för att göra våra deltagande observationer kontaktade vi förskolorna och frågade om det gick bra att vi genomförde observationer hos dem. När vi fick medgivande från förskollärarna att det var okej att vi genomförde våra observationer hos dem skrev vi ut samtyckesblanketter. Vi delade ut blanketter till alla föräldrarna på avdelningarna och berättade vad studien handlade om. Vi valde att filma, spela in ljud och skriva fältanteckningar. När blanketterna sedan lämnats in och föräldrarna godkände att deras barn var med i vår studie så var det dags att börja observera. Vi fick in 18 stycken av 21 godkännande på ena förskolan samt på den andra förskolan fick vi in 10 av 16 på en avdelning men endast 6 av 18 på den avdelningen som vi hade minst relation till. Vi tog kontakt med förskolorna innan vi besökte dem för att bestämma en dag och tid då det passade för båda parterna och åkte sedan ut och observerade. Vi har sammanlagt varit ute under åtta olika besök på tre olika avdelningar för att samla in empiri för vår studie. Vi har använt oss av både fältanteckningar, ljudinspelningar och filmning för att samla in vår empiri. Anledningen till att vi valde att använda oss av både fältanteckningar, ljudinspelningar och filmning var för att vi ansåg att vi valde det som kändes bäst i situationen. I och med att vi kände de flesta barnen sedan tidigare visste vi vilka som inte brukar tycka om att vara med på film och därför valdes detta bort i de situationerna och för att rolleken skulle bli så naturlig som

20

möjligt. Filmning valdes även bort när barn som vi inte fått samtycke av från vårdnadshavarna var i närheten.

Insamling av empiriskt material

Fältanteckningar 23 A4 sid

Ljudinspelningar 2h 46 min

Filmer 30 min

5.3 Transkribering av empiri

Att transkribera materialet påbörjades direkt efter att observationerna ägt rum. För att synliggöra så mycket som möjligt valde vi att titta igenom filmerna flera gånger och skriva ned händelser vi tyckte var händelserika och intressanta för studien. Vi lyssnade även på ljudklippen flera gånger för att skriva ned ytterligare händelser som vi tolkade intressanta. Våra anteckningar från filmerna, ljudinspelningarna samt fältanteckningar sammanfogades i ett dokument för att få en så detaljerad överblick som möjligt. Bryman (2011) skriver att transkribering av data gärna ska göras så snabbt som möjligt. Görs detta inte så snabbt som möjligt kan det hända att vissa detaljer som är färskt i minnet försvinner. Utifrån vårt dokument med den insamlade empirin valde vi sedan ut några händelser att granska närmare. När vi granskade och läste dessa igen så tittade vi noggrant efter detaljer för att så bra som möjligt kunna synliggöra den icke-mänskliga materialitetens funktion i barnens rollek. När empirin lästes igenom valdes de transkriberingar som var mest relevanta för studien. Två av transkriberingarna är i samma rum och på en av förskolorna och den tredje transkriberingen på den andra förskolan. Transkriberingarna som valdes ut redogörs för och analyseras med hjälp av de begrepp från det posthumanistiska perspektivet i kapitlet “Analys och resultat”. Tanken med att använda oss av ljudinspelningar, fältanteckningar samt filmning var att dessa kompletterar varandra men även för att visa respekt mot de barn som inte var bekväma med att vara framför kameran eller när barn vars föräldrar ej lämnat in

21

samtycke var i närheten. Oftast användes ljudinspelning samt fältanteckningar tillsammans då vi fick en helhetsbild av vad barnen sa samt dokumenterade intra-aktionen mellan barnen och materialiteten. Vi använde oss även av filmning då det innefattar både ljud och bild. Filmning användes enbart vid enstaka tillfällen då vi märkte att en del barn verkade obekväma med detta, vi valde då att avbryta filmning under observationerna och istället använda oss av fältanteckningar och ljud vilket barnen tackade ja till och verkade vara bekväma med. Vi frågade alltid barnen innan vi började filma om det gick bra och ibland fick vi svaret nej och ibland märkte vi på barnens kroppsspråk att de inte ville bli filmade och då valde vi att avstå. Vi valde även bort att filma när barn, vars vårdnadshavare inte lämnat in samtycke, var i närheten.

5.4 Etiska ställningstaganden

Med tanke på att undersökningen har gjorts utifrån observationer så har studien utgått från Vetenskapsrådets (2002) fyra etiska riktlinjerna. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet innebär enligt Vetenskapsrådet (2002) att forskaren ska berätta om syftet med sin forskning för de som deltar i studien. Det ska vara tydligt för deltagarna att det är frivilligt att vara med i studien och att de kan avbryta sin medverkan om de önskar. Det ska även vara tydligt att data som forskaren samlar in inte kommer att användas i något annat syfte än till studien. Samtyckeskravet innebär att de som deltar själva bestämmer om de vill delta i studien. Deltagarna får också avbryta sin medverkan när de vill om de önskar. För barn under 15 år ska även samtycke från vårdnadshavare samlas in. I studier där deltagarna är aktiva ska alltid samtycke skickas ut och skrivas under. Forskare ska varken pressa eller påverka deltagarens beslut av att delta i studien eller avbryta den. Konfidentialitetskravet innebär att den data forskaren samlar in i sin undersökning ska vara skyddade från obehöriga. Personuppgifter ska vara konfidentiellt och deltagare ska i undersökningen vara oidentifierbara och anonyma. Även vid anonymitet kan ibland personer identifieras om data är väl utförlig och då måste forskaren åtgärda detta. Nyttjandekravet innebär att data om enskilda personer som forskaren samlat in under sin undersökning inte får användas till något annat än till

22

forskning. Alltså får inte information användas för kommersiellt syfte om inte den enskilde ger sitt medgivande.

Vi anser att vi följt de forskningsetiska principerna från Vetenskapsrådet (2002) och således de fyra huvudkraven nämnda ovan. Informationskravet eftersom vi delat ut samtyckesblanketter till barnens föräldrar med information om vårt syfte, vem vi är, institutionen, att det är frivilligt, vad det är för studie och våra metoder och även att insamlad data endast är till för denna studie (se bilaga 1). Vi anser att vi följt samtyckeskravet då vi låtit deltagarna själva bestämma om de vill delta i studien genom att fråga dem och att de har kunnat avbryta om de så önskar. Vi tog även hänsyn till om barnen verbalt eller inte verbalt på något sätt uttryckte sig att de inte ville bli observerade. Vi har också skickat ut samtyckesblanketter till vårdnadshavarna att godkänna och skriva under då barnen vi observerat är under 15 år. Vi har frågat barnen om deras godkännande innan vi observerat och samlat in data för vår undersökning. Konfidentialitetskravet har följts eftersom vi inte gett ut personuppgifter och deltagarna i vår studie är oidentifierbara och anonyma då fiktiva namn används i studien. Sist men inte minst har vi följt nyttjandekravet då uppgifter om enskilda personer inte använts för kommersiellt bruk och endast använts för vår undersökning.

23

6. Analys och resultat

Under rubriken “Analys och Resultat” redovisar vi det urval av empiri vi valt att analysera. Observationerna analyseras med hjälp av det posthumanistiska perspektivet och de begrepp som tidigare presenterats i studien för att besvara våra frågeställningar och uppfylla vårt syfte. Begreppen kommer vara kursiverade första gången de nämns i varje analys för att göra det tydligare. Tre transkriberingar har valts ut vilka vi kommer presentera och därefter analysera. I slutet av kapitlet presenteras en kort sammanfattning av resultatet från analyserna. Just dessa transkriberingar valdes ut eftersom vi tolkade att det var mycket som hände i alla tre situationer och att barn och icke-mänsklig materialitet var i full gång. Alla barn är anonymiserade då andra namn används.

6.1 Rollek med dockor

Rolleken tar plats i ett större rum som bjuder in till läsning, spel och pyssel. I rummet finns det i ena hörnan dockkläder i en låda, en docksäng och i mitten av rummet står det ett runt bord med stolar. Under observationen är rummet fyllt av barn som håller på med olika aktiviteter men i den rollek som observerats är det tre barn som är med och leker. Ella, Hugo och Bea sitter ned på golvet i hörnan med dockkläder och docksängen och håller varsin docka i handen. Leken hade redan pågått en liten stund innan observationen påbörjades. Hugo och Ella håller på att klä på sina dockor medan Bea håller sin docka i handen och tittar på.

6.1.1 Transkribering av rollek med dockor

Två dockor ligger på golvet. Ella tar upp den ena och börjar ta på en gul klänning på sin docka och säger ”Jag är redan färdig” och håller upp dockan i sin hand för att visa Hugo. Hugo tar upp den andra dockan från golvet och börjar klä på den och säger ”Jag är också redan färdig”. Han har tagit på dockan en lila kjol och håller upp den framför Ella. Ella börjar knäppa upp den gula klänningen igen och klär av sin docka. Bea, som har haft sin docka i handen, lägger ned den på golvet för att titta i lådan med dockkläder. Då tar Hugo dockan som Bea lagt ifrån sig och kryper bort med den till docksängen som står någon meter bort och lägger dockan i den. ”Jag

24

vill inte att den ska ligga på golvet!” säger Bea och kryper för att ta dockan som Hugo lagt på docksängen. Ella har börjat klä på sin docka igen, en grön och lila klänning. Hon lyfter på dockans armar för att det ska gå lättare att dra på klänningen. Hugo håller sin docka i handen och säger till Ella ”Mamma, mamma! Hur mycket är klockan?”. Men Ella är upptagen med att ta på klänningen på sin docka och hon svarar inte Hugo. Bea kommer då också fram till Ella och säger ”Hej mamma, vad är klockan?”. Ella tittar upp från sin docka och svarar Bea, ”klockan är 5”, sedan fortsätter Ella att dra på klänningen. Hugo som står bredvid Ella säger: ”Oj, är klockan redan 5? Men klockan 5 skulle jag till discot!” Då säger Bea ”Jag skulle också till discot med dig!”. På golvet ligger det en leksakshäst. Hugo tar upp leksakshästen som ligger på golvet med sin hand och börjar galoppera medsols runt ett runt bord som står i rummet och säger samtidigt ”Galopp, galopp, galopp”. Bea galopperar efter Hugo och säger också ”Galopp, galopp, galopp” men Bea har inte någon häst i handen utan fortfarande bara en docka. Hugo stannar i ett hörn av rummet och när Bea galopperat färdigt och står framför honom frågar han ”Hej, ska vi dansa?”. Både Hugo och Bea rör lite på rumpan och sedan galopperar Bea iväg till Ella med Hugo efter sig. ”Det var kul på discot mamma!” säger Bea glatt med hög röst. Ella har nu klätt på sin docka både skor och kläder och håller båda händerna runt dockans ben och drar den ena foten framför den andra så att dockan går på golvet medan Ella kryper efter dockan. Hugo säger till Bea ”Vi går till ett annat disco halv 6”. Hugo börjar galoppera runt bordet igen med dockan och hästen i sina händer, fast denna gång motsols och även denna gång säger Hugo ”Galopp, galopp, galopp”. Sedan stannar han i hörnet vid dockkläderna och sätter sig ner. Bea galopperar efter med dockan i handen. När båda stannat och satt sig ner säger Bea till Hugo ”Storasyster, jag vill vara med dig och leka”. Hugo säger ” Nu ska vi gå till badhuset”. De reser sig upp med dockorna i sina händer och går några steg sedan sätter de sig ner på golvet igen. ”Jag måste ta av dockan kläderna innan vi ska gå i vattnet” säger Hugo och börjar dra av dockan kläderna. Bea säger ”Min docka är redan naken, man är alltid naken när man badar”. Ella håller dockan i sin högra hand och sträcker ut armen, sedan gör hon små skutt med dockan mot golvet. Efter detta bestämmer alla tre för att de inte vill leka detta mer och gör något annat.

6.1.2 Analys av rollek med dockor

När Ella och Hugo håller dockorna i sina händer och tar på dockkläder på dockorna så intra-agerar den icke-mänskliga materialiteten med Ella och Hugo då dockorna får kläder på sig och ändrar form. Sett utifrån ett posthumanistiskt perspektiv är det inte enbart Ella och Hugo som har agens utan även dockorna och dockkläderna kan tolkas ha agens och kraft att påverka rolleken. Detta med tanke på att barnen “måste klä på

25

dockorna för att gå ut” i rolleken. Lenz-Taguchi (2012) menar att icke-mänsklig materialitet inte ska ses som passiv utan att den också kan skapa förändring och mening. Vi tolkar därför inte dockorna och dockkläderna som ett verktyg som barnen använder. Vi tolkar att dessa icke-mänskliga materialiteter har kraft att förändra och påverka rolleken och därför också har agens och inte enbart Ella och Hugo. Detta blir synligt i observationen när Hugo frågar Ella hur mycket klockan är. Ella svarar inte och vi tolkar att hon i stunden är upptagen med att ta på dockan kläder och att intra-aktionen som äger rum mellan dockan, dockkläderna och Ella är viktigare än att svara på vad klockan är. Precis som Barad (2007) skriver om ömsesidig påverkan och att icke-mänsklig materialitet och människa samverkar så har Ella, Hugo och dockorna en ömsesidig påverkan, de samverkar med varandra och således intra-agerar.

När Hugo plockar upp leksakshästen i handen tolkar vi det som att han går in i en roll där han rider på hästen. Han säger ”Galopp, galopp, galopp” och springer runt i rummet. Leksakshästen som är av icke-mänsklig materialitet tolkar vi intra-agerar med Hugo och förändrar rollens riktning då den också har agens att förändra. Enligt vår tolkning blir Bea inspirerad av intra-aktionen som sker mellan Hugo och leksakshästen då Bea springer efter Hugo och också säger ”Galopp, galopp, galopp”, även om hon inte har någon häst i handen utan fortfarande bara en docka. Bea och Hugo intra-agerar med den icke-mänskliga materialiteten och intra-aktionen får deras kroppar att samverka i rörelser. Intra-aktionen sker emellertid med fler icke-mänskliga materialiteter än dockan och leksakshästen, då även själva rummet, golvet och bordet kan påverka. Vi tolkar även att bordet och golvet intra-agerar med Bea och Hugo när de springer runt bordet eftersom att deras fötter nuddar vid golvet och den öppna ytan runt bordet lockar till spring. Hultman (2011) menar att icke-mänsklig materialitet påverkar människan genom att den påverkar våra rörelser och vårt handlande. Detta tolkar vi är vad som händer i rolleken när till exempel Ella och Hugo klär på sina dockor eller när Ella kryper på golvet och drar i dockans ben som om den går på golvet men även när Hugo och Bea galopperar runt bordet.

När barnen slutat att galoppera så utbrister Hugo ”Nu ska vi gå till badhuset”. De reser sig upp och går några steg sedan sätter de sig ner igen. ”Jag måste ta av dockan kläderna

26

innan vi ska gå i vattnet” säger Hugo och börjar dra av dockan kläderna med sina händer vilket gör att dockan, dockkläderna och Hugo intra-agerar. Bea säger ”Min docka är redan naken, man är alltid naken när man badar” och dunsar dockan upp och ner flera gånger på golvet med dockan i sin hand så att dockans fötter gör små skutt på golvet. Vi tolkar det som att golvet och Bea intra-agerar då vi tolkar att Beas fantasi gör om golvet till vatten som dockan hoppar i. Vi tolkar att Bea, dockan och golvet intra-agerar med varandra då både icke-mänsklig materialitet och människa samverkar och har agens att skapa förändring och mening i rolleken. Detta kan tyda på att icke-mänsklig materialitet får en funktion i rolleken.

6.2 Rollek i hemvrån

Leken tar plats i hemvrån på förskolan där det finns många icke-mänskliga materialiteter. I rummet finns det ett rektangulärt större bord med stolar runt om. Det finns även ett lite mindre bord och stolar som barnen använder för att duka fram mat och kökstillbehör på i rolleken. När man går in genom dörren hänger det på, en liknande avskiljningsvägg till höger om dörren, utklädnadskläder som inbjuder barnen till att gå in i roller som till exempel brandman. Bakom utklädningskläderna finns det en leksaksspis och även en leksaksvask med tillhörande skåp. I hemvrån finns det även barnvagnar, dockor, dockkläder, plasttallrikar, plastglas, plastskålar, låtsasmat, kassaapparater och andra materialiteter som inbjuder till rollek. Elsa är själv i hemvrån först, men sedan kommer Elmer också in till hemvrån. Senare kommer även Sune och vill vara med i rolleken.

6.2.1 Transkribering av rollek i hemvrån

Elsa tar fram paprika och olika föremål som symboliserar grönsaker från skåpet i leksaksvasken. Hon letar i skåpet och tar sedan fram en kniv från skåpet och delar de olika föremålen som symboliserar grönsaker med hjälp av kniven vid vasken. “Jag ska göra tacos” säger hon till Elmer. När hon har delat klart lägger hon ned kniven och letar i skåpet. Hon tar fram en skål, sätter denna på vasken och lägger sedan i de delade grönsakerna en efter en och “krossar” dem med kniven. Elmer har på sig en väska, tar upp ett kort från golvet och stoppar det i väskan. Han hittar sedan en banan och ett glas i en låda som han också lägger i väskan. “Ett bankkort, banan och ett glas” säger han. Sune kommer och vill vara med i leken. Elsa häller upp det hon krossat i olika glas. Hon står länge vid vasken och lagar maten på plattorna vid spisen (med hjälp av skål

27

och gaffel) och Sune är med henne. “Detta är köttfärs” säger hon, pekar och visar Sune. “Rör runt i den” säger hon, varpå Sune börjar röra. När de börjar bli färdiga går Elmer och Sune och lägger sig på stolar som symboliserar sängar. De tar på sig två filtar och låtsas trilla ned från stolarna till golvet och drar med sig filtarna. Sune säger “Åh nej vi har slagit huvudet”. Sune går till läkarlådan och letar fram bandage. Elmer säger “vi måste ha bandage” och tar på sig det bandageliknande föremålet på huvudet och armarna. Elsa tar två bringare och ställer fram på bordet och säger “Detta är vattensås och detta är rödsås”. Hon tar skålen med tacos och en sked och sätter på bordet också. Elsa tar fram olika tallrikar och säger “Vem vill ha den stora tallriken?”, Sune svarar “jag vill, jag fyller ju 6 år idag” Elmer säger “jag vill ha den för jag är störst”. Elsa tar fram en burk salt och säger “detta är tacosås”. Elmer tar burken och frågar “Vad är det här?” och dricker från den. Elsa svarar “Det är tacosås” varpå Elmer låtsats att han kräks. Elmer tar en filt och sätter den på sig på magen och benen, “detta är som ett förkläde” säger han. Elsa häller upp tacos på tallriken och börjar skära och äta. Elmer börjar också äta maten.

6.2.2 Analys av rollek i hemvrån

Observationen börjar med att paprika, kniv, skål och glas används när Elsa säger att hon ska “göra tacos”. Vi tolkar här att det är svårt att veta hur Elsa hade agerat i rolleken och hur rolleken hade fortgått om icke-mänskliga materialiteter inte hade funnits med i leken. Vi kan också se, i senare skede, att Elsa, bringare, bord och tallrikar intra-agerar ömsesidigt med varandra genom att Elsa letar upp dessa föremål och sätter ut dem på bordet. Barad (2007) menar på att det är omöjligt att skilja icke-mänsklig materialitet och människa åt. Det är på så sätt omöjligt att avgöra om det är Elsa eller de icke-mänskliga materialiteterna som har förmåga att påverka rolleken dit den fortgår. Vi tolkar att både materialiteter och Elsa har agens att påverka rolleken och därför är det svårt men intressant att tänka om det är Elsa eller den icke-mänskliga materialiteten som styr här och vem vet om Elsa hade fått för sig att “laga tacos” om hon inte hade haft materialiteter till hands?

Som nämnt i tidigare kapitel menar Lenz-Taguchi (2012) att samkonstitution innebär att människor är sammanflätade med materialiteter, alltså att människor och materialiteter blir ett. I observationen när Elsa och Sune står vid spisen och vasken och Elsa säger att Sune ska röra runt i köttfärssåsen kan det ses som att Sune och Elsa är sammanflätade med icke-mänskliga materialiteter. Detta kan ses på det sättet att den icke-mänskliga

28

materialiteten och barnen tillsammans blir ett i leken. Vi tolkar därför att spisen, skålen, gaffeln och barnen intra-agerar med varandra och att intra-aktionen får Sune och Elsa att samverka i rörelser när Sune rör runt i skålen med gaffeln eller när Elsa “krossar” grönsaker med hjälp av en kniv. Här tolkar vi att det är tydligt att materialiteten får en funktion i intra-aktionen som sker.

När Elmer och Sune låtsas sova och sedan trillar ned från stolarna letar Sune efter bandage som de kan använda. Vi tolkar även här att barnen, stolar, filtar och bandage intra-agerar i en ömsesidig samverkan med varandra. Barad (2007) menar att det är omöjligt att skilja människa och icke-mänsklig materialitet åt. Vi tolkar att stolar, filt och bandage också har agens och att de därför kan påverka och förändra rolleken och inte enbart att Sune och Elmer har agens. Då den icke-mänskliga materialiteten och barnen intra-agerar i en ömsesidig samverkan tolkar vi det som svårt att skilja dem åt och avgöra vem som styr rolleken. Det som också kan ses här är att materialiteten uppfyller en funktion i rolleken som behövs till exempel när Elmer och Sune är skadade och att materialiteten och barnen tillsammans har en kraft att förändra rolleken. Vi tolkar att det är svårt att säga hur rolleken hade utspelat sig om icke-mänsklig materialitet inte funnits med i rolleken men det vi fått syn på i analysen är att materialiteten har en funktion i rolleken då barn och materialiteter är i intra-aktion.

När barnen sitter och låtsas att de äter med saltburken, tacosåsen, bestick och tallrikar som finns på bordet tolkar vi att det blir tydligt att icke-mänsklig materialitet har en funktion i barnens rollek, även bordet och stolarna, då barn och materialitet intra-agerar. Hultman (2011) menar, som nämnts tidigare i analysen, att icke-mänsklig materialitet påverkar människan genom att materialiteten påverkar våra rörelser och vårt handlande. Vi tolkar även, i denna observation, att det är något som ständigt händer mellan barnen och materialiteten då de samverkar i rörelser, bland annat när Elsa och Sune står i köket och rör runt i skålen men också när Sune och Elmer använder sig av bandage.

29

6.3 Rollek med kassaapparat och jobb

Vilma är i rummet och leker för sig själv. Gustav kommer och vill vara med. Leken utspelar sig i samma hemvrå som i förra transkriberingen, där det finns många icke-mänskliga materialiteter som barnen har att tillgå, till exempel kassaapparat, verktyg och utklädnadskläder som det är fokus på i denna rollek. Simon, ett annat barn, tillkommer i slutet av rolleken.

6.3.1 Transkribering av rollek med kassaapparat och jobb

Vilma sätter sig vid kassaapparaten och skriker “Vem vill komma och köpa?”. Gustav tillkommer till leken och frågar om han får vara med. Gustav får lov att vara med och säger “Jag fyller tio år och jag är storebror” och tar på sig en filt på ryggen. “Du är på jobbet, jag är med dig på jobbet idag” säger Gustav. Vilma går och äter frukt varpå Gustav sätter sig vid kassaapparaten och säger “det blir 50 kronor, tack” och sträcker fram handen (trots att där inte är någon). Gustav tar fram sedlar och räknar dem, ”5, 10, 15, 20, 25…” och säger “ni har mycket pengar på jobbet mamma” till Vilma som kommit tillbaka och nu sitter vid bordet och äter frukt. Vid sidan om kassaapparaten sitter en scanner och Gustav säger “Jag tror det är här kassaapparaterna laddas, eller hur mamma?”. Vilma tar över kassaapparaten och säger “Oj, kassaapparaten är sönder”. Gustav säger “Åh, jag måste ha någonting att laga den med.” Han hämtar en kniv och tar kassaapparaten och “lagar”. “Så, nu är den färdig” säger han. “Tack” säger Vilma. Vilma sätter sig vid kassaapparaten och säger “Vem vill komma och köpa?”. Gustav går runt i rummet och letar efter nått i hyllorna och tar en skål, ett glas och en flaska. Han går sedan till kassan med det. “Detta vill jag ha” säger han till Vilma, varpå Vilma tittar på varje sak. “Nu ska jag göra min kod” säger Gustav och trycker på kassan. Han säger sedan “tack” och går därifrån med sina saker. Gustav kommer tillbaka med pengar eftersom han ska handla arbetsbyxor och keps. “Jag ska bygga lite hemma vet du” säger han. “Kul” säger Vilma. Gustav skriver sin kod och tar på sig kläderna och säger “Jag måste springa till jobbet, eller hur är jag pappa?” Vilma säger “ja”. Gustav letar i lådorna. Han letar upp en skruvmejsel i arbetslådan och lägger i byxorna. “Jag måste ha en skiftnyckel” säger han och letar efter en, som han sedan hittar och lägger i byxfickan. Han tar saker som verkar vara viktiga att ha på jobb från arbetslådan och fyller byxorna med dessa. “Hammare, såja. Skruvar, såja” säger han. “Nu ska jag ha kepsen” säger han och sätter kepsen på huvudet. “Jag måste ha en borrmaskin” säger han och letar efter borrmaskinen och hittar även den i lådan och sätter även den i byxfickan. “Hejdå!” säger han till Vilma och tar på sig en snickartröja och knäpper den. “Nu går jag ut och sparar lite pengar, hejdå” säger han igen och går. “Hejdå” säger Vilma. Vilma tar av sig

30

klänningen, “Jag ska på jobbet nu” säger hon. “Jag ska vara brandman” säger Vilma. Gustav kommer tillbaka och tar av sig alla verktyg och säger “Nu är jag hemma från jobbet”. Vilma tar på sig en brandmanströja och en mössa. Vilma ropar “Oj, det brinner, jag måste ha med min tång.” Hon tar sin tång och springer ut i hallen och börjar använda tången på golvet. Gustav springer efter med sin såg och börjar såga på golvet. Vilma säger “Nu är den släckt.” De går tillbaka in i hemvrån, Vilma tar på sig klänningen igen och säger “Jag och Gustav ska gifta oss.” En pojke kommer till hemvrån och frågar vad de leker. Vilma och Gustav berättar vad de gör och pojken, vi kan kalla honom Simon, frågar om han inte får göra ringar till deras bröllop. Han går sedan ut och Gustav och Vilma fortsätter att klä på sig. Simon kommer tillbaka och Gustav får pröva den ena ringen. “Den är lite stor” säger Gustav, varpå Simon svarar “Jag går ut och gör två nya”. Under tiden stannar Vilma och Gustav upp i rolleken. Han kommer tillbaka igen och säger “Nu ska du pussa Vilma och så får ni ringarna” till Gustav. De får sina ringar och tar på sig dessa. Leken slutar sedan med att en pedagog säger “Nu är det dags att städa undan.”

6.3.2 Analys av rollek med kassaapparat och jobb

När Gustav och Vilma sitter vid bordet med kassaapparaten som är sönder är det tydligt att Gustav och Vilma går in i olika roller där Vilma spelar mamma och Gustav är storebror i rolleken. Vi ser att kassaapparaten är en stor del av leken. Kassaapparaten och barnen intra-agerar i en ömsesidig samverkan genom att leka affär men även när apparaten behöver lagas. Genom att den icke-mänskliga materialiteten och barnen intra-agerar ömsesidigt tolkar vi att det är svårt att skilja dem åt och avgöra vem som styr rolleken. Lenz-Taguchi (2012) menar att det är omöjligt att förstå lärandet om man skiljer språk och materialitet åt. Vi tolkar istället att både språket och den icke-mänskliga materialiteten i rummet har en funktion i rolleken då språket, till exempel när Vilma säger att kassaapparaten gått sönder, får Gustav att tänka att han ska laga den och agerar genom att hämta en kniv, skruvar och lagar den. Vi tolkar att objekten, i detta fallet kniven och kassapparaten, inte är passiva utan aktiva och har agens då Gustav plockar upp kniven och Gustav och kniven tillsammans utvecklar rolleken vidare när de lagar kassaapparaten. När Gustav hämtar kniven och skruvar den mot kassaapparaten för att laga den så sker det en intra-aktion mellan kniven, kassaapparaten och Gustav.

31

rummet och letar efter något i hyllorna. Han tar med en skål, ett glas och en flaska fram till kassan där Vilma sitter. “Detta vill jag ha” säger han till Vilma. Vi tolkar det som att Gustav går runt i en affär och ska köpa varor där de olika varorna har en funktion som gör att Gustav vill köpa just dessa. Rummet tolkas ha blivit till en affär i rolleken vilket betyder att rummet och materialiteter i rummet intra-agerar med Gustav och Vilma och har en funktion i deras rollek.Vi tolkar att miljön, rummet och de omgivande objekten i rummet, där rolleken tar plats, är sammanflätade med Gustav och Vilma vilket innebär att de “blir ett” och samkonstituerar i leken.

När Gustav köper arbetsbyxor och keps så är Gustav inte storebror längre utan förvandlas till pappa som ska till jobbet. Han hittar en skruvmejsel och lägger i byxorna. “Jag måste ha en skiftnyckel” säger han och hittar en och lägger i byxfickan. Gustav fyller byxorna med saker som är viktiga att ha på jobb. “Hammare, såja. Skruvar, såja” säger han. “Nu ska jag ha kepsen” säger han och sätter på sig kepsen. “Jag måste ha en borrmaskin” säger han och hittar en som han sätter i byxorna. Här har den icke-mänskliga materialiteten en tydlig funktion i rolleken och agens att skapa en förändring i rolleken och inte enbart barnen. Vi tolkar även här att icke-mänsklig materialitet, i detta fall verktyg, arbetsbyxor och kassaapparat och Gustav och Vilma är sammanflätade vilket innebär att de samkonstituerar och “blir ett”.

Leken ändrar riktning när Vilma tar av sig klänningen och tar på sig brandmanskläder. När Vilma ska vara brandman och det börjar brinna behövs både tång och såg för att kunna släcka branden tillsammans med Gustav. Som nämnts tidigare i analysen menar Hultman (2011) att icke-mänsklig materialitet påverkar människan genom att de påverkar våra rörelser och vårt handlande. Vi tolkar det som att det är det som händer när Vilma måste ha med sin tång när det brinner, tången har en speciell funktion i leken och Vilma och tången intra-agerar med varandra. Samt när Gustav intra-agerar med sågen på golvet. Både sågen och tången påverkar barnens rörelse och handlande i leken genom att de måste ha med sig dessa verktyg och inte kan släcka branden utan dem.

När det vankas giftermål i leken så skulle det också göras ringar som passade på fingrarna, som nämnt i transkriptionen ovan. I utdraget av denna observation kan det ses att barnen och icke-mänskliga materialiteter intra-agerar, inte minst Vilma och

32

klänningen. Klänningen måste vara på när det vankas giftermål. Barnen väntade på att Simon skulle gå och göra ringarna så de kunde fortsätta leken. Vad vi fick syn på här i denna stund var att när Simon gjorde nya ringar så stannade rolleken upp en stund medan de andra barnen väntade på att ringarna, den icke-mänskliga materialiteten, skulle bli färdig. Vi tolkar det som att ringen har direkt effekt på rolleken. Med tanke på att rolleken stannar upp för att ringens storlek inte passar kan vi tydligt se att ringarna också har agens att påverka rolleken, precis som barnen har, med tanke på att rolleken inte verkar kunna fortsätta utan rätt storlek på ringarna.

6.4 Sammanfattning av analyserna

Med hjälp av det posthumanistiska perspektivet har vi fått syn på saker vi inte sett tidigare. Resultatet av analyserna visar att barn och icke-mänsklig materialitet intra-agerar i rolleken och att intra-aktionen får barnen att samverka i rörelser. Detta kan ses i exemplet med hästen som får Bea och Hugo att galoppera men där även själva golvet och bordet kan ses som en del av intra-aktionen. Den öppna ytan fick barnen att springa och bordets form gjorde rutten till en cirkel runt bordet. Detta är ett exempel på att icke-mänsklig materialitet också har agens att påverka och förändra rolleken. En viktig sammanfattning i resultatet av analyserna är att icke-mänsklig materialitet och barn båda påverkade rollekens gång i de intra-aktioner som uppstod. Ett annat exempel på att icke-mänsklig materialitet har agens och kraft att förändra och påverka rolleken är exemplet med Gustav, arbetsbyxorna och kepsen då dessa objekt var med i Gustavs omvandling från storebror till pappa i rolleken. Vi tolkar även i exemplet med Gustav att det inte finns någon tydlig gräns i intra-aktionen mellan subjektet, alltså Gustav och objekten, arbetsbyxorna och kepsen, för rollekens gång. Ett annat mycket tydligt exempel som vi fick syn på utifrån teorin var att både icke-mänsklig materialitet och barnen hade agens att påverka rollekens gång under analysen med ringarna. Med tanke på att ringen inte passade stannade rolleken upp. Detta blev för oss ett tydligt exempel att icke-mänsklig materialitet också har agens att påverka rolleken. Vi tolkar att miljön, rummen och de omgivande objekten fick en funktion i barnens rollek då de intra-agerade med varandra.