Avsnittet diskussion är uppdelad i tre avsnitt; metodvalet diskuteras under metod-diskussionen, därefter följer resultatdiskussionen. Avslutningsvis lämnar vi förslag till vidare forskning.
7.1 Metoddiskussion
Valet av metod styrs av undersökningens syfte, för denna studie är det att beskriva och analysera unga elevers psykiska hälsa vid omvårdnadsprogrammet på Västermalms skola i Sundsvalls kommun.
Eftersom som studien skulle genomföras med ett större antal personer valde vi kvantitativ metod, en deskriptiv inriktning samt deduktiv ansats för forskningen.
Olsson och Sörensen (2001) talar om att den deskriptiva undersökningen beskriver egenskaper hos en grupp individer. När man genomför dessa undersökningar finns redan en förkunskap i ämnet. Man avgränsar sig till aspekter av de fenomen man hyser intresse för och fokuserar på dessa, vilka sedan beskrivs noggrant. Man använder en begränsad insamlingsmetod vid denna form av undersökning som oftast är kvantitativ.
Den deduktiva ansatsen betyder att man i stort har en teori som bevisar hur relationer mellan olika förhållanden beter sig empiriskt.
Genom denna studie ville vi med hjälp av en enkät således ta reda på förekomsten av den upplevda psykiska ohälsan, upplevelse av framtidstro samt känsla av sammanhang hos dessa elever. Den del i studien som gäller upplevelse av psykisk ohälsan avsåg vi att jämföra mot en kvantitativ studie som gjorts under 2006 bland elever i Stockholm.
Olsson och Sörensen (2001) menar att skall man mäta livskvalitet finns redan ett antal utarbetade och validerade instrument. Att använda det som redan validerats är bättre istället för att försöka skapa ett eget oprövat instrument.
Enkäten delades upp i bakgrund, upplevelse och känsla av sammanhang. Och som stöd till frågorna gällande bakgrund använde vi de upplevelsefrågor som skapats för studien i Stockholm samt Anton Antonovskys formulär KASAM 13/29.
På grund av ovanstående faktorer var valet att använda oss av kvantitativ metod mycket naturlig.
7.2 Resultatdiskussion
Resultatdiskussionen är uppdelad i fyra delar. I den första delen av denna
resultatdiskussion beskrivs elevernas bakgrund, i den andra delen diskuteras elevernas upplevelse av psykisk ohälsa, i den tredje delen elevernas känsla av sammanhang och i den fjärde delen diskuterar vi utifrån forskarnas egna slutsatser gällande studien.
7.2.1 Elevernas bakgrund
Eleverna i denna studie är mellan 16 – 20 år gamla. De flesta bor fortfarande hemma hos sina föräldrar och medelvärdet på antalet syskon/familj är 3 syskon (inklusive studenten). Eleverna lever i s k traditionella arbetarfamiljer, föräldrarna återfinns
mestadels i sysselsättning inom vårdsektor och industri. Övervägande del av föräldrarna har högst gymnasieutbildning samt förvärvsarbetar.
Undersökningen har påvisat att eleverna har goda kostvanor, vidare kan ses att flertalet av eleverna utövar någon form av idrott. Dessvärre har man dåliga rutiner gällande sömn. Undersökningen visar också att eleverna har ett stort socialt stöd i den egna familjen samt kamratkretsen.
7.2.2 Elevernas upplevelse av psykisk hälsa
Efter bearbetning och analys av inkomna svar, kan vi konstatera att eleverna vid omvårdnadsprogrammet, tenderar att inneha högre procentuellt påvisbara psyko- somatiska besvär. I jämförelse med Ekstrands studie från Stockholm, påvisas dessa besvär mer frekvent vid omvårdnadsprogrammet, Sundsvall, (se tabell 11). Eleverna vid omvårdnadsprogrammet har i högre utsträckning besvär med huvudvärk, nervös mage, svårt att sova samt sover oroligt än eleverna från Stockholm.
Vi kan i denna studie inte jämföra män mot kvinnor, eftersom männen vid omvårdnads-programmet är för få till antalet. För att finna svar på varför dessa elever besväras av psykisk ohälsa i sådan hög grad, har vi istället undersökt om den psykiska ohälsan kan relateras till socioekonomiska orsaker, t ex förälder/föräldrars utbildning, vilket andra studier påvisat. Genom korstabulering av den oberoende variabeln föräldrars högsta utbildning mot variablarna huvudvärk, nervös mage, känsla av att inte duga, svårt att sova m fl har vi försökt finna svar.
Chi2-testerna (Fishers exakta test) av ovanstående variabler påvisar dock inget
statistiskt signifikant värde, förutom variabeln svårt att sova. Testet påvisar att barn till föräldrar med högskolestudier besväras av svårigheter att somna i avsevärt högre grad, än barn till föräldrar med gymnasieutbildning.
7.2.3 Elevernas känsla av sammanhang
Medelvärdet för eleverna i vår studie överensstämmer i princip med värdet som anses normalt för en frisk person. Vi har dock inte funnit några samband mellan känsla av sammanhang, psykisk ohälsa samt framtidstro, vilket vi trodde att vi skulle finna. Denna studies resultat visar att samband inte finns. Alternativt att känslan av sammanhang hos eleverna fortfarande är provisorisk vilket i sin tur kan leda till att man ej kan synlig- göra samband i dessa elevers åldersspann.
Antonovsky (1991) titulerar ungdomstiden eller adolescensen som en Sturm und Drang – period med ständig turbulens, förvirring, självtvivel och utanförskap. Man är antingen för lång, för kort, för tjock, för smal, inga bröst, för stora bröst, för ung för det ena, för gammal för det andra, finnig, klumpig, för hårt hållen eller för löst hållen. När man närmar sig 18 år så befinner man sig i gränslandet mellan barn och vuxen. Individens känsla av sammanhang kan ha varit stark under barndomen för att sedan rivas upp under tiden som ungdom/ung vuxen. Det avgörande ligger i huruvida det kulturella samman-hanget och socio-strukturella verkligheten motverkar eller främjar detta menar för-fattaren.
Antonovsky (1991) menar att det är i det tidiga vuxenlivet som känslan av sammanhang blir mer eller mindre definitiv. De flesta eleverna i denna studie innehar måttlig eller stark KASAM vilket kan ses som en positiv faktor.
7.2.4 Forskarnas egna slutsatser
Samhället idag ställer höga krav på vad man som individ skall prestera i form av
utbildning och senare arbete. Medias bild till unga individer verifierar detta, både tv och tidningar presenterar idealbilder som är mer eller mindre omöjliga att uppnå vad avser utseende, ekonomi, boende och karriär. Som ung kvinna idag så skall man uppnå detta samtidigt som man anpassas till livet som mor och livspartner i det stundande
vuxenlivet.
Studien har ju som sagts tidigare kommit fram till att dessa unga kvinnor besväras av psykisk ohälsa (se tabell 9). Detta i sig kan vara en bidragande faktor eller ett utslag av de upplevda kraven. Vi vet att krav genererar inre stress som påverkar kroppen negativt, både psykiskt och fysiskt.
Vår teori är att det är yttre faktorer som påverkar dessa elevers psykiska hälsa. Eleverna ställer höga krav på sig själv när det gäller utseende, kläder och skolbetyg (se tabell 10).
Vi har valt att tolka detta som ett uttryck av det växande samhällskravet på unga, vilket både litteratur och tidigare studier tidigare påvisat.
Variabeln svårt att sova visade att barn till föräldrar med högskola/universitet som högst utbildning, var statistiskt signifikant. Vår teori är att det kan finnas en annan kravbild bland dessa unga, alternativt olika strukturer i dessa familjer. Att studien nått detta resultat, anser vi kan vara idé till fortsatt forskning; krav – sömn.
Man måste också kritiskt granska den egna studien och vi har ställt oss själva frågor såsom; Varför besväras dessa unga vid omvårdnadsprogrammet av psykisk ohälsa i så hög grad? Är omvårdnadsprogrammet en kokong för unga med psykisk ohälsa? Var omvårdnadsprogrammet deras första val till gymnasieskolan? Finns det andra orsaker utöver resultatet, då vi påverkas av andra faktorer som är större än inom omvårdnads-programmets regi? I efterhand kan vi konstatera att dessa frågor borde funnits med i enkäten.
7.3 Förslag till fortsatt forskning
För att kunna fastställa om elever i Sundsvall besväras av psykisk ohälsa i högre grad än i Stockholm, borde en större studie genomföras bland samtliga gymnasieskolor i
kommunen. I en sådan studie kan formuläret KASAM slopas, och istället kan man lägga större kraft på frågor gällande bakgrund, upplevelse av psykisk ohälsa, krav- och
kontrollbild samt om yttre faktorer bidrar till psykisk ohälsa.