Institutionen för hälsovetenskap
Hur mår unga kvinnor vid
omvårdnadsprogrammet i Sundsvall?
- en kvantitativ studie
Devall, Anne Thorn, Annica
Rehabiliteringsvetenskap, C-nivå, 15 hp Juni 2008
Sundsvall
Förord
Stort TACK alla Ni gymnasieelever som deltog i undersökningen, utan Er medverkan hade denna studie inte kunnat genomföras.
Ett stort tack till vår handledare Håkan Edholm som lotsat oss genom skrivandet av denna uppsats, en tid som varit mycket intressant och lärorik.
Till sist vill vi tacka våra familjer för deras ovärderliga stöd och uppmuntran.
Timrå Maj, 2008
Anne Devall Annica Thorn
Abstrakt
Växande samhällskrav gör att unga kvinnor mår allt sämre. Psykiska problem är dubbelt så vanligt bland unga kvinnor jämfört med unga män visar allt fler
rapporter. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det är framför allt flickor och unga kvinnor som mår dåligt.
Forskningen har visat att nära hälften av flickorna på högstadiet och gymnasiet är drabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvär som magont, huvudvärk eller sömnproblem. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga elevers psykiska hälsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.
För ändamålet användes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning. Resultatet av denna undersökning har visat att eleverna besväras av psykosomatiska problem mer frekvent än riksgenomsnittet. Slutsatsen är emellertid att det behövs fortsatt forskning och arbete inom området gällande psykosomatiska besvär bland unga individer.
Nyckelord: psykisk ohälsa, ungdomar, känsla av sammanhang, krav, framtid
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning... 7
1.1 Definitioner... 7
2. Litteraturgenomgång... 8
2.1 Psykisk ohälsa bland unga ... 8
2.1.2 Skillnader mellan könen hos unga... 10
2.1.3 Psykosociala miljöns påverkan på unga ... 13
2.1.4 Riskfaktorer ... 13
2.1.5 Skyddsfaktorer ... 14
2.1.6 Psykosociala stressorer hos unga ... 16
2.1.7 Hälsofrämjande arenor ... 17
2.1.8 Skolans ansvar – för ungdomars hälsa ... 18
2.1.9 Socioekonomiska förhållanden... 19
2.1.10 FoU-rapport 2006:7 ... 21
3. Syfte... 21
3.1 Frågeställningar... 21
4. Känsla av sammanhang - KASAM... 22
4.1 Patogent och salutogent perspektiv... 22
4.1 Känsla av sammanhang... 22
5. Metod... 24
5.1 Litteratursökning ... 24
5.2 Urval... 24
5.3 Enkäten ... 25
5.4 Datainsamling ... 27
5.5 Bortfall... 27
5.6 Bearbetning och analys ... 27
5.7 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 28
5.8 Etiska aspekter... 29
6. Resultat... 31
6.1 Hur beskriver eleverna sin bakgrund och livssituation?... 31
6.2 Hur förhåller det sig med elevernas sociala stöd i tillvaron?... 36
6.3 Hur förhåller det sig med den psykiska hälsan bland eleverna? ... 38
6.4 Vilken framtidstro finns bland de unga eleverna?... 42
6.5 Psykisk ohälsa – socioekonomisk orsak? ... 44
6.6 Hur förhåller det sig med elevernas känsla av sammanhang? ... 46
7. Diskussion... 47
7.1 Metoddiskussion ... 47
7.2 Resultatdiskussion ... 48
7.2.1 Elevernas bakgrund... 48
7.2.2 Elevernas upplevelse av psykisk hälsa ... 48
7.2.3 Elevernas känsla av sammanhang... 49
7.2.4 Forskarnas egna slutsatser... 49
7.3 Förslag till fortsatt forskning ... 50
8. Litteraturförteckning... 51
Bilaga 1 - Informationsbrev ... 55
Bilaga 2 - Enkät... 56
Bilaga 3 - Frågor från studie genomförd i Stockholm ... 66
Bilaga 4 - Korstabell samt tillhörande Chi2-test ... 68
Figurförteckning
Figur 1. Boendeform, total fördelning... 31
Figur 2. Fritidssysselsättning, total fördelning ... 34
Figur 3. Umgänge med föräldrar, total fördelning ... 34
Figur 4. Utövar Du någon idrott? Total fördelning... 35
Figur 5. Hur tror Du att Ditt liv ser ut om 10 år?Total fördelning... 43
Figur 6. Ser Du positivt på framtiden? Total fördelning ... 44
Tabellförteckning Tabell 1. Fördelning utbildningsnivå föräldrar, total fördelning ... 32
Tabell 2. Sysselsättningsnivå föräldrar, total fördelning ... 32
Tabell 3. Kostvanor bland eleverna, total fördelning ... 33
Tabell 4. Rutiner gällande sömn och tid, total fördelning ... 35
Tabell 5. Kan Du tala med Dina föräldrar om viktiga saker? Total fördelning ... 36
Tabell 6. Om du inte talar med förälder/föräldrar, till vem vänder Du Dig? Total fördelning ... 36
Tabell 7. Om Dina föräldrar sätter gränser, vad gör Du då? Total fördelning ... 37
Tabell 8. Hur upplever Du relationen till Dina föräldrar? Total fördelning... 37
Tabell 9. Förekomst av psykisk ohälsa vid omvårdnadsprogrammet, total fördelning . 39 Tabell 10. Förekomst av krav och kontroll, total fördelning ... 39
Tabell 11. Förekomst av psykisk ohälsa, jämförelse mellan omvårdnadsprogrammet –åk 2 gymnasium Stockholm ... 42
Tabell 12. Korstabell – variabel huvudvärk... 45
Tabell 13. Korstabell – variabel nervös mage ... 45
Tabell 14. Korstabell – variabel svårt att sova ... 45
Tabell 15. Känsla av sammanhang ... 46
1. Inledning
Att den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökat markant får samhället fler och fler alarmerande rapporter om. Enligt Ungdomsstyrelsens rapport Ung 2007 1, lider 40 % av flickorna på högstadiet och gymnasiet av stressrelaterade psykosomatiska besvär som magont, huvudvärk eller sömnproblem.
Växande samhällskrav gör att unga kvinnor mår allt sämre. Psykiska problem är dubbelt så vanligt bland unga kvinnor jämfört med unga män, visar alltfler rapporter. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det är framför allt flickor och unga kvinnor som mår dåligt.
Ursprunget till detta examensarbete har sin grund i vårt intresse för psykisk ohälsa och vilka faktorer som påverkar att det drabbar unga människor, vilka är vår framtid, i allt större utsträckning.
Att undersöka hur det förhåller sig bland unga kvinnor vid en kommunal gymnasieskola i Sundsvall är av intresse både för samhället men framförallt för ansvarig personal vid skolorna i kommunen. Dessa får en möjlighet att utveckla metoder i sitt arbete gällande dagens ungdomar. Personalen får möjlighet att se samband och yttre faktorer som samverkar till dessa elevers upplevda hälsotillstånd, vilket kan leda till att berörd personal i elevvårdsteam, skolledare och vårdnadshavare tillsammans kan finna lösningar.
Tillsammans med ansvarig gymnasiechef och rektor utformades kriterierna för att genomföra studien vid omvårdnadsprogrammet på Västermalms gymnasieskola i Sundsvall.
1.1 Definitioner
Psykisk hälsa = World Health Organization – WHO:s definition av psykisk hälsa lyder:
”Mental hälsa är inte bara frånvaron av mentala störningar. Det är preciserat som ett tillstånd av välmående i vilket individen förmår se sin egen potential, förmår hantera livets normala stressorer, förmår arbeta på ett produktivt och fruktbart sätt, och förmår vara en del av samt bidra till samhället han eller hon lever i” (WHO September 2007).
1 Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:6, Ung idag – 2007: s 40
”Psykisk hälsa är ett svårdefinierat begrepp och olika försök till definitioner har gjorts, men någon enhetlig avgränsning av begreppet och dess motpol – psykisk ohälsa – finns inte. Socialstyrelsen har försökt skapa reda i
begreppsfloran och föreslår följande för de uttryck som är relaterade till psykisk ohälsa:
Psykisk sjukdom: en från normaliteten allvarlig avvikelse som kännetecknas av en störd verklighetsuppfattning, framför allt psykoser. Termen allvarlig psykisk störning kan också vara tillämpbar.
Psykisk störning: en lindrigare avvikelse, beskriven i de diagnostiska systemen (ICD-10, DSM-IV). Hit hör sjukdomsgrupperna depression, ångesttillstånd och även ”nya” diagnoser, såsom spelberoende.
Psykisk ohälsa kan innefatta ovanstående begrepp, men innebär också subjektivt upplevda och självrapporterade besvär av psykisk natur, som sömnbesvär, trötthet för jämnan, ängslan, oro och ångest.” (Socialstyrelsen 1997 (Winzer, 2004, s 18)
Begreppet psykisk ohälsa innebär i vår studie psykosomatiska besvär såsom; oro, huvudvärk, mag- och sömnbesvär e t c.
Känsla av sammanhang
Teorin KASAM skapades av sociologen Aaron Antonovsky. KASAM består av tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet. För att mäta omfattningen av KASAM hos en individ används en enkät med 29 frågor avseende de tre komponen- terna. Svarsalternativen fungerar som en skala och med utgångspunkt från individens svar kan en grad av KASAM framtas. Ju högre poäng individen erhåller, dess starkare KASAM och vice versa. (Teorin gällande KASAM beskrivs under punkt 4).
Framtid
Enligt NE (CD-utgåva, 2000) förklaras begreppet framtidstro enligt följande:tro på att framtiden blir bättre än nutiden. I denna studie åsyftas begreppet framtidstro på
individernas egen tro på sig själva, att ha en förmåga att kunna realisera sig själv och sina framtida önskemål.
2. Litteraturgenomgång
2.1 Psykisk ohälsa bland unga
Folkhälsorapport 2005 är den sjätte i raden av folkhälsorapporter där syftet är att vara ett underlag för hälsopolitiken. Rapporten skall ge en översiktlig beskrivning samt analys av utvecklingen på hälsotillståndet hos olika befolkningsgrupper. Rapporten
beskriver utvecklingen av psykiska besvär vilken kan studeras genom Statistiska centralbyråns årliga undersökning om levnadsförhållanden (ULF). Det påvisades en större ökning av de psykiska problemen hos unga jämfört med andra åldersgrupper.2
Psykisk ohälsa är en betydande riskfaktor för självmord. Självmordsfrekvensen har minskat betydligt sedan början av 1970-talet. Mellan åren 1987 till 2002 har antalet döda i självmord minskat med en tredjedel, både för män och för kvinnor. Bland yngre män 15-24 år finns dock en liten tendens till ökning sedan 1998. Självmord är vanligare bland män, 1998 begick tre gånger så många män som kvinnor självmord. Däremot är självmordsförsök vanligare bland kvinnor än bland män. Andelen vårdade för
självmordsförsök eller annan självtillfogad skada har varit konstant sedan 1987, utom bland kvinnor mellan 15 - 24 år, där andelen ökat något sedan 1992.3
Mellan 20 - 40 % av befolkningen uppskattas i dag lida av psykisk ohälsa, allt från sjukdomstillstånd som psykoser till lättare psykiska problem som ängslan, oro, ångest eller sömnproblem. Mellan 10 - 15 % beräknas ha så allvarliga besvär att de kan behöva psykiatrisk behandling, men endast 3 – 5 % söker sig till psykiatrin. Omfattningen av sådana allvarliga problem har legat på en i stort sett konstant nivå sedan 1950-talet.
Andelen i befolkningen som uppger att de känner ängslan, oro eller ångest har ökat sedan början på 1990-talet efter en nedgång på 1980-talet; 25 % av kvinnorna och 15 % av männen rapporterade detta 2002/03. Ökningen gäller generellt i befolkningen, utom bland äldre kvinnor, där andelen har varit konstant hög sedan 1980. Den största
ökningen visar kvinnor mellan 16 till 34 år. De stora åldersskillnader som fanns i början av 1980-talet hade utjämnats mellan åren 2002 till 2003.4
I Lägesrapport 2006, i vilken man följde upp Folkhälsorapport 2005, fann man att negativa tendenser fortfarande finns. Mest oroväckande är att unga kvinnor i åldrarna 15 till 24 år har fortsatt ogynnsam utveckling av sitt psykiska välbefinnande. Andelarna som i intervjuer uppger såväl lätta som svåra besvär av ängslan, oro eller ångest har ökat sedan mitten av 1990-talet. De unga kvinnorna har under samma tidsperiod haft en ökande alkoholkonsumtion, alltmer vårdats för alkoholförgiftning samt utfört självmordsförsök i ökande omfattning.5
2 Folkhälsorapport, 2005: s 145
3 Ibid: s 141
4 Ibid: s 16
5 Lägesrapport, 2006: s 7
I BRIS rapport 1/2008 tar man även upp temat psykisk ohälsa och man menar att 10 – 15 % upplever psykisk ohälsa samt att detta kan leda till ökad risk för självmord samt självmordsförsök bland unga och menar därför att det är viktigt att ta detta på allvar. De flesta barn som tidigare kontaktat BRIS uppger sig må dåligt i ett visst sammanhang, t ex mobbing eller i hemmiljön. Nu märker BRIS istället att man påtalar press och krav från samhället. Individerna känner sig odugliga och har en känsla av att man inte passar in. Det är framför allt i puberteten som flickor börjar må dåligt. Det finns starkt uttalat duktighetskrav och flickorna känner krav på sig att ha en perfekt kropp, ett perfekt utseende e t c. Flickornas upplevelse av att inte duga finns det ingen motvikt för. Det är framför allt dubbla roller som krockar för flickor, man ska vara attraktiva för pojkar men inte lösaktiga. Man skall konsumera alkohol, men bara en viss mängd. Dessa osynliga gränser skall inte korsas, trots att de skall vara delaktiga då det gäller sex.
BRIS har erfarit att unga flickor som söker psykiatrisk hjälp har ökat, och får inte dessa flickor stöd på ett tidigt stadium tenderar detta att bli ett allvarligt problem. Det som de flesta barnen saknar är stöd från vuxna, eftersom det idag är mycket svårt att få tid hos skolkuratorer eller skolpsykologer. Man upplever vidare att flickorna anser att
föräldrarna har nog med sina egna problem, och har inte tid med sina barns problem eller att just föräldrarna är del i problemen.6
2.1.2 Skillnader mellan könen hos unga
Ungdomsstyrelsen fick uppdraget av regeringen att göra en tematisk analys av ungas hälsa och utsatthet. Analysen skulle vara inriktad på ungas upplevda fysiska och psykiska hälsa samt upplevelsen av deras sociala situation. I sammanfattningen av utredningens huvudresultat så beskrivs unga kvinnors hälsa. Man menar att unga kvinnor mår betydligt sämre än unga män. De unga kvinnorna bedöms ta ut mer antidepressiva, lugnande samt sömnläkemedel än de unga männen. De bedöms få fler
Av de ungas berättelser bedömer man att det är tydliga skillnader mellan könen, man menar att pojkar som mår dåligt över prestationskraven i skolan agerar ut sin ilska.
Flickorna lägger orsakerna på sin upplevda stress inåt. Man bedömer att flickor lyckas bättre i skolan jämfört med pojkarna, främst betygmässigt förutom idrott. Flickorna har fler somatiska diagnoser inom sjukvården och uppger sig ha mer stressrelaterade besvär.7
6 BRIS, Rapport 1/2008: s 43
7 Fokus 07: s 7
Man drar då paralleller mellan att flickor anpassar sig lättare till skolans arbetssätt och krav, men mår istället inte bra under skoltiden. Pojkar upplever mindre stress i skolan dock uppnås inte samma goda skolresultat som flickorna.8
I boken Kön och ohälsa från 1996 tar man upp varför unga kvinnor tenderar att utveckla psykisk ohälsa. Man menar att biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer samverkar under adolescensen då graden av självkänsla och neuroticism är två
personlighetsfaktorer som är relaterade till själva risken att insjukna i depression. Man har funnit att självkänslan ökar hos pojkar under puberteten men är omvänd hos flickor, detta beroende på hur de ser på sin kroppsliga utveckling. Att tonåriga flickor oftare ser negativt på sig själv kan vara det rådande slankhetsidealet, att vara nöjd med sin kropps utseende tycks vara närmare knutet till självkänsla och självförtroende hos kvinnliga tonåringar än manliga.9
Författarna menar att kritik framfördes av lärare gentemot pojkar mer diffust än mot flickor, som mer fokuserat på intellektuella brister. Man menar vidare att även omvänt så sker uppmuntran tydligare mot pojkar än flickor då detta blev mer oklart framfört.
Flickor lägger skulden för sitt skolarbete på sig själv jämfört med pojkar. Man menar att detta är ett exempel på hur ett socialt mönster samverkar med ytterligare faktorer som kan leda till en inlärd hjälplöshet hos flickor i tonåren. Vidare tar man upp att pojkars och flickor identitetsutveckling samt socialisation löper olika, pojkar ska få sin identitet genom prestationer och flickor genom en intensiv relation till mamman eller annan vårdgivare. Flickorna utvecklas via relationer där samhörighet med förmåga att fungera i ett nätverk av relationer bekräftas. Pojkar utvecklas via konkurrens med andra pojkar, dessa utvecklingspsyklogiska könsskillnader skulle då bero på en samverkan mellan biologiska förutsättningar och hjärnornas fysiologiska skillnader mellan män och kvinnor, tillsammans med sociokulturellt betingad inlärning.
Under tonåren så utvecklas den kommunikativa, den behovsstödjande, den bekräftande känsliga sidan hos flickor. När pojkar skall tackla olika problem så agerar de många gånger ut detta via kroppsutövande aktivitet, medan flickor funderar mer rent tanke- mässigt.
8 Fokus 07: s 9
9 Östlin, P m fl (1996), Kön och ohälsa: s 135
Detta beteende påverkar problemlösningen negativt och kan framkalla känslor av hjälplöshet samt känsla av misslyckande som i sin tur kan aktivera negativa minnen, dessa olika sätt att hantera problem kallar författarna för kognitiva responsstilar.10
Danuta Wasserman tar i sin bok Depression – en vanlig sjukdom upp skillnader beträffande psykisk ohälsa mellan könen och menar att efter puberteten är svår
nedstämdhet tre till fyra gånger vanligare hos flickor än pojkar. Uppskattningsvis är det 3 – 4 % av tonåringarna som besväras av depression. Det är svårt som förälder att avgöra vad som är vanliga pubertetssymptom eller s k naturlig nedstämdhet p g a sorg, förlust eller motgångar, samt vad som kan klassas som depressionssjukdom. Som förälder blundar man ofta för tecken som visar på att barnet inte mår bra, det kan te sig övermäktigt att ta in. Flickors depressioner märks inte så mycket i deras beteende mönster. De deprimerade flickorna stör inte sin omgivning, de går undan, är tystlåtna och verkar blyga. Detta kan leda till att vuxna/föräldrar i omgivningen inte uppfattar deras tillstånd och inte söker hjälp.11 Deprimerade pojkar däremot agerar utåt och blir stökiga, de uppmärksammas då av föräldrar och andra vuxna i sin omgivning. Oftast riktas behoven till hjälp med studier och beteendestörningar, det störda känslolivet förbises tyvärr. Beskrivningarna går isär om man frågar vuxna eller tonåringar beträffande beteendet hos deprimerade tonåringar. Tonåringarna beskriver sig själva som ledsna, ångestfyllda, pessimistiska, självnedvärderande och med en negativ
upplevelse av sin kropp. De vuxnas beskrivning lyder istället olydiga, rastlösa, irritabla, gråtmilda, bråkiga och grälsjuka.12
Vidare tar författaren upp olika symptom på depressioner hos unga och listar dem enligt följande; irritabilitet, förlust av glädje - lust och initiativ, störningar i aptit och sömn, brist på energi samt trötthet, förändrad motorik, låg självkänsla samt skuldkänslor, koncentrationssvårighet, smärtor, ångest, självmordstankar och självmordsförsök.13
Man skall ha i åtanke att depression är en multifaktoriell sjukdom med olika orsaker som biologiskt, psykologiskt och socialt arv samt betingad reaktion på stress som levnadsmodell. Orsaker listas också enligt följande; förluster, besvikelse och trauma- tiska händelser. Vad finns det då för skyddande faktor? Man menar att en god själv-
10 Östlin, P m fl (1996), Kön och ohälsa: s 136
11 Wasserman, D (2003), Depression – en vanlig sjukdom: s 73
12 Ibid: s 74
13 Ibid: s 75 – 79
känsla är den bästa skyddsfaktorn mot depression.14
2.1.3 Psykosociala miljöns påverkan på unga
Fokus 07 tar även upp hälsa och vilka faktorer man anser samverka för god hälsa, man liknar detta vid en stol som har fyra ben. Rapporten menar att för att kunna sitta säkert så behövs alla fyra ben vilka består av: ekonomi, familj, självförtroende och levnads- vanor.15
Vidare beskriver man att man sitter ganska säkert, även om ”benen” är lite lösa. Hälsa och välbefinnande menar man handlar om balansen mellan kropp, psyke och sociala faktorer som relationer, arbete, ekonomi e t c. Exempel som tas upp är hur relationer mellan syskon, föräldrar, släkt beskrivs av unga som viktiga för måendet, tillsammans med vänner, kärlek till en partner, eget fritidsintresse och vilken skola man går på. Man kan fortfarande sitta på stolen utan ett ben men inte utan två eller fler. Dessa faktorer beskrivs som skydds- och riskfaktorer. I kartläggningen så har man analyserat samband mellan ett antal risk – och skyddsfaktorer samt kön, ålder, socioekonomisk bakgrund, utbildningsbakgrund, utländsk bakgrund samt sexuell läggning.16
2.1.4 Riskfaktorer
Paradoxalt nog så härskar slankhetsidealet samtidigt som de rundade formerna som utvecklas under puberteten som skall gynna amning och graviditet. Dessa rundade former skall bitvis framhävas, då som byst, enligt dagens idealbild av kvinnan. Det blir en kropp som omöjligt existerar naturligt och författaren menar också att konflikten leder till att tonåriga flickor blir missnöjda med sina kroppar. Detta kan i sin tur vara en riskfaktor som leder till ätstörningar. Kvinnor med anorexi innehar ofta en svag
identitetsutveckling och en strävan efter perfektionism. Med tanke på att menarkeåldern sjunkit under 1900-talet, kan detta för många tonåringar innebära att de hamnar i disk- repans mellan den biologiska/emotionella/kognitiva mognaden. Dessa tonåringar tenderar att bli mer sårbara, speciellt unga flickor, i relationer med äldre pojkar gäller de nya kraven på självständighet och tidigare sexuell debut. Vilket i sin tur bidrar till kön övervikten bland individer med ätstörningar, incidensökningen i samhällen av
västerländsk typ samt att ätstörning återfinns endast i samhällen av västerländsk
14 Wasserman, D (2003), Depression – en vanlig sjukdom: s 81 - 83
15 Fokus 07: s 21, figur 1.2
16 Ibid: s 22
influering. Man bör dock påminna om att detta är endast spekulativ förklaringsmodell menar författaren, den delar en psykodynamisk förståelse modell där man menar att självsvälten som ett sätt att skjuta upp/undvika den kroppsliga mognaden som ger de rundade former hos kvinnliga tonåringar, en regression till prepubertalt stadium vartefter vuxen kraven uppskjuts d v s sexualitet, ansvar och självständighet.17
2.1.5 Skyddsfaktorer
Boken Preventiv medicin i teori och praktik tar upp ämnet prevention och definierar det som att förhindra uppkomst eller manifestationer, symptom eller fördröjandet av sjukdomsprocess. Detta skall då ske genom beteendeförändring då sekundär prevention sker i samverkan med medicinska och kirurgiska åtgärder. Individen skall under profes- sionell ledning initieras och möjliggöra för individen att ändra beteende samt livsstil som främjar hälsa och välbefinnande. Man kallar detta att utveckla den s k coping- förmågan.
Coping definieras här som ”strategier för att hantera livsproblem” vilket kan innefatta livsstil, kostvanor, hälsovanor, stresshantering, problemlösande, kommunikation, attityd, livsinställning samt e v sekundär prevention – följsamhet inför/vid
medicinering. Man kan dela upp dessa copingstrategier; dels aktiva metoder då man närmar sig stresskällan och dels passiva metoder då man undviker stresskällan. Man delar även in copingstrategier som probleminriktade, där man hanterar problemlösning samt den känsloinriktade där man hanterar känslorna kring problemet.
Under ämnet Prevention i boken, behandlar man begreppet KASAM (Antonovsky, 1991), det har visat sig att individer med traumatiska händelser i sitt liv kan lyckas bygga upp ett normalt liv. Dess gemensamma nämnare skall vara känslan av
sammanhang d v s KASAM som uppstod ur deras förmåga att kunna läsa och förstå sig själv samt sin situation, tillsammans med förmågan att hitta lösningar som var hanter- bara. På så sätt upplevs tillvaron som meningsfull. Antonovsky menar att var och ens copingstrategi går att bedöma utifrån graden av förnuft, flexibilitet, framsynthet. Förnuft menar man skall vara individens förmåga att uppfatta källan till stress på korrekt och objektivt sätt. Med flexibiliteten menar man individens repertoar av coping-
17 Östlin, P m fl (1996), Kön och ohälsa: s 144
strategiersamt villigheten till att använda dem utifrån situationen. Framsyntheten menar man är att individen kan se konsekvensen av vald copingstrategi så att inte utfallet blir sämre än innan. Ett beteendemedicinskt behandlingsprogram måste utveckla individens förmåga att analysera samt tolka sin egen livssituation för att stärka sin sårbarhet och att bättre kunna hantera sin dagliga stress.18
Töres Theorells bok Psykosocialmiljö och stress från 2003, tar upp att 70 – 80 % av svenska samt europeiska ungdomar visar skoltrivsel och god hälsa. Detta är i sig bra, trots detta måste även förebyggande insatser riktas till de resterande 20 – 25 % av ungdomarna som inte mår bra. Det finns en tendens till ökad medvetenhet bland vuxna samt inom läkarkåren om att barn och ungdomar drabbas av depressioner. Det finns fortfarande ett stort mörkertal, då unga i första hand vänder sig till vänner och ett fåtal söker hjälp hos vuxna. Vännerna saknar kunskaper och verktyg för att hjälpa sin kamrat.
Lärare är en yrkesgrupp som också behöver information om ämnet. Två preventiva program utarbetades vid NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) dels en film ”Kärlekens är den bästa kiken” samt utbildningspaketet
”Livskompetens” som riktas till elever på högstadiet och gymnasieskola.
Programmen lyfter fram livsfrågor och andra frågor som berör elevers psykiska hälsa samt självmord, självmordsförsök. Detta skulle leda till att elever, lärare och föräldrar görs medvetna om psykisk ohälsa och självmords signaler. Eleverna skall lära sig att söka hjälp och hjälpa kamrater innan det gått för långt, vilket är en del i undervisningen.
Identifikation med positiva förebilder, att hitta konstruktiva lösningar, att vårda relationer är viktiga faktorer i de förebyggande programmen. Man menar att före- byggande program mot självmord ökar ungdomarnas upplevelse av att kunna påverka sina liv. Får de kunskap om hur de skall tackla svåra psykosociala situationer samt sin sårbarhet ökar det benägenheten att söka adekvat hjälp hos vuxna i dess omgivning.
WHO och nationell/internationell expertis har samarbetat med NASP utarbetat det material som utgör stöd till skolpersonal och översatt detta till olika språk. Materialet används internationellt. Författaren tar även upp att i Sverige färdigställde barn – och ungdomspsykiatriska föreningen tillsammans med NASP riktlinjer gällande
diagnostiken, behandling samt hur man omhändertar självmordsbenägna ungdomar som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården. Materialet framarbetades mot bakgrund av analyser utförda vid NASP.
18 Orth-Gomer, K & Perski, A, (1999) Preventiv medicin i teori och praktik: s 54 - 56
Det visade sig att i Europa saknades riktlinjer som var enhetliga samt stödjer sig på adekvat vetenskap och beprövade metoder om hur man bemöter ungdomar efter ett självmordsförsök. Följden kan bli att ungdomar med depression, manodepressiva sjukdomar, schizofreni samt missbruk inte blir diagnostiserade och behandlade, trots att psykiatriska sjukdomar ofta framgångsrikt går att behandla. Istället finns två huvudlinjer som går hand i hand med varandra i det självmordsförebyggande arbetet. Det ena
bedriver man inom hälso- och sjukvården och det andra som ett befolkningsinriktat arbete. Perspektivet inriktas på stödjande miljöer för att stärka de färdigheter som kan verka skyddande för individen i svåra psykosociala situationer och verka för en
begränsning av tillgång till självmords medel samt kunskap om att förebygga självmord.
Kontentan av detta menar man är; att det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa kräver ett tvärsektoriellt samarbete där de beslutsfattande i samhället kan samverka, samt att man måste sprida kunskap om främjandet av psykisk hälsa med både
behandling, identifiering av psykiska sjukdomar och genom att motverka sårbarhet på ett tidigt stadium.19
2.1.6 Psykosociala stressorer hos unga
Peter Whärborg avhandlar barn och psykosociala stressorer i sin bok Stress och den nya ohälsan. Författaren menar att det tog tid innan stressforskningen upptäckte barnen och att man numer vet att inte barn bara drabbas av stress, utan att dessa barn senare i livet utvecklar andra sjukdomar där stressen från begynnelsen spelar stor roll. Kunskap om stress hos barn är låg då skälen rent etiskt inte innehar tyngd. Dessutom är det inte lätt att genomföra studier beträffande barn inom detta område.
Studier som bedrivits är av ”backspegel” d v s av retrospektiv karaktär och man har då funnit att vissa individer som drabbats på likartade sätt av stress inte utvecklat följd sjukdomar medan vissa utvecklat detta senare i livet. Dessa barn har man inte mött på s k naturlig väg utan på institutionell väg och då blir inte resultatet helt korrekt. I boken sammanfattas olika psykosociala stressorer man funnit beträffande barn, man menar att känslomässigt betydelsefulla separationer är den viktigaste, men även vantrivsel i skolan, krånglade relationer, svåra trauman (PTSD), tids- och beslutskonflikter, brist i trygghet och socialstabilitet är stressorer för barn. Vidare finns i barnens fysiska miljö
19 Theorell, T (2003) Psykosocial miljö och stress: s 155 – 158
olika stressorer såsom buller och stress, och dessa exponeras barn för tidigt i förskolor och skolor.
Sömnen spelar en stor roll beträffande stress och stressrelaterade sjukdomar hos barn då man ofta drabbas av sömnstörning, men man vet inte riktigt vilket som uppstår först, sömnstörningen eller stressen. Sömnen kan vara en risk – eller skyddsfaktor menar författaren. 20
2.1.7 Hälsofrämjande arenor
Hälsa är ju ett begrepp som har bred spännvidd, författarna Medin & Alexandersson tar i boken Hälsa och hälsofrämjande upp följande; sommaren 2000 konstaterade fyra ministrar i tidningen Dagens nyheter att människor är samhällets viktigaste resurs samt att:
”Hälsan är den enskilde individens viktigaste resurs. Motsatsen , ohälsa , leder till sämre livskvalitet , utslagning från arbetslivet , ekonomiskt oberoende och minskad kontroll över den egna livssituationen” (Hälsa och hälsofrämjande, 2000, s 13).
Världsorganisationen (WHO) talar om hälsa som en mänsklig rättighet samt vikten av att arbeta hälsofrämjande genom olika allianser på regional, nationell och internationell nivå. Detta kan man se som en nyorientering i synen på hälsa och på samhällets insatser för hälsa och som ett eventuellt paradigmskifte, då man går från förebyggande av sjuk- dom till stärkande av hälsa.21 En aspekt som lyfts fram mer de senaste årtiondena, är betydelsen av att skapa en stödjande miljö åt individen, detta för att individen själv skall kunna ta ansvar för de faktorer som är avgörande för den egna hälsan.22
WHO lanserade begreppet ”health promoting settings” efter mötet i Jakarta 1997.
Begreppet beskrivs av författarna som stödjande miljö, vilket innefattar en helhetssyn på människan. Andra faktorer, än endast det fysiska, innefattas som sociala faktorer. I dessa stödjande miljöer skall utrymme finnas för individen att ta ansvar samt försöka uppnå de mål hon har. På så sätt ges individen möjlighet att påverka sin egen hälsa via egna beslut, detta kallas även för hälsofrämjande arenor. WHO definition av detta lyder:
20 Währborg, P, (2002) Stress och den nya ohälsan: s 79 – 83
21 Medin, J. & Alexandersson K, (2000) Begreppen Hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie: s 14
22 Ibid: s 136
”the place or social context which people engage in daily activities in which environmental, organisational and personalfactors interact to affect health and well-being“(Hälsa- och hälsofrämjande, 2000, s 137)
Dessa arenor innefattar skolor, arbetsplatser, bostadsområden m fl. I en skola kan det t ex handla om en helhetssyn på eleven (hälsofrämjande skola) och anställda (hälso- främjande arbetsplats) samt att utgå från dem och deras verklighet. Det kan då handla om elevinflytande, bra skolluncher, att underlätta för och ges möjlighet till mer fysisk aktivitet, insatser för elever med särskilda behov e t c. 23
2.1.8 Skolans ansvar – för ungdomars hälsa
I SOU 2006:77 beskrivs att utvecklingen går mot ett differentierat och individualiserat samhälle. Vilket i sin tur leder till att det krävs mer kompetens och specialiserad sådan, jämfört med tidigare traditionellt samhälle. Utveckling av barns och ungas kompetens är förskolan och skolans huvuduppgift. Den ökade psykiska ohälsan bland unga tyder på att insatser för att utveckla dessa kompetenser inte motsvarar de ökade krav som finns i dagens individualiserade och informationstäta samhälle. Uppväxtfamiljens sociala förhållanden skall vara en av de främsta förklaringar till ohälsa. Skillnader i sociala förhållanden visar sig i kompetenser redan vid fyra års ålder och under skolåren tenderar skolan att understryka dessa skillnader. Detta hänger samman med att de som har lätt för att klara sig i skolan, får en bättre tilltro till sin egen förmåga vilket i sin tur främjar till fortsatt lärande. Skolan försöker att motverka dessa tendenser genom att erbjuda en hög kvalitet för alla elever, där av de i Sverige små sociala skillnaderna internationellt sätt. 24
”Den ökade psykiska ohälsan bland unga tyder på att förskolans och skolans insatser för att utveckla kompetenser inte fullt motsvarat de ökade krav som finns i dagens individualiserade och informationstäta samhälle” (SOU 2006:77, s. 266)
1990 utvidgades arbetsmiljölagens giltighet till att omfatta elever fr o m första skolåret och 1993 trädde Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse samt föreskrifter om internkontroll av arbetsmiljön i kraft. Denna ersattes av föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljö- arbete 2001 och enligt denna så ligger det i arbetsgivarens ansvar att utreda orsaker till ohälsa, olyckor, allvarliga tillbud samt årligen göra en skriftlig sammanfattning över de inträffade händelserna. Vidare skall en handlingsplan upprättas och arbetsgivaren
23 Medin, J. & Alexandersson K, (2000) Begreppen Hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie: s 137
24 SOU 2006:77, s 266
skall ge arbetstagaren den möjlighet som behövs för att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Kravet på skolan är att skapa en god arbetsmiljö för alla elever. Detta innefattar både fysiska och psykosocial miljö. Skolan främja för lärande såväl som utveckling, detta kräver ett helhetstänkande, samverkan beträffande omsorg runt eleven och ansvar av berörd personal. Den lärande miljön samt sambandet med elevernas välmående inne- fattar trygghet, trivsel, upplevelse av sammanhang och helhet för eleven. Det innefattar även delaktighet, inflytande, att bli sedd och få en bra återkoppling på det man gör.
Dessa faktorer påverkar elevers hälsa i stor utsträckning. Skolor som lyckas skapa bra läromiljöer främjar även till barn och ungdomars hälsa.25
”Lärande och hälsa påverkas i stort av samma faktorer. Skolforskning visar att de faktorer som påverkar skolframgång och främjar hälsa är relationer, arbetssätt , förväntningar och tydliga mål liksom den fysiska miljön och lokalernas utformning. (Elevers ohälsa - hur mäter vi den? 2002, s. 6)
2.1.9 Socioekonomiska förhållanden
Theorell tar i boken Psykosocial miljö och stress upp ämnet socioekonomiska förhållanden, (SES). Författaren menar att det föreligger grund för att individens socioekonomiska status innehar stor betydelse beträffande utveckling i varierade avseenden. För barn innebär SES förhållanden gällande deras familj, t ex föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå, yrkesgrupp. Skall SES belysas, är frågor till barnen själva inget bra alternativ enligt författaren, i alla fall om barnen är i yngre tonåren. Barn tenderar till att förvanska verkligheten gällande mammas och pappas inkomst, arbetssituation e t c. 26
Man menar vidare att SES inverkar på barns intelligenskvot (IK). IQ som beräknas på medelvärde 100 då värden över anger hög IQ, värden under låg IQ. Intelligensnivån barn uppnår är betingade av ärftlighet men även barnets uppväxt miljö har betydelse. 27 Detta då man funnit att tonåringar till högutbildade föräldrar kunnat dra nytta av den kognitiva stimulans som är effekten. Man fann att i gruppen tonåringar med
lågutbildade föräldrar så gav inte föräldrarnas utbildningsnivå samma stimulerande miljö.28
25 Skolverket (2002), Elevers ohälsa – hur mäter vi den?: s 6
26 Theorell, T (2003) Psykosocial miljö och stress: s 176
27 Ibid: s 176
28 Ibid: s 176
Man fann även att tröskeln för tillräcklig stimulans inte var uppnådd hos de lågutbildade föräldrarnas barn Modell som används i studie som belyser arv och miljö är ”Gene – environment (G – E)- modellen”. Modellen betyder att vårt genetiska arv påverkar hur uppväxt miljön formas. Författaren menar att låg utbildningsnivå hos föräldrar kan som delkomponent i familjens SES vara förknippad med sämre skolmiljöer för barnen och innebära betydande minskning i möjlighet till kompensatorisk stimulans genom bra pedagogisk miljö. 29
Folkhälsorapport 2005 tar upp skillnader i hälsa (livslängd, sjuklighet m m) beträffande sociala skillnader (fig.3:14) och uppskattar att både kvinnor och män som är låg-
utbildade innehar högre självskattad dålig hälsa jämfört med mellan, hög utbildnings- nivå. Man menar att utbildning kan användas som mått på sambandet mellan dödlighet och samhällets socioekonomiska skiktning. Som indikatorer för användning beträffande klassificering och mätning av sociala skillnader är utbildning, boende och, inkomst. 30
Vidare tar man upp utveckling av psykiska besvär i olika socioekonomiska
befolkningsgrupper, (fig.5:41) anger att kvinnor ej facklärda ligger högre procentuellt beträffande psykiska problem än facklärda arbetare, tjänstemän lägre, mellan, högre.
Andelen män med ej facklärda arbetare med psykiska problem ligger även dom högre än övriga facklärda samt lägre, mellan, högre tjänstemän. 31
SOU 2006:77 redovisar att det finns flertalet internationella studier vilka påvisar samband mellan ekonomiska svårigheter bland unga och förekomst av psykiska problem. Studier av barn och unga i Sverige tyder dock på att sambanden mellan ekonomi och hälsa är oklara. I en systematisk översikt gjord på internationell nivå förefaller inte heller ekonomiska faktorer ha haft någon väsentlig betydelse för den försämrade psykiska hälsan. Det finns dock en svensk studie av barn som tyder på att barn i familjer med dålig ekonomi har mer stressrelaterade symptom (Ekonomi och barns välfärd, Östberg & Fritzell). Uppgifterna om ekonomi i denna studie grundar sig dock inte på inkomstuppgifter utan i stället på att föräldrarna angivit att de har bristande kontantmarginaler. Denna brist kan både förklaras av att familjen har små ekonomiska
29 Theorell, T (2003) Psykosocial miljö och stress: s 178
30 Folkhälsorapport, 2005: s 63
31 Ibid: s 148
resurser samt familjens sätt att hantera befintliga resurser. Vilken tolkning som är den rätta klargör inte studien.32
2.1.10 FoU-rapport 2006:7
FoU-rapporten ”Hur mår Stockholms ungdomar?” av Anders Ekstrand bygger på en enkätundersökning gjord på 9 915 ungdomar i Stockholm. Ungdomarna i gjord studie gick år 9 på grundskolan och år 2 på gymnasiet. Syftet var att undersöka förekomsten av psykisk ohälsa samt hur detta är relaterat till normbrott och vilka samband som finns med risk- och skyddsfaktorer. Med psykisk ohälsa avses i studien psykosomatiska besvär, emotionella problem samt självförtroendeproblem. Studiens resultat visar att psykisk ohälsa är mer vanligt förekommande hos flickor än hos pojkar samt vanligare hos eleverna på gymnasiet än hos eleverna i grundskolan. Det mest förekommande problemet hos eleverna var svårigheter med att somna och det minst förekommande var att vara rädd utan att veta varför. I samband med riskfaktorer visade det sig att dessa starkt påverkade upplevelsen av psykisk ohälsa medan däremot sambanden mellan psykisk ohälsa och normbrott var svaga. 33
3. Syfte
Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga elevers psykiska hälsa vid omvårdnadsprogrammet på Västermalms skola i Sundsvalls kommun.
3.1 Frågeställningar
Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar:
• Hur beskriver eleverna sin bakgrund och livssituation?
• Hur förhåller det sig med elevernas sociala stöd i tillvaron?
• Hur förhåller det sig med den psykiska hälsan bland eleverna?
• Vilken framtidstro finns bland de unga eleverna?
• Hur förhåller det sig med elevernas känsla av sammanhang?
• Kan socioekonomiska orsaker påverka psykisk hälsa?
32 SOU 2006:77: s 179
33 FoU-rapport 2006:7, Ekstrand A, Hur mår Stockholms ungdomar?
- en studie av risk- och skyddsfaktorers betydelse för psykisk ohälsa: s 4
4. Känsla av sammanhang - KASAM
Under detta avsnitt kommer vi att redovisa Antonovskys teori gällande känsla av sammanhang (KASAM) samt vilka teoretiska perspektiv författaren utgår ifrån.
4.1 Patogent och salutogent perspektiv
Det patogena perspektivet är grundläggande inom medicinen och handlar om vad som kan orsaka sjukdom (pato = sjukdom, genes = ursprung). De kan vara av fysisk eller psykisk karaktär eller utgöras av riskfaktorer vilka kan vara mikrobiologiska, psyko- sociala, kemiska eller liknande. Kombinerade eller var för sig bidrar de till att sjukdom uppstår. Det patogena perspektivet söker det som orsakar eller bidrar till sjukdom.34
Det salutogena perspektivet handlar om faktorer som leder till hälsa (saluto) och har ett synsätt som grundar sig i faktorer som främjar hälsan d v s friskfaktorer. Det handlar ofta om att det är kombinationen av olika friskfaktorer som påverkar. Man fokuserar på vad som leder till att man inte blir sjuk. Det salutogenetiska perspektivet har individen och dess historia som inriktning.35
4.1 Känsla av sammanhang
KASAM – Känsla av sammanhang är en teori som utvecklats av sociologen Aaron Antonovsky. KASAM grundar sig på ett salutogenetiskt synsätt, vilket fokuserar på hälsa i motsats till det patogenetiska synsättet som söker finna förklaringen till ohälsa.
Teorin består av tre aspekter som bildar KASAM; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet enligt följande:
Begriplighet
Är den komponent som kallas den kognitiva komponenten som handlar om upplevelsen av omvärlden samt hur den upplevs som förnuftsmässigt begriplig, d v s yttre/inre stimuli är förståeliga. Hög känsla av begriplighet innebär att man förväntar sig att det som framtiden bär med sig är förutsägbart. Skulle något komma som en överraskning så har en individ med en hög känsla av begriplighet förmågan att strukturera och förklara det inträffade.36
34 Antonovsky, A (1991), Hälsans mysterium: s 31
35 Ibid: s 31
36 Ibid: s 44
Hanterbarhet
Är den komponent som handlar om upplevelsen av egna resurser för att möta och
hantera de stimuli som finns i omgivningen. Med hög hanterbarhet så kommer individen inte att känna sig som ett offer eller en olycksfågel. Alla människor upplever under sin livstid ett antal motgångar och misslyckanden, men med hjälp av en hög känsla av hanterbarhet kan man klara av dessa och ta nya tag.37
Meningsfullhet
Är en motivationskomponent som handlar om energi i de problem som uppstår i livet.
Meningsfullhet påverkas av i vilken grad en individ känner att livets olika områden är meningsfulla och värda investering i form av känslor och engagemang, att motgångar och krav kan ses som utmaningar. Denna komponent skapar motivation hos individen.
Är känslan av meningsfullhet låg så är också motivationen hos individen låg och vice versa.38
Styrkan hos dessa komponenter tillsammans utgör en stark KASAM 39, men är enligt Antonovsky inte den enda variabeln.40 Antonovsky menade vidare en salutogen ansats skall kombineras med en pantogen.41 Enligt Antonovsky är KASAM inte synonymt med hälsa utan något som bidrar och främjar upprätthållande av hälsa.42 KASAM utgör en människas sjätte sinne för överlevnad och mobiliserar hälsofrämjande egenskaper.
Antonovsky menar att kaos, påfrestningar och stress är naturliga tillstånd som är alltid mer eller mindre närvarande. Antonovskys salutogena ansats bygger mycket på begreppet ”individens generella motståndskrafter” (förkortas GMR). GMR är alla faktorer om underlättar för individen att uppfatta sin omgivning som begriplig, hanterbar och strukturerad - d v s fysiska, psykosociala samt materiella faktorer som främjar KASAM.43
Det centrala problemet som ungdomar ställs inför är att ”de skall bli något”, att utveckla en personlighet i en social verklighet som skall förstå dem. Skaffa sig en livgivande
37Antonovsky, A (1991), Hälsans mysterium: s 31
38 Ibid: s 45
39 Ibid: s 50
40 Ibid: s 52
41 Ibid: s 40
42 Ibid: s 205
43 Ibid: s 17
verklighetskänsla ur en medvetenhet om att ens individuella strategi är att bemästra tillvaron, samt att värdesätta denna. Dessa återfinns i komponenterna ur KASAM och gäller för såväl flickor samt pojkar i alla kulturer.44
5. Metod
Vår studie har ett deskriptivt syfte, d v s vi vill analysera och beskriva den psykiska hälsan hos en grupp gymnasieelever och vilka faktorer som främjar psykisk
hälsa/ohälsa, ett ämne där det finns en mängd kunskap.
Studien har en deduktiv ansats. Den deduktiva ansatsen menar att man utifrån allmänna principer drar slutsatser om enskilda företeelser.45 Genom denna studie vill vi beskriva hur det förhåller sig med den psykiska hälsan hos en grupp gymnasieelever samt vilka faktorer som bidrar till psykisk hälsa/ohälsa.
Utifrån syftet väljs ett kvantitativt angreppssätt för att erhålla djupare förståelse och kunskap om den ökade psykiska ohälsans effekter. Forskning inom den kvantitativa ansatsen strävar efter att förklara fenomen och skeenden utifrån mätbara relationer, samband och objektiva fakta. Kvantitativ metod bygger på ett litet antal variabler med ett stort antal individer.
5.1 Litteratursökning
För att finna lämplig litteratur har sökning bl a gjorts via Mittuniversitetets databas MIMA, Artikelsök, NE m fl. Via internet har vi använt sökmotorn google.se samt Socialstyrelsens- Skolverkets- och Folkhälsoinstitutets hemsidor
(www.socialstyrelsen.se, www.skolverket.se samt www.fhi.se)
Sökord som använts är; psykisk ohälsa, ungdomar, känsla av sammanhang, krav, framtid. Förutom ovanstående har vi sökt bland tidigare använd litteratur inom programmet.
5.2 Urval
Studiens syfte är att analysera och beskriva unga elevers psykiska hälsa. Tillsammans
44 Antonovsky, A (1991), Hälsans mysterium: s 31
45 Olsson, H, & Sörensen, S (2001) Forskningsprocessen, Kvalitativa och kvantitativa perspektiv: s 35
med ansvarig chef och rektor bestämdes att urvalet skulle vara samtliga klasser inom omvårdnadsprogrammet vid Västermalms skola.
Studiepopulationen består av de 74 gymnasieelever som närvarade vid vårt besök på skolan. Omvårdnadsprogrammet består av en 1:a klass, två 2.or samt två 3:or, (OP 1, OP 2 samt OP 3)
5.3 Enkäten
Då enkätundersökningar blivit mycket vanliga måste man analysera vilka frågor som skall ingå i undersökningen och varför. Om motsvarande områden studerats tidigare bör man undersöka om det redan finns validerade enkätunderlag. Skall man mäta livs- kvalitet finns redan ett antal utarbetade och validerade instrument. Att använda det som redan validerats är bättre istället för att försöka skapa ett eget oprövat instrument.46
När en enkät skall utformas är det betydande att veta vilken information man vill erhålla genom enkätundersökningen. Enkäten bör begränsas så att informationen är relevant med syftet. Enkäter med för många frågor leder till att respondenterna svarar i lägre grad.47
Enkäten för denna studie är uppdelad i tre delar; bakgrund, upplevelse och känsla av sammanhang (se bilaga 2).
Bakgrund
Bakgrundsfrågorna utgörs av 21 frågor som innefattar kön, familjebild, matvanor, fritid e t c. Med hänvisning till boken Praktisk statistik, har frågorna utformats så att de är enkla att besvara vilket leder till ett mindre bortfall. Frågorna behandlar en sak i sänder - detta för att undvika fel såsom svarande frågor, ledande frågor, prestigeladdade frågor vilka kan leda till systematiska fel. 48
Upplevelse
12 av frågorna som rör upplevelse är hämtade från studien ”Hur mår Stockholms
46 Olsson, H, & Sörensen, S (2001) Forskningsprocessen, Kvalitativa och kvantitativa perspektiv: s 90
47 Körner, S. & Wahlgren, L. (2002) Praktisk statistik: s 21
48 Ibid: s 23
ungdomar” av Anders Ekstrand 49 (se bilaga 3).Resterande sex frågor handlar om krav, kontroll samt framtid.Det föreligger något mycket fundamentalt i för människan att kunna utöva kontroll över den egna situationen.50Att kunna utöva kontroll över sitt liv innebär enligt Theorell att:
”man kan ta kommando över de flesta av sina vardagssituationer och då även över de flesta lite oväntade situationer man ställs inför”.
(Psykosocial miljö och stress, 2003, s. 16)
Utövande av kontroll samt stress hänger samman med att stressreaktionen mobiliseras vid risken att kunna förlora kontrollen över den egna situationen. Aspekten Krav – och kontrollmodellen handlar om relationen mellan yttre psykiska krav och möjlighet till beslutsutrymme samt stödet i miljön. Innehar individen höga krav samt litet besluts utrymme infaller den ”spända” situationen. Forskningen visar på en för individen ökad risk för sjukdom vid denna specifika situation. Vid låga krav och mycket litet besluts- utrymme infaller den ”passiva” situationen d v s individen blir passiv i sin roll.51
Känsla av sammanhang
Enkätformuläret för att mäta KASAM är framtaget av sociologen Aaron Antonovsky.
Han konstruerade ett test som mäter KASAM, detta test innefattar 29 frågor. Med utgångspunkt från detta test utformade Antonovsky en kortversion bestående av 13 frågor. Dessa test har visat sig ha hög reliabilitet och validitet.52 I vår studie har vi använt oss av Antonovskys kortversion.
Pilotundersökning
Körner och Wahlgren framhåller i boken Praktisk statistik vikten av att genomföra en pilotundersökning. I och med att man genomför en pilotundersökning upptäcks brister i mätningen och man ser till att enkäten mäter det som avsetts, vilket i sin tur inverkar på reliabilitet och validitet för studien.53 Efter utformning av enkäten testades en ”pilot- enkät” på sex unga kvinnor. Dessa unga kvinnor ansåg att enkätens frågor var begripliga och vi beslöt att använda denna i vår studie.
49 FoU-rapport 2006:7, Ekstrand A, Hur mår Stockholms ungdomar?
- en studie av risk- och skyddsfaktorers betydelse för psykisk ohälsa: s 39
50 Theorell, T (2003) Psykosocial miljö och stress: s 16
51 Ibid: s 17
52 Antonovsky, A (1991), Hälsans mysterium: s 246
53 Körner, S. & Wahlgren, L. (2002) Praktisk statistik: s 23
5.4 Datainsamling
Vi valde följaktligen enkäter för vår studie. Dessa enkäter delades ut, vid ett av rektorn valt tillfälle, på skolan. Vi presenterade oss själva och syftet med den undersökning som skulle genomföras. Eleverna som närvarade fick vid detta tillfälle även information om att materialet i undersökningen endast kommer att användas för det ändamål som avses.
Vid detta tillfälle fick eleverna ett informationsbrev där skriftlig försäkran om
anonymitet och sekretess gavs, samt syftet med undersökningen (se bilaga 1). Valet att möta eleverna personligen grundar sig på tidigare gjord utvärdering gällande
systematiskt arbetsmiljöarbete inom Sundsvalls kommun. Vid denna undersökning träffade vi respondenterna, berättade om oss själva samt studiens syfte. Dessa informanter tyckte att det var positivt att ”se människan” bakom enkäten, och
svarsfrekvensen var mycket hög. Människor i allmänhet börjar bli ”lite enkät trötta” då vi istället träffade respondenterna, kan det ha lett till den positiva svarsfrekvensen.
Efter datainsamlingen registrerades och bearbetades enkäterna i statistikprogrammet SPSS 14.0, detta för att kunna bibehålla konfidentialiteten.
5.5 Bortfall
Omvårdnadsprogrammet vid Västermalms skola består av totalt 97 elever. Närvarande vid datainsamlingarna var 74 elever. Totalt externt bortfall är således 30 % av de studerande vid omvårdnadsprogrammet.
5.6 Bearbetning och analys
Vid bearbetning av enkäten har SPSS 14.0 använts. Enkätens frågor och svar lades upp som databas, där svaren således blir variabelvärden. Datakontroll av det insamlade materialet utfördes dels genom frekvenstabeller samt enkla stapeldiagram av vardera variabel. I boken Forskningsprocessen, Kvalitativa och kvantitativa perspektiv beskriver Olsson och Sörensen följande:
”Efter att rådata överförts till ett dataprogram måste en noggrann kontroll och rättning av data göras”
(Forskningsprocessen, Kvalitativa och kvantitativa perspektiv, s 118)
”Fel i samband med registreringen förekommer ofta. En god regel är att inte göra någon bearbetning förrän materialet kontrollerats”.
(Forskningsprocessen, Kvalitativa och kvantitativa perspektiv, s 118)
En förhandsgranskning är av stor vikt för att inte erhålla ett vilseledande resultat på utförd studie.
Efter utförda kontroller bearbetades varje variabel för sig. Analys av enkätsvar, tabeller och figurer redovisas under kapitel 6, Resultat.
5.7 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
Validitet åsyftar mätinstrumentets förmåga att mäta det som skall mätas.54 Mät- instrumentet i denna studie är följaktligen enkäten, vilken uppdelats i bakgrund, upplevelse och känsla av sammanhang. Validiteten visar om enkäten mätt det vi haft som avsikt att mäta, om våra respondenter förstått enkätens frågor och kunnat besvara det som åsyftats med frågorna. Enligt boken Praktisk statistik är validitet en frånvaro av mätfel i en undersökning.55
Reliabilitet avser frågan om resultaten från en studie blir densamma varje gång vi mäter med samma mätinstrument.56 Reliabilitet avser tillförlitlighet och påvisar att man utfört studien på ett korrekt sätt. Reliabilitet är intressant i kvantitativa studier eftersom forskaren är intresserade av om det mätta är stabilt eller inte.57
Generaliserbarhet är vanligt inom kvantitativ forskning där man som forskare är intresserade av se i vilken utsträckning resultaten kan generaliseras till andra grupper och situationer än den som varit aktuell i den specifika studien 58, d v s enkäten (mät- instrumentet) återanvänds med annan likartad undersökningsgrupp.
Eftersom vi i vår uppsats hade för avsikt att använda redan provade mätinstrument påverkar det validiteten för studien påtagligt. Pilotstudien genomfördes för att e v kunna öka studiens validitet samt för att kunna fastställa om enkäten som vi tänkte använda - mätte - det vi avsåg att mäta.
Vår studie skedde vid tre olika tillfällen, två utfördes samma vecka (en 1:a, en 2:a samt
54 Olsson, H, & Sörensen, S (2001) Forskningsprocessen, Kvalitativa och kvantitativa perspektiv: s 74
55 Körner, S. & Wahlgren, L. (2002) Praktisk statistik: s 22
56 Olsson, H, & Sörensen, S (2001) Forskningsprocessen, Kvalitativa och kvantitativa perspektiv: s 73
57 Bryman, A (2002), Samhällsvetenskapliga metoder: s 43
58 Ibid: s 93
