Den här studien omfattar en mångkulturell skola i södra Sverige. Resultatet av studien kan därför enbart kopplas till hur de arbetar med skönlitteratur på den här skolan. Resultat kan inte tillämpas på någon annan skola, några andra lärare eller en annan grupp av elever.
Slutsatsen av den här studien är att skönlitteratur gynnar språkutvecklingen vilket stämmer överens med de hypoteser som vi utgick från när vi valde att studera detta ämne. Utifrån våra tidigare erfarenheter ansåg vi att arbete med skönlitteratur påverkar språkutvecklingen på ett positivt sätt. Dock har vi fått fram att det inte är så enkelt. Man kan inte generellt säga att skönlitteratur påverkar språkutvecklingen. Det finns sätt att arbeta med skönlitteratur som är positivt, men det finns också arbetsätt som kan vara negativt för elevernas språkutveckling. Exempelvis har vi blivit medvetna om hur viktigt valet av bok är. Om en elev får en bok i handen som han eller hon inte alls förstår kontexten av kan det istället stjälpa språkutvecklingen. De nya ord som eleven lärt sig utifrån boken kan han eller hon inte applicera på rätt sätt, i andra sammanhang, om de inte förstår innehållet. Resultatet blir då att eleven lär sig ord som han eller hon inte kan använda sig av.
De positiva effekterna av arbete med skönlitteratur är dock många. Vår studie med stöd i forskning har visat att de elever som läser mycket har ett bredare ordförråd än de som inte gör det. Elever som bär med sig en läskultur från hemmet har en naturlig ingång till läsning. Vi vill lyfta upp en pojkes historia. Sasha kom till Sverige för 7 månader sedan och har redan skaffat sig ett brett ordförråd på svenska. En av våra teorier kring detta är att han har ett stort läsintresse. Han berättar själv att han bland annat lärde sig många nya ord av boken ”Tintin och den svarta ön”. En annan bidragande faktor till Sashas språkutveckling är att han får mycket stöd hemifrån. De har ofta gäster på besök som han uttrycker det. Gästerna har bott i Sverige länge och de ger honom den hjälp han behöver för att förstå svåra ord i böckerna som han läser. Det här exemplet kan vi koppla till vår teori om att läsning av skönlitteratur har en positiv användning på språkutvecklingen, vilket både lärarna och han själv har omnämnt.
Under våra observationer har vi sett att läsning är en positiv stund för de flesta elever. För en kort stund får de komma in i en annan värld och uppleva ett äventyr. Eleverna uttrycker själva att de tycker om att leva sig in i böckernas magiska värld. Äventyrsböcker är något som vi uppmärksammat att både pojkar och flickor tycker om att läsa. Ett resultat vi har sett är att de elever som inte tagit god tid på sig i valet av bok på biblioteket har svårare att komma in i
33
boken än de som valt med omsorg. En lärare berättar att många elever bara läser 10 sidor sen vill de byta bok, vilket kan bli ett störningsmoment i klassrummet.
Högläsning och dess betydelse för språkinlärningen är något som både lärare och elever har berättat mycket om under intervjuerna. Vi anser att högläsning har en betydelsefull roll för språkinlärningen eftersom eleverna då får höra det svenska språket talas. Högläsning är ett stimulerande sätt att locka eleverna att själva läsa skönlitteratur. Vi håller med Lundberg (2010) om att högläsning ger ett tillfälle för eleverna att höra och möta nya ord i dess rätta miljö. De diskussioner som uppkommer i samband med högläsning anser vi är betydelsefullt för språkutvecklingen. I diskussionerna får eleverna också möjlighet att använda de nya ord som de har fått med sig under högläsningen.
Något vi inte tog med i beräkningarna när vi började vår studie var de sociala mediernas inverkan på elevernas språkutveckling. Vid ett flertal tillfällen har eleverna själva tagit upp exempelvis facebook och bloggar som något positivt för språkinlärning. Vi fann dock att elever och lärare hade olika åsikter om det språkbruk som de stötte på på internet. Vår syn på sociala medier kopplat till språkutvecklingen är positiv. Eftersom eleverna anser att det är ett bra sätt att lära sig det svenska språket på, menar vi att sociala medier och dess betydelse bör tas in i undervisningen.
Ytterligare en sak som vi märkte under studiens gång var att observationerna inte gav så mycket som vi trodde. Trots detta valde vi att behålla observationer som en metod eftersom vi gjorde en del viktiga iakttagelser, så som effekten av högläsning i klassrummet.
Ett annat resultat som vi har fått fram under den här studien är modersmålslärarens inverkan på elevernas språkutveckling. Kortfattat kan vi säga att modersmålslärarna och lärarna är överrens om att elever som har tillgång till modersmålsundervisning också har lättare att ta till sig det svenska språket, vilket även eleverna själva instämmer i. Slutsatsen av vår forskning är att skönlitteraturen gynnar språkutvecklingen.
Efter att ha genomfört den här studien har vi kommit fram till några punkter som vi hade kunnat göra annorlunda. Det hade varit intressant att göra en jämförelse med en annan skola alternativt jämfört arbetet med skönlitteratur på låg-och mellanstadiet. Vårt resultat hade kunnat se annorlunda ut om vi intervjuade 3 lärare till. Något som märkte av var att vårt val av att endast göra en observation inte räckte till. Under studiens gång valde vi att lägga in ett antal fler observationer eftersom vi ville ha en större inblick i det dagliga arbetet med skönlitteratur. Vi har också diskuterat om resultatet hade sett annorlunda ut om vi hade intervjuar eleverna i grupp. Det hade varit intressant att undersöka hur en mångkulturell skola arbetar med skönlitteratur jämfört med en icke mångkulturell skola.
34
7.1. Skolans verksamhet och vår yrkesroll
När vi började med vår studie trodde vi att skönlitteratur hade en större roll i skolan än vad det visade sig att den hade. Vi skulle vilja se mer öppna diskussioner kring litteraturen och inte bara färdigt tryckta recensioner. Vi saknade ett fördjupat arbete med skönlitteraturen. Med detta menar vi att lärarna borde vara mer engagerade i vad barnen läser och fördjupa sig i arbetet med de böcker barnen läser. Det intryck vi fick var att skönlitteraturläsningen ibland kändes påtvingad.
Det vi saknade var ett engagemang från lärarnas sida. I vår framtida roll som lärare kommer vi att ta med oss vår forskning. Boksamtal och diskussioner kring skönlitteraturen är något vi kommer att praktisera. Något vi kommer ta med oss av en lärares sätt att arbeta är att ta in skönlitteraturen i andra ämnen än bara svenskan. Vi har sett att samarbetet med biblioteket är något som har betytt mycket för våra informanter. Ett sådant samarbete kommer vi också att sträva efter.
7.2. Fortsatt forskning
Det vi har uppmärksammat under studiens gång är att forskning kring skönlitteratur och andraspråk är otillräckligt. Den forskning som finns att tillgå anser vi borde förnyas. Något som vi tycker skulle vara intressant för den fortsatta forskningen är att göra en kvantitativ studie om hur skönlitteratur påverkar andraspråkselevernas språkutveckling. Vad är det rent konkret som gör att språkutvecklingen utvecklas.
Vidare skulle vi vilja se en undersökning kring alternativa sätt att använda skönlitteraturen på och inte bara de klassiska som högläsning och tyst läsning. Vi skulle vilja ta del av mer forskning om hur skönlitteratur påverkar andraspråkselevernas språkutveckling. Något vi har uppmärksammat är bristen på böcker som är anpassade för elever som är i början av sin utveckling i det svenska språket. Lärarna har uttryckt att de böcker som finns att tillgå är antingen på en lättare barnnivå eller för svår språklig nivå. Det saknas något mitt i mellan. Ytterligare ett ämne att forska på är hur exempelvis bloggar och facebook påverkar språkutvecklingen. Det vara intressant med en fördjupande studie om förkortningar och slang har en negativ användning på språkutvecklingen eftersom lärarna hade delade meningar kring detta. Slutligen något som skulle vara intressant att forska vidare kring är om det finns ett
35
samband mellan skönlitteraturens nya genomslag och det ökade antalet andraspråkselever i svenska skolor under 1970-talet.
36