Möte med skönlitteratur

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Barn, unga och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Möte med skönlitteratur

En kvalitativ studie av skönlitteraturens användning

i språkutveckling, ur ett andraspråksperspektiv

Interaction with fiction

Second-language pupils’ linguistic development through interaction with fiction

Emelie Albin

Allisa Sylejmani

Lärarexamen 210hp

Barndoms och ungdomsvetenskap Examinator: Camilla Löf 2013-10-30 Handledare: Gitte Malm

1

2

1. Sammanfattning

Syftet med den här studien har varit att undersöka om, och på vilket sätt skönlitteratur används språkutvecklande för andraspråkselever. Vår utgångspunkt har varit att de elever som läser skönlitteratur skulle ha en bättre språkutveckling än de som inte gjorde det. Studien har genomförts på en mångkulturell skola i södra Sverige. Vår primära uppgift har varit att kartlägga hur lärare arbetar med skönlitteratur på just denna mångkulturella skola i södra Sverige. En stor del i arbetet har också varit att intervjua eleverna om hur de tycker att skönlitteratur har påverkat deras språkutveckling. Utöver intervjuerna har vi genomfört ett antal observationer i våra informanters klasser, vilket också är en metodik inom kvalitativ metod.

Vi har använt oss av en kvalitativ metod eftersom vi ansåg att semistrukturerade intervjuer passade vårt ändamål. En kvantitativ metod var inte aktuell eftersom vi inte kunde ha uppnått önskat resultat med enkäter. Vår problemställning är, hur används skönlitteratur i språkinlärningen för andraspråkselever. Tidigare forskning visar att det var först på 1970-talet som svenska som andraspråk kom in i den svenska skolan. Under samma tidsperiod fick skönlitteraturen ett nytt genomslag i skolorna. Resultatet av vår studie har visat att skönlitteratur har en positiv inverkan på andraspråkselevers språkutveckling. Vi har uppmärksammat att de elever som läste mycket har ett bredare ordförråd än de som inte gjorde det.

Nyckelord:

Andraspråkselever, modersmål, skola, skönlitteratur, skönlitteratur i undervisningen och språkutveckling.

3

1.1. Abstract

The focus of this study has been to study if reading fiction in a second language affects the linguistic development of that language and if so, in what way. Our starting point is that students who read fiction will develop their second language to a greater extent. The study has been conducted at a multi-cultural school in the south of Sweden. Our primary objective has been to evaluate how teachers usefiction in this particular school. Interviewing students about their opinions on how reading fiction may affect their linguistic development has played a big part in the study.

We have used a qualitative method because we considered semi-structured interviews would fit our objective. We have also made observations which are also used in qualitative methods. Our main question is how reading fiction affects the linguistic development for pupils learning a second language. Earlier research shows that it was not until the 1970's that Swedish, as a second language, was added to the Swedish curriculum. During this time period you could also see an increased interest for fiction in the schools. The results of our study show that reading fiction has a positive effect on the linguistic development of pupils who learn a second language. We noticed a broader vocabulary of those pupils who read a lot of fiction.

Key phrases:

Fiction, fiction in teaching and linguistic development, mother tongue, school, second language, pupils.

5

Innehåll

1. Sammanfattning... 2

1.1. Abstract ... 3

2. Inledning ... 6

3. Syfte och frågeställningar ... 8

3.1. Syfte ... 8

3.2. Frågeställningar ... 8

4. Bakgrund och tidigare forskning ... 9

4.1. Historisk bakgrund ... 9

4.2. Styrdokument ... 10

4.3. Litteraturläsning ... 10

4.4. Lärarens roll ... 12

4.5. Modersmål och modersmålslärare ... 13

4.6. Centrala begrepp ... 14

5. Metod och genomförande ... 16

5.1. Metodval ... 16

5.2. Genomförande ... 16

5.3. Urval ... 17

5.4. Forskningsetiska överväganden ... 18

6. Resultat och analys ... 20

6.1. Elevernas uppfattning om skönlitteratur och sin språkutveckling ... 20

6.2. Skönlitteraturens betydelse i undervisningen ... 22

6.3. Pedagogernas arbete med språkutveckling ... 26

6.4. Alternativa medel för språkutveckling ... 30

6.5. Sammanfattning ... 31

7. Diskussion ... 32

7.1. Skolans verksamhet och vår yrkesroll ... 34

7.2. Fortsatt forskning ... 34

8. Referenslista ... 36

Bilaga 1 ... 39

6

2. Inledning

Vårt språk är en av de viktigaste förutsättningarna vi har för att bli självständiga individer och inkluderade i samhället. Vårt examensarbete handlar om hur skönlitteratur används när elever som har svenska som andraspråk, d v s som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sitt svenska språk. Vi har valt att undersöka om skönlitteratur kan ha en positiv inverkan på språkutveckling, som vi menar att den har. Under vår verksamhetsförlagda tid har vi kunnat se att ett flertal elever söker sig till skönlitteratur, både när det kommer till att titta i böcker och till att läsa själv. Högläsning är något som vi har sett lockar elever. Detta är en bidragande faktor till att vi har valt att studera skönlitteraturens inverkan på elevernas språkutveckling. Vi har valt att utföra vår studie på en mångkulturell skola i södra Sverige där många elever har svenska som andraspråk.

En av flera spännande händelser som gjorde att vårt intresse för detta ämne väcktes var ett möte mellan en 9-årig pojke, som vi kan kalla Ali och boken ”Kamel Klockorna” av Janne Carlsson. Ali kunde knappt göra sig förstådd på svenska, men satt som uppslukad av boken. Boken handlar om en pojke i Afghanistan som bor i en liten bondby, när pojkens by bombas flyr han med sin familj. Boken innehåller ett fåtal bilder. ”Kamel Klockorna” tilltalade Ali, som hade varit med om en liknande händelse. Efter en tids läsande kom Ali och berättade vad boken handlade om. När han fick ett sammanhang och hade en förståelse för innehållet var det lättare för honom att läsa och förstå boken.

En skönlitterär bok med bilder går delvis att läsa utan att förstå språket som boken är skriven på. Att läsa om saker och situationer som du själv upplevt gör det lättare att förstå innehållet även om du inte har ett välutvecklat språk (Ladberg, 2003). Vi ville undersöka om eleverna själva upplever att bilderna är till hjälp när de läser böcker. I "Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011" kan vi läsa om skönlitteraturens betydelse för svenska som andraspråk. Där står bland annat att eleverna ska ta del av skönlitterära verk, läsa några betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och ta del av miljö och personbeskrivningar (Lgr 11).

Med den här studien hoppas vi kunna bidra till att skönlitteraturen som ”språklärare” kan uppmärksammas och användas inom skolan. Med skönlitteraturen som ”språklärare” menar vi all den kunskap som finns inom ramen av skönlitteratur och att den ska ses som en resurs. Vidare att pedagogerna själva ska upptäcka hur de arbetar med litteratur och vilka möjligheter

7

det finns. Vi vill också undersöka hur medvetna eleverna är om huruvida den skönlitteratur som förekommer i skolan hjälper deras språkutveckling eller inte. Vi vill få elevernas perspektiv på språkinlärning och vad de anser gynnar den. Av intresse är också att undersöka om skönlitteratur överhuvudtaget intresserar elever på mellanstadiet på den här skolan. Alla de ovan nämnda faktorerna har spelat in i valet av ämne och väckt ett stort intresse hos oss under utbildningens gång. Det har i sin tur lett fram till att vi vill fördjupa oss i skönlitteratur som hjälpmedel för andraspråkselever i undervisningen.

8

3. Syfte och frågeställningar

3.1. Syfte

Syftet med den här studien är att undersöka hur skönlitteratur används för att hjälpa elever som har svenska som andraspråk att lära sig det svenska språket. Studien avser även att undersöka om eleverna upplever att skönlitteraturen har hjälpt dem att utveckla sitt svenska språk. Av intresse är också att undersöka hur lärarna använder sig av skönlitteratur i sin undervisning.

3.2. Frågeställningar

 Hur upplever eleverna själva att deras språk har utvecklats genom användning av skönlitteratur?

 På vilket sätt ser lärarna och modersmålslärarna att skönlitteraturen främjar elevernas språkutveckling?

 Vilken skönlitteratur används i undervisningen och i vilket utbildningssyfte används den?

 Finns det andra former utöver skönlitteratur som pedagogerna och eleverna anser gynnar elevernas språkutveckling?

9

4. Bakgrund och tidigare forskning

Under följande rubriker har vi skrivit om tidigare forskning kring skönlitteratur och svenska som andraspråk. Här utgår vi från en historisk diskurs. Vidare har vi valt att tydliggöra begreppen litteraturläsning, lärarens roll för litteraturläsning, vad styrdokumenten säger om skönlitteratur för andraspråkselever samt modersmålets och modersmålslärarens betydelse för elevens språkutveckling.

4.1. Historisk bakgrund

Svenska som andraspråk började utforskas i Sverige under 1970-talet. Drivkraften var den ökade invandringen och behovet att få en kunskapsbas för undervisningen i svenska för nyanlända barn, menar Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (2004), professorer i tvåspråkighet. Fram till omkring 1960-talet fanns det inga erfarenheter och heller inget behov av undervisning i det vi idag kallar svenska som andraspråk. Språkundervisning för nyanlända saknades och en ny lärarutbildning för språklärare infördes. Lärarna ställdes inför en helt annorlunda språkundervisning, elevgrupperna består nu av flera olika kulturer, språkliga nivåer och bakgrunder (a.a).

Enligt tvåspråklighetsforskaren Veli Tuomela (1993) var det inte förrän 1968 som hemspråksundervisning erbjöds i skolorna. Då var det frivilligt för kommunerna att arrangera undervisningen. Modersmålsundervisningen blev en viktig del av skolan 1977. Barns rätt till hemspråksundervisning, studiehandledning på hemspråket och svenskundervisning reglerades också det året. Samtidigt blev kommunerna skyldiga att erbjuda elever modersmålsundervisning. Likaså hemspråkslärarens behörighet, kompetens och arbetsuppgifter menar forskaren vid institutionen för utbildningsvetenskap vid Stockholms universitet, Arja Paulin (1993). Även skönlitteraturens betydelse i undervisningen fick ett nytt genombrott under 1970 och 1980-talet, betonar litteraturforskaren Lena Kåreland (2013). Även barnlitteraturen kom på modet då. Upplevelseläsningen blev aktuell och infördes i skolan. Detta innebar att eleverna fick uppleva sitt eget läsande via skönlitteraturen. Populärlitteraturen för barn- och ungdomar blev mer accepterad än tidigare. Detta gjorde att nya perspektiv och synsätt på litteraturen infördes. Det blev obligatoriskt med kurser om barns och ungdomars språkutveckling och läsvanor på lärarutbildningarna. Kåreland skriver

10

att forskare länge har brottats med vilken litteratur som ska användas i undervisningen och hur lärarna ska få barn och unga att läsa samt vad de ska läsa (a.a).

4.2. Styrdokument

Idag kan vi läsa i kursplanen om svenska som andraspråk och om skönlitteraturens betydelse. Att skönlitteratur öppnar nya världar och förmedlar erfarenheter och upplevelser av spänning, humor, tragedi och glädje (Kåreland, 2013). I kursplanen för svenska som andraspråk står det följande:

 I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.

 I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

 Eleverna ska ges möjlighet till att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, uttal, ord och begrepp samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier.

 Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Litteraturen har en central roll i kursplanen i svenska samt i undervisningen i svenska som andraspråk. Att använda sig av skönlitteratur som läromedel i undervisningen har många fördelar (Skolverket 2011: 241-242).

4.3. Litteraturläsning

Litteraturläsning i svenska som andraspråk hjälper eleverna att formulera tankar och känslor. Utöver själva läsupplevelsen får eleverna hjälp med att förstå den svenska referensramen och jämföra den med sin egen, på modersmålsundervisningen. Andraspråkselever behöver stimuleras till fri läsning samtidigt som de tillsammans med läraren och kamraterna kan tolka texter och upptäcka olika dimensioner. Det sker då en utveckling i elevens tankeförmåga och språk (Att undervisa elever med svenska som andraspråk, 1999). För att vara en god läsare

11

måste man förstå skönlitteraturens betydelse anser Pirjo Lahdenperä (2010), professor i pedagogik.

Även professorn i litteraturvetenskap, Louise Rosenblatt (2002) menar att skönlitteraturens betydelse måste uppmärksammas mer. Eftersom litteraturen hjälper läsarna att utveckla sitt sätt att förstå världen ur ett annat perspektiv. Kåreland (2013) anser också att man genom litteraturen får kunskap om förhållanden till olika länder, det ger perspektiv på det vardagliga. Vidare hävdar Rosenblatt (2002) att läsning av litteratur har en inverkan på hur man som läsare kan sätta sig in i andra människors livssituationer. Enligt Carina Fast (2008), filosofie doktor i pedagogik, menar Rosenblatt att läsaren får använda sina tidigare erfarenheter och kunskaper i texter de läser. Läsaren är en aktiv individ som kan läsa på olika sätt anser Rosenblatt (2002). Hennes utgångspunkt är att läsaren ska gripas av texten, vara nyfiken och engagerad samtidigt som läsaren ska finna avkoppling i sin läsning. Texten ska vara lika central som läsaren enligt Rosenblatts litteraturpedagogik.

Detta kan vi koppla till McCommriks teorin om matchande repertoarer som bygger på att det finns 3 centrala komponenter för underlätta avkodningen i en text. Se bild 1. I McComricks teori är det innehållsrepetoraren, elevens allmänna och litterära repertoar och de valda texternas allmänna och litterära repertoar. Alla de här repertoarerna måste samspela för att det ska ske en matchning mellan boken och läsaren.

McCommriks matchande repertoarer.

(Bild 1)

En läsare går in i läsningen med olika erfarenheter och syfte, det är en förklaring till varför samma text kan uppfattas olika av olika läsare (a.a). Genom att läsa böcker kan eleverna bli inspirerad och komma med egna berättelser. Vidare skriver Karin Taube (2000), professor i pedagogik, att skolan måste visa eleven att läsning har ett personligt värde, på ett bra och

12

lustfyllt sätt eftersom läsning ofta kan uppfattas som ett påtvingat krav. Det sker mest för barn som har växt upp i en miljö där det har varit brist på böcker och vuxna läsmodeller (a.a).

4.4. Lärarens roll

Läraren spelar stor roll för litteraturläsningen. Läser eleverna en bok som de tycker om och är intresserade av leder det till att eleverna blir positivt påverkade av litteraturen menar f.d universitetslektorn, Bengt Brodow (2011). Vidare betonar Brodow att läraren måste känna sina elever väl och vara nyfiken på deras intressen. Läraren behöver också vara uppmärksam på elevernas läsvanor och mognad för att veta vilken högläsningsbok som är passande för klassen (a.a). Eva Ceru (1993), som forskat om svenska som andraspråk håller med Brodow.

Om man som lärare får sina elever att läsa böcker på svenska, har man initierat en utveckling som kan pågå hela livet. Det blir ett sätt för dem att utöka sitt ordförråd långt efter att undervisningen, och skolan överhuvudtaget har slutat. Inte bara ordförrådet, utan språket, kunskaperna, och människan utvecklas genom litteraturen (Ceru, 1993:101).

Vidare skriver Ceru, genom att läsa svenska böcker högt för klassen hjälper läraren sina elever att komma igång med läsandet och det svenska språket. När eleverna läser böcker lär de sig svenska ord samtidigt som deras kunskap växer, både i sitt förstaspråk och i sitt andraspråk.

Lärarens ansvar är inte att lära barnen att läsa utan att göra det möjligt för dem att lära sig läsa menar Frank Smith (2002), forskare inom språk, tänkande och inlärning. För att eleverna ska få en positiv effekt av läsning är det viktigt att läraren stöder deras läsutveckling hävdar Taube (2000). Det krävs att läraren har goda kunskaper om barns språkutveckling samtidigt som läraren ska vara engagerad och intresserad av den barnlitteratur som finns att tillgå. Det är lärarens uppdrag att träna elever att hitta vägar in i texterna de läser, anser Monica Reichenberg (2008), professor i literacy. Genom att lärarna uppmärksammar elevernas språkliga erfarenheter och kulturella värderingar hemifrån, ser läraren vad barnen har med sig i sitt läsande och skrivande (Lyckas med läsning: läs- och skrivinlärning i Nya Zeeland, 2001). Ett annat ansvar lärarna i skolan har, är att alla barn ska få möta, läsa, skriva och samtala om olika sorters texter. Det ökar elevernas ordförråd samtidigt som språket utvecklas menar Monica Axelsson (2009), docent i tvåspråkighetsforskning.

13

4.5. Modersmål och modersmålslärare

Modersmålet är ett medel för kommunikation, för att utveckla en förmåga att lära. Det är en nyckel till det kulturella arvet och den egna kulturens litteratur menar Paulin (1994). Vidare anser Paulin att modersmålsläraren fungerar som en nyckelperson för eleven. Språket blir viktigt i det sammanhanget. Även Gunilla Ladberg (2000), filosofie doktor i pedagogik, hävdar att modersmålet är nödvändigt och viktig för att barnet ska kunna tänka och tillägna sig nya kunskaper. Modersmålsläraren kan fungera som en brobyggare och en förebild för eleven. De vet hur det är att möta svenska språket som ett nytt språk, samtidigt som de har kännedom om det nya språket (2000). Vidare anser Ladberg (2003) att de språk som utvecklats mest hos barnet fungerar bäst för tänkandet. Lärandeprocessen försvåras om skolan vill att barnet endast håller sig till det nya språket. När ett barn hindras från att använda det språk han eller hon tänker på, hindras deras tänkande menar Ladberg, och det ger konsekvenser för att lära sig det nya språket (a.a).

Barn som har svårt att utveckla sitt svenska språk och ”fastnar” på en lägre nivå, kan behöva hjälp med att fortsätta utveckla sitt modersmål. När modersmålet går framåt ”lossnar” det ofta även på det nya språket (Ladberg, 2003:101).

Ett barn lär sig sitt modersmål i den omgivning där språket talas. Genom att delta i olika situationer och kommunicera med människor utvecklas modersmålet menar Paulin (1993). Modersmålet utvecklas inte om inte språket stimuleras och används till att tänka och lära sig nya saker på. Det är modersmålslärarens uppgift att se till att eleven utmanas och får nya kunskaper så att språket kan utvecklas. Vidare skriver Paulin att man inte kan lära sig språk om man inte ”får språk”, med det menar hon att eleven måste höra, tala och läsa språket. Ladberg (2000) menar, att vi behöver som mest stöd i början av inlärningen av ett nytt språk. Växer ett barn upp med en begränsad tillgång till modersmålet får barnet svårigheter med att lära sig ett andraspråk. Därför är det betydelsefullt att modersmålet används och praktiseras i skolan (a.a). Det viktiga sambandet med läs och skrivinlärningen är att se skillnaderna mellan det talande och det skrivna språket anser Paulin (1993).

En modersmålslärare kan känna igen en elevens språk och talspråk eftersom de talar samma modersmål. Därför kan hon välja en läsmetod där barnets språk och det skrivna språket liknar varandra. Modersmålsläraren kan välja teman enligt barnets behov (1993). Läsning och berättande på modersmålet gör att elevens modersmål stärks menar Ladberg

14

(2000). Detta gör att elevens självförtroende ökar samtidigt som eleven vågar uttrycka sig mer fritt på sitt andraspråk.

4.6. Centrala begrepp

Analytiska begrepp som förekommer i den här studien är bland annat: andraspråk,högläsning, modersmål, skönlitteratur, sociala medier och språkutveckling. De här begreppen definieras nedan. Vi ska även förklara vad vi lägger för betydelse i de begrepp som används i studien.

Andraspråk är det språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt

förstaspråk (modersmål) och vars inlärning äger rum i en miljö där språket används i naturlig kommunikation, enligt nationalencyklopedin (24.09.2013). Det är samma definition som vi syftar till när vi skriver om andraspråk.

Högläsning är en handling i att läsa högt; uppläsning. När vi använder oss av högläsning i vår

studie menar vi uteslutande när läraren läser högt för eleverna (30.09.2013).

Modersmål är det språk som barn lär sig först, sitt förstaspråk, enligt nationalencyklopedin

(24.09.2013). När vi använder oss av begreppet menar vi elevens första språk, det språk som eleven pratar hemma, vilket sammanfaller hos alla elever vi har intervjuat.

Enligt nationalencyklopedin är skönlitteratur en övergripande benämning på, poesi, dramatik, fiktionsprosa och essäistik sedan slutet av 1800-talet. Skönlitterära verk kontrasteras mot facklitteratur (24.09.2013). När vi använder oss av skönlitteratur i den här studien syftar vi till, sagor, kapitelböcker, noveller, bilderböcker och berättelser.

Sociala medier är samlingsnamnet på kommunikationskanaler som tillåter användare att

kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud, enligt nationalencyklopedin (24.09.2013). Vi använder sociala medier som ett samlingsnamn för det som eleverna gör på nätet som, facebook, chattar och bloggar.

Språkutveckling innebär språkbrukets utveckling och förändring, i fråga om person

(30.09.2013)

I nästa kapitel kommer metod och metodval att beskrivas närmare. Varför vi har valt den metod vi har gjort kommer framgå och argumenteras för. Det kommer även finnas förklaringar till varför vi har valt bort andra metoder.

16

5. Metod och genomförande

I det här avsnittet kommer vi ta upp vilken metod vi har valt för vår studie samt varför vi har valt den. Vidare förklarar vi varför vi inte har valt någon annan metod. Vi kommer att berätta hur vi gick till väga med förarbetet innan intervjuerna, hur vi tänkte när vi skrev intervjufrågor och hur vi agerade i intervjusituationerna. Något som också beskrivs i det här kapitlet är valet av informanter och skolan som vi har samarbetat med under studien. Forskningsetiska principer kommer också att presenteras.

5.1. Metodval

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur skönlitteratur används för att hjälpa elever som har svenska som andraspråk, att lära sig det svenska språket.Undersökningen som har genomförts är av kvalitativ metod, vilket är en tolkande samhällsvetenskaplig forskning. Valet av kvalitativ metod stärker undersökningen eftersom vi har forskat och befunnit oss i den sociala verkligheten. Det som karaktäriserar kvalitativ forskning och ger den en tydlig identitet är att den bygger på personliga intervjuer och observationer, enligt Martyn Denscombe (2000), professor i social research. Medan den kvantitativa metoden istället bygger på enkäter och frågeformulär, enligt Annika Eliasson (2010), filosofie doktor i sociologi. Vår avsikt har varit att göra en fördjupad studie, där 11 informanter har fått berätta om sina erfarenheter kring språkutveckling och skönlitteratur. Den informationen skulle vi inte kunna få om vi hade använt oss av en kvantitativ metod, då hade det blivit en helt annan studie. Det är inget som vi skulle kunna komma fram till med hjälp av enkäter. Om vi hade valt att undersöka hur ofta de arbetar med skönlitteratur i olika klasser hade vi använt oss av en kvantitativ metod. Den sortens information samlar man bäst in genom enkäter. När det kommer till hur frekvent en kategori förekommer är en kvantitativ studie av intresse menar Peter Esaiasson (2007), professor i statsvetenskap.

5.2. Genomförande

Analyser, observationer samt intervjuer av pedagoger, modersmålslärare och elever har utförts. Observationerna genomfördes i vid 3 olika tillfällen i Monas, Evas och Magnus klassrum. Vi satt längst ner i varsitt hörn, vi var passiva observanter då vi inte pratade med

17

eleverna. Vid intervjutillfällena har vi använt oss av diktafon, inspelningarna delade vi upp mellan oss och transkriberade. Den av oss som inte höll i intervjun analyserade intervjupersonen, hur de använde sitt kroppsspråk när de svarade på frågor samt hur de förmedlade informationen. Här kunde vi se att elever som var säkra på det svenska språket agerade avslappnat medan de som var nyanlända var mer stressade och gav ett osäkert intryck.

Under intervjuerna har det varit av vikt att söka en balanserad kontakt och förståelse för informanterna, dessutom uppträda avslappnat och vänligt vilket är en förutsättning för att studien ska anses vara kvalitativ enligt Denscombe (2000). Samtidigt har vi fokuserat på att vara direkta och professionellaoch agera som intresserade lyssnare.

En intervjuperson är ett slags ”förråd” fyllt med information som forskaren ska försöka tömmaenligt Anne Ryen (2004), doktor i allmän sociologi. Med detta perspektiv har vi gått in i våra intervjuer. Vikten av att intervjuaren inte ska påverka informanten låter lätt i teorin men är inte lika självklart att genomföra i praktiken. Vi har i intervjuerna strävat efter att ställa öppna frågor, följdfrågor och undvika att vinkla dem på något sätt. Detta kallas för en semistrukturerad intervjuform. Vidare skriver Ryen (a.a) att det är en fråga om att kontrollera intervjusituationen så att åsikter och känslor kommer till sin rätt. På så sätt säkrar man att intervjupersonen talar direkt ur sitt ”förråd” utan att påverkas av andras närvaro (a.a). Det är därför viktigt att ha kontroll över situationen och att intervjupersonen känner sig bekväm och öppen till de frågor som ställs. Vi har undvikit att ställa känsliga frågor för att informanten inte ska känna att det är jobbigt att svara på frågorna. ”När man konstruerar frågorna måste man därför för varje fråga tänka igenom varför den skall vara med, men också om man tror att respondenterna kan och vill besvara den”(Dahmström 2000:98).

Att ha grundläggande kunskap om ämnet som studien bygger på är av stor vikt, vilket ger ett djup i studien, enligt Karin Widerberg (2002), professor i sociologi. Tillförlitligheten i den här studien är god eftersom intentionen är att se hur pedagoger och elever arbetar med skönlitteratur, som främjande för språkinlärningen hos andraspråkselever på en skola i södra Sverige.

5.3. Urval

I studien intervjuades 6 elever mellan 9 och 12 år som har svenska som andraspråk. Vi valde den här åldersgruppen för att vi skulle vilja arbeta med elever i den åldern när vi är klara med vår utbildning. En annan anledning var att vi ville ha elever som kunde uttrycka sig och

18

berätta om sin läsning och hur de arbetar med skönlitteratur i skolan. Vi har intervjuat elever från olika delar av världen som, Serbien, Makedonien, Kosovo, Indien och Turkiet. En del av dem har vistats i Sverige i många år, medan några har varit här mindre än arton månader. större delen av eleverna på skolan har svenska som andraspråk, därför valde vi att genomföra vår studie där.

Vidare har vi intervjuat 3 svensklärare som arbetar med elever som har svenska som andraspråk på mellanstadiet. Vi har också valt att intervjua 2 modersmålslärare för att få deras syn på skönlitteraturens inverkan på andraspråkselevers språkutveckling. Alla informanter har fått fiktiva namn för att bevara deras anonymitet. Intervjuerna är semistrukturerade, vilket innebär att vi utgår från ett antal genomarbetade frågeställningar, men också att vi ställt öppna frågor som har lett till öppna intervjuer.

Den ena modersmålsläraren, som vi valt att kalla för Amina kommer från Libanon, medan den andra modersmålsläraren har fått namnet Sanela, kommer från Serbien. De andra lärarna, Magnus och Eva kommer från Sverige, medan Mona kommer från Finland.

5.4. Forskningsetiska överväganden

En kortfattad presentation hölls för informanterna innan de tog ställning till om de ville delta eller inte. Vi berättade att det var frivilligt att delta i studien och att de hade rätt att avsluta intervjun när som helst, helt enligt informationsskyddskravet (Vetenskapsrådet 08.05.2013). Innan intervjuerna påbörjades meddelades vad som förväntades av informanterna. Vi informerade att det insamlade materialet enbart kommer att användas till denna studie och att ingen obehörig kommer att kunna ta del av materialet, enligt konfidentialitetskravet. Informanterna skyddas av vår tystnadsplikt något som också förklarades innan intervjustart (Vetenskapsrådet 08.05.2013). De pedagoger och elever som har intervjuats är anonyma i den här studien. Den här åtgärden har vi vidtagit eftersom vi önskade att informanterna skulle tala fritt och öppet utan att tänka på att det de säger ska kunna kopplas till dem. Innan intervjuerna med eleverna genomfördes fick föräldrar/vårdnadshavare ett brev hemskickat där vi bad dem ge oss sitt godkännande för elevens medverkan enligt samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 08.05.2013).

Vid en intervju med en grupp som på något sätt är utsatt eller sårbar är det grundläggande att skapa en trygg och lugn miljö menar Denscombe (2000). Därför har vi valt att lägga alla våra intervjuer på skolan och i alla fall utom två har intervjuerna ägt rum i både lärarnas och

19

elevernas hemklassrum. Eleverna fick möjlighet att välja om han eller hon ville bli intervjuad själv eller tillsammans med en kamrat. Dock valde alla eleverna att bli intervjuade en och en. Ett par elever tyckte att vissa av frågorna var svåra att förstå. Då kunde någon av oss översätta och förklara frågan på elevens modersmål, eftersom en av oss talar 5 språk varav 4 var språk som informanterna hade som modersmål. Detta underlättade för alla parter.

20

6. Resultat och analys

I detta kapitel kommer vi att presentera våra resultat och analyser utifrån våra frågeställningar, se sida 9. Vi kommer att beskriva vad vi har kommit fram till utifrån de intervjuer och observationer som har genomförts. Vi har valt att belysa de mest centrala delarna som vi har kommit fram till i vår studie. Något som vi har lagt stor vikt vid är högläsning eftersom vi utifrån intervjuer med lärare och elever har förstått att det är centralt i deras vardag. Biblioteket är ytterligare något som spelar in när det kommer till tillgången på skönlitteratur.

6.1. Elevernas uppfattning om skönlitteratur och sin

språkutveckling

När frågan om hur eleverna arbetar med skönlitteratur i skolan ställdes, hade eleverna flera olika svar. Merparten svarade att högläsning är något som är återkommande i svenskundervisningen. Endast en elev berättade att hennes lärare inte arbetar med högläsning. Det ska finnas tid till stimulerande och bra böcker i ett klassrum, där fri läsning ska vara en möjlighet för eleverna, anser Taube (2000). Läsning är något som ofta kopplas till skrivning. Efter att man har läst ut en bok kan läraren utmana eleverna genom att låta dem skriva recensioner, brev till huvudpersonen i boken eller skriva egna berättelser (2000). En av svensklärarna låter ofta eleverna skriva recensioner när de läst klart en bok som ett sätt att bearbeta läsningen på.

Spontant nämnde en elev att de använder sig av böcker för att utveckla sitt svenska språk. Vidare berättar alla eleverna att de under några tillfällen varje vecka får läsa tyst i boken de lånat på biblioteket.

Natasha som intervjuades från förberedelseklassen, förstod inte frågan om hur de använder böcker i skolan. Hon uppfattade frågan som, hur de använder sig av lexikon inte böcker. Det förstod vi av Natashas sätt att svara på frågan, då hon sa: ”Vi slår upp saker i den, och hittar något som vi behöver”. Det var hennes association till böcker. Dock kunde hon berätta om andra associationer till skönlitteratur senare under intervjun, men hennes spontana koppling till böcker var ordböcker.

21

När eleverna i vår studie ska välja böcker själv skiljer sig resultatet markant. Sidantalet är en återkommande faktor. Antingen gillar eleverna tunna böcker med bilder eller tvärtom,tjocka böcker utan bilder. Hos den första kategorin elever är det väsentliga att boken är relativt kort och innehåller bilder, medan den andra kategorin berättar om olika böcker de läst. Äventyrsböcker är omtyckta, dagboksbaserade böcker som handlar om känslor nämns också, samt häst- och fotbollsböcker. En elev säger att hon inte är förtjust i deckare för att de ofta innehåller många svåra ord som stoppar upp henne i sin läsning.

Flera elever berättar att de läser böcker som är skrivna som dagböcker som handlar om känslor och vardagliga händelser. Den här sortens böcker väcker läsarens intresse genom att tala direkt till läsaren. Det är ett bra sätt att hålla läsarens intresse vid liv menar Reichenberg (2008). Detta kan vi koppla till Kathleen McComricks teori om matchande repertoarer.

Exempel på böcker som eleverna läser är: Siggeböckerna, Micke och Amanda, Biljana blir kär, Kalle Skavank, Tintin och Hjärtslag och hjärnsläpp.

Ytterligare en punkt som lärarna hade gemensamt med varandra var att de går till skolbiblioteket med sina elever, där får eleverna själva välja vilken bok de vill låna. Läraren fanns där som stöd för eleverna. De fick tips om vilken bok de kunde låna, som varken var för svår eller för lätt för dem. Lärarnas och bibliotekariernas medvetna val och kunskap när det gäller böcker ger eleverna ett brett och rikt flöde av böcker som eleverna själva kan relatera till. Kerstin Nauclér (2002), lektor i lingvistik menar att böcker öppnar upp nya världar och möten för eleverna.

Besök på biblioteket

Besök på biblioteket är något som alla informanterna nämner, de flesta eleverna tycker det är en positiv aktivitet. På biblioteket får eleverna själva välja vilken bok de vill läsa, då får eleverna möjlighet att välja bok utifrån sitt eget intresse. Några av eleverna nämner att de får hjälp av läraren att välja rätt svårighetsgrad på boken. Taube (2000) skriver att läraren kan väcka en elevs intresse för böcker genom att tillsammans gå till biblioteket och förklara samt berätta om vilka böcker som finns att låna. Biblioteksbesök är något som vi sett mycket av under våra observationer och även hört om i intervjuerna. Dock räcker det inte att enbart gå till biblioteket. Det måste ske en dialog mellan elev och lärare eller elev och bibliotekarie för att stunden på biblioteket ska vara givande för eleven. Eleven själv måste kunna formulera vilken typ av böcker han eller hon tycker om, för att de sen ska kunna få hjälp med sitt bokval (a.a).

22

Magnus berättar att de elever som inte lägger ner tid på sitt bokval på biblioteket ofta läser tio sidor i sin bok och sen vill de gå och byta. Eftersom detta annars är en vanlig utgång efter ett biblioteksbesök pratar han med sina elever innan de går till biblioteket. Han vill att de ska ha tänkt ut vilken typ av bok de vill låna så att de kan fråga bibliotekarien om tips.

6.2. Skönlitteraturens betydelse i undervisningen

Det finns många fördelar med att läsa högt för elever. Något vi har sett under våra observationer är det lugn som sprider sig i klassrummen när läraren har högläsning. Eleverna berättar hur fängslade de blir av äventyr de får höra om. Genom att lyssna på högläsning upptäcker eleverna att böcker innehåller äventyr, spänning, kunskap och glädje, menar Ingvar Lundberg (2010),professor i tvåspråkighet med inriktning på andraspråksinlärning. Detta kan sen bli en bidragande faktor till att eleverna själva vill läsa böcker, säger flera av lärarna.

De lärare som ingår i den här studien arbetar med skönlitteratur på ett eller annat sätt. Högläsning är ett sätt att använda skönlitteratur som både elever och lärare har tagit upp under intervjuerna. Läraren spelar en stor roll för litteraturläsningen. Läser läraren en bok som eleverna tycker om och är intresserade av, leder det till att eleverna blir påverkade av litteraturen i en positiv riktning menar Brodow (2011). Vidare betonar Brodow att läraren måste känna sina elever och känna till deras intresse, läsvanor och mognad för att veta vilken bok som är passande för klassen.

Gemensamt för alla lärarna har varit att de väljer högläsningsbok, ofta utgår lärarna från ett tema. Ett exempel på detta är att de läst böcker om mobbing när de har arbetat med värdegrunden. Magnus berättar att de just nu läste de en bok som heter” Fröken Europa”. Den boken läser de eftersom de arbetar med Europa under SO-lektionerna. Att arbeta ämnesöverskridande är något som Lars-Göran Malmberg (1996), docent i litteraturvetenskap, förespråkar. Om man inte arbetar ämnesöverskridande menar Malmberg att det är svårt att få ett sammanhängande innehåll i undervisningen. Den lärdom eleven tar del av i klassrummet ska kunna appliceras i verkligheten (1996).

Valet av högläsningsböcker är noga genomtänkt. Med hjälp av högläsning lär sig elever nya ord, hur språket låter och är uppbyggt menar Fast (2004). Det är något som eleverna också har tagit upp när vi har intervjuat dem. Sasha säger så här när han pratar om högläsningsboken som de läser nu: ”Ja, jag lärde mig många ord från den här boken”. Här

23

syftar Sasha, en av eleverna till ”Tintin och den svarta ön”. Vidare hävdar Fast (2008) att högläsning har en stor inverkan på barnets literacy-utveckling.

Ett problem som vi har stött på under den här studien är bristen på skönlitteratur för nyanlända barn i åldrarna 10 år och uppåt. ”Utifrån vad var de ligger i språkutvecklingen så finns det ingen bra litteratur. Just när de kommer upp i 11-12 års ålder är det inte så chickt att hålla på och läsa om nallar” svarar Mona på frågan om hon anser att den skönlitteratur som finns att tillgå gynnar elevernas språkutveckling. För barn som kommer hit i 4-5 års ålder finns det betydligt mer passande litteratur, för då är de i samma läsfas som svenskspråkiga barn.

Det skrivs mycket böcker i ämnet, krig, flykt och utanförskap idag som vi vill lyfta fram och ta in i skolan som undervisningsmaterial. Ett exempel på en sådan bok är ”Gatans Prins” av Dominique Mawankumi. Den handlar om två föräldralösa pojkar som lever på gatan i Kinshasa. Pojkarna försörjer sig genom att göra leksaker och sen sälja dessa på marknaden. Trots att detta är en bilderbok riktar den sig till lite äldre barn. Vi har tidigare tagit upp vikten av förförståelse när det kommer till att förstå kontexten av en bok. Mona berättar om sin oro över att många böcker är skrivna för svenska barn. ”Det kan stå saker som svenska barn tar för givet” berättar hon. Som exempel tar Mona ordspråket: ”Pigg som en mört”. Eleverna går och slår upp mört i en ordbok och får fram att det är en fisk, det förvirrar mer än hjälper språkutvecklingen”. Att söka sig utanför de svenska författarna för att hitta en bok är inget som någon av våra informanter tagit upp. Genom att låna böcker skrivna av författare från samma land som eleven kan det kanske underlätta läsförståelsen och öka intresset för läsning? För elever som har svårt för läsning är högläsning en bra metod, det kunde vi se under våra observationer. De får höra hur en text låter, samtidigt som lärarens röst hjälper dem att gå igenom texten, hävdar Gunilla Molloy (2008), docent i svenska med didaktisk inriktning.

Korta noveller eller långa romaner

Något vi har fått bekräftat hos såväl eleverna som hos lärarna är att sidantalet i böckerna kan vara avgörande för om eleverna är villiga att läsa en bok eller inte. De menar att vissa elever kan bli avskräckta om de får en tjock bok i händerna. På detta problem har lärarna lite olika lösningar. Magnus väljer ibland att kopiera upp kapitel för kapitel och ge ett kapitel i taget till eleven. På så sätt blir inte eleven avskräckt av mängden sidor han eller hon förväntas läsa, menar Magnus.

24

Ett annat sätt att tackla problemet på är att låta eleven läsa korta noveller istället för romaner. Vidare berättar Magnus att han själv ibland skriver texter till sina elever. I de här texterna är eleverna själva huvudrollsinnehavare, vilket han menar ökar intresset för att läsa. Han använder sig också av så kallade cliffhangers för att eleven ska längta till nästa lästillfälle för att han eller hon då får reda på hur det går för dem i texten. Samma lärare säger:

”Om de inte förstår innehållet i boken är det inte lönt att läsa boken. Det ska ju inte bli för mycket jobb, man måste försöka få dem att förstå att läsning kan vara kul”.

På frågan om lärarna individanpassar när det kom till språkutveckling fick vi intressant nog olika svar. Eva och Mona svarade att de självklart individanpassar. Magnus svarar att han till viss del individanpassar men han menar också att det är betydelsefullt att eleverna får känna sig inkluderade. Han ger ett exempel på när det kommer elever direkt från förberedelseklassen. Då är det viktigt att jobba från en gemensam plattform men på olika sätt, exempelvis genom att läsa samma bok men arbeta med den på olika sätt.

Eva och Mona förklarar under intervjuerna att de inte bryr sig om vad eleverna läser, bara de läser. Reichenberg (2008) hävdar att det är tvärtom, texterna som eleverna får möta i skolan ska ha en hög läsbarhet samt väcka elevernas läslust. Det är lärarens uppgift att granska de böcker och texter som han eller hon väljer att använda i undervisningen. Bokens framsida kan väcka elevernas läslust, så när läraren väljer bok är det inte bara innehåller som ska granskas utan även framsidan. Det är först när eleven känner att han eller hon tror att de kommer få ett utbyte av boken som de är villiga att lägga energi på att läsa den (2008). Läraren Magnus håller med om Reichenbergs uttalande och menar att texterna eleverna läser har betydelse, både när det kommer till att fånga läsaren och att språket ska hålla en viss standard. Med det menar han att det språk som finns i sociala medier inte bidrar till elevernas språkutveckling. ”Det är mycket slang och förkortningar på facebook. Om tjugo år kommer kanske språket se mer ut så, men det gör inte det idag” säger Magnus. Det här uttalandet är intressant då en elev säger raka motsatsen. När vi frågade Jasmina om det finns något annat än böcker som hon har lärt sig svenska på svarar hon: ”Bloggar, där skriver man mycket förkortningar som jag lär mig”. Jasmina ser det som positivt att hon lär sig nya förkortningar medan Magnus ser det som något negativt för elevens språkutveckling.

Eva som har jobbat mycket i förberedelseklass talar om elever som har föräldrar som är analfabeter. Hon förklarar att dessa föräldrar ibland har en rik berättarkultur. Den muntliga traditionen att förmedla sagor på är också bra för elevernas språkutveckling, menar Eva. Även Fast (2001) menar att elever som är en del av en rik berättarkultur ofta har en bättre förmåga att utveckla sitt språk än de som inte har med sig en berättarkultur hemifrån. Att

25

berättarkulturer bara finns i familjer där analfabetism råder stämmer inte. Fast (2001) anser att alla berättarkulturer främjar språkutvecklingen. Att ta del av berättelser liksom böcker ger ett ökat ordförråd, det är något vi har sett under våra observationer. I diskussion med läraren efter observationen har vi fått information om olika berättarkulturer i elevernas familjer. En pojke som var vältalig och aktiv under lektionen fick vi senare reda på att hans mamma är analfabet men att hon berättar mycket sagor och berättelser från deras hemland för honom. Vilket läraren tyckte sig kunna se avspegla sig i pojkens språk. Oberoende av varandra under observationen tog vi båda upp exemplet med den här pojken i diskussionen med läraren efteråt.

Sagor som läromedel

Båda modersmålslärarna nämnde i intervjuerna att de jobbar mycket med sagor i sin undervisning. Sagor är ett bra sätt för förförståelsen eftersom det är något eleverna känner igen från sitt hemland och kan se likheter med de svenska sagorna menar Amina. Sagan har inga gränser, den rör sig fritt mellan olika länder och tidsepoker. Det finns många sagor som rör sig runt om hela världen, Askungen, Rödluvan, Snövit är några exempel som finns översatta till många olika språk, menar Kåreland (2001).

Både Amina och Sanela har läst och jobbat med Askungen och Rödluvan med sina elever. Sättet de arbetade med sagor skiljde sig åt. Amina hade högläsning som fokus, där hon läser och pratar om sagans innehåll. Medan Sanela lät eleverna sitta två och två och läsa högt för varandra. Efteråt skulle var och en skriva sin egen version av Askungen. Sanela säger att det är viktigt att låta eleverna få skriva om hur de upplever sagan. Då får de möjlighet att använda sig av sina egna känslor och tankar. Sagor fungerar även som en bra hemläxa där föräldrarna kan förklara och berätta för barnen. Vidare säger Sanela att de ibland får i läxa att läsa en skönlitterär bok hemma tillsammans med föräldrarna på modersmålet. Enligt Axelsson (2009) menar berättarforskaren James Bruner att, sagan är ett verktyg för att skapa förståelse i en kulturkrets.

För att elever med svenska som andraspråk inte ska glömma sin kultur behöver de läsa böcker från sitt hemland och på sitt eget språk, betonar Kåreland (2001). Vidare säger Kåreland att lättlästa böcker underlättar svenskinlärningen för en andraspråkselev. Både Amina och Sanela arbetar med lättlästa böcker. Elever som har kommit längre i sin läsning utmanas med svårare böcker säger Amina, vilket Sanela också påpekade. Alla svåra ord eleverna inte kan eller förstår skriver de upp i sina skrivböcker som de har för ändamålet.

26

Denna bok tar de sedan med sig till modersmålsundervisningen där de översätter de svenska orden till elevens modersmål.

6.3. Pedagogernas arbete med språkutveckling

Samarbetet med modersmålsläraren är viktigt för elevens utveckling anser Ladberg (2000). Hon menar att modersmålsläraren kan bli en nyckelperson för eleven. Genom att stötta eleven på modersmålet hjälper det eleven att utveckla sitt svenska språk samtidigt som det fungerar som en bro till det nya språket. När man kan ett ord på sitt språk är det lättare att ta till sig det nya språket. Vidare menar hon att en modersmålslärare har kunskaper, erfarenheter och förståelse. Eleven kan därför känna en trygghet hos modersmålsläraren, menar Ladberg (2000). Detta nämner även en av modersmålslärarna som har deltagit i studien, som vi har valt att kalla Amina. Hon anser att med hennes hjälp får eleverna med svenska som andraspråk möjlighet att jämföra det svenska språket med sitt modersmål.

Vidare säger Amina att det är viktigt för eleven att känna igen sin kultur. Hon har kulturen gemensamt med eleven och förstår på så sätt eleven på ett annat sätt än de andra lärarna. Vikten av att hon har den gemenskapen med eleven gör att elevens självförtroende ökar samtidigt som språket utvecklas i hennes närvaro, menar Amina.

Att känna att det man har med sig från sitt hemland betyder något och möts av intresse gör att man vill dela med sig av det och det främjar definitivt integrationen i det nya hemlandet och gynnar därmed också andraspråksutvecklingen (Landmark & Wiklund, 2012:60).

Självförtroendet har en avgörande betydelse för människans språkliga användning. Känner eleven sig trygg i relationen till sin lärare blir han eller hon också modigare språkligt, betonar Ladberg (2000). Det är därför viktigt att stärka elevens självförtroende, menar Amina. Det gör att eleven vågar prova nya sätt att uttrycka sig på. Genom ett ökat självförtroendet har eleven goda förutsättningar att utveckla sitt svenska språk. Alla lärare som vi har intervjuat ansåg att modersmålsläraren har en stor betydelse för en andraspråkselevs språkutveckling. Eva, en av lärarna säger så här:

Forskning har visat att om en andraspråkselev får stöd av sin modersmålslärare lär han/hon sig det svenska språket mycket snabbare. Det är viktigt att behålla sitt skolspråk på modersmålet. Bägge språken är jätteviktiga för att de ska klara av skönlitterära böcker och studera vidare.

27

För att en andraspråkselev ska kunna lära sig det svenska språket måste samarbetet mellan klassläraren och modersmålsläraren fungera bra. En gemensam planering om elevens fortsatta språkutveckling måste finnas menar Agneta Hessel (2008), universitetsadjunkt. Även Amina, påpekar vikten av att ett bra samarbete med klassläraren har stor betydelse för elevens språkutveckling. Genom att samarbeta med varandra får eleven den hjälp han eller hon behöver på både sitt modersmål och i svenskan säger modersmålsläraren.

Ett arbetssätt som gynnar elevens språkutveckling kan vara att modersmålsläraren möter eleven i studiehandledning direkt när de som nyanlända kommer till skolan. Tillsammans med klassläraren kommer överens om hur de ska arbeta vidare med elevens läs- och språkutveckling anser Ladberg (2000). Ett tillvägagångssätt som förenklar processen som även Amina tar upp är att dela ut skrivböcker till eleverna där de ska skriva upp alla svåra ord som de stöter på när de läser. Boken används i modersmålsundervisningen där modersmålsläraren tillsammans med eleven går igenom de svåra orden och översätter dem till elevens modersmål. Eleverna i studien uppskattar arbetssättet och tycker att de har lärt sig mer svenska genom att skriva upp alla svåra ord i sin skrivbok. Det underlättar och ger en möjlighet för att utveckla sitt svenska språk säger eleverna.

Modersmålsundervisning, en del av skoldagen

Det ges lite tid i skolan för modersmålet, menar Ladberg (2000). Det är inte tillräckligt för att en elev som har svenska som andraspråk ska kunna utveckla sitt talspråk och skriftspråk (a.a). Detta har även pedagogerna vi har intervjuat tagit upp. De anser att tid inte räcker till för att andraspråkselever ska få den hjälp de behöver. Det finns få modersmålslärare på skolan, varför tiden inte räcker till. Alla pedagoger i den här studien ansåg att modersmålsläraren har en stor betydelse för en andraspråkselevs språkutveckling och att de borde tas in i undervisningen betydligt mer. Eftersom modersmålsundervisningen är frivillig och schemalagd efter ordinarie skoltid, väljer många elever att inte gå. Magnus uttrycker sig såhär:

Det är långa skoldagar. Att ha hemspråksundervisning efter skoltid är inget bra. Många av eleverna blir trötta och tappar koncentrationen och vill bara hem. Det borde finnas mer tid åt hemspråksundervisning under skoltid.

28

Sanela, den andra modersmålsläraren som deltagit i studien, håller med Magnus om att modersmålsundervisning efter skoltid inte är bra. Hon uttrycker sig på följande sätt:

Nu förtiden slutar eleverna 15.30 och kommer till hemspråksundervisningen trötta. Det är inte så att eleverna inte har vilja med sig, men det säger sig själv att eleven tappar koncentrationsförmågan när de sitter i skolbänken från 8.00 till 15.30. Efter en lång skoldag från 8.00 till 15.30 förväntas de sedan prestera och ha ork för hemspråksundervisning. Vi spelar en stor roll för elevernas språkutveckling och borde därför vara schemalagda under ordinarie skoltid.

Det Magnus och Sanela påpekar stämmer överens med vad Ladberg (2000) tar upp i sin forskning. Modersmålsundervisningen får lite tid i skolan. Den blir isolerad från den övriga skolverksamheten. Det gör att modersmålslärarna har svårt att få information om vad deras elever jobbar med i klasserna samt att det blir svårt att samverka med övriga lärare på skolan. För att eleven ska fortsätta använda språket i nya sammanhang utanför skoltid kan eleven få uppgifter som att diskutera eller intervjua föräldrarna, eftersom det är naturligt att tala modersmålet med dem. Genom att eleven skapar kontakter med fler vuxna i sin omgivning gör också att språket används och utvecklas betydligt mer anser Ladberg (2000). Detta nämnde även eleven Sasha under intervjun; ”Om jag inte förstår läxorna då kan det hända att gästerna kommer. Dom har varit här i 45 år, man kan säga hela livet. Dom kan svenska så dom översätter till mig”.

Svåra ord

Det finns ett flertal strategier att ta till när böckerna innehåller svåra ord. Som tidigare tagits upp så är bilder till god hjälp. Vidare berättar elever om hur de stryker under svåra ord eller har en bok som de skriver upp ord i som de inte förstår. Vad orden betyder frågar de sedan sina klasskamrater, lärare eller modersmålslärare om. Antingen översätter modersmålsläraren ordet till deras förstaspråk, eller förklarar de med andra ord för att komma fram till det svåra ordets betydelse. Eleverna berättar också att de tar lexikon till hjälp för att slå upp orden. Läraren Eva anser dock att förklaringarna i lexikon ofta är svåra och rör till det mer för eleverna. Magnus tycker däremot att det bästa sättet är att vända sig till sina klasskamrater för hjälp, kan inte de svara hjälper han själv eleven.

Vissa elever använder sina iPads för att hitta förklaringar på ord de inte förstår. De elever som använder sig av det arbetssättet tycker att det fungerar bra. Några elever förklarar att de inte får använda sina iPads på svensklektionerna. De tror det skulle bli lättare om de fick

29

tillgång till iPadsen även i det här syftet. En elev säger att han tror att de skulle gå fortare om de fick använda sig av iPads när de letar efter ord de inte kan. Ett annat betydelsefullt sätt är att använda sig av kroppsspråket när det kommer till ordförklaring. Elever berättar om hur läraren använder sitt kroppsspråk för att visa innebörden av ett ord. Ett exempel som Sasha berättade om var när han frågade sin lärare vad ordet snö betydde, läraren visade med fingrarna att något föll ner från himlen, sen slog hon armarna runt sig och visade att det var kallt. Med hjälp av kroppsspråket förstod Sasha vad snö var. Det här kan vi koppla till ett uttalande av Ladberg. ”Tonfall, ansiktsuttryck och gester ska understödja orden, inte motsäga dem” (Ladberg, 2003:24).

Vidare hjälp får eleverna i mötet med deras modersmålslärare. Det skiljer sig ofta olika om hur långa pass eleverna har. Alla förutom en elev säger att de har stor hjälp av modersmålsläraren. Eleverna berättar att undervisningen på modersmålstimmarna skiljer sig från undervisningen i klassrummet. Ofta jobbar de inte med saker som de gör i klassen under modersmålsundervisningen. Eleverna förklarar dock att de kan få hjälp med ord de inte förstår och saker som de tycker är pinsamma att fråga någon annan om. Även modersmålsläraren använder sig av bilder för att eleverna ska förstå bättre. Vissa elever säger att modersmålsläraren inte hjälper dem med svenskan utan bara deras modersmål. En av modersmålslärarens uppgifter är att fungera som en trygghet för eleven, menar Hessel (2008).

Bildernas betydelse

Flertalet av informanterna tog upp vikten av bildernas betydelser för att förstå bokens innehåll. Fast (2008), menar att bilderna har lika stor del som texten i en bok när det kommer till elevernas literacy. När eleverna läste böcker som saknade bilder berättade två av dem att de skapade sina egna bilder i huvudet, de fantiserade fram sina egna bilder. Vissa elever kunde ”se” texten i bilder framför sig, medan de läste, vilket andra inte gjorde. Det går att öva upp den förmågan, Molloy (2007). Ett sätt att göra detta är att låta eleverna rita vad de ser, visualisera fram bilder.

Enligt både eleverna och lärarna är serieböcker något som är uppskattat och givande för elever som har svenska som andraspråk. ”Den tecknade serien tilltalar barn. Den har i många sammanhang visat sig fungera som ett utmärkt pedagogiskt hjälpmedel” (Kåreland, 2001:146). Eleverna uttrycker att bilderna är till stor hjälp när det kommer till att förstå innehållet i böcker de läser. ”När de inte förstår vad de läser så kan de titta på bilderna och då förstår de bättre”, förklarar Sasha. Bilder kan ha många olika syften, men ett vanligt syfte är

30

att förklara, fördjupa och förtydliga, menar Lundberg (2010). För att bilden ska fungera på detta sätt krävs att den inte är i konflikt med texten utan att den är direkt anknuten till texten (2010). Även lärarna har uttryckt att de använder sig av bilder för att förklara ord i det övergripande arbetet med skönlitteratur. Både internet och smartboard samt den egna kreativiteten har varit av vikt när det kommer till att förklara med hjälp av bilder.

6.4. Alternativa medel för språkutveckling

De flesta av eleverna uppger att de läser skönlitterära böcker även på sin fritid. Det finns ett fåtal elever som har varit med i bokklubbar där de har läst hästböcker t.ex. Sigge-serien. Kändistidningar som Julia och Frida lånar eleverna på bokbussen som de sedan läser hemma. Elever som har yngre syskon talar om att de ibland läser högt för sina syskon. Då är serietidningar som Kalle Anka omtyckta. Återigen förklarar eleverna att det är lätt att förstå handlingen med hjälp av bilderna.

Det sker även annan form av läsning efter skoldagen slut. Något som alla elever har påyrkat är internet. Eleverna berättar att de chattar med vänner, läser bloggar och skriver på facebook. Teodora säger: jag lär mig bra förkortningar när jag läser bloggar”. Ett exempel hon tar upp är ”kmr” som står för kommer. De är alla överens om att de lär sig det svenska språket bättre med de sociala mediernas inverkan. Det finns mycket att belysa under den här punkten. De lärare som har varit en del i den här studien har till stor del varit positiva till internet. Dock har de haft lite olika synpunkter på kvaliteten på texterna som publiceras på internet. En lärare har utryckt sin oro för förkortningar och slang som en av eleverna tog upp som något positivt. Två lärare har betonat att det viktigaste är att de läser, inte vad de läser medan den tredje hävdar att textkvaliteten är betydelsefull när det kommer till utvecklingen av elevens språkbruk. Den här läraren menar att slang och förkortningar snarare kan hämma språkutvecklingen än främja den.

Ytterligare en del i elevernas språkutveckling sker i hemmet. På frågan om eleverna kunde få hjälp med sin svenskläxa hemma skiljde sig svaren åt. Vissa elever sa att de inte behövde hjälp med svenskläxan. Sasha sa att han frågade gäster som varit i Sverige länge om hjälp medan andra sa att deras mammor hjälpte dem ibland. Familjemedlemmar har en stor betydelse för barnets läs- och skrivutveckling då de läser högt, berättar eller hjälper till med läxor menar Fast (2008). Eftersom föräldrar fungerar som förebilder för sina barn är det viktigt att de får möjlighet att bli involverade i skolan, undervisningen och barnens

31

språkutveckling, hävdar Ladberg (2000). Modersmålslärarna tog också upp hur viktigt samarbetet mellan föräldrarna och dem i skolan är. Amina säger:

Att kunna samarbeta bra med elevens föräldrar spelar en stor roll för elevens fortsatta språkutveckling. Ibland får mina elever skriva en saga eller läsa en skönlitterär bok på modersmålet, föräldrarna förklarar för barnen eftersom de känner igen sig från hemlandet och kommer med feedback till mig. Får man föräldrarnas hjälp och uppmärksamhet har man vunnit mycket som lärare.

En annan faktor som eleverna själva har tagit upp i intervjuerna är filmen och dess betydelse. De nämner att de ser på svenska filmer och att det hjälper dem att utveckla sitt svenska språk. Vissa av eleverna tittar på engelskspråkig film med svensk text. De säger att det är bra att se orden.

6.5. Sammanfattning

Efter våra intervjuer och observationer har vi kommit fram till att skönlitteratur har en given språkutvecklande roll i skolan. Eleverna har varit genomgående positiva när de har berättat om böcker de själva läst och böcker som de har haft som högläsning. Äventyrsböcker är något som vi sett vara populärt hos både pojkar och flickor. De flesta elever som vi har intervjuat har berättat att de läser skönlitterära böcker på fritiden. Något som eleverna många gånger själva har tagit upp är svensk film, som något positivt för deras språkutveckling. Eleverna berättar att de lär sig nya ord när de skriver på facebook och när de läser bloggar. Det råder delade meningar om hur positivt språket på sociala medier är för elevernas språkutveckling. Två lärare tar upp exempelvis bloggläsande som något positivt, de anser att det inte spelar någon roll vad eleverna läser. De menar att läsandet i sig alltid är språkutvecklande. En annan lärare menar att den läsning eleverna får ta del av på bloggar inte är positiv för språkutvecklingen. Han menar att de förkortningar och slang som förekommer i bloggar inte gynnar elevernas språkutveckling.

32

7. Diskussion

Den här studien omfattar en mångkulturell skola i södra Sverige. Resultatet av studien kan därför enbart kopplas till hur de arbetar med skönlitteratur på den här skolan. Resultat kan inte tillämpas på någon annan skola, några andra lärare eller en annan grupp av elever.

Slutsatsen av den här studien är att skönlitteratur gynnar språkutvecklingen vilket stämmer överens med de hypoteser som vi utgick från när vi valde att studera detta ämne. Utifrån våra tidigare erfarenheter ansåg vi att arbete med skönlitteratur påverkar språkutvecklingen på ett positivt sätt. Dock har vi fått fram att det inte är så enkelt. Man kan inte generellt säga att skönlitteratur påverkar språkutvecklingen. Det finns sätt att arbeta med skönlitteratur som är positivt, men det finns också arbetsätt som kan vara negativt för elevernas språkutveckling. Exempelvis har vi blivit medvetna om hur viktigt valet av bok är. Om en elev får en bok i handen som han eller hon inte alls förstår kontexten av kan det istället stjälpa språkutvecklingen. De nya ord som eleven lärt sig utifrån boken kan han eller hon inte applicera på rätt sätt, i andra sammanhang, om de inte förstår innehållet. Resultatet blir då att eleven lär sig ord som han eller hon inte kan använda sig av.

De positiva effekterna av arbete med skönlitteratur är dock många. Vår studie med stöd i forskning har visat att de elever som läser mycket har ett bredare ordförråd än de som inte gör det. Elever som bär med sig en läskultur från hemmet har en naturlig ingång till läsning. Vi vill lyfta upp en pojkes historia. Sasha kom till Sverige för 7 månader sedan och har redan skaffat sig ett brett ordförråd på svenska. En av våra teorier kring detta är att han har ett stort läsintresse. Han berättar själv att han bland annat lärde sig många nya ord av boken ”Tintin och den svarta ön”. En annan bidragande faktor till Sashas språkutveckling är att han får mycket stöd hemifrån. De har ofta gäster på besök som han uttrycker det. Gästerna har bott i Sverige länge och de ger honom den hjälp han behöver för att förstå svåra ord i böckerna som han läser. Det här exemplet kan vi koppla till vår teori om att läsning av skönlitteratur har en positiv användning på språkutvecklingen, vilket både lärarna och han själv har omnämnt.

Under våra observationer har vi sett att läsning är en positiv stund för de flesta elever. För en kort stund får de komma in i en annan värld och uppleva ett äventyr. Eleverna uttrycker själva att de tycker om att leva sig in i böckernas magiska värld. Äventyrsböcker är något som vi uppmärksammat att både pojkar och flickor tycker om att läsa. Ett resultat vi har sett är att de elever som inte tagit god tid på sig i valet av bok på biblioteket har svårare att komma in i

33

boken än de som valt med omsorg. En lärare berättar att många elever bara läser 10 sidor sen vill de byta bok, vilket kan bli ett störningsmoment i klassrummet.

Högläsning och dess betydelse för språkinlärningen är något som både lärare och elever har berättat mycket om under intervjuerna. Vi anser att högläsning har en betydelsefull roll för språkinlärningen eftersom eleverna då får höra det svenska språket talas. Högläsning är ett stimulerande sätt att locka eleverna att själva läsa skönlitteratur. Vi håller med Lundberg (2010) om att högläsning ger ett tillfälle för eleverna att höra och möta nya ord i dess rätta miljö. De diskussioner som uppkommer i samband med högläsning anser vi är betydelsefullt för språkutvecklingen. I diskussionerna får eleverna också möjlighet att använda de nya ord som de har fått med sig under högläsningen.

Något vi inte tog med i beräkningarna när vi började vår studie var de sociala mediernas inverkan på elevernas språkutveckling. Vid ett flertal tillfällen har eleverna själva tagit upp exempelvis facebook och bloggar som något positivt för språkinlärning. Vi fann dock att elever och lärare hade olika åsikter om det språkbruk som de stötte på på internet. Vår syn på sociala medier kopplat till språkutvecklingen är positiv. Eftersom eleverna anser att det är ett bra sätt att lära sig det svenska språket på, menar vi att sociala medier och dess betydelse bör tas in i undervisningen.

Ytterligare en sak som vi märkte under studiens gång var att observationerna inte gav så mycket som vi trodde. Trots detta valde vi att behålla observationer som en metod eftersom vi gjorde en del viktiga iakttagelser, så som effekten av högläsning i klassrummet.

Ett annat resultat som vi har fått fram under den här studien är modersmålslärarens inverkan på elevernas språkutveckling. Kortfattat kan vi säga att modersmålslärarna och lärarna är överrens om att elever som har tillgång till modersmålsundervisning också har lättare att ta till sig det svenska språket, vilket även eleverna själva instämmer i. Slutsatsen av vår forskning är att skönlitteraturen gynnar språkutvecklingen.

Efter att ha genomfört den här studien har vi kommit fram till några punkter som vi hade kunnat göra annorlunda. Det hade varit intressant att göra en jämförelse med en annan skola alternativt jämfört arbetet med skönlitteratur på låg-och mellanstadiet. Vårt resultat hade kunnat se annorlunda ut om vi intervjuade 3 lärare till. Något som märkte av var att vårt val av att endast göra en observation inte räckte till. Under studiens gång valde vi att lägga in ett antal fler observationer eftersom vi ville ha en större inblick i det dagliga arbetet med skönlitteratur. Vi har också diskuterat om resultatet hade sett annorlunda ut om vi hade intervjuar eleverna i grupp. Det hade varit intressant att undersöka hur en mångkulturell skola arbetar med skönlitteratur jämfört med en icke mångkulturell skola.