Vi upplever att muslimska flickor ofta exotifieras och tillskrivs egenskaper som hon förväntas ha, till exempel att hon inte vill duscha efter idrottslektionerna. I vår undersökning visade det sig att de muslimska flickorna inte hade något problem med att duscha i jämförelse med andra elever på skolan. Därför menar vi att exotifiering av de muslimska flickorna i vår studie kan tillbakavisas. Detta eftersom flickorna i vår studie inte kunde falla in under den exotifierade normen av den muslimska flickan, som innebär att hon inte skulle vilja duscha tillsammans med andra. Och istället bör det belysas att de muslimska flickorna inte skiljer sig från andra högstadieflickor i detta avseende.
Flickorna berättade att skolan ordnat så att de fick möjlighet att simma utan några mäns närvaro. Eftersom deras idrottslärare var manlig, lät skolan flickorna få underskrifter av
35 kvinnlig simhallspersonal att de klarat av simningen. Denna typ av kompromiss betonar även Otterbeck.91 Därför uppfattades detta inte som ett problem.
I kunskapsbakgrunden belyser vi den så kallade ”oskuldsnormen”, som innebär att flickor i muslimska kulturer ska uppträda oskuldsfullt.92 Att de muslimska flickorna simmar
separat, anser vi kan vara ett uttryck för detta. Vi har också i vår kunskapsbakgrund åskådliggjort att barn med föräldrar från patriarkala samhällen kan känna sig splittrade på grund av att skolan och föräldrarnas åsikter ibland kommer i konflikt.93 Detta upplevde vi
inte heller då vi intervjuade de muslimska flickorna kring idrottsundervisningen. Att flickorna simmar i frånvaro av män, upplevde inte vi, när vi gjorde intervjuerna, som något krav hemifrån. Vi uppfattade det snarare som något som flickorna själva tyckte var viktigt.
Vi hade en frågeställning som behandlade religionsfrihet kontra skolplikt, som lärarstudenterna och de muslimska flickorna fick besvara.
Som vi skrivit i kunskapsbakgrunden har också Jan Björklund uttalat sig i den aktuella samhällsdebatten, och sagt att skolplikten inte är förhandlingsbar, samt att alla har rätt till en likvärdig utbildning.94 Detta anser även lärarstudenterna. Dock uttrycker de att gemensamma lösningar på eventuella motsättningar bör eftersträvas. Många av studenterna upplevde att konflikter av denna karaktär inte var något stort problem, då ingen av dem mött det på sin partnerskola.
I Lpo 94, kan man läsa: ”Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.”95 Vi anser, att även om lärarstudenterna inte refererar till detta, upplever vi att de ofta hade detta som en bakomliggande tanke då de uttryckte sig.
Eftersom lärarstudenterna blev tillfrågade om hur de skulle lösa potentiella problem, gav de svar på hur de skulle handla i en eventuell konflikt. De fick inte utrymme att berätta hur de mött muslimska elever under sin praktik, men eftersom få av dem upplevt någon typ av motsättning, gav vi dem mer utrymme att berätta hur det skulle ha handlat i olika situationer. Detta kan göra att studenternas svar kan uppfattas som negativa och en aning hårda. Vi anser att vårt metodval kunde ha utformats på ett bättre sätt, så att lärarstudenterna inte lät som att de anser att religionsfriheten är ett problem.
91 Otterbeck (2000a) s 59 92 Högdin (2007) s 54-55 93 Högdin (2007) s 36
94 Sydsvenska Dagbladet. ”Fp vill tvinga flickor att delta i sexualkunskap” 2008-11-07 95 Lpo 94: läroplanen för det obligatoriska skolväsendet. Kap 2.4, s 14
36 Kommunikationen vi hade med de muslimska flickornas lärare inför intervjun hade brister. Vi borde ha tydliggjort att vi önskade att göra individuella intervjuer med flickorna. Det hade förmodligen varit lättare att genomföra individuella intervjuer om flickorna hade varit informerade om det i förväg. Eftersom flickorna intervjuades tillsammans, var det en del av dem som tog större plats, och sa mer än andra, vilket även Trost belyser96. Vi tror också att detta kan leda till att vissa flickor kände sig hindrade att uttrycka åsikter som skulle kunna gå utanför gruppens normer. Detta medförde att vi inte lärde känna flickorna i samma utsträckning som lärarstudenterna. Lärarstudenterna kan därför tolkas som mer röststarka än flickorna.
Vi bestämde oss för att inte dela ut intervjufrågorna till respondenterna i förväg. Utdelning hade, i vissa fall, möjligen varit en god idé. Många av svaren är spontana och vi hade eventuellt fått mer genomtänkta svar om vad respondenterna verkligen anser. Å andra sidan hade svaren kunnat bli styrda av påverkan från andra personer.
Vi uppfattade under intervjuerna med lärarstudenterna, att de inte hade kunskap om exakt vad som står i lagböcker, samt styrdokument i skolan, som behandlar ledighet på grund av religiösa skäl. Vi tolkade det som att studenterna inte hade tänkt igenom dessa frågor djupare tidigare. Detta innebär troligen att frågor som dessa inte har varit del av deras utbildning på lärarhögskolan. Om detta är fallet, anser vi att detta är en brist i utbildningen. Okunskap leder ofta till oförståelse, speciellt i ett sekulärt samhälle som Sverige. Därför anser vi att det är viktigt med kunskap som gör att alla i samhället blir respekterade.
Vi drar också slutsatsen att lärarstudenterna anser att konflikt mellan religionsfrihet och skolplikt inte är vanligt, detta då ingen av studenterna mött denna typ av konflikt under sin praktik. Vi tolkar lärarstudenternas svar som att skolplikten och religionsfriheten inte inkräktar på varandra, men om det skulle göra det, går skolplikten före. Även de svar vi fått från de muslimska flickorna tyder på detta.
Utifrån vårt arbete anser vi att det är viktigt, som lärare, att bemöta varje elev som en individ, och att lyssna till deras önskemål för att skapa en god skolmiljö för alla, oavsett kön, kultur samt religion.
Folkpartiets förslag på att skolplikt alltid går före religionsfrihet ifrågasätter vi. Vi tolkar Folkpartiets förslag som att kompromisser ej bör göras på grund av religiösa skäl. Detta är något vi helt tar avstånd från. Folkpartiet uttrycker att alla har rätt till en likvärdig
37 utbildning.97 Vad de menar med likvärdig är något otydligt. Menar de till exempel att muslimska flickor ska tvingas deltaga i könsblandad simundervisning? Eller menar Folkpartiet att de muslimska flickorna ska ha rätt till simundervisning, fast under de förhållanden som de önskar? Vi tolkar det som att de menar det tidigare. Om de menar det senare; är det då möjligt? Har alla kommuner resurser till att erbjuda muslimska flickor separat simundervisning? Dels på grund av ekonomiska skäl, men även på grund av tillgång till simhall där endast kvinnor får vistas under simundervisningstillfälle. Har kommunerna råd att spendera pengar på flera simtillfällen för skolklasserna? Flickorna bör då också ha tillgång till kvinnliga idrottslärare eller eventuell kvinnlig badhuspersonal, för att kunna genomföra simningen. Är det möjligt?
Vi anser, att, även om förslaget inte går igenom bör alla kommuner lägga resurser på att alla får möjligheten att lära sig simma. Muslimska flickor ska få möjlighet till separat simundervisning om det är vad som krävs. I våra intervjuer har det visat sig att simundervisningen för de muslimska flickorna i Malmö har lösts genom till exempel könsuppdelad undervisning. Vi ifrågasätter om det är möjligt att hitta sådana lösningar på mindre orter. Dels eftersom det inte finns lika många badhus, dels eftersom en skola på en mindre ort ofta bara har en idrottslärare. Måste denna då vara kvinna? Det finns även färre muslimska flickor på andra orter än Malmö. Kan till exempel en väldigt liten minoritet kräva könsuppdelad simundervisning?
Även om vår studie påvisat att motsättningar mellan religion och skolplikt inte är vanliga, visar ändå den litteratur vi har läst, att konflikter kan förekomma, då bland annat, gällande idrottsundervisningen. Detta beroende på att starkt troende muslimska föräldrar anser att deras döttrar inte bör deltaga i undervisning som, i deras ögon, strider mot ”oskuldsnormen”.98 För idrottslärare, anser vi att det är viktigt att ha kunskap om hur man ska
bemöta detta. Eftersom en av oss läst idrottsvetenskap och hälsa som sidoämne vid Malmö lärarhögskola, vet vi att detta inte ingår i utbildningen. Vi anser att det skulle berika undervisningen och hoppas att det i framtiden blir en del av kommande idrottslärares utbildning.
97 Dagens Nyheter. ””Tvinga invandrarflickor att delta i sexundervisning”” 2008-11-14 98 Högdin (2007) s 54-55
38
Referenser
Böcker
Bryman, Alan. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi
Bryman, Alan. (2004) Social Research Method. Oxford: Oxford University Press
Hedin, Christer (2004) Abrahams barn – Vad skiljer och förenar judendom, kristendom och
islam? Stockholm: Dialogos
Hedin, Christer (2001). Islam i samhället - Muslimskt politik i retorik och praktik. Uppsala: Arena
Hjärpe, Jan (2002). Islam och traditionen – religion i förändring. Nävekvarn: Trädet
Högdin, Sara (2007). Utbildning på (o)lika villkor. Stockholms universitet
Kymlicka, Will (1998). Mångkulturellt medborgarskap. Falun: Bokförlaget Nya Doxa AB
Lpo 94: Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet. Ödeshög: AB Danagårds grafiska
Otterbeck, Jonas (2000a).Islam, muslimer och den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur
Otterbeck, Jonas (2000b) Islam på svenska. Lund: Almqvist & Wiksell
Otterbeck, Jonas (1996)Muslimska elever religiös identitet, i Den mångkulturella skolan . red Hultinger & Wallentin, Lund: Studentlitteratur
Ouis, Pernilla och Roald, Anne Sofia (2003) Muslim i Sverige. Smedjebacken: Wahlstöm & Widstrand
Patel, Runa och Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder - att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
39
Sveriges Lagar, (2008) Skollagen, kap 4 § 12. Stockholm: Thomson Förlag AB och
Studentlitteratur AB
Trost, Jan (1997) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan (2000) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Internet
Dagens Nyheters nätupplaga. Björklund, Jan, Nyamko Sabuni, Erik Ullenhag ."Tvinga
invandrarflickor att delta i sexundervisning"
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=749310 2008-11-14
Nationalencyklopedins nätupplaga. http://www.ne.se/artikel/280813/280813 2008-11-25
Sydsvenska Dagbladets nätupplaga . Avellan, Heidi.Undervisning utan undantag http://sydsvenskan.se/opinion/huvudledare/article306829.ece 2008-11-14
Sydsvenska Dagbladets nätupplaga. Elever har rätt att bära slöja http://sydsvenskan.se/sverige/article212277.ece 2008-11-07
Sydsvenska Dagbladets nätupplaga. Fp vill tvinga flickor att delta i sexualkunskap http://sydsvenskan.se/sverige/article306768.ece 2008-11-13
Sydsvenska Dagbladets nätupplaga. Muslimer vill ha egna lagar i Sverige http://sydsvenskan.se/sverige/article156046.ece 2008-11-13
Sydsvenska Dagbladets nätupplaga. Orback kritiserar muslimskt förslag http://sydsvenskan.se/sverige/article155979.ece 2008-11-13
Uppsala universitet. http://www.uu.se/findperson.php?uig=XX507 2008-11-27
40 Intervjuer med lärarstudenter 2008-12-01 och 2008-12-02, förvaras idag hos författarna
41 Bilaga 1
Intervju med muslimska flickor Vilket år är du född?
Berätta lite om din uppväxt Är du religiös?
Hur tar det plats i din vardag?
Vilka ämnen tycker du bäst/sämst om? Varför? Vad tycker du om den skolan?
Vad skulle du vilja ändra på i den skolan?
Hur tänker du kring kulturkrockar i den skolan? Ex: simundervisning - Hur har skolan bemött detta?
Hur fungerar idrottsundervisningen gällande;
• Simning • Duschning • Deltagande • Slöja
Hur tycker du det borde fungera gällande;
• Simning • Duschning • Deltagande • Slöja
Hur ser du på sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? - Hur tycker du att det borde fungera?
42 Bilaga 2
Intervju med lärarstudenter vid Malmö högskola. Vilket år är du född?
Var är du född och uppväxt? Är dina föräldrar religiösa?
- Hur ger det sig uttryck? Är du troende?
- Hur ger det sig uttryck?
Vilka ämnen kommer du att undervisa i?
Hur resonerar du kring skolplikt och religionsfrihet? - Jan Björklund, absolut skolplikt
Vad har du märkt för skillnader i bemötande beroende på elevernas bakgrund? Om du har märkt kulturkrockar gällande muslimska flickor, vad har det då varit för kulturkrockar?
- Hur har de lösts?
43 Bilaga 3