Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Mötet mellan religionsfrihet och skolplikt
i den svenska skolan
The Interaction between Freedom of Religion and Compulsory
School Attendance in the Swedish School
Lena Reutherborg
Emma Åbinger
Lärarexamen 270 hp
Religionsvetenskap och lärande 2009-01-13
Examinator: Bodil Liljefors Persson
Sammanfattning:
Syftet med detta arbete var att ta reda på vad några muslimska flickor på grundskolans senare år, samt några lärarstudenter vid Malmö högskola, anser om muslimska flickors icke-deltagande i idrottsundervisningen och i sex- och samlevnadsundervisningen. Vi undersöker även mötet mellan religionsfrihet och skolplikt.
För att ta reda på detta har vi valt att göra intervjuer med sex lärarstudenter vid Malmö högskola samt fem muslimska flickor på grundskolans senare år, vilka tolkas hermeneutiskt.
Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att lärarstudenterna anser att skolplikten är gällande, och att om eventuella konflikter skulle uppstå, bör de lösas genom diskussion med eleven i fråga, samt föräldrar för att komma fram till en kompromiss som kan passa alla parter. De muslimska flickorna menar att de inte upplever några motsättningar mellan religionsfriheten och skolplikt, då skolan redan anpassat sig för att tillmötesgå alla.
Vi har också uppfattat att lärarstudenterna anser att konflikt mellan religionsfrihet och skolplikt inte är vanligt. Vi tolkar lärarstudenternas svar som att skolplikten och religionsfriheten inte inkräktar på varandra. Även de svar vi fått från de muslimska flickorna tyder på detta.
Nyckelord: islam, muslim, skolan, skolplikt, religionsfrihet,
idrottsundervisning, sex- och samlevnadsundervisning
Innehållsförteckning
1 Inledning ...1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Går skolplikten eller religionsfriheten först? ... 1
2 Syfte/Frågeställning...3
3 Kunskapsbakgrund ...4
3.1 Utbildning på lika villkor? ... 4
3.2 Islam och skolan... 5
3.4 Olika tolkningar av de muslimska texterna... 7
4 Metod ...9
4.1 Metodreflektion... 9
4.1.1 Litteraturreflektion ... 11
4.2 Urval... 12
4.3 Procedur ... 14
4.3.1 Bearbetning av insamlat material... 17
4.4 Etiska överväganden ... 17
4.5 Utfall av metod... 18
4.6 Presentation av intervjuernas transkribering ... 19
5 Resultat ...19
5.1 Lärarstudenternas syn på muslimska flickors icke- deltagande i sex- och samlevnadsundervisningen... 19
5.2 De muslimska flickornas syn på sex- och samlevnadsundervisningen... 20
5.3 Lärarstudenternas syn på muslimska flickors icke-deltagande i idrottsundervisningen 21 5.4 De muslimska flickornas syn på deltagande i idrottsundervisningen ... 23
5.5 Lärarstudenternas syn på religionsfrihet kontra skolplikt ... 25
5.6 De muslimska flickornas syn på religionsfrihet kontra skolplikt... 30
6 Analys och diskussion ...31
6.1 Lärarstudenternas syn på deltagande i sex- och samlevnadsundervisningen... 31
6.2 De muslimska flickornas syn på deltagande i sex- och samlevnadsundervisningen ... 32
6.3 Likheter och skillnader mellan lärarstudenternas och de muslimska flickornas svar .... 33
6.4 Diskussion ... 34
Referenser
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Vi är två studenter på lärarutbildningen vid Malmö högskola som har läst religionsvetenskap och lärande med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasium. Eftersom vi bor i Malmö, möter vi många olika nationaliteter i vår vardag, och en stor del av dessa är muslimer. Vi anser därför att det är viktigt att ta reda på hur de bemöts i skolan.
Idag lever vi i ett pluralistiskt samhälle, vilket innebär att det finns många olika kulturtraditioner och människor med blandad etnisk tillhörighet.1
Mellan år 1984 och 1993, bestod 94 % av alla de som invandrade till Sverige, av flyktingar och anhöriga.2 Många av dessa människor befann sig i kris, då de ofta flytt från en krigszon, eller hade släkt kvar i krigsdrabbade områden. När människor befinner sig i kris är det vanligt att deras kulturtraditioner förstärks.3 Eftersom individen som invandrar inte känner till de normer som finns i det svenska samhället, vänder man sig ofta till det som känns tryggt, och religionen får ofta lov att sätta upp levnadsnormer.4
I olika medier debatteras det om problem som uppstått på grund av oförståelse kring olika traditioner som ofta tar stöd i muslimsk kultur.5 Exempel på detta kan vara då vissa
skolor satte upp förbud mot att bära slöja i skolan. Detta fick stor uppmärksamhet i media, vilket ledde till att skolverket reagerade. Följande kunde läsas i Sydsvenska Dagbladet;
”Skolverket håller fast vid att elever ska ha rätt att bära slöja under skoldagen.6”Att elever får
lov att bära slöja är fastslaget, men i media belyses andra kulturkrockar som vi kommer att fokusera mer på under nästa rubrik.
1.2 Går skolplikten eller religionsfriheten först?
En del traditioner som har belysts i media, handlar om huruvida muslimska flickor ska deltaga i simundervisningen7 och i sexualundervisningen i skolan.8 Vilka de muslimska flickorna är klarläggs inte i media, men när vi använder begreppet ”muslimska flickor”, menar vi de
1 Otterbeck, Jonas (2000a).Islam, muslimer och den svenska skolan. s 34. Lund: Studentlitteratur 2 Otterbeck (2000a) s 41.
3 Otterbeck (2000a) s 42. 4 Otterbeck (2000a) s 44
5 Sydsvenska Dagbladet. ”Orback kritiserar muslimskt förslag” 2008-11-13 6 Sydsvenska Dagbladet. ”Elever har rätt att bära slöja” 2008-11-07
7 Sydsvenska Dagbladet. ”Muslimer vill ha egna lagar i Sverige”2008-11-13
2 flickor som själva bekänner sig till islam. Den nuvarande utbildningsministern, Jan Björklund, har uttalat sig på följande sätt; ”Även invandrarflickor har rätt till den undervisning som svenskfödda har. Skolplikten ska inte vara förhandlingsbar.”9
Idag står det i Sveriges skollag att alla ungdomar ska ha tillgång till en likvärdig utbildning, men att det ”med hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att eleven deltar”.10 Denna lag uppkom då religionskunskapen i den svenska skolan fortfarande
benämndes som ”kristendomskunskap”, och då hade en mer konfessionell inriktning. För att elever med annan trosuppfattning inte skulle behöva deltaga, instiftades lagen om ”särskilda omständigheter”. När ämnet gick från ”kristendomskunskap” till ”religionskunskap” behölls lagen.11 Idag ska religionsundervisningen vara sekulär, vilket innebär att religiösa skäl inte kan godtagas som ”särskilda omständigheter” för frånvaro från religionsundervisningen.12 När lagen skrevs var inte tanken att frånvaro skulle beviljas i några andra ämnen än ”kristendomskunskap”, men idag appliceras den ibland även på sex- och samlevnadsundervisningen, samt idrottsundervisningen.13
Sedan forskaren Sara Högdin, i sin forskningsrapport, visat att upp till 27 % av utlandsfödda flickor har förbjudits av sina föräldrar att deltaga i viss undervisning14, har Folkpartiet reagerat. Den sjätte mars 2008 gav Folkpartiet som förslag att frånvaro på grund av religiösa skäl inte ska godtagas.15 I en artikel i Dagens Nyheter skriver Folkpartiets, Jan Björklund, Erik Ullenhag och Nyamko Sabuni följande:
I folkpartiets integrationssamråd föreslår vi en förändring av svensk lagstiftning. Rätten till befrielse från olika undervisningsinslag på grund av elevens inställning och hemmiljö, religiösa och kulturella skäl, avskaffas helt. Det måste vara tydligt att alla elever, även invandrarflickor, har rätt att lära sig att simma, delta i idrottslektioner och tillgodogöra sig sex- och samlevnadsundervisningen.16
År 1951 fick Sverige religions-, tros- och bekännelsefrihet.17 Frågan är då hur långt
religionsfriheten får sträcka sig: Kan individen göra vad som helst, så länge han eller hon
9 Sydsvenska Dagbladet. ”Fp vill tvinga flickor att delta i sexualkunskap” 2008-11-07
10 Sveriges Lagar, (2008) Skollagen, kap 4 § 12. Stockholm: Thomson Förlag AB och Studentlitteratur AB 11 Dagens Nyheter. Björklund, Jan, Nyamko Sabuni, Erik Ullenhag .”"Tvinga invandrarflickor att delta i
sexundervisning"” 2008-11-14
12 Otterbeck (2000a) s 60
13 Dagens Nyheter. ””Tvinga invandrarflickor att delta i sexundervisning"” 2008-11-14 14 Högdin, Sara (2007). Utbildning på (o)lika villkor. s 79. Stockholms universitet 15 Sydsvenska Dagbladet. Avellan, Heidi.”Undervisning utan undantag” 2008-11-14 16 Dagens Nyheter.”"Tvinga invandrarflickor att delta i sexundervisning"” 2008-11-14 17 Hjärpe, Jan (2002). Islam och traditionen – religion i förändring. s 114. Nävekvarn: Trädet
3 hävdar att det är i religionens namn? Jan Björklund menar att skolplikten inte är förhandlingsbar, men är religionsfriheten det? Vad går först; religionsfriheten eller skolplikten? För att skolplikten och religionsfriheten ska vara förenlig krävs resurser. Exempel på detta kan vara att vissa djupt troende muslimska föräldrar inte vill att deras döttrar ska deltaga i könsblandad simundervisning. Finns det då tillräckligt stor tillgång till bassänger? Finns det resurser för att alltid ha halvklass? Räcker i sådana fall lärarna till? Betyder det då att varje skola måste ha tillgång till en kvinnlig idrottslärare? Detta är flera frågor som måste tas i beaktning för att skolplikten ska kunna omfatta alla, och ge en likvärdig utbildning.
I Jonas Otterbecks bok, Islam, muslimer och den svenska skolan (2000), diskuterar han de kulturkrockar som kan uppstå i skolan gällande religionsfrihet och skolplikt.
Utifrån detta har vårt intresse väckts om hur tankarna kring dessa ämnen går bland Malmö högskolas lärarstudenter, samt hur muslimska flickor i grundskolans senare år i Malmö ser på detta. Vi anser att detta ämne är relevant då det är en fråga som ofta debatteras, och därför berör många, både i, och utanför skolvärlden.
2 Syfte/Frågeställning
Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärarstudenter anser om skolundervisningen där skolplikten och religionsfriheten kan komma i konflikt. Syftet är också att ta reda på vad några flickor som bekänner sig till islam anser om samma ämne. För att besvara detta har vi ställt upp följande frågeställningar:
Hur ser några lärarstudenter vid Malmö högskola på muslimska flickors icke-deltagande i svenska skolans sex- och samlevnadsundervisning?
Hur ser några lärarstudenter vid Malmö högskola på muslimska flickors icke-deltagande i svenska skolans idrottsundervisning?
Hur ser några lärarstudenter vid Malmö högskola på skolplikten och religionsfrihetens mötande?
4 Vad anser några muslimska flickor på grundskolans senare år om att deltaga i svenska skolans sex- och samlevnadsundervisning?
Vad anser några muslimska flickor på grundskolans senare år om svenska skolans idrottsundervisning?
Vad anser några muslimska flickor på grundskolans senare år om skolplikten och religionsfrihetens mötande?
Genom att få svar på detta, hoppas vi kunna hitta eventuella lösningar på problem som kan uppstå i skolundervisningen, då både skolplikt och religionsfrihet ska tas i beaktning. De lösningar som våra frågeställningar förhoppningsvis leder fram till, vill vi använda i vår framtida lärargärning.
3 Kunskapsbakgrund
3.1 Utbildning på lika villkor?
I det svenska samhället finns det en del principer som gör sig gällande som normer. Med hjälp av dessa vet vi hur vi ska handla i vissa situationer utan att behöva läsa i lagboken. Exempel på detta är ”särartsprincipen”, ”likhetsprincipen” och ”jämlikhetsprincipen”.18
Sara Högdin skriver i sin doktorsavhandling, Utbildning på (o)lika villkor, att likvärdighet inte alltid behöver vara fördelaktigt. Högdin refererar till C. Taylor (1992), som använder begreppet ”likhetsprincipen”, vilket innebär att alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Risken med det är att kulturella skillnader inte accepteras. Som en motpol till ”likhetsprincipen” skriver Högdin om ”särartsprincipen”, vilken innebär att minoriteter har tillåtelse att bibehålla sina seder och traditioner. För minoriteter medför detta, att, för att värna om sin religion, kan de slippa vissa samhällsrättigheter och skyldigheter.19 Inte heller denna princip är riskfri. Om grupper får frihet att behålla normer och värderingar kan detta strida mot jämlikhetsprincipen. I en del grupper är till exempel kvinnan underordnad mannen. Detta
18 Högdin, Sara (2007) s 30 19 Högdin (2007) s 31
5 innebär att hennes rätt till jämställdhet inte blir uppfylld.20 Will Kymlicka skriver följande i sin bok Mångkulturellt medborgarskap:
I synnerhet har jag talat för att de måste respektera två inskränkningar; minoriteters rättigheter får inte tillåta en grupp att dominera andra grupper; och de får inte göra det möjligt för en grupp att förtrycka sina egna medlemmar. Med andra ord: liberaler bör försöka se till att det råder jämlikhet mellan grupper, och frihet och jämlikhet inom grupper. Inom dessa gränser kan minoriteters rättigheter spela en värdefull roll inom en vidare liberal rättviseteori. 21
För att jämställdhetsprincipen inte ska kollidera med särartsprincipen måste en kompromiss komma till stånd. Då är Kymlickas yttrande applicerbart. I skollagen står det följande:
Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.22
Högdin skriver i sin avhandling att föräldrar inte har rätt att sätta hinder för barnens utbildning, det vill säga skolan. Detta innebär att föräldrar inte får förbjuda sina barn att deltaga i skolundervisningen.23 Denna tes har också stöd i skollagen, där det står att alla barn och ungdomar har rätt till en likvärdig utbildning.24
3.2 Islam och skolan
Jonas Otterbeck skriver, bland annat, att många starkt troende muslimska föräldrar sätter sig emot att deras döttrar ska deltaga i idrotts-25 och sex- och samlevnadsundervisningen.26 Föräldrarna menar att deras döttrar under idrotten inte ska tvingas bära åtsittande kläder, och motionera utan slöja. Detta anser de att idrottslektionerna kräver. Föräldrarna vill inte heller att deras döttrar ska duscha nakna tillsammans med andra flickor. Som lösning på detta har en
20 Högdin (2007) s 32
21 Kymlicka, Will (1998). Mångkulturellt medborgarskap. s 207. Falun: Bokförlaget Nya Doxa AB 22 Sveriges Lagar, (2008) Skollagen, kap 1 § 2. Stockholm: Thomson Förlag AB och Studentlitteratur AB 23 Högdin (2007) s 34
24 Sveriges Lagar, (2008) Skollagen, kap 1 § 2. Stockholm: Thomson Förlag AB och Studentlitteratur AB 25 Otterbeck (2000a) s 59
6 del skolor placerat idrottsundervisningen sist på schemat så att flickorna kan duscha hemma.27 I haditherna förespråkas renlighet och väldoft, inte bara i samband med rituell tvagning, utan även annars.28 Om detta skulle praktiseras, betyder det att duschning efter idrotten är av stor vikt. Även i simundervisningen, som ingår i idrottsämnet, är det otänkbart för många starkt troende muslimska föräldrar att deras döttrar ska deltaga. På en del skolor, där denna konflikt kring simundervisningen uppkommit, har man försökt lösa problemet genom en kompromiss. Denna har inneburit att flickorna har simmat med löst sittande kläder, som inte ska uppfattas som utmanande. Ytterligare en kompromiss har varit att flickorna får simma vid ett tillfälle, och pojkarna vid ett annat.29 Muslimska lärde hävdar att islam förespråkar fysisk motion, eftersom det är viktigt att hålla sig frisk.30
Gällande sex- och samlevnadsundervisningen, hävdar dessa föräldrar, att deras barn inte ska behöva deltaga, eftersom de anser att de inte är mogna för sex före giftermålet.3132 I detta fall är det lika vanligt att flickor som pojkar har fått restriktioner om deltagande. Även om det finns elever som inte får lov att deltaga, handlar det endast om en liten minoritet. Det är avsevärt många fler flickor som får restriktioner från föräldrarna gällande deltagande i annan undervisning.33
Att ha stöd hemifrån för sin skolgång, är av stor vikt för hur eleven presterar.34
I Lpo 94 kan man läsa: ”Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.”35
Sara Högdin, har i sin doktorsavhandling, gjort en undersökning bland fyra rektorer. I dessa undersökningar framkom att tre av fyra rektorer menade att det uteslutande var flickor med utländsk bakgrund som inte tilläts deltaga i undervisningen på grund av sina föräldrar. I de fall där föräldrar ansökt om befrielse från obligatorisk undervisning, har de flesta fått avslag. Även staten ställer sig på barnets sida. De menar att alla barn har rätt till en likvärdig utbildning. Det ligger dock på skolan att bygga broar med föräldrarna och på så sätt finna lösningar som tilltalar alla parter.36
27 Otterbeck (2000a) s 59 28 Otterbeck (2000a) s 58 29 Otterbeck (2000a) s 59 30 Otterbeck (2000a) s 57 31 Otterbeck (2000a) s 63 32 Högdin (2007) s 55 33 Högdin (2007) s 90 34 Högdin (2007) s 47
35 Lpo 94: Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet. Kap 2.4. s 14 36 Högdin (2007) s 92-93
7 3.3 Splittrad identitet
Som nämnts under föregående rubrik, finns det ibland konflikter mellan skolans och föräldrarnas normer och värderingar. Problemen blir ofta störst i de familjer som flyttar från patriarkala samhällen, med en patriarkal familjebildning som skiljer sig mycket från det moderna samhället. Skillnaden mellan de normer som fanns i hemlandet och det nya landet är så stora att de nya normerna ogiltigförklaras.37
I de familjer som väljer att behålla sitt hemlands normer och värderingar blir det ofta svårt för barnen. Barnen vill identifiera sig med de normer som råder hemma, men även med dem som råder i det nya samhället. Detta leder till att barnen blir splittrade,38 då muslimer ofta bemöts negativt och med rädsla av andra i det svenska samhället. Det kan ofta bero på att de har en annorlunda kulturell bakgrund. Detta bemötande gör det många gånger svårt för muslimska barn att finna en egen identitet.39 Barnen har ofta en annorlunda syn än sina föräldrar på vad som är godtagbart att deltaga i.40 Hur de än väljer att handla i situationer där, till exempel skolan och föräldrarna inte är överens, gör de alltid någon part besviken.41
För flickorna är det ofta fler regler som sätts upp i hemmet än för pojkar. Deras restriktioner blir ofta hårdare, då det ligger en ”oskuldsnorm” kring hur de ska bete sig. Detta kan hindra flickorna från att vistas i badhus, vara med på övernattningar med skolklassen eller att umgås med vem de vill.42 I några fall, då flickorna väljer att gå emot de normer och värderingar som familjen har satt upp, kan det få förödande konsekvenser. Följderna för flickan kan bli att hon utsätts för misshandel, tvångsgifte och ibland till och med mord.43
3.4 Olika tolkningar av de muslimska texterna
Idag är en halv miljard av jordens befolkning muslimska kvinnor. Att generalisera i detta fall är därför en omöjlighet. En vanlig fördom om den muslimska kvinnan, är att hon är förtryckt. Många muslimska feminister anser att profeten Muhammed hade en revolutionerande kvinnosyn. Muhammeds första fru, Khadidja var en av islams första anhängare.44 Värt att
37 Högdin (2007) s 52 38 Högdin (2007) s 53
39 Otterbeck, Jonas (1996) Muslimska elever och religiös identitet, i Den mångkulturella skolan . red Hultinger
& Wallentin, Lund: Studentlitteratur, s 225
40 Otterbeck (2000a) s 59 41 Högdin (2007) s 53 42 Högdin (2007) s 54-55 43 Högdin (2007) s 55-56
8 belysa är också att Aisha, Muhammeds tredje hustru, var en betydande politisk ledare.45 Vidare genom historien har kvinnans ställning i samhället försämrats i en del muslimska länder. Vad som också kan noteras, är att detta förtryck har uppkommit efter Muhammeds död. Vissa muslimer anser att, varken Koranen, Muhammed eller islam kan beskyllas för kvinnoförtrycket, eftersom de gav kvinnan rättigheter på ett sätt som hon aldrig tidigare haft.46 Otterbeck citerar Miriam Kanjah på följande vis:
Den vanliga bilden av en muslimsk kvinna är den av en förtryckt varelse, som ska tjäna sin make och ta hand om barnen. I många fall är denna bild tyvärr sann, men detta faktum gör den inte riktig enligt islam. Så som vi såg tidigare, är äktenskapets främsta syfte att ge makarna glädje, kamratskap och tillfredställelse.47
De heliga muslimska texterna, såsom Koranen och haditherna uppkom under den tidiga medeltiden. Under denna tid rådde ett patriarkaliskt klimat, vilket påverkade hur man tolkade de religiösa texterna. Nationalencyklopedin beskriver patriarkat som; ” familje- eller samhällssystem där den politiska och ekonomiska makten, både inom hushållet och i den offentliga sfären, innehas av äldre män, och där följaktligen varken kvinnor eller yngre män deltar i det formella beslutsfattandet.”48 Enligt konservativa muslimer beskrivs könsrollerna
ofta som specifika och medfödda. Christer Hedin skriver i Islam i samhället – Muslimsk
politik i retorik och praktik:49
De båda könen är skapade för att komplettera varandra. Mannen är kyligt rationell och fattar resoluta beslut. Han kan av detta bli hård och riskerar att förhasta sig. Hur skulle det gå för honom om inte kvinnan fanns vid hans sida, fyllde hans hem med sin mjuka känslighet och tog sig an barnens vård? I gengäld kan mannen hjälpa kvinnorna genom att beskydda dem och bestämma över dem. Eftersom kvinnor är veka och känslosamma kan de ha svårt att se klart och besluta förnuftigt. Därför är mannens makt över kvinnan bara ett uttryck för omsorg och kärlek – allt enligt traditionella fördomar om könsroller och familjeliv. 50
45 Hedin, Christer (2001) Islam i samhället - Muslimskt politik i retorik och praktik. s 211-212. Uppsala: Arena 46 Otterbeck, Jonas (2000b) Islam på svenska. s 195. Lund: Almqvist & Wiksell
47 Otterbeck (2000b) s 195
48http://www.ne.se/artikel/280813/280813 2008-11-25 49 Hedin (2001) s 210
9 Hedin vill här visa på att många muslimer menar att kvinnan och mannen är jämlika, men att de är olika och därför har fått olika livsuppgifter för att komplettera varandra. De anser att kärnfamiljen är den viktigaste enheten.51 Som vi tidigare nämnt, finns det vissa muslimska föräldrar som inte vill att deras döttrar ska deltaga i vissa delar av undervisningen på grund av sedlighet och religionsuppfattning. Eftersom vissa muslimer har så olika syn på könsroller, skiljer sig också synen på vad som är lämpligt för pojkar och flickor att deltaga i när det kommer till undervisningen.52 Anne Sofie Roald skriver i Muslim i Sverige följande:
De islamska källorna har inte helt klara riktlinjer för hur män och kvinnor ska umgås. Det finns antydningar både i Koranverser och i hadithlitteraturen, men hur dessa förstås beror helt och hålet på det sociala samanhanget och på tolkarens attityd och erfarenhet. 53
Exempel på detta kan vara att döttrarna inte får lov att deltaga i simundervisningen, därför de då måste ha åtsittande kläder. Eftersom kärnfamiljen är central ska aldrig kvinnan visa sig utmanande klädd för någon annan än sin egen familj.54
Denna traditionella syn finns fortfarande kvar hos vissa muslimer. De tar ofta avstånd från individualism, där familjen inte är den viktigaste enheten. Eftersom det svenska samhället bygger på en individualistisk människosyn, kan det leda till kulturkrockar då människor med två olika synsätt möts.55
4 Metod
4.1 Metodreflektion
Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärarstudenter anser om skolundervisningen där skolplikten och religionsfriheten kan komma i konflikt. Syftet är också att ta reda på vad några flickor som bekänner sig till islam anser om samma ämne. För att ta reda på detta, har vi valt att göra kvalitativa intervjuer. En kvalitativ intervju innebär att den har en låg grad av standardisering. Med detta menas att frågorna som ställs är öppna och ger möjlighet för
51 Hedin (2001) s 211 52 Hedin (2001) s 211-212
53 Ouis, Pernilla och Roald, Anne Sofia (2003) Muslim i Sverige s 139. Smedjebacken: Wahlstöm & Widstrand 54 Hedin (2001) s 211-212
10 respondenterna att ge omfattande svar.56 Patel och Davidson skriver i Forskningsmetodikens
grunder - att planera, genomföra och rapportera en undersökning, att det är en fördel om den
som ska göra en intervju är påläst inom ämnet.57 En kvalitativ intervju lämpar sig bäst då syftet är att ta reda på hur människor reagerar och resonerar på olika frågor, vilket är vår tanke med undersökningen.58 Dessa riktlinjer har vi valt att följa i vårt arbete.
Den kvalitativa intervjun har vi valt då den kan gå mer på djupet än vad en enkätundersökning kan göra i detta fall. Det första problemet som kan uppstå då enkäter ska användas är att det är svårt att hitta tillräckligt många deltagare. I enkäter får vi som formulerat dem inte svar på hur respondenterna tänker. Respondenterna har ingen möjlighet att utveckla sina svar och vi får inte heller möjlighet att ställa följdfrågor. En annan risk med att göra enkätundersökning, är att vi inte vet om respondenterna har lagt ner någon tid på djupare eftertanke innan de fyllt i enkäten.
Nackdelar med att göra kvalitativa intervjuer kan vara att det aldrig är möjligt att veta hur respondenten uppfattar situationen, vilket kan färga hans eller hennes svar. Om den intervjuade tillhör en utsatt grupp, till exempel en religiös minoritet, kan respondenten reagera annorlunda än han eller hon hade gjort om de som intervjuar tillhör samma religiösa minoritet.59
Alan Bryman skriver i Samhällsvetenskapliga metoder, att risken med att göra kvalitativa intervjuer är att forskaren gör egna tolkningar av vad respondenten svarar.60 Vi har valt att presentera vårt resultat med hjälp av hermeneutik. Hermeneutik är en typ av tolkningslära, där forskaren inte behöver tolka respondenternas svar ordagrant. De moderna hermeneutikerna menar att språkliga utsagor kan tolkas. Forskaren vill skapa en helhetsbild och en bredare förståelsehorisont. När vi skriver vårt resultat har vi valt att använda oss av denna tolkningslära.61 Bryman belyser även att vetenskapliga generaliseringar inte kan
grundas på kvalitativa intervjuer.62
56 Patel, Runa & Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och rapportera
en undersökning. s 78. Lund: Studentlitteratur
57 Patel & Davidson (2003) s 79 58 Trost (1997) s 15-16
59 Patel & Davidson (2003) s 79
60 Bryman, Alan. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. s 269. Malmö: Liber ekonomi 61 Patel & Davidson (2003) s 28-29
11
4.1.1 Litteraturreflektion
När vi valt litteratur, har vi främst utgått från att den ska vara vetenskaplig. Då vi, i texten, uttalar oss om islam i det svenska samhället, har vi, i stor mån, utgått från Jonas Otterbecks böcker. Otterbeck är forskare i islamologi vid Lunds universitet, samt vid Malmö högskola, och har skrivit en avhandling, Islam i Sverige.63 Vi anser därför att det han skriver har hög trovärdighet. Även Christer Hedin tar vi stöd hos när vi uttalar oss om islam. Han är religionshistoriker och docent, och är verksam vid lärarhögskolan i Stockholm.64
Sara Högdin har skrivit Utbildning på (o)lika villkor, en doktorsavhandling, som behandlar kön och etnisk bakgrund i grundskolan, vilket kan påverka den utbildning som eleverna får. Avhandlingen har varit användbar för vår studie då den bland annat belyser muslimska flickors skolsituation.65
Då vi har undersökt tillvägagångssätt inför intervjuerna, samt vetenskapligt sätt att skriva, har vi använt oss av främst tre böcker. Kvalitativa intervjuer, som är skriven av Jan Trost, professor i sociologi vid Uppsala universitet,66 har varit väldigt användbar för utformandet av intervjuerna, då den går in på djupet kring hur vi skulle gå tillväga. Alan Bryman, professor i samhällsvetenskap vid Loughborough universitet i Storbritannien, 67 har skrivit Samhällsvetenskapliga metoder, där vi kunnat läsa om vilka etiska övervägande vi har behövt göra inför intervjuerna. För att erhålla ytterligare kunskap om hur man skriver en vetenskaplig uppsats, har vi använt oss av Patels och Davidsons bok Forskningsmetodikens
grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Patel och Davidson har
undervisat i forskningsmetodik i flera år, och är nu anställda vid institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet.68
Vi har även använt oss av artiklar från dagstidningar så som Dagens Nyheter och
Sydsvenska Dagbladet. Dessa dagstidningar valde vi, då vi anser att de har hög trovärdighet.
Syftet med att använda dagstidningar har varit att ge oss en bild av hur samhällsdebatten går kring kulturkrockar just nu.
63 Otterbeck (2000a) Baksidan
64 Hedin, Christer (2004) Abrahams barn – Vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam? Baksidan.
Stockholm: Dialogos
65 Högdin (2007) s 5
66 Uppsala universitet. 2008-11-27
67 Bryman, Alan (2004) Social Research Methods. Baksidan. Oxford: Oxford University Press 68 Patel & Davidson (2003) Baksidan
12
4.2 Urval
Vår urvalsgrupp består av sex lärarstudenter vid Malmö högskola samt sex muslimska flickor som studerar på grundskolans senare år i Malmö.
För att hitta lärarstudenter gick vi ut i idrottslärarklasser och naturkunskapslärarklasser med inriktning mot grundskolans senare år, samt gymnasium. I klasserna frågade vi om det fanns någon som kunde tänka sig att deltaga i våra intervjuer. I de klasser vi besökte, fanns det fler än sex studenter som tackade ja till att deltaga. Jan Trost beskriver i sin bok,
Kvalitativa intervjuer, hur viktigt det är att utgå från betydelsefulla variabler i valet av
respondenter.69 Då valde vi att se till ämnesinriktning, kön och ålder, och, på så sätt, försökte vi att få så god spridning som möjligt. Samtidigt var gruppen någorlunda homogen, då samtliga studerade till lärare. Två av de studenter som ställde upp hade idrott och hälsa samt naturvetenskap och lärande som sina ämnen, därför ansåg vi att de var relevanta för vår studie. Alla i vår urvalsgrupp av lärarstudenter har svensk bakgrund. Av de studenter som gav jakande svar till deltagande, fanns det inga med utländsk bakgrund. Jan Trost skriver följande i Kvalitativa intervjuer: ”Urvalet skall vara heterogent inom en given ram; där skall finnas variation men inte så att mer än någon enstaka person är extrem eller ”avvikande”.”70
Vi anser att det är viktigt att möta lärarstudenterna, eftersom det är deras synsätt som kommer att prägla den framtida skolan i Sverige. De studenter vi valt, har studerat i minst tre år. Detta valde vi då vi ansåg att dessa studenter kommit längre i sitt tänkande kring sin framtida yrkesroll. I våra problemformuleringar behandlar vi främst vad som sker i undervisningen under idrotts- samt biologilektionerna i skolan. Därför har vi valt att intervjua lärarstudenter som i framtiden kommer att undervisa i dessa ämnen.
Att intervjua de muslimska flickorna valde vi att göra eftersom vi upplever att det ofta fokuseras på vad deras föräldrar samt lärare tycker. De muslimska flickorna själva kommer ofta i kläm mellan skolans och föräldrarnas vilja. Det är vanligt att det är föräldrarna som anser att deras döttrar inte kan deltaga i till exempel idrottsundervisningen. Det är viktigt att se till vad varje individ tycker, detta eftersom muslimer inte kan ses som en homogen grupp, utan varje individs åsikt måste tas i beaktning. Ingen besitter ett facit på hur en muslim bör handla.71 Vi anser därför, att vad döttrarna själva tänker om saken, är viktigt, eftersom detta är något vi upplever ofta förbises. På grund av detta har vi valt att intervjua de muslimska flickorna.
69 Trost, Jan (2005) Kvalitativa intervjuer. s 118. Lund: Studentlitteratur 70 Trost (1997) s 105
13 4.2.1 Intervjudeltagare
Vid Malmö högskola intervjuade vi sex lärarstudenter, vi har valt att fingera deras namn. Här presenteras de kort nedan:
Lisa:
Kvinnlig student född år 1983, och läser idrott och hälsa samt matematik och lärande. Hon har studerat på lärarutbildningen i fyra år. Kvinnan ser sig inte som religiös, däremot berättar hon att hennes mamma är kyrkligt aktiv.
Kalle:
Manlig student född år 1981, och läser idrott och hälsa samt matematik och lärande och har studerat på lärarutbildningen i fyra år. Han är ateist och det är även hans föräldrar.
Sara:
Kvinnlig student född år 1983, och läser idrott och hälsa samt naturvetenskap och lärande. Hon har studerat på lärarutbildningen i fyra år. Varken hon eller hennes föräldrar är religiösa, men när hon var mindre brukade hon och hennes pappa be tillsammans.
Pär:
Manlig student född år 1979, och läser naturvetenskap och lärande samt idrott och hälsa och har studerat på lärarutbildningen i tre år. Han är ateist liksom sin mamma, däremot är hans pappa ”lite troende”.
Björn:
Manlig student född år 1982, och läser naturvetenskap och lärande samt biologi och har studerat på lärarutbildningen i tre år. Han är buddhist sedan 1,5 år tillbaka. Hans föräldrar är, vad han vet, inte troende.
Lotta:
Kvinnlig student född år 1981, och läser naturvetenskap och lärande samt historia och har studerat på lärarutbildningen i tre år. Hon och hennes pappa är ateister, men på senare år har hennes mamma blivit aktivt kristen.
14 Även de fem muslimska flickorna kommer att presenteras med fingerade namn. Samtliga flickor gick i sjunde klass och var födda år 1995.
Amina:
Muslimsk flicka född i Irak, bosatt i Sverige sedan två år tillbaka.
Tilla:
Muslimsk flicka som är född i Irak, men har även bott en tid i Syrien. Sedan sju år tillbaka har hon bott i Sverige.
Lilly:
Muslimsk flicka född i Irak. Har bott i Sverige i tio år.
Muska:
Muslimsk flicka uppväxt i Värmland, men flyttade till Malmö för fem år sedan.
Asal:
Muslimsk flicka, ville inte uttala sig om sitt ursprung.
4.3 Procedur
Vår metod inleddes med att vi bokade tid med de olika lärarstudenterna, och intervjuade dem individuellt i grupprum på Orkanen. Innan intervjuerna inleddes, informerade vi studenterna om att samtalet var konfidentiellt. Patel och Davidson beskriver konfidentialitet som något som gör att individen inte kan identifieras med vad han eller hon sagt av någon annan än oss som gör intervjun.72
Vi frågade även om de kunde tänka sig att vi gjorde en ljudupptagning under intervjun.
Vi hade bestämt oss för att intervjua muslimska flickor på grundskolans senare år, men ingen av oss hade praktik på en grundskola. Därför har vi inte kommit i kontakt med elever i den urvalsgrupp som vi har inriktat oss på. Det gjorde att vi var tvungna att finna eleverna på annat sätt. Genom en lärarstudent, som praktiserat på en grundskola i Malmö, fick
15 vi kontakt med en lärare som erbjöd sig att hjälpa oss. Vi bad läraren att prata med flickor som bekänner sig till islam, och att fråga dem om de kunde tänka sig att deltaga i en intervju som behandlade skolan och dess möte med islam. Vid jakande svar gav hon eleverna ett brev (se bilaga 1), som eleverna fick ta hem för att få underskrift av målsman. Till sist hade vi fem elever som hade fått godkännande av målsman. Eftersom de muslimska flickor som vi har intervjuat är under 16 år gamla, hade vi skyldighet att få målsmans godkännande om deltagande.73 När vi kom ut till skolan var tanken att vi skulle intervjua eleverna enskilt. Dock
hade detta inte gått fram till eleverna och de motsatte sig enskilda intervjuer. För att få intervjua eleverna gick vi med på att utföra den i grupp. Precis som med lärarstudenterna var vi mycket tydliga med att intervjun skulle vara konfidentiell. Intervjun dokumenterades med hjälp av ljudupptagning, som sedan transkriberades från ljud till text, detta för att kunna bearbeta materialet. Trots att eleverna intervjuades i grupp, försökte vi, i transkriberingen skilja på vem som sagt vad. Detta dels genom att känna igen deras röster, men även med hjälp av vad vi mindes att vem sagt under intervjutillfället.
Nackdelen med att göra en intervju i grupp kan vara att alla inte kommer till tals i alla frågor, och att några personer tar större plats än andra.74 Detta fick vi erfara under intervjuerna, då en del av de muslimska flickorna var mer verbala än andra. Vi tror att en annan nackdel kan vara att en del åsikter blir ohörda, då individer inte vill skilja sig från gruppen.
Varken lärarstudenterna eller de muslimska flickorna fick ta del av intervjufrågorna innan intervjun ägde rum. Vi beslutade att gå tillväga på detta sätt, eftersom vi inte ville att respondenternas svar skulle påverkas av deras omgivning. Vi ville ha elevernas egna svar och tankar, därför tyckte vi att det var viktigt att inte föräldrarna, närstående eller lärare skulle ha inverkan på elevernas åsikter. Samma princip gällde för lärarstudenterna.
Intervjuerna inleddes med neutrala frågor som behandlade respondenternas bakgrund. Detta för att kunna ställa mer relevanta frågor utifrån varje individ. Efter detta kom våra problemformuleringar att beröras. Intervjuerna avslutades med att respondenterna fick utrymme att berätta vad de tyckt varit mest relevant, samt om det var något som de ville tillägga.
När vi formulerade våra intervjufrågor, valde vi att till exempel fråga respondenterna hur de tänker istället för varför de tänker som de gör. Detta för att undvika att de känner sig
73 Trost (2005) s 63 74 Trost (1997) s 44
16 anklagade, vilket leder till att det blir svårt att ställa följdfrågor75. Frågan ”Hur?” ger öppnare svar.76
Då vi intervjuade lärarstudenterna och de muslimska flickorna, lät vi dem besvara de frågor som vi formulerat i våra intervjuguider (se bilaga 1 och 2). Dock användes dessa spörsmål främst som stöd för oss i vad vi skulle fråga om. Beroende på vad respondenterna svarade, föll det sig naturligt att ställa följdfrågor. Därför finns inte alla frågor som ställts med i intervjubilagan.
Vid intervjuerna med lärarstudenterna använde vi oss av ett exempel som Jan Björklund, Erik Ullenhag och Nyamko Sabuni skrivit i Dagens Nyheter:
I folkpartiets integrationssamråd föreslår vi en förändring av svensk lagstiftning. Rätten till befrielse från olika undervisningsinslag på grund av elevens inställning och hemmiljö, religiösa och kulturella skäl, avskaffas helt. Det måste vara tydligt att alla elever, även invandrarflickor, har rätt att lära sig att simma, delta i idrottslektioner och tillgodogöra sig sex- och samlevnadsundervisningen77
Utifrån detta citat fick lärarstudenterna utrymme att framföra sina åsikter om det vi vill att vår uppsats ska besvara. Vi använde detta citat för att exemplifiera olika situationer som kan uppstå i skolan. Exempelvis frågade vi om de ansåg att religiösa och kulturella skäl inte skulle få styra till exempel simundervisningen.
Studenterna fick prata om hur de hade handlat i olika eventuella problemsituationer. Därför kan det finnas en risk att deras svar kanske tolkas som aningen hårda och att de utgår från att det finns problematiska situationer. Detta kan främst bero på att vårt tillvägagångssätt i uppställandet av frågor, där vi exemplifierade eventuella problem, ledde in studenterna på det spåret. Intervjun med de muslimska flickorna skiljde sig från detta, då de främst blev tillfrågade kring hur, till exempel simningen fungerade, och inga eventuella problem belystes från vår sida.
Dokumentationen av intervjuerna har skett med hjälp av ljudupptagning. Vi använde oss av en mini disc-spelare som vi kopplat en mikrofon till, för att spela in våra intervjuer. Fördelar med detta kan vara, att man upprepade gånger efter intervjun, kan lyssna till de exakta formuleringarna, samt tonfallet hos respondenten. Intervjun kan även transkriberas från tal till skrift så att man ordagrant kan se vad som har sagts. Genom att lyssna på intervjun
75 Trost (2005) s 83 76 Trost (2005) s 33
17 får vi möjlighet att lära oss vad som fungerade bra och vad som kan förbättras vid senare intervjuer. Tid behöver inte heller läggas på att anteckna utan koncentrationen kan läggas på samtalet.78
Det som kan vara en nackdel med att göra ljudupptagningar av intervjuer är att det tar tid att transkribera. En annan nackdel är att kroppsspråket går förlorat. Förlusten av kroppsspråk kan undvikas genom att dokumentationen sker med hjälp av videoupptagning.79
Vi har dock valt att inte använda oss av videokamera, då flera av respondenterna inte ville bli filmade.
4.3.1 Bearbetning av insamlat material
Intervjuerna spelades in med hjälp av ljudupptagning. För att kunna bearbeta detta material valde vi att transkribera det. Detta gjorde vi genom att lyssna på alla inspelningar, och skrev sedan ner dem ordagrant på datorn i olika Word-dokument. Därefter skrev vi ut intervjuerna för att kunna jämföra vad som sagts. Detta också för att kunna se hur de olika studenterna och eleverna besvarade våra frågeställningar. I resultatet har detta sammanställs med hjälp av citat, där vi kan visa på vad studenterna och eleverna sagt som kan besvara vår frågeställning. I resultatet använder vi oss av hermeneutik. Vilket innebär att vi kommer att tolka vad studenterna och eleverna har sagt.Till exempel om en respondent väljer att använda sig av en metafor, har vi valt att inte tolka den bokstavligen, utan har försökt läsa av vad respondenten egentligen menar.
4.4 Etiska överväganden
Inför intervjuerna var vi tvungna att fundera över etiska problem som kan uppstå. Vi har bland annat funderat över att vi inte ska inkräkta på privatlivet. Därför har vi beslutat, att för de personer som är under 16 år, försöka få tillåtelse av deras målsmän. Därefter frågade vi de minderåriga om de ville deltaga. Även lärarstudenterna fick en förfrågan om deltagande. För de som gav jakande svar, och som fick deltaga i studien, informerade vi om att intervjun var konfidentiell, och att om de inte ville svara på några frågor, så hade de rätt att neka. Att något är konfidentiellt innebär att intervjurespondenten endast är känd för dem som intervjuar, till skillnad från anonymitet, som betyder att respondenten inte är känd för vare sig intervjuaren
78 Trost (1997) s 50 79 Trost (1997) s 50-51
18 eller någon annan.80 Vi frågade samtliga respondenter, innan intervjun inleddes, om de gav sitt godkännande till att vi gjorde en ljudupptagning av intervjun.
Att fråga de muslimska flickorna om till exempel sex- och samlevnadsundervisningen, kan utifrån uppfattas som ett känsligt ämne. Trost skriver att den som intervjuar inte ska ha förutfattade meningar om vad som är känsligt för respondenten. Genom att ställa enkla och raka frågor, samt att inte signalera att ämnet är känsligt, kan obehag undvikas. Om vi, som intervjuare, utsänder signaler om att ämnet är känsligt, blir det ofta det.81 Om ämnet ändå
uppfattas som känsligt, har intervjurespondenterna blivit informerade om att de inte måste besvara frågor som de upplever är, till exempel för personliga.
Till en början tänkte vi göra videoupptagningar av våra intervjuer, men efter noggrant övervägande, kom vi fram till att detta kunde uppfattas som hämmande, framförallt för de muslimska flickorna. Detta beroende på att de ämnen som diskuteras kan upplevas som privata. Risken med att använda en videokamera kan dessutom vara att det upplevs som mer utelämnande än en ljudupptagning.
4.5 Utfall av metod
För att få svar på vår frågeställning valde vi att göra intervjuer med lärarstudenter samt med muslimska flickor i grundskolans senare år. Initialt hade vi planerat att intervjua sex stycken lärarstudenter och sex stycken muslimska flickor. Vi fick dock endast kontakt med fem muslimska flickor på grundskolans senare år som kunde tänka sig att bli intervjuade, och som hade tillåtelse från målsman. Därför har ett bortfall skett, och detta måste tas i beaktning då resultatet presenteras. Eftersom de muslimska flickorna inte ville bli intervjuade individuellt måste också detta tas i beaktning då deras utsagor presenteras. Då de intervjuats i grupp, har inte alla flickorna uttryckt sig i varje fråga. Om exempelvis en flicka svarat, har inte de andra valt att upprepa det hon har sagt om de har varit i samförstånd med henne. Eftersom en del av flickorna tog större plats än andra, ledde detta till att några flickor kom litet i skymundan. Detta kan göra att intervjumaterialet från de muslimska flickornas intervjuer, kan uppfattas som tunnare än lärarstudenternas, som ger en tydligare en bild av vilka de är som individer.
Då vi intervjuade lärarstudenterna, upptäckte vi att de inte stött på några motsättningar mellan de muslimska eleverna och skolan. Därför valde vi att fråga hur de skulle handlat i olika situationer som skulle kunna ha uppkommit. Detta kan leda till, att då resultatet läses,
80 Patel & Davidson (2003) s 70 81 Trost (1997) s 46-47
19 kan lärarstudenterna uppfattas ha en negativ inställning, och endast prata om problem. Det beror dock främst på hur de skulle handlat i efterfrågade situationer.
4.6 Presentation av intervjuernas transkribering
I resultatet kommer vi att presentera de svar som intervjuerna gav med de sex lärarstudenterna, samt de fem muslimska flickorna. Resultatet kommer bland annat presenteras med hjälp av citat tagna från intervjuerna. Då vi inte känner att allt som diskuterats i intervjuerna är av relevans, har vi beslutat att klippa bort en del av citaten. För att visa detta har vi gjort tre punkter inom klamrar, vilket ser ut på följande sätt: […]
När intervjurespondenterna har gjort tankepauser, har vi valt att markera detta genom att sätta tre punkter efter varandra, vilket ser ut på följande sätt: …
I övrigt har vi valt att inte korrigera svenskan för mycket till skriftspråk från talspråk. Till exempel har vi skrivit ”nån” istället för ”någon”.
5 Resultat
5.1 Lärarstudenternas syn på muslimska flickors icke- deltagande i sex- och
samlevnadsundervisningen
I intervjuerna med de sex lärarstudenterna fick vi besvarat vad de tyckte om muslimska flickors icke-deltagande i svenska skolans sex- och samlevnadsundervisning. Lisa uttalar sig på följande sätt:
Mm, då kanske man ska ge, eller förklara för föräldern varför man håller i en sexualundervisning, alltså, vad som tas upp och sånt, det är ju ändå viktigt för dem också och få veta liksom vad som händer med kroppen och allt det här, och säkerhet. […] Alltså man kan inte tvinga någon, det kan man ju inte, och sen är det egentligen lite upp till hennes, alltså tjejens val också, alltså även om mamman säger att hon inte får, hon kan ju ändå gå på lektionen utan att hennes mamma vet om det, men äh som sagt det är ju lite upp till eleven själv, man kan inte tvinga någon
Pär svarar:
Det är obligatorisk undervisning. Det är inget snack om saken, de ska vara med. Om föräldrarna har svårt att förstå det så får de prata med mig innan någon som helst frånvaro
20 beviljas från min sida. […] Vi lever faktiskt i ett sekulärt samhälle. Religionen ska inte
inkräkta på skolan överhuvudtaget. Björn uttrycker sig på följande sätt:
När det gäller sexualundervisning […] det är väldigt snävt, vad som ska, måste tas upp där och det...själva ansvaret ligger egentligen på rektorn att organisera det på skolan..eh...o det finns liksom inga läroplaner eller nåt sånt, […] det finns..eh...ingen anledning till att vara frånvarande på dom...såna lektioner, tycker jag...möjligtvis så får vi ju anpassa det efter eleverna också...möjligtvis att man skulle kunna vara frånvarande på någon slags lektion...men eh...eeh...i princip så tycker vi inte att man ska...asså, näe, man ska inte kunna varafrånvarande på såna lektioner för det är...viktigare kanske för de personerna också.
Lotta säger:
Det är självklart viktigt att man, som lärare, snackar med föräldrarna som tycker att det finns ett problem men eftersom skolplikten gäller så ska alla elever delta. Däremot kan man kanske dela upp klassen i tjejer och killar.
Gemensamt för studenternas uttalande kring sex- och samlevnad är att de menar att, eftersom ämnet är obligatoriskt, är det skolplikten som gäller. Dock säger samtliga att föräldrakontakten är betydelsefull för att öka förståelsen kring varför ämnet är viktigt. Det som skiljer studenterna åt, är, att Lisa menar att man inte kan tvinga eleverna till deltagande, medan övriga studenter uttrycker att en lösning måste hittas. De övriga studenternas svar skiljer sig inte nämnvärt från varandra. Dock kan en viss nyansskillnad mellan svaren finnas, då till exempel Pär är väldigt tydlig och bestämd. Han menar att på grund av att vi lever i ett sekulärt samhälle, finns det ingen anledning till att frånvaro skulle beviljas på grund av religiösa skäl. Lotta framstår som något mjukare, då hon föreslår att undervisningen kan anpassas på ett sätt som gör att alla ska kunna deltaga.
5.2 De muslimska flickornas syn på sex- och samlevnadsundervisningen
De muslimska flickorna intervjuades i grupp, och en del av eleverna uttryckte sig mer än andra. Under intervjun med flickorna togs det upp vad de tyckte om sex- och samlevnadsundervisningen. Asal uttryckte sig på följande sätt:
21 Under våra NO-lektioner skulle vi utforska (fniss) tjejernas och killarnas könsorgan, men
de var bara, det var bara en massa fnitter, fast det var ändå kul och det är viktigt.
Asal uttrycker att en del fnitter uppstått då de haft sex- och samlevnad. Detta fnitter uppkom även under intervjun då vi berörde sex- och samlevnad.
Vi frågade även flickorna om de tyckte att det var lämpligt att deltaga i sex- och samlevnadsundervisningen då sex inte förespråkas innan äktenskapet inom islam. Muska formulerade sig på följande sätt:
Nä, alltså det är ändå bra att veta, alltså man kan liksom inte komma in i, så här ha gift sig och så här, man bara öh vad gör vi nu? Hur gör man? Alltså man måste kunna, men alltså (skratt) men måste i alla fall veta hur man gör, ja alltså inte veta, men veta vad de heter olika könsorganen och veta var man ska stoppa in tampongen och sånt, så att man inte trycker in den i fel hål (skratt)
Muska uttrycker i citaten ovan att hon tycker att undervisningen varit viktig kunskap inför framtiden, även om vi uppfattade att Muska tyckte det var lite genant att prata om det.
5.3 Lärarstudenternas syn på muslimska flickors icke-deltagande i
idrottsundervisningen
Lärarstudenterna fick även besvara vad de tyckte om muslimska flickors icke-deltagande i svenska skolans idrottsundervisning.
Kalle pratade mycket om simundervisningen. Här resonerar han om könsuppdelad simundervisning:
Nu vet inte jag hur det funkar, alltså, om dom bara kan visa sig för tjejer, alltså, eller om de liksom är både blandat, ja vanliga svenskar och muslimer, så hade de funkat då, men det om det går att lösa tekniskt också, man är ju bara en lärare och man kanske har svårt att få tid på badhus…men sen är väl frågan om jag får vara närvarande också som manlig lärare. […] Jag anser på sätt och vis att man kan liksom inte tvinga dem, de kan man inte […] Jag anser liksom att själva idrottsämnet är så brett…så kan man ju inte kräva att allt ska finnas med. Går det inte så går det inte. Jag anser ändå att om eleven ändå är aktiv eh i sig, så skulle inte jag behöva känna mig tvungen att sätta ett underkänt eller någonting utifrån att hon inte kunde vara med när vi simmade. Det är ju ändå sånt man bara gör en gång och det är ju samma sak när man har en annan elev med andra grejer som inte den kan genomföra. Om
22 man har en elev som inte…har inga armar, så han kan inte spela handboll, va fan då kan
man ju inte… då kan inte den eleven få betyg då heller. Det är ju samma sak egentligen så.
Lisa och Sara skiljer sig något från Kalle, som anser att simningen är ett moment i idrottsundervisningen som vilket annat som helst. Han likställer till exempel simning med handboll, och religion med ett handikapp.Vi upplever att liknelsen är klumpigt uttryckt och att vad han vill poängtera, är att simning är likställt med vilket annat moment som helst i idrottsundervisningen. Kalle menar att det innebär att en elev inte kan underkännas på grund av ett enstaka frånvarotillfälle. Därför tycker inte han att en student som inte deltagit i simningen kan underkännas, eftersom en student som inte deltagit i handboll inte heller skulle bli underkänd. Även om vi inte tolkar det som att han menar att religion är ett handikapp så anser han att en viss frånvaro kan vara godkänd, så länge eleven är närvarande vid majoriteten av idrottsundervisningen. Lisa och Sara menar dock att simningen är obligatorisk och ett viktigt moment i utbildningen, som inte kan likställas med andra delar i idrottsundervisningen. Detta kan utläsas i följande citat.
Lisa:
De flesta där vill nog vara med men tjejer är ju tjejer liksom, tycker jag i alla fall. Det är oftast att man har mens, eller när det är något de inte tycker är roligt som inte passar dem. Många elever på skolan där tycker inte att det är roligt med idrott överhuvudtaget, så då är det svårt också, då spelar det ingen roll vad de har för bakgrund.[…] Vi var iväg och simmade en gång men då var det faktiskt väldigt många som var med som bar slöja fast då körde det med sån, vad heter det, huvud, simmössa!, och shorts och linne typ, så att när de är så små, detta är högstadieelever…då kanske inte reglerna, alltså inte så strikt riktigt. Utan för att bli godkänd i idrott måste man kunna simma, annars får man inte G
Sara:
Det är jättesvårt..alltså…likadant där, de behöver kunna simma..alltså det…så är det ju. Och likadant där, det handlar ju om att prata, prata med eleven om vad som skulle kunna funka då. Skulle det funka om man delade upp tjejerna och killarna för sig? Då får man lösa det på något vis. Skulle det funka om man hade mer kläder på sig?…Alltså…Man får ju prata med dem. Vad är det som inte går stick i stäv med religionen, eller vad är det som bryter mot religionen om de skulle hoppa i och bada? Det handlar ju hela tiden om att diskutera och sen tror jag inte att…eller jag hoppas att inte eleverna är så trångsynta att de liksom inte förstår varför de borde simma eller liksom…Är de så himla religiösa då? Det handlar om att diskutera hela tiden. De behöver ju kunna simma som vilken annan person som helst, så är
23 det ju och då får man ju helt enkelt diskutera och komma fram till en lösning, helt
enkelt.[…] Om man inte får tjejen till att vilja bada och vi kan inte få föräldrarna att få henne att vilja bada, alltså om det inte finns något sätt att få tjejen att bada så är det ju himla svårt för att tvinga nån tjänar ju ingen på för då lär hon sig inget ändå, det är ju som att sticka huvudet i säcken på nåt vis, det hjälper ju inte heller, då kommer hon ju inte att lära sig simma men då får man väl komma med en annan lösning då[…]det går ju inte att ha en teoretisk simning[…]man får ha nån lösning. Jag kan ju inte sätta betyg i simning om hon inte har visat att hon kan simma, då får hon väl helt enkelt inte få något betyg i det då. Ja, det får hon ju helt enkelt välja för jag menar, det finns ju svenska ungdomar som inte har betyg i simning så är det ju.
Lisa menar att simning är viktigt, och det uttrycker också Sara. Däremot uttrycker Lisa att elever som inte velat deltaga i simningen under hennes praktik, haft andra skäl än religiösa. Sara nämner återigen att det är viktigt att diskutera fram en lösning för att flickorna ska kunna deltaga i simundervisningen.
5.4 De muslimska flickornas syn på deltagande i idrottsundervisningen
När vi talade med de muslimska flickorna, frågade vi om hur de upplevde idrottsundervisningen, Lilly sa:
Jag tycker att det är bra och eh och roligt…Ibland… Vissa grejer kanske man inte tycker är lika kul… Jag hatar fotboll!
Tre av fyra flickor instämde på detta, men Muska hade en invändning:
Alltså jag är lat, jag känner mig jättelat, jag stör mig på att behöva ta med mig en extra påse till skolan, det är det värsta. Sen bara ha den på cykeln och trycka in den i skåpet. Jag får aldrig plats, tycker bara det är jobbigt. Jag hatar idrott, det är värsta ämnet[…] Ja och sen har vi inte mycket tid på oss att byta om sen efter den här idrotten så kommer vi alltid försent till nästa lektion, för de släpper oss alltid typ för sent
Muska verkade inte uppskatta idrotten, men detta berodde främst på att hon ansåg att det var jobbigt att ta med sig idrottskläder, samt att hon var tvungen att stressa för att hinna duscha efter idrottslektionerna. Hennes svar upplevde vi inte ha några religiösa värderingar som grund. De övriga flickorna höll med om att det var stressigt att duscha och att byta om. Vi
24 frågade dem om det var något som var jobbigt i övrigt med att duscha och byta om. Tilla svarade på följande vis:
Mm, nä det är stressigt bara
Att det var ont om tid efter idrotten uppfattade vi mer som ett problem som berodde på schemat, och inga religiösa skäl tolkade vi som bakomliggande i flickornas svar.
Simundervisningen upplevde vi också som relevant att fråga om för att kunna besvara våra frågeställningar på ett tillfredställande sätt. Vi frågade hur simundervisningen fungerade och Lilly svarade:
Alltså, vi går till ett annat ställe, ja till ett annat badhus, sen får de typ så testa oss… alltså vi simmar med tjejer, så vi går, vi simmar med tjejer bara[…] alltså man måste ju kunna simma annars får man inte betyg…eh… men vår idrottslärare är schysst så han har fixat så vi kan simma själva…alltså med bara tjejer alltså…och få underskrift att vi kan.
Vi frågade även om de var bekväma i att visa sig i baddräkt, och Muska svarade:
Nä, vi är ju bara tjejer och det känns bra, och det är ju kul, kul med simning alltså, och att man blir trött.
Lilly uttryckte sig på följande vis:
Jag går i slöja nu, men vill jag gå i baddräkt så är det ett val jag själv gör, men har man slöja och så får man räkna med att jag kommer inte kunna bada och sånt, framför folk och så.
Simundervisningen skedde separat, då de endast simmade tillsammans med andra flickor. De verkade också tycka att simningen var rolig. Muska, som uttryckte att idrott var jobbigt då hon var tvungen att ta med sig idrottskläder, ansåg att simningen var rolig, trots att idrotten var ”det värsta ämnet”. Lilly menade att hon har gjort ett medvetet val att bära slöja och tycker att hon då får ta konsekvenserna av sitt val, genom att välja att avstå från att bada offentligt.
Vi exemplifierade att på andra skolor har muslimska flickor simmat med badmössa, t-shirt och shorts, och undrade vad tjejerna tyckte om det. Lilly svarade:
25 Men t-shirt, så syns ju armarna och shorts då syns ju benen, men det beror ju på vart man
drar gränsen, men jag skulle inte kunna göra så.
Att Lilly uttrycker var hon drar gränsen, visar på var hon står som individ. Hon kan kompromissa om mycket men drar gränsen vid att inte visa vissa kroppsdelar. Vi tolkar det som att detta är en del, som, för henne markerar hennes person, samt vad hon står för. Med detta ställningstagande visar hon vad hon tycker är viktigt att prioritera. Till exempel har hon valt att avstå från bad på offentliga platser, då det inte arrangeras av skolan, så att bara kvinnor är närvarande.
5.5 Lärarstudenternas syn på religionsfrihet kontra skolplikt
När vi frågade studenterna vad de tyckte om skolplikten kontra religionsfriheten, tyckte alla att skolplikten gick först, men de svarade på lite olika vis:
Lotta:
Jag tycker nog att skolplikten kommer först. Folk får vara hur religiösa de vill hemma men det ska inte få påverka skollagen. Obligatorisk skolgång betyder obligatorisk skolgång för alla […] Om det finns problem med till exempel simningen eller sexualundervisningen då så får man ju lösa det, men alla ska vara med, annars kan de inte få betyg i de delarna […] Det handlar ju såklart om att man måste respektera allas åsikter och trosuppfattningar, men står det i lagen att man ska gå i skolan, så ska man gå i skolan.
Pär:
Jag tycker inte att religion ska blandas in i skolan överhuvudtaget…eeh…Jag hade inte haft något emot om man avskaffade att gå i kyrkan på avslutningar och så heller […] Vi lever i ett sekulärt samhälle så det finns ingen anledning att skolan ska påverkas av religion på något vis alls. Sen kan man ju fråga sig om traditioner som påsken och julen och så. Det är ju också religiöst…alltså…anknutet, men vi bor faktiskt i Sverige och vi svenskar måste få ha rätt till våra traditioner som vi har haft i hundratals år. Jag är ateist men jag firar ändå jul och påsk och så, inte av religiösa skäl, utan av traditionella skäl. Sen ska vi inte tvinga på våra traditioner på nån annan. Men det blir ju löjligt liksom…eeh…Jag minns när jag gick på högstadiet…då fick vi inte sjunga nationalsången eller hissa svenska flaggan på nationaldagen för att det kunde uppfattas som rasistiskt. Det är bara i Sverige en sån sak skulle hända. Alla andra länder är stolta över sitt land och skäms inte för att visa det. Titta bara på Norge sjuttonde maj liksom […] Men i alla fall om jag ska svara på frågan så…vi har skolplikt i Sverige och då är det inget snack om saken. Lagarna gäller. Så om jag ska
26 svara på frågan så ska inte religionen blandas in i skolan alls. Alltså tycker jag absolut att
skolplikten går först…Sen har alla rätt att tro på och tycka vad det vill, även om jag personligen har svårt att förstå hur man kan vara religiös. Det är ju ren logik, liksom.
Både Pär och Lotta har väldigt bestämda åsikter om skolpliktens vikt. Båda studenterna anser att religion är något som inte ska påverka skolan. De anser att skolplikten inte är förhandlingsbar. Däremot anser de att kompromisser kan göras för att främja allas skolgång. Pärs svar kan uppfattas som hårdare, då han menar att ingens religiösa traditioner ska få påverka skolgången. Däremot är de svenska traditionerna viktiga att få lov att bibehålla utanför skolan, då han tar upp exempel som jul och påsk. Dock anser han att under själva tiden skolan är öppen ska inga religiösa inslag förekomma. Han tycker till exempel att avslutningar i kyrkan kan avskaffas. Trots detta tycker han exempelvis att det är viktigt att få lov att sjunga den svenska nationalsången. Vi tolkar detta som att han anser att denna tradition ska få lov att bibehållas då den inte är religiös, samt att sången inte är något hot för någon annan kultur, utan bara ett sätt att visa uppskattning och stolthet för Sverige.
Övriga studenter anser också att skolplikten går först, men deras svar är lite mer otydliga, och många av dem trycker på att en gemensam lösning bör uppstå då skolplikt och religion möts.
Björn:
Man kan ju också titta på om det ska finnas religiösa friskolor och sånt också. Det behöver ju inte vara nåt fel med det, men det är ju viktigt på nåt sätt att...att det ska...alltså, det finns inte så stora konflikter mellan skolan och religion, så det ska nog inte vara några problem utan...eh...skollagen...eller alltså...skolplikten den gäller ju och då ska man vara närvarande, men det finns ju ingenting som säger att... skolan måste se ut just på det här sättet som man har bestämt som skulle kunna vara...komma i konflikt med någon tradition.
Sara:
Ja alltså, det är ju religionsfrihet i Sverige, men vi har ju också…alltså, vi har ju ändå en skolplikt och jag har alltid blivit upplärd att man tar seden dit man kommer och jag tror både eleverna, lärarna, föräldrarna, alla tjänar på om man har nånting att gå efter, och om man ställer sig utanför Sveriges lagar och regler så kommer man ju aldrig komma in i det svenska samhället. De tjänar ju aldrig på att stå utanför, man vill vara en i mängden, en i gänget och det blir man ju inte om man går och bryter det hela tiden men samtidigt så är det
