Diskussion Madeleine Malmström

Med vår studie ville vi undersöka hur unga, svenska mediekvinnor representerar och framställer jaget genom podcastmediet. Vi var även intresserade av att ta reda på om och hur kvinnorna använde sig av taktiker, likt kvinnorna Melin (2008) undersökte inom det journalistiska fältet. Något vi fann tydliga exempel på i analysen. Vi såg även exempel på hur kvinnorna tenderar att emellanåt byta taktiker, även om de oftast håller sig till en och samma igenom avsnitten. I AS och BI:s fall kunde vi se tydliga skillnader i representationen av jaget och användandet av taktiker i deras första, respektive senare avsnitt. Kvinnorna går från att vara osäkra och spela på sin kvinnlighet till att bli självsäkra och våga ifrågasätta normer. I och med användandet av taktikerna såg vi även hur framställningen av jaget skiljer sig beroende på vald taktik. Vi fann flera gemensamma nämnare i framställningen av jaget bland de kvinnor som använder sig av samma taktiker. Exempelvis den hårda

jargongen från de som anammar en av grabbarna, den osäkra framtoningen och nedvärderande av jaget hos kvinnorna som anammar den sexiga bruden samt den mer självsäkra framställningen och normkritiken hos de som anammar taktiken en av tjejerna. Gemensamt hos samtliga kvinnor är användandet av humor samt öppenheten. Kvinnorna delar ofta med sig av privata tankar och anekdoter. En skulle kunna argumentera för att denna typ av öppenhet även den är en taktik för kvinnorna att göra sina röster hörda, likväl som att behålla sina platser i rampljuset. Liknande typ av öppenhet hittar vi även i andra sociala medier. Hous (2019) studie ger exempel på detta där hon undersöker celebriteter på Youtube. Hon menar att uppvisandet av det intima och privata jaget skapar en känsla av gemenskap och jämlikhet med fansen. För att undersöka om just öppenhet är en typ av taktik skulle ytterligare studier behövas och här skulle det vara intressant med studier som täcker flera sociala medier. Detta för att hitta eventuella mönster och samband i kvinnors framställning online, det skulle även vara intressant att se om öppenheten är lika stor hos män online.

En taktik vi valde att inte gå in djupare på i analysen är taktiken flykt, en taktik jag däremot vill lyfta i slutdiskussionen. En skulle kunna argumentera för att hela poddandet är ett användande av taktiken. Detta eftersom kvinnorna skapar sig ett utrymme där de själva får bestämma samtalsämnen och relativt fritt uttrycka sina åsikter om diverse olika ämnen. Att skapa egna utrymmen gör även kvinnor inom journalistiken, något Djerf-Pierre (2007: 98) kallar för ”expansion strategy”. Men trots detta utrymme kvinnorna skapar ingår poddarna i ett större sammanhang, och i podcastvärlden är det främst männen som dominerar (Poddindex 2020). Två av de tre poddar vi valde att analysera är idag nedlagda. Att kvinnorna valde att lägga ner podcastprogrammen skedde av olika anledningar, vilka kvinnorna har gått ut och berättat mer eller mindre ingående om i sina sociala

mediekanaler. Att fly fältet är en förekommande taktik inom det journalistiska fältet, användandet av denna taktik sker när kvinnorna av olika anledningar inte längre orkar slåss för sin plats (Melin 2015). Om kvinnorna vi studerat anammat denna taktik eller ej är svårt att veta då det kan finnas flera anledningar till att en väljer lägga ner en podcast och dessa anledningar ger varken vårt utvalda material eller studie svar på. För att kunna ta reda på detta krävs exempelvis en intervjustudie eller en studie som även tar hänsyn till kvinnornas andra sociala mediekanaler.

Vår studie bidrar till en ökad förståelse för hur kvinnor representerar och förhandlar bilden av sig själva genom podcastmediet. Den visar att användandet av taktiker för att göra sina röster hörda och för att överleva i branschen förekommer hos kvinnor även i podcastvälden. Då vår studie är en kvalitativ innehållsanalys är våra subjektiva tolkningar centrala, något som kan ses som både en för- och nackdel. I vårt fall är metoden nödvändig för att kunna analysera materialet utefter våra frågeställningar. Användandet av en kvalitativ metod har tillåtit oss att ta hänsyn till både det som överförs och sänds ut, alltså tonlägen, stämningar och uttalanden. Vår förförståelse för kvinnorna och podcastmediet har i högsta grad påverkat analysen och resultatet, likväl som det har påverkat urvalet av materialet. Graneheim och Lundman (2004) menar att det är viktigt att forskarna hittar en balans i tolkningen av materialet och att tolkningen sker utan att forskarna lägger in meningar som inte finns. Denna balans har emellanåt varit svår att hitta men tack vare att vi arbetat tillsammans under hela studien har vi kunnat diskutera igenom både urval och material samt dess koppling till tidigare forskning och vårt teoretiska ramverk, vilket gett oss ett väl genomarbetat resultat. Med hjälp av Krippendorffs sexstegmodell och ett tydligt

kodschema har vi kunnat analysera texterna på ett strukturerat och noggrant sätt. Vidare skulle det vara intressant att göra en större studie. Vårt material täcker endast tre

podcastprogram i Sverige och att undersöka flera skulle kunna ge en större

helhetsförståelse för hur kvinnor representerar sig själva, samt huruvida användandet av taktiker är utbrett. Vi har nämnt öppenhet som ytterligare en möjlig taktik, kanske finns där fler. Vidare är det intressant att diskutera om själva poddandet bör ses som en flykttaktik, där kvinnor skapar egna utrymmen att synas och höras. I så fall skulle en kunna

argumentera för att de taktiker vi identifierat hos kvinnorna i själva verket är strategier. De Certeau (1984) menar att strategier används av de som vill bevara status quo. De poddar vi har analyserat har alla en stor lyssnarskara, alltså skulle de taktiker vi identifierat kunna handla om att kvinnorna vill behålla sina lyssnare, samt skaffa nya. Med andra ord rör det sig i så fall snarare om ett användande av strategier än av taktiker. Å andra sidan

identifierade vi användandet av taktiker redan i de första avsnitten, innan kvinnorna visste hur många som skulle lyssna, därav kan vi fortfarande argumentera för att det faktiskt är taktiker kvinnorna använder, åtminstone till en start. Kvinnorna försöker trots allt vinna mark i en mansdominerad bransch.

Att undersöka kvinnors representation av jaget i podcasts ger oss en större förståelse för patriarkala strukturer i sociala medier. Det ger även en indikation på hur kvinnor tar sig fram i dessa typer av mansdominerade branscher. Som tidigare nämnt menar vi att det i sociala medier finns en större frihet än i traditionella medier, detta eftersom de ofta saknar utomstående regissörer, manusförfattare och styrande producenter. Dock är det viktigt att ha i åtanke att podcasten, som ofta målas upp som ett fritt medium (Sterne et al 2008), trots allt kommer med vissa begränsningar, begränsningar som många gånger kan komma att styra över innehållet. Här syftar jag på mediets kommersiella krafter och potentialer (Sterne et al 2008). De podcasts vi har analyserat är kommersiella och har i de allra flesta avsnitten sponsrade inlägg. De har även större produktionsbolag i ryggen. Huruvida detta influerar innehållet, samt i vilken utsträckning det sker, är svårt att veta och det är inget vi har valt att fokusera på i denna studie. Dock utgör podcastprogrammen en del av

kvinnornas inkomst och därav är det troligt att detta styr kvinnornas framställning av jaget i vissa situationer. För att ta reda på om och hur detta sker krävs dock ytterligare studier.