MEDIEKVINNORS ÖVERLEVNAD I
PODCASTVÄRLDEN
EN KVALITATIV INNEHÅLLSANALYS OM HUR KVINNOR
REPRESENTERAR SIG SJÄLVA GENOM PODCASTS
MEDIEKVINNORS ÖVERLEVNAD I
PODCASTVÄRLDEN
EN KVALITATIV INNEHÅLLSANALYS OM HUR KVINNOR
REPRESENTERAR SIG SJÄLVA GENOM PODCASTEN
MEDIEKVINNORS ÖVERLEVNAD I
PODCASTVÄRLDEN
EN KVALITATIV INNEHÅLLSANALYS OM HUR KVINNOR
REPRESENTERAR SIG SJÄLVA GENOM PODCASTS
MEDIEKVINNORS ÖVERLEVNAD I
JACQUELINE BYRLÉN
MADELEINE MALMSTRÖM
JACQUELINE BYRLÉN
MADELEINE MALMSTRÖM
JACQUELINE BYRLÉN
MADELEINE MALMSTRÖM
KK429A Examensarbete 2020Medie- och Kommunikationsvetenskap Examinator: Tindra Thor
Handledare: Margareta Melin
Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö universitet
Förord
Främst vill vi tacka vår handledare Margareta Melin för stödet, vägledningen och uppmuntran vi fått under hela processens gång. Vi vill även tacka vår handledningsgrupp,
föräldrar, partners och husdjur som på olika sätt funnits där och hjälpt oss under examensarbetet. Ett tack vill vi även rikta till de kvinnor vi har studerat, vars podcasts
ligger oss nära hjärtat och har förgyllt många timmar i våra liv.
Slutligen vill vi även rikta ett stort tack gentemot varandra, det har varit en lärorik process där vi har haft stor glädje av att arbeta tillsammans, vi har kommit både varandra
Abstract
Podcastbranschen är på många sätt en mansdominerad värld där topplistorna ofta är överrepresenterade av män (Poddindex 2020). Likväl finns det flera framstående kvinnor i branschen och vi är intresserade av hur dessa kvinnor tar sig fram och gör sina röster hörda, genom användningen av taktiker. Syftet med vår studie är därför att genom ett feministiskt perspektiv undersöka hur unga, svenska mediekvinnor representerar och framställer jaget genom podcastmediet, samt undersöka vilka taktiker kvinnorna använder för att göra sina röster hörda. Med ett feministiskt ställningstagande gör vi detta med hjälp av de Certeaus (1984) teoretiska begrepp om strategier och taktiker, Goffmans (1959; 1988) rollteorier samt genom att använda oss av Bourdieus (1992; 1999) teoretiska ramverk om makt och symboliskt våld.
Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöker vi podcastprogrammen Har du sagt A
får du säga B, Daddy Issues samt Della Q. Vi fann att samtliga mediekvinnor använder sig av
olika taktiker för att ta plats i branschen och något som samtliga podcasts har gemensamt är kontroversiella uttalanden, humor och frispråkighet.
Sökord: Podcast, Självrepresentation, Taktiker, Kvinnlig självrepresentation, Kvalitativ innehållsanalys, Feminism
Rubrik: Mediekvinnors överlevnad i podcastvärlden – En kvalitativ innehållsanalys om hur kvinnor representerar sig själva genom podcasts
Författare: Jacqueline Byrlén & Madeleine Malmström
Examensarbete i Medie-och kommunikationsvetenskap 15hp Konst, kultur och kommunikation (K3)
Fakulteten kultur och samhälle Malmö universitet
Handledare: Margareta Melin Examinator: Tindra Thor Vårterminen 2020
English abstract
The podcast industry is in many ways a male-dominated world where the charts often are overrepresented by men (Poddindex 2020). Nevertheless, there are several prominent female podcasters in Sweden, and we are interested in how these women manage to make their voices heard, using different tactics. The purpose of this study is therefore to, from a feminist perspective, examine how young, Swedish media women represent and negotiate the image of themselves through the podcast as well as analyze the usage of different tactics. With a feminist stance we are doing this with the help of de Certeau’s (1984) theoretical concepts of strategies and tactics, Goffman’s (1959; 1988) role theory and by using Bourdieu’s (1992; 1999) theoretical framework on power and symbolic violence.
Using a qualitative content analysis, we examine the podcast programs Har du sagt A
får du säga B, Daddy Issues and Della Q. We found that all the media women use different
tactics in order to take their place in the industry and what all podcasts have in common is the controversiality, humor and outspokenness that occurs in the conversations between the women.
Keywords: Podcasts, Self-representation, Tactics, Female self-representation, Qualitative content analysis, Feminism
Heading: The survival of media women in the world of podcasting - A qualitative content analysis about how women represent themselves through podcasts
Authors: Jacqueline Byrlén & Madeleine Malmström
Final Exam Project in Media and Communication Studies School of Arts and Communication (K3)
Faculty of Culture and Society Malmö University
Supervisor: Margareta Melin Examiner: Tindra Thor Spring of 2020
Innehållsförteckning
1. INLEDNING 6
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 7
1.2ARBETSFÖRDELNING 7
1.3DISPOSITION 7
2. BAKGRUND 7
2.1PODCAST 8
2.2UTVALDA PODCASTPROGRAM 8
2.2.1 Har du sagt A får du säga B 8
2.2.2 Daddy Issues 9
2.2.3 Della Q 9
3. FORSKNINGSÖVERSIKT 9
3.1KÖNSKODNING OCH KÖNSDIKOTOMI 9
3.2PODCAST 10 3.3PERSONLIGT VARUMÄRKESBYGGANDE 11 3.4SJÄLVREPRESENTATION 11 3.5TAKTIKER 12 3.5.1 En av grabbarna 12 3.5.2 En av tjejerna 12
3.5.3 Den sexiga bruden 13
3.5.4 Flykt 13
3.6SUMMERING 14
4. TEORETISKA PERSPEKTIV 14
4.1DOXA, KAPITAL OCH MANLIG DOMINANS 15
4.2TEORIN OM PERFORMATIVT GENUS 16
4.3STRATEGIER OCH TAKTIKER 17
4.4ROLLTEORI 18
4.5SUMMERING AV TEORI 19
5. METOD OCH MATERIAL 20
5.1KVALITATIV INNEHÅLLSANALYS 20
5.2VALIDITET OCH KRITIK 20
5.3ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 21
5.4KRIPPENDORFFS SEXSTEGSMODELL 22
5.5URVAL 23
5.6ANALYSMATERIALET 24
6. RESULTAT OCH ANALYS AV DET EMPIRISKA MATERIALET 24
6.1HAR DU SAGT A FÅR DU SÄGA B 24
6.1.1 Den sexiga bruden 25
6.1.2 En av tjejerna 27
6.2DADDY ISSUES 29
6.2.1 Den sexiga bruden 29
6.2.2 En av grabbarna 31
6.3DELLA Q 33
6.3.1 En av grabbarna 33
6.3.2 Den sexiga bruden 36
6.3.3 En av tjejerna 39
7. SAMMANFATTNING AV ANALYS 40
7.1OSÄKERHET OCH UTSEENDEFOKUS 40
7.2HUMOR OCH KONTROVERSIELLA UTTALANDEN 40
7.3NORMER OCH FRISPRÅKIGHET 41
8. SLUTDISKUSSIONER 41
9. REFERENSER 46
BILAGA 1. HAR DU SAGT A FÅR DU SÄGA B 51
1.1AVSNITT 1.LET’S GO! 51
1.2AVSNITT 84.FAKE FRIENDS 55
BILAGA 2. DADDY ISSUES 57
2.1AVSNITT 1.PÅ EN HELTÄCKNINGSMATTA PÅ HOBO HOTEL 57
2.2DADDY ISSUES AVSNITT 58.PORR I MAPP 65
BILAGA 3. DELLA Q 67
3.1AVSNITT 1.EROTISKT KAPITAL 67
3.2AVSNITT 75.VAR ÄR ALLA FULA TJEJER 70
Tabellförteckning
1. Inledning
Efter flera års lyssnande på podcasts som drivs av unga, svenska kvinnor i mediebranschen började vi fundera kring hur dessa kvinnor egentligen representerar sig själva genom podcastmediet. Många gånger diskuteras vardagen, livet och relationer där samtalen utgår från kvinnorna själva och deras erfarenheter. Humor och kontroversiella åsikter är återkommande i flera av de podcastprogram vi lyssnar på och vår uppfattning är att det finns få medium där individerna tillåts vara så pass personliga som i just podcastmediet. Dessutom upplever vi att få medier ger kvinnor utrymme att fritt samtala och reflektera över egenvalda ämnen, likt det sätt podcasten gör. Här ges därför kvinnorna en chans att omförhandla bilden av sig själva. Detta med betydligt färre yttre påverkningar som ofta existerar i andra medier där vi är vana att se samtalande kvinnor.
I mediebranschen representeras kvinnor ofta stereotypiskt. Tidigare studier visar att traditionella medier ofta visar en ensidig och ogynnsam bild av kvinnor (Vandenberghe 2019; Andayani Praptiningsih 2017; Fountaine 2017; Eikhof, Summers & Carter 2013). Samtidigt visar forskning att sociala medier ger kvinnor möjlighet att representera och omförhandla bilden av sig själva (Toffolettis & Thorpes 2018). Podcast, likt andra sociala medier, är således ett relativt fritt medium där i princip vem som helst med rätt utrustning och kunskap tillåts producera och distribuera material (Berry 2006).
Utifrån topplistorna är podcastbranschen en tillsynes mansdominerad bransch (Poddindex 2020). Men trots att topplistorna domineras av män finns det flera välkända podcastprogram som drivs av kvinnor. Vi själva har fastnat för tre olika podcastprogram, samtliga med stor lyssnarskara och som drivs av unga, svenska mediekvinnor: Daddy Issues,
Della Q och Har du sagt A får du säga B. Vi ställde oss frågande till hur kvinnorna som driver
podcastprogrammen tar sig fram i den mansdominerade branschen och hur de egentligen framställer jaget genom användningen av olika taktiker. de Certeau (1984) menar att taktiker används av underlägsna grupper som en motkraft mot det dominerande och i ett patriarkalt samhälle är det dominerande vanligtvis män. Detta innebär att kvinnor ofta betraktas som underlägsna, så även i podcastvärlden.
Tidigare har Melin (2008) undersökt hur (främst) kvinnor inom det journalistiska fältet använder sig av taktiker för att överleva och ta sig fram i branschen, hon identifierade då tre olika taktiker. Trots att Melin (2008) studerade det journalistiska fältet blev vi nyfikna på om dessa taktiker går att återfinna bland kvinnor i podcastbranschen. I vår studie ämnar vi därför att genom ett feministiskt perspektiv undersöka hur unga, svenska mediekvinnor representerar och förhandlar bilden av sig själva genom podcasts.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår studie är att genom ett feministiskt perspektiv undersöka hur unga, svenska mediekvinnor representerar och framställer jaget genom podcastmediet, samt undersöka vilka taktiker kvinnorna använder för att göra sina röster hörda.
Frågeställningar:
• På vilket sätt framställer kvinnorna sig själva genom podcasts?
• Vilka taktiker använder kvinnorna för att representera och (om)förhandla bilden av sig själva och hur skiljer sig dessa åt?
• Vilka likheter och skillnader går att urskilja i kvinnornas framställning av jaget?
1.2 Arbetsfördelning
Vi har arbetat tillsammans med samtliga delar i uppsatsen fram till de enskilda
slutdiskussionerna. Transkriberingarna delade vi upp mellan oss för att sedan tillsammans gå igenom, koda och plocka ut meningsbärande enheter till analysen, som även den gjordes tillsammans. Texten har producerats ihop genom att diskutera, strukturera, korrekturläsa, komplettera och ändra (vid behov). Genom hela arbetet har vi haft ständig
kommunikation, träffats mycket och diskuterat textens samtliga avsnitt. För att få en god förståelse har vi båda tagit del av materialet våra teorier bygger på, samt övriga viktiga texter. Samtliga podcastavsnitt har vi båda lyssnat på minst två gånger, på så sätt har vi fått en god kännedom för tonlägen, stämning och samtalen som sker. Detta för att kunna reflektera och analysera materialet tillsammans med en så likvärdig utgångspunkt som möjligt.
1.3 Disposition
I första avsnittet presenterades studiens syfte, frågeställningar samt arbetsfördelning. I följande kapitel ges en kontextualiserande bakgrund följt av en kort presentation av de utvalda podcastprogrammen. I tredje avsnittet presenteras forskningsöversikten som avslutningsvis identifierar en kunskapslucka. Därefter diskuteras studiens teoretiska ramverk följt av ett metodkapitel där vi redogör för genomförandet av analysen. I metodkapitlet redogör vi även för urvalet av empirin. I avsnitt sex redovisas analys och resultat. Därefter sammanfattas studien och vi avslutar sedan uppsatsen med våra individuella slutdiskussioner.
2. Bakgrund
I flera års tid har vi lyssnat på en mängd olika podcastprogram och än idag lyssnar vi dagligen. När vi lagar mat, går ut med hunden, står i duschen eller när vi promenerar till affären. Det är helt enkelt aldrig tyst. Oavbrutet lever vi våra liv med ett ständigt surr i bakgrunden. Flera av de podcasts som vi lyssnar på drivs av svenska kvinnor i
mediebranschen som vi uppfattar ha stora, ibland kontroversiella, personligheter. I
och hur de förhandlar bilden av sig själva genom podcasts. I vår uppsats kommer vi därför undersöka detta utifrån ett feministiskt perspektiv.
Det kan uppfattas som problematiskt att använda begrepp som “manligt” och “kvinnligt”. Vi kommer därför sträva efter att undvika benämningar som dessa. Detta gör vi dels eftersom vi förhåller oss till Judith Butlers (1999) syn på kön som en social
konstruktion, men också för att undvika förvirring kring begreppen manligt och kvinnligt respektive maskulint och feminint (se kapitel 3.1). Att tänka utifrån en könsdikotomi som konstruerar egenskaper som “manligt” och “kvinnligt” kan begränsa en analys (Nordberg 2004), vilket vi bär med oss genom att förhålla oss reflexiva. Vi kommer därför även benämna de kvinnor som analyseras som “mediekvinnor” och inte som till exempel “kvinnliga” podcastare. Dessutom är “mediekvinnor” lämpligt eftersom de alla verkar inom mediebranschen på olika sätt.
2.1 Podcast
Podcast är ett ständigt växande socialt medium som ännu är ett relativt outforskat område. De studier som har genomförts undersöker framförallt podcasten som medium (Berry 2006; Markman 2012), men forskning som undersöker kvinnors självrepresentation genom podcasts saknas. Vi menar att podcasts kan ses som ett utrymme för kvinnor att oredigerat, utan regissörer och utomstående manusförfattare, samtala, uttrycka åsikter och tankar om självvalda ämnen. Här tillåts samtalet stå i fokus och kvinnorna har chans att själva styra över, samt distribuera innehållet. Sällan finns det riktlinjer för de personer som driver podcasten och innehållet genomgår således ingen granskning på det sätt som andra medier gör. Dock bör en ha i åtanke att flera podcasts produceras av större mediebolag, vilket på vissa sätt kan påverka innehållet. Det finns både för- och nackdelar med att podcasten är ett fritt medium. Studier visar att ett ogranskat och fritt innehåll kan ge upphov till fake news, rasism och propaganda (Askanius 2019). Medan andra forskare snarare menar att ett fritt medium värnar om yttrandefriheten och ger möjligheter till en större mångfald samt att åsikter som annars inte lyfts ges utrymme att diskuteras (Segado-Boj & Diaz-Campo 2020).
2.2 Utvalda podcastprogram
Nedan följer en beskrivning av de utvalda podcastprogrammen vi valt att analysera.
2.2.1 Har du sagt A får du säga B
Grundarna bakom podcasten Har du sagt A får du säga B är influenserduon Bianca Ingrosso, 25 år och Alice Stenlöf, 23 år. Kvinnorna har populära Youtubekanaler och
Instagramkonton där de delar med sig av sin vardag, mode och skönhet. De båda tillhör de med flest följarantal på Instagram (1,1 miljoner respektive 331 tusen), bland de kvinnor vi analyserar. Har du sagt A får du säga B beskrivs som “en kittlande podcast där inget ämne är förbjudet” (Poddtoppen 2020a) och rankades länge som Sveriges största podcast (Ek 2019), men lades ner i augusti 2019. Totalt släpptes 88 avsnitt. Podcasten tillhör kategorierna mode och skönhet, komedi och humor, samt konst och kultur.
2.2.2 Daddy Issues
Julia Frändfors, 32 år och Julia Lyskova, 27 år, är duon bakom Daddy Issues, en podcast producerad och grundad av mediebolaget Perfect day media. Duon lärde känna varandra genom podcasten som sattes ihop av grundarna av Perfect day media, Amanda Schulman och Hannah Widell, på företaget arbetade även Julia Frändfors tidigare. Podcasten beskrivs som följande: “Julia Frändfors och Julia Lyskova mår p. Alla måste lyssna! OBS: det är
frivilligt.” Den kategoriseras under komedi och humor, samhälle och kultur samt personliga dagböcker. Podcasten är aktiv och varje torsdag släpps ett nytt avsnitt, i skrivande stund finns det totalt 60 avsnitt publicerade (Poddtoppen 2020b). Aftonbladet beskrev 2019
Daddy Issues som en succépodd med en liknande framgångssaga som Della Q (Olsson 2019). 2.2.3 Della Q
Della Q drivs av Moa Wallin, 23 år, Bianca Meyer, 30 år och Anna Björklund, 29 år. Utöver
podcasten har kvinnorna andra yrken. Moa Wallin är radiopratare på Sveriges Radio, Bianca Meyer arbetar som manusförfattare och komiker, och Anna Björklund är konstnär. Trions podcast släpptes till en början som en vikarierande podcast för syskonpodcasten
Della Monde, som drivs av komikerna Simon Svensson, Jonatan Unge och Kristoffer
Svensson (Wikipedia 2020). Della Q blev snabbt populär och har i dagsläget släppt 86 avsnitt. Sedan ett år tillbaka släpps podcastavsnitten enbart på Spotify (till skillnad från
Daddy issues och Har du sagt A får du säga B som finns tillgängliga på flera plattformar). Della Q beskrivs som “för dig som hatar kvinnor, älskar kvinnor eller inte har någon åsikt om
kvinnor” och kategoriseras inom konst, komedi samt kultur och samhälle (Podcasts.nu 2020). Under våren 2020 valde kvinnorna att avsluta podden.
3. Forskningsöversikt
I det här kapitlet redogör vi för tidigare forskning över relevanta fält för vår studie. De utvalda artiklarna har således givit oss en god insikt för att vidare undersöka hur kvinnor genom podcastmediet framställer jaget samt använder taktiker för att göra sina röster hörda. Här redovisas även den identifierade kunskapslucka vår studie ämnar att fylla.
3.1 Könskodning och könsdikotomi
Inom den feministiska forskningen sammanförs många gånger kvinnor och femininitet (Nordberg 2004). Nordberg menar att genom att förknippa män med maskulinitet och kvinnor med femininitet skapas en könsdualism. Vidare menar hon att könsdikotomin upprätthålls av forskare som tenderar att dela upp män och kvinnor på detta sätt. Könsnormer och könsdikotomin fortsätter därför att reproduceras i och med de heterosexuella antaganden som många gånger görs (Butler 1999). Även Melin (2008) diskuterar könskodning och menar att alla sociala fält är könade, vilket resulterar i en åtskillnad mellan könen som separerar feminint från maskulint och manligt från kvinnligt. Det går dock att problematisera användningen av begrepp som femininitet och
maskulinitet och dess historia (Maclnnes 1998; Garlick 2003; Nordberg 2004). Den brittiske sociologen Maclnnes (1998) hävdar att begreppen bör betraktas som
könen. Begreppen maskulinitet och femininitet bygger på en könsdikotomi som skapar egenskaper som antingen är så kallade manliga eller kvinnliga (Nordberg 2004). Men att tänka utifrån begreppen och associera dem till biologiska kön kan även begränsa en analys, vilket gör det nödvändigt att problematisera användningen av begreppen (Nordberg 2004). Nordberg (2004) menar att det är viktigt att associationen mellan begreppen och biologiskt kön inte tas för givet.
Genom historien har det som betraktats som feminint haft lägre status än det som setts som maskulint. Det som betraktas som maskulint är jämförelsevis överordnat och har högre status (MacInnes 1998). MacInnes (1998) diskuterar huruvida könskodningen skulle förändras om kvinnor oftare tillskrevs maskulina egenskaper och män feminina, och om hierarkin mellan könen då skulle bli annorlunda. Men enligt Butler (1999) omskapas ständigt det som tillskrivs som maskulint och feminint, vilket således skulle innebära att könsordningen inte blir annorlunda. Det som anses maskulint och feminint kan variera över tid, men vad som inte förändras är att det som förknippas med maskulinitet fortfarande betraktas som det dominerande (Melin 2008). Nordberg (2004) menar att så länge som begreppen används kommer de könskoda saker och egenskaper. För att undvika detta bör vi avstå från att göra skillnad på kön och genus (Butler 1999).
3.2 Podcast
Richard Berry (2006) beskriver podcasten som ett medium där vem som helst med rätt utrustning kan skapa och distribuera material fritt online och på så sätt nå lyssnare över hela världen. Tack vare att vi idag kan lyssna på podcasts i våra mobila enheter försvinner vissa tidigare barriärer för att nå publiken. Podcastmediet har på så sätt blivit ett intimare och mer tillgängligt medium än exempelvis radion. Vidare menar Berry att podcast, likt radion, tenderar att engagera lyssnare mer än andra medier. Detta eftersom lyssnaren själv målar upp bilder i huvudet medan hen lyssnar, något som bygger relation och skapar intimitet.
Sterne, Morris, Baker och Moscote Freire (2008) lyfter viktiga poänger när de i sin studie skriver om podcast som en hybrid mellan ’broadcasting’ och Apples varumärke ’iPod’. De menar att en inte får glömma att podcast som medium besitter stora
kommersiella krafter och potentialer. Något som är lätt hänt när en pratar om podcast som ett medium där ”vem som helst” kan producera innehåll. De menar att podcasts ofta kan framkalla föreställningar om att vara ett demokratiskt medium med stor personlig frihet. Dock är det ytterligare ett sätt för företag att nå ut till sina målgrupper. Dessutom uppfattar vi att podcastprogrammen inte sällan är producerade av mediebolag som klipper avsnitten, har kontakt med annonsörer med mera. På så sätt har de chans att även delvis styra över innehållet.
I Berrys (2016) senare reflektion över mediet skriver han om hur de stora offentliga institutionerna och organisationerna är de största vinnarna i podcastbranschen, han nämner aktörer som British Broadcasting Corporation (BBC) och National Public Radio (NPR). Han menar också att kommersiella bolag och kändisar även dem är stora vinnare. Även de svenska poddtopplistorna stämmer överens med Berrys uttalande. Här hittar vi flera av Sveriges Radios produktioner, likväl som många kända profiler som inte allt för sällan poddar under större kommersiella mediebolag (Poddindex 2020).
3.3 Personligt varumärkesbyggande
Genom att ta del av tidigare studier om influensers och personligt varumärkesbyggande (personal branding) ämnar vi få en inblick i hur individer väljer att framställa sig själva i sociala medier. Kheder (2014) beskriver personligt varumärkesbyggande som en marknadsföringsstrategi en individ använder för att stärka sig själv på marknaden. Som influenser är detta ytterst relevant och handlar ofta om att vinna kommersiella, kulturella och sociala kapital (Khamis, Ang & Welling 2017). Vidare menar forskarna att en viktig faktor att ha i åtanke gällande att vara sitt eget varumärke, är varumärkeslojalitet. För att upprätthålla en varumärkeslojalitet krävs det att individen är konsekvent och inte säger eller gör något som går emot varumärkets identitet.
Även Hou (2019) skriver om vikten av personligt varumärkesbyggande hos personer som vill uppnå kändisskap online. I studien om kända personer i sociala medier skriver hon om ”iscensatt äkthet”. Hon menar att celebriteter online har en ny inställning till äkthet vilket de upprätthåller genom att skapa en känsla av autenticitet gentemot sina följare. Genom att interaktivt representera det intima och privata jaget skapar detta en känsla av jämlikhet och gemenskap med fansen. I studien analyserar Hou skönhetsinfluensers på Youtube och beskriver vloggar (videodagböcker) som ”en bit av livet”, hon menar att vloggarna är exempel på att influenserna spelar en roll av sig själva för att iscensätta sina egna liv. Att mäta och undersöka autenticitet och äkthet hos influensers är svårt, i Hous studie har hon en etnografisk inställning där hon ser på vloggandet som kontextualiserad kulturell och ekonomisk praxis på Youtube. Den subjektiva tolkningen är därför central, något den även är i vår studie där valet av metod också speglar detta. Vidare för att kunna analysera mediekvinnornas självframställning kommer vi delvis utgå från Goffmans (1959; 1988) teorier om representationen av jaget.
3.4 Självrepresentation
Genom att titta på tidigare forskning har vi identifierat en lucka där just kvinnlig representation i podcasts sällan diskuteras. Däremot har kvinnlig representation i andra medier studerats vid flertalet tillfallen (Vandenberghe 2019; Andayani Praptiningsih 2017; Fountaine 2017; Eikhof, Summers & Carter 2013). Även om vår studie behandlar kvinnors självrepresentation, är det relevant att titta på tidigare representationsstudier om hur kvinnor representeras av andra, i olika medier. Detta för att få en djupare förståelse för hur kvinnlig representation i media ser ut. Vandenberghes (2019) studie om nyhetsmedia visar att kvinnor fortsätter vara underrepresenterade i medier samt att representationen av dem oftast visar stereotyper. Även Eikhof, Summer och Carters (2013) studie visar på stereotypa framställningar av kvinnor i media, i det här fallet i kvinnomagasin.
Toffolettis och Thorpes (2018) studie om kvinnliga idrottares självrepresentation i sociala medier visar hur kvinnorna tar sig an nya strategier för identitetskonstruktion för att marknadsföra och representera sig själva i sina kanaler. De skriver om hur sociala medier ger kvinnorna utrymme och chans att skapa en egen bild av sig själva. I studien tittar de på flera typer av sociala medier så som Facebook, Instagram och Twitter, de lyfter även vikten av ’personal branding’. Antunovic och Hardin (2012) menar att internet, tack vare sin avsaknad av gatekeepers som reglerar vilket innehåll publiken nås av och inte, ger en plats för kvinnor att utmana sin plats i offentligheten. Vidare skriver de om sociala medier och
om hur bloggar blivit ett sätt att sprida information även för ”vanliga människor”, som på så sätt får sina röster hörda, något som tidigare ignorerats av mainstream-media. Men att internet skulle sakna gatekeepers stämmer inte helt enligt Ramdarshan Bold (2018), som menar att bland annat algoritmer online agerar som en typ av gatekeepers. Dessa algoritmer agerar likt redaktörer på nyhetsbyråer och sållar vad som bör publiceras vart, när och inte alls.
3.5 Taktiker
Taktiker används som en motkraft mot de dominerande och anammas för att förändra status quo (de Certeau 1984). Användningen av de Certeaus teoretiska begrepp har tidigare varit centrala för journalistikforskaren Margareta Melin (2008), vars tidigare forskning är central för vår studie (se kapitel 4.3). Vi kommer främst appropriera tre av Melins
identifierade taktiker; en av grabbarna, en av tjejerna och den sexiga bruden. I slutdiskussionerna kommer vi även lyfta taktiken flykt.
3.5.1 En av grabbarna
Ett framgångsrikt sätt för kvinnor att ta plats och status i en mansdominerad bransch är att besegra männen i deras eget spel (Melin 2008). Inom journalistiken är ett sätt för kvinnor att uppnå makt och status att använda sig av taktiken en av grabbarna och anta attityder och beteenden enligt doxans regler (2008). Kvinnor som använder sig av taktiken uppfattas som macho pojk-flickor (Melin 2015) och skaffar sig kapital som anses vara maskulint (Melin 2008). En del kvinnor som anammar taktiken antar även ett tillsynes mer manligt hexis genom att till exempel klä sig i vad som kan uppfattas vara “manligt” (Melin 2003).
Melin (2015) menar att kvinnorna accepterar doxan samtidigt som de revolterar och ifrågasätter könslogiken. Det handlar helt enkelt om att anamma den dominerande kulturen och utmana könsordningen genom att “bli en av grabbarna” (Melin 2003). Dock är det nödvändigt att understryka att det inte alltid innebär att kvinnorna accepterar
underordningen. Melin (2003) beskriver kvinnorna som ifrågasättande och rättfram, med en attityd som kan uppfattas som “aggressiv”. De väljer att fightas för att nå dit de vill karriärmässigt och strävar efter en statusfylld position genom att vara duktiga inom fältet.
Å ena sidan menar Melin (2008) att detta är en lyckad taktik. De kvinnor som
anammar en av grabbarna verkar ofta lyckas karriärmässigt (Melin 2003; 2008; van Zoonen; 1998). Å andra sidan är taktiken nästintill omöjlig att kombinera med familj (Melin 2008). Således innebär det att kvinnorna tvingas åsidosätta karriären om de får barn, eller anta en annan position inom yrket. Dessutom kan männen uppfatta kvinnorna som använder taktiken som hot (2008).
3.5.2 En av tjejerna
Samtidigt som det finns de som vill bevara doxan, finns även de som medvetet eller
omedvetet motsätter sig den. Melin (2008) menar att det finns en påtaglig motstridig kultur där vissa kvinnor inom journalistiken strävar efter att öka statusen inom områden som de själva verkar inom. Dessa områden benämns som mjuka nyheter och betraktades länge som “kvinnliga” bevakningsämnen (Djerf-Pierre 2003). Genom att vara en av tjejerna och kämpa för mjuka nyheters plats och status, motsätter sig således dessa kvinnor den
kan handla om att överleva sexism (van Zoonen 1998) eller helt enkelt för att hålla sig kvar i branschen (Melin 2003).
Melin (2008) fann att för kvinnorna är journalistiken i sig viktigare än karriären och de ser på sitt yrke som mer än ett jobb. Snarare ser kvinnorna sitt yrke som ett verktyg för att uttrycka och utveckla sina personligheter. Stereotypiskt för kvinnor som antar en sådan taktik är att de är högpresterande, välutbildade och inte sällan kommer från en
medelklassbakgrund. Dessa kvinnor anpassar sig inte till männen, utan blir istället en av tjejerna (Melin 2008).
3.5.3 Den sexiga bruden
De kvinnor som väljer anta taktiken den sexiga bruden accepterar könslogiken och doxan (Melin 2015; van Zoonen 1998). Melin (2003) beskriver det som att journalisterna i hennes studie väljer att anamma rollen som “kvinnlig” journalist. Till skillnad från en av grabbarna, där kvinnor ofta antar ett “manligt” hexis, antar den sexiga bruden ett “kvinnligt” och klär sig sexigt eller på ett traditionellt “feminint” sätt (Melin 2008). Här syns tydliga drag av fåfänga och Melin (2003:60) menar att journalisterna många gånger betraktar sig själva som
“modemedvetna och feminina”. Inom den brittiska journalistiken arbetar kvinnorna med exempelvis mode, skönhet och så kallade “kvinnoreportage”, men i motsats till en av tjejerna läggs ingen större kraftansträngning på att öka statusen inom dessa mjuka
bevakningsområden. Istället följer kvinnorna strömmen, undviker konflikter och uppfattas mer passiva, oavsett om detta är medvetet eller inte. Däremot är det inte ovanligt att dessa kvinnor utnyttjar sitt utseende och yttre attribut för att tilldelas fördelar och därmed etablera lyckade karriärer (Melin 2003).
Fortsättningsvis menar Melin (2003) att kvinnor som väljer att använda taktiken den
sexiga bruden sällan motarbetas av den dominerande kulturen. Anledningen är att kvinnorna
inte anses utgöra ett hot. Varför kvinnorna inte betraktas som ett hot har att göra med deras utseenden, passiva förhållningssätt samt att de uttrycker åsikter som uppfattas som anti-feministiska (Melin 2008). De betraktas snarare vara “trevliga snygga tjejer” (Melin 2003:60).
3.5.4 Flykt
Melin (2015) redogör även för en fjärde taktik, flykt. Hennes studie visar att många kvinnor inom journalistiken lämnar redaktionerna för att kunna kombinera arbetslivet med
privatlivet. Sexism, rasism, stress och livspussel som inte går ihop är bara några exempel på vad som driver kvinnorna till flykt. En del kvinnor som antar taktiken lämnar det
journalistiska fältet helt och väljer att arbeta inom ett annat fält, men tar likväl med sig sitt journalistiska kapital. Dock behöver flykt inte innebära att en lämnar fältet helt. Många av kvinnorna inom det journalistiska fältet antar taktiken genom att istället börja frilansa eller ta en lägre position inom branschen. Därav kan kvinnorna kombinera privat- och arbetsliv.
En del av kvinnorna som väljer flykt vill fly från det symboliska våldet, rasism och rent av kulturen i sig, men inte från journalistiken (Melin 2015). Därför skapar kvinnorna nya, egna utrymmen. Djerf-Pierre (2007: 98) kallar detta för “expansion strategy” och menar att detta öppnar upp för nya möjligheter för kvinnor inom journalistiken. Genom att skapa nya utrymmen kan de arbeta inom områden som de inte hade möjlighet till tidigare (Melin
2015). Melin hävdar att kvinnor som antar taktiken många gånger lyckas både i det professionella livet, men också på det privata planet.
En viktig aspekt som Melin (2015) lyfter är utvecklingen av teknologin. Hon menar att ny teknik, som i dagsläget inte längre betraktas som ny, ger nya möjligheter och fler
valmöjligheter för kvinnor som väljer att fly från redaktionerna. Kvinnor inom journalistiken kan således skapa sig nya möjligheter på andra plattformar och därmed undfly det strategiska symboliska våldet och skapa sig bättre arbetsvillkor (Melin 2015).
3.6 Summering
Efter att ha tagit del av tidigare studier om kvinnlig representation i traditionella medier, könskodning samt kvinnlig självrepresentation i sociala medier har vi identifierat en kunskapslucka där podcasts sällan tycks diskuteras. Vi har utökat vår kunskap om begreppen femininitet och maskulinitet och fått en djupare inblick inom områden där kvinnor fortfarande tycks representeras stereotypisk. I förhållande till kvinnlig
självrepresentation är mediet podcast intressant då det är ett medium med mycket frihet. Precis som Berry (2006) menar kan i princip vem som helst, med rätt utrustning och kunskap, skapa och distribuera innehåll. Även om det är de stora aktörerna som tycks vara de största vinnarna av mediet idag, finns det även mindre podcastprogram som tar sig genom bruset (Berry 2016). Några av de podcastprogram vi undersöker har större
mediebolag i ryggen, liksom gör sponsrat innehåll, något som i högsta grad kan komma att påverka innehållet, likväl hur mediekvinnorna väljer framställa jaget. Även det Hou (2019) i sin studie lyfter om “iscensatt äkthet”, där hon menar att influensers tenderar att spela roller för att skapa en känsla av gemenskap gentemot sina följare, är för oss av värde i analysen av empirin. Samma gäller Toffolettis och Thorpes (2018) studie som visar att sociala medier ger kvinnor en plattform att konstruera sig själva. Genom att ta del av den tidigare forskningen blir det tydligt att influensers tenderar att spela olika roller för att bibehålla sina personliga varumärken och att detta påverkar hur de väljer att framställa jaget.
Med inspiration av Melins (2003; 2008; 2015) tidigare forskning där hon genom appropriering av de Certaus (1984) teorier om taktiker applicerar dessa inom det
journalistiska fältet, ämnar vi göra detsamma inom podcastfältet. Detta genom att analysera utvalda podcastprogram för att ta reda på hur kvinnorna framställer jaget, samt hur (och vilka) taktiker som används för att kvinnorna ska göra sina röster hörda, likväl som att förbli relevanta inom fältet.
4. Teoretiska perspektiv
Med ett feministiskt ställningstagande undersöker vi hur unga, svenska mediekvinnor representerar och förhandlar bilden av sig själva genom podcasts. Detta genom att utgå från de Certeaus (1984) teoretiska begrepp om strategier och taktiker, Goffmans (1959;1988) rollteorier samt Bourdieus (1992; 1999) teoretiska ramverk om makt och symboliskt våld.
4.1 Doxa, kapital och manlig dominans
För att analysera maktstrukturer och sociala konstruktioner som kan påverka mediekvinnornas beteenden och sätt att representera jaget är medieforskaren Pierre
Bourdieus (1992; 1999) teorier relevanta. Bourdieu (1992) menar att samhället är uppdelat i olika sociala fält, så som det politiska fältet, akademiska fältet eller exempelvis dagens modefält. Inom varje fält finns grundläggande regler och egenskaper vilka benämns som doxa. Doxan är det som anses vara det normativa inom fälten, det vill säga den
underförstådda ordningen som tas för givet och sällan nämns. Inom fälten finns en
hierarkisk ordning där en ständig maktkamp utövas. Fältet är beroende av insatser, resurser och individer som är beredda att spela om dessa. Fältets struktur och hierarkiska ordning står ständigt på spel och Bourdieu menar att kampen till stor del handlar om det sätt resurserna fördelas på. Dessa resurser kallar Bourdieu för kapital, vilka är grunden till makt inom fälten (Bourdieu 1992).
Kapital innebär inte bara ekonomiska resurser, utan även resurser i form av sociala nätverk, utbildningar eller exempelvis olika erfarenheter. Bourdieu skiljer på dessa genom benämningar som socialt, kulturellt och symboliskt kapital. Specifika kapital har olika värden i relation till de olika fälten och Bourdieu menar att kapitalen kan omvandlas till andra kapital. Vidare benämns det förkroppsligade kapitalet som habitus. Habitus syftar på hur vi under tid har formats kroppsligt och mentalt, våra vanor och lärdomar
reproducerade, producerade och adapterade. Habitus är av största vikt när det kommer till maktordningen inom de olika fälten och kan göra det både enklare och svårare för oss att ta plats (Bourdieu 1992).
Bourdieu (1992) menar att det är relevant att diskutera maktordningen och framförallt doxan för att hitta och belysa underliggande strukturer. Här är teorierna om den manliga ordningen av intresse för vår studie. Den manliga ordningen ifrågasätts sällan och framstår oftast som neutral, vilket kallas androcentrism, medan femininum framstår som explicit (Bourdieu 1999). Bourdieu menar att den manliga dominansen existerar i våra sociala strukturer och att dessa dominansstrukturer är följderna av ett historiskt
reproduktionsarbete av både fysiskt och symboliskt våld. Han menar att de som är dominerande utövar förtryckande handlingar och tillämpar tankemönster som är konstruerade ur de överordnades perspektiv och således framstår dessa som naturliga. Detta menar Bourdieu, bland annat leder till att kvinnor systematiskt nedvärderar sig själva. Här ges exempel på hur vi uppfattar den egna kroppen och hur vi tenderar att tycka illa om det som inte är enligt den rådande normen, vilket i sin tur bidrar till kvinnors
nedvärderande syn på just kvinnor. Här dras även paralleller till hur kvinnor generellt föredrar män som är äldre och längre, vilket både fysiskt och symboliskt ger föreställningen om att mannen är dominerande och överlägsen kvinnan (Bourdieu 1999).
Bourdieu (1999) menar att det symboliska våldets effekter inte behöver
överensstämma med det logiska, medvetna tänkandet, utan att det verkar via habitus och på så sätt ligger bortom det vi ser och därför har möjlighet att kontrollera. Vidare menar han att även om det symboliska våldet uppmärksammas är det svårt att besegra och det räcker inte med endast vilja. Ett exempel på detta är när formella samhällsstrukturer ändras, som när kvinnor fick rösträtt eller rätt till utbildning. I dessa sociala fält, så som inom politiken och akademin, råder fortfarande normer och maktstrukturer som är svåra och tar
lång tid att ändra på. Detta leder till att kvinnor fortsätter utesluta sig själva från dessa fält, även om friheten för dem har öppnats upp och förbuden hävts. Den manliga dominansen och det symboliska våldet lever på så sätt kvar. Här riktar Bourdieu kritik till de som ger kvinnorna skulden av att förtrycka sig själva, liksom menar att kvinnorna väljer, eller rent av njuter, av att domineras och påstår att det ligger i deras natur. Han menar att även de underkastade, om de så väl underkastar sig själva, är ett resultat av dominansstrukturer och att detta tankesätt är en bidragande faktor. Den symboliska makten kan i sin tur heller inte utövas om inte också de utsatta bidrar till den (Bourdieu 1999).
Med hjälp av Bourdieus (1992; 1999) teorier kan även kön som social konstruktion studeras. Dock är approprieringen av Bourdieus teorier inte sällan utifrån ett kritiskt
perspektiv (Moi 1994; McCall 1992). Trots kritiken mot Bourdieu argumenterar Moi (1994) att med hjälp av Bourdieus teorier och begrepp kan förståelsen av kön som en social konstruktion utvecklas. Begrepp från Bourdieu som ofta förekommer i den feministiska forskningen är exempelvis symboliskt våld, fält, doxa och habitus. Krais (1993) menar att trots att habitus är viktigt, är fält desto mindre användbart. Moi (1994) argumenterar däremot för att så inte är fallet, utan menar snarare att kön är en del av det sociala fältet, och därmed är fält ett nödvändigt begrepp. Vi anser att Moi (1994) har rätt i sak och att samtliga begrepp behövs för en förståelse av kön och maktförhållanden, och för att Bourdieus teorier inte ska fallera. Det är möjligt att appropriera Bourdieus teorier trots att de är kritiserade (Moi 1999). Moi (1999) menar till exempel att inkluderingen av genus saknas i Bourdieus teorier, vilket en bör vara medveten om. Trots det anser Moi att teorierna är användbara eftersom de tillåter en att integrera även de mest vardagliga detaljerna i sina analyser samtidigt som de kan kopplas samman med exempelvis maktanalyser. Även Melin (2008) argumenterar för att det är möjligt att använda sig av Bourdieus teorier utan att gå miste om det kritiska perspektivet.
Inom medieforskningen ses tillämpning av teorierna och begreppen vara användbara även där (Kniep 2015; Cui & Worrell 2019). Således visar det vikten av Bourdieu, för att analysera mediefält och förstå patriarkala strukturer som förekommer. Bourdieus teoretiska begrepp är likväl intressanta i diskussioner kring dominansförhållanden mellan könen. Teorierna är å ena sidan användbara inom den feministiska forskningen, å andra sidan riktas det kritik från feministiska forskare för att ignorera genus i sina analyser i en del av hans verk (Lovell 2000; Krais 1993). Vi menar att genom ett kritiskt perspektiv och medvetenheten om problematiken är det inte bara möjligt att applicera Bourdieus teorier i vår studie, utan vi anser även att de kommer vara relevanta och viktiga för vår analys.
4.2 Teorin om performativt genus
Forskning med en feministisk inriktning tar många gånger avstamp i den feministiska filosofen Judith Butlers teorier, vilket även vår studie gör. Den centrala utgångspunkten för det feministiska ramverket i vår studie grundar sig i Butlers (1999) syn på kön och genus som socialt konstruerade.
Butler (2013) riktar kritik mot bland annat mot de Certeau och Bourdieu, för att inte lyfta aspekten av kön tillräckligt i sina analyser. Detta har skapat diskussion och bidragit till att andra forskare öppnat upp för att anamma ett mer kritiskt förhållningssätt i sina studier. Butler (1999; 2004) kritiserar bland annat de heterosexuella antaganden som ofta
det som att kön och genus handlar om att göra, inte om att vara. En görs till man eller kvinna. Det är inget en är per automatik (Butler 2005). Butler (1999) underminerar således skillnaden mellan kön som en naturlig given kategori och genus som en socialt konstruerad kategori. Hon menar att kön precis som genus bör betraktas som en social konstruktion. Butler (1999) menar att genus snarare har sin utgångspunkt i språket istället för kroppen, och att kön och sexualitet konstrueras av språket och normer. Begreppen ”kvinna” och ”man” är således något konstruerat som ständigt omskapas. Vidare argumenterar hon för att vardagliga handlingar, framställningar, beteenden med mera fungerar för att
(re)producera sådant som uppfattas maskulint och feminint.
Med sin kritik ämnar Butler (1999) att motverka och förändra denna begränsade betydelse av kön och uppfattningar om maskulinitet och femininitet, då den upprättar exkluderande könsnormer. Trots att Butler är en av de mest välkända feministiska forskare är även hennes teorier och verk omdiskuterade och kritiserade för att vara bristfälliga och i enstaka fall exkluderande (Cyfer 2019). Likväl anses hennes terminologi ha bidragit till en nödvändig diskussion inom genusforskning och hennes syn på kön är således användbar inom feministisk forskning (Nordberg 2004). Trots att det riktats kritik mot Butlers verk, menar vi att samtida teorier inom medieforskning bör omfatta hennes feministiska
ståndpunkter, eftersom de kan bidra till en ökad förståelse av exempelvis representationen av män och kvinnor i media samt maktförhållanden mellan könen. I vår studie förhåller vi oss till Butlers perspektiv genom hela arbetet. Vi ämnar ha med oss hennes tankesätt i analysen av mediekvinnorna, trots att detta inte diskuteras närmare.
4.3 Strategier och taktiker
Begreppen strategi och taktik kan användas i många varierande kontexter. Den franska filosofen Michel de Certeau (1984) använder sig av dem som teoretiska begrepp i sina vetenskapliga teorier och gör en distinkt åtskillnad mellan dem. Han menar att strategier används som ett verktyg av de dominerande, det vill säga de personer som besitter makt och vill bevara status quo. Detta innebär att strategier används i olika sammanhang för att behålla det rådande läget oförändrat. Taktiker däremot, menar de Certeau (1984), används som en motkraft mot de dominerande och anammas för att förändra status quo. I motsats till användningen av strategier används taktiker av de som betraktas som underlägsna och det är således bristen på makt som kännetecknar taktiker (de Certeau 1984). Han har även bemötts av kritik för att inte inkludera kön tillräckligt i sina maktanalyser (Lovell 2000). Dock argumenterar vi och forskare (t ex Melin 2015) att det är möjligt att använda sig av hans begrepp i feministiska maktstudier, så länge det finns en medvetenhet om bristerna med teorin.
Användningen av de Certeaus teoretiska begrepp har tidigare varit centrala för Melin (2008), vars tidigare forskning utgör en central del i vår studie. Utifrån ett feministiskt perspektiv ämnar Melin (2008) att förstå den brittiska journalistkulturen och hur den har förändrats. Hon undersökte hur journalister, vanligtvis kvinnor, inom fältet använder sig av olika taktiker för att exempelvis göra karriär, omförhandla sina villkor eller bekämpa
könslogiken. Strategier, menar Melin (2003) används av de dominerande för att bevara doxan som den är, medan taktiker är ett sätt för de dominerade att förändra eller motsätta sig den. Att appropriera de Certeaus teoretiska begrepp inom det journalistiska fältet på det sätt Melin gör har inte tidigare gjorts. Trots att det är det journalistiska fältet som är i fokus,
undersöker vi på liknande vis om taktikerna som Melin identifierat går att återfinna i podcastbranschen. I vår analys är främst tre av Melins identifierade taktiker centrala; en av
tjejerna, den sexiga bruden och en av grabbarna. Melin och de Certeau ger oss de teoretiska
verktygen som behövs för att undersöka vilka taktiker kvinnor använder sig av i sin självrepresentation inom fältet. Vi utgår således från Melins (2003; 2008; 2015) resultat (se kapitel 3) i vår studie.
4.4 Rollteori
Sociologiprofessorn Erving Goffmans teorier om representationen av jaget är både välkända och inflytelserika (Raffel 2013). Goffman (1959; 1988) menar att en individ modifierar sin framställning beroende på publik och förväntningar. Han skriver om hur det för en individ är önskvärt att kontrollera den andres bild av sig själv, vilket påverkar hur personen väljer att formulera sig, likväl vad personen väljer att prata om. Vidare menar Goffman (1988) att människan använder två typer av kommunikation, en som hen sänder ut och en som hen överför. Den förstnämnda handlar i grund och botten om det personen säger och uttrycker verbalt och den andra om kroppsspråk, minspel och tonlägen. Goffman menar att dessa två kommunikationstyper inte alltid överensstämmer i den mänskliga kommunikationen. Exempelvis kan en person säga något positivt men med sitt kroppsspråk visa det motsatta (Goffman 1988). I vår studie är det både kommunikationen som sänds ut och överförs som analyseras.
Enligt Goffman (1988) spelar individer olika roller för att skapa intryck av bland annat äkthet. När en person spelar en roll tar den det för givet att mottagaren ska uppfatta de uttryck och signaler hen menar att sända ut. Likväl förutsätter personen att de handlingar som görs får de konsekvenser som hen föreställt sig. Goffman talar om två extremiteter som kan ha effekt på personens framställning. Den ena extremiteten handlar om att personen blir vilseledd av sitt eget agerande och sin självuppfattade äkthet som hen försöker förmedla. Följden av detta blir ofta att mottagarna tror på äktheten och bilden personen sänder ut. Dock riskerar de socialt missnöjda att ställa sig ifrågasättande. Den andra extremiteten handlar om att personen själv inte är övertygad om sin äkthet, eller det budskap hen ämnar sända ut. Dock kan personen försöka ändå, exempelvis på grund av att hen vill styra mottagarens uppfattningar för att försöka uppnå specifika syften. Goffman kallar individen som misstror sin äkthet för ‘cynisk’. Här är det viktigt att poängtera att dessa individer inte alltid är ute efter att lura någon eller att göra något för privata vinningar, utan det kan också handla om att individen försöker förmedla vad hen tror är bäst för samhället eller mottagaren. Detta utan att individen själv är helt övertygad. Goffman ger här exempel på butikspersonal som vanligtvis är uppriktiga, men i sin tjänst säljer produkter de kanske inte fullt tror på, eller en läkare som ger sin patient
placebotabletter i gott syfte (Goffman 1988).
Om de mediekvinnor vi undersöker är cyniska eller uppriktiga i sina podcasts är svårt att veta, antagligen finns situationer med både cynism och uppriktighet. Även om det är svårt för oss att undersöka detta letar vi efter tecken i kommunikationen personerna sänder
ut och överför, detta för att få djupare förståelse för hur och när kvinnorna använder olika
taktiker. Våra subjektiva tolkningar spelar roll, liksom vår förkunskap om personerna, något som också speglar vårt metodval.
Goffman (1988) skriver även om fasadens betydelse, att beroende på inramningen, så som miljön personerna befinner sig i och kläder de har på sig, manéret, alltså hur de beter sig, samt uppträdandet spelar roll för vår uppfattning. När vi går in i en restaurang
förväntar vi oss en viss typ av skeende, beroende på hur restaurangen ser ut har vi också olika förväntningar på personerna som arbetar. Vidare menar Goffman att när personer tar sig an etablerade sociala roller kommer även dessa med sociala fasader, fasader som blir kollektiva representationer. Oftast skapas inte dessa fasader, utan de väljs bland redan befintliga. Det riskerar därför att uppstå förvirring när en person i en roll tar sig an en för samhället ny fasad (Goffman 1988).
Goffmans teorier har blivit kritiserade av flera forskare (Gouldner 1970; Habermas 1984; Garfinkel 1976), som bland annat menar att rollteorierna är ytliga och begränsade, liksom framställer människan som omoralisk (Gouldner 1970 i Raffel 2013). Till teoriernas försvar menar socialteoretikern Raffel (2013) trots kritiken, att Goffman genom sina teorier beskriver och sätter ord på fenomen som är igenkänningsbara hos oss som människor. På så sätt förklarar han situationer och fenomen som för vår studie är intressanta att studera.
4.5 Summering av teori
Vårt teoretiska ramverk grundar sig i Butlers (1999) syn på kön och genus. Genom att anamma Butlers (1999) perspektiv tillåts ett kritiskt förhållningssätt med förhoppningar om en ökad förståelse för hur kvinnor representerar jaget i sina podcasts och vilka taktiker de kan tänkas använda för att förändra eller bevara doxan inom fältet. För att analysera vilka taktiker som används av mediekvinnorna grundar sig vårt feministiska ramverk även i de Certeaus (1984) teoretiska begrepp taktiker och strategier. de Certeaus (1984) definition av begreppen utgör en viktig del i hur vi förhåller oss i analysen av det empiriska materialet, men också eftersom vi anammar Melins (2003; 2008; 2015) förhållningssätt till de Certeau. För att förstå Melin och för att kunna tillämpa resultaten i hennes tidigare studier i vår egen, behöver vi också förstå de Certeau. På liknande sätt som Melin approprierar de Certeau, ämnar vi göra i vår studie, dock inom ett annat fält. De båda ger oss de teoretiska begrepp vi behöver för att undersöka vilka taktiker som används av kvinnor i
podcastbranschen för att representera jaget.
Vidare använder vi oss av Goffmans (1959; 1988) rollteorier för att studera
självrepresentation och vilken kommunikation som sänds ut respektive överförs. Goffman (1988) menar att det finns en skillnad i vad en person sänder ut och vad en överför, och att de olika kommunikationstyperna inte alltid överensstämmer i den mänskliga
kommunikationen. Att analysera tonlägen och vad som överförs är därför nödvändigt för att förstå kvinnornas framställning av jaget. Även teorierna om fasader och inramning är här relevanta.
Trots att det riktats kritik mot Bourdieu för ett bristande genusperspektiv, kan vi genom ett feministiskt förhållningssätt, med hjälp av Butler (1999), applicera Bourdieus (1992; 1999) teorier i vår studie. Genom att förhålla oss till begrepp som doxa, kapital och symboliskt våld kan vi förstå maktförhållanden och underliggande strukturer som kan påverka mediekvinnornas sätt att representera sig själva.
5. Metod och material
Det här kapitlet behandlar metodval, tillvägagångssätt, etiskt förhållningssätt samt motivering av urvalet av det empiriska materialet. Vi diskuterar även svårigheter och trovärdighet för metoden samt lyfter kritik mot den.
5.1 Kvalitativ innehållsanalys
För att studera och analysera texter i olika sammanhang krävs varierande metoder där verktygen skiljer sig åt. En innehållsanalys kan betraktas ur olika perspektiv med fokus på skiftande avseenden där analysen antingen är kvantitativ eller kvalitativ (Bergström & Boréus 2012). En kvantitativ innehållsanalys syftar till att mäta innehållet, vilket skiljer sig från den kvalitativa där innehållet inte är kvantifierbart (Bergström & Boréus 2012). Istället används kvalitativa metoder främst för att analysera det underförstådda och dolda i
empirin, genom tolkningar (Bryman 2016).
Trots en variation av metoder är användningen av en kvalitativ innehållsanalys väletablerad inom forskning i medie- och kommunikationsvetenskap. Metoden har, enligt kommunikationsprofessorn Klaus Krippendorff (2004), verktygen som krävs för att tolka innehåll i olika typer av medier. Krippendorff (2004) menar att texter är skapade och distribuerade för att bli sedda, lästa och tolkade utefter mottagarens egna erfarenheter och kunskaper, med andra ord är subjektiv tolkning centralt. Även Graneheim och Lundman (2004) menar att forskarens tolkning speglas av hens förförståelse och historia, att texter alltid kan tolkas på flera sätt och att de innehar flera meningar. Därför är det viktigt att motivera sitt urval samt att förhålla sig självreflexiv och vara medveten om att tolkningarna som görs är subjektiva.
Vid användningen av kvalitativ innehållsanalys kan forskaren välja att i texten fokusera på det manifesta innehållet, alltså det som sägs, eller det latenta innehållet, det som går att utläsa “mellan raderna”. Oavsett vilket innehåll forskaren fokuserar på krävs det en
tolkning, något som kan variera i djup och i nivåer av abstraktion (Graneheim & Lundman 2004). Även om vi analyserar både det latenta och manifesta innehållet ligger vårt fokus på det latenta då vi undersöker hur kvinnorna använder sig av taktiker. Detta är inte något som uttrycks rakt ut, utan snarare går att utläsa genom en tolkning av det som uttrycks verbalt och finns mellan raderna i form av tonlägen, pauser, skratt med mera.
För att tydligt redovisa tillvägagångssättet av metoden och nå en hög tillförlitlighet utgår vi från Krippendorffs (2004) sexstegsmodell. Metoden ger oss möjlighet att tolka och analysera uttalanden och samtal kvinnorna sinsemellan, vilket hjälper oss finna djupare meningar samt identifiera taktiker de använder sig av. Genom att utgå från denna modell ges därför bra förutsättningar för en djupgående analys av podcastprogrammen.
5.2 Validitet och kritik
All forskning bör sträva efter en så hög trovärdighet som möjligt. För att uppnå detta med användandet av metoden kvalitativ innehållsanalys menar Graneheim och Lundman (2004) att det är nödvändigt att förhålla sig till begreppen kredibilitet, pålitlighet och
överförbarhet. Detta kräver således en transparens i forskningen genom att bland annat öppet och noggrant redovisa tillvägagångssättet av datainsamling, kodning och
kategorisering samt tydligt presentera resultaten tillsammans med lämpliga citat (Graneheim & Lundman 2004).
För att studien ska betraktas som överförbar motiverar och beskriver vi tydligt urvalsprocessen, hur vi gått tillväga med datainsamling och kategorisering med mera. Det är viktigt att understryka att eftersom analysen handlar om egna tolkningar är det således svårt att uppnå exakt samma resultat. Därför är det nödvändigt att vara medveten om forskarens roll i kvalitativa studier (Graneheim & Lundman 2004). I vår studie ämnar vi förhålla oss självreflexiva och medvetna om att tolkningarna som görs av det utvalda podcastmaterialet är subjektiva. Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) menar att det är nödvändigt att forskaren är konsekvent, kongruent samt bibehåller samma logik och nivå av abstraktion när texterna analyseras och kategoriseras. Det är viktigt att ha i åtanke att ju djupare tolkningar som sker, desto mer riskerar forskaren att bli inkongruent. Likväl att hitta en balans i tolkningen utan att forskaren lägger in meningar i texten som inte finns (Graneheim & Lundman 2004). Vidare menar Insch, Moore och Murphy (1997) att en bör vara medveten om de förutfattade meningar som forskare kan bära med sig, som i sin tur kan påverka urvalet och kategoriseringen.
Boréus och Kohl (2018) lyfter problematiken kring att manuellt analysera text då det är tidskrävande och att en relativt tidigt i processen riskerar att bli låst. På så sätt riskerar forskaren att missa viktigt innehåll. För att undvika att detta sker lyssnas materialet igenom innan skapandet av kategorier och teman. Vi genomför även en pilotstudie, något som rekommenderas av Boréus och Kohl (2018).
Trots att metoden har sina svagheter menar vi att tillämpningen av en kvalitativ innehållsanalys kan användas för att analysera samtalen i de utvalda podcastprogrammen samt besvara syftet med vår studie. Det vi strävar efter att undersöka ligger emellanåt latent i texten, något som kräver mer djupgående ställda frågor. Då studien undersöker hur kvinnorna använder podcasts för att framställa sig själva, är den subjektiva tolkningen relevant. Genomförandet av en kvalitativ innehållsanalys ger även möjligheten att
undersöka vilka taktiker som används av kvinnorna för att göra sina röster hörda. Därav är också valet av metod viktigt för studien.
5.3 Etiskt förhållningssätt
I studien har vi analyserat podcastavsnitt som är publicerade på plattformar som alla med internet, rätt utrustning och kunskap har möjlighet att ta del av. Lindstedt (2017) skriver om forskningsetiska regler och lyfter vikten av information- och samtyckeskrav, vilket innebär att samtliga berörda personer bör informeras och samtycka till forskningen som görs. I vårt fall undersöker vi material från personer som samtyckt till att deras alster har publicerats offentligt. Att distribuera populära podcasts innebär att en är medveten om att materialet som publiceras granskas, därav är det inte aktuellt för oss att tillämpa
information- och samtyckeskravet i detta fall. För oss är det däremot viktigt att behandla samtliga individer respektfullt och visa på en transparens i vår studie. I studien analyserar vi olika individers uttalanden för att få en förståelse för hur kvinnor använder taktiker för att förhandla bilden av sig själva genom podcasts. Med det sagt vill vi även poängtera att ingen taktik är sämre eller bättre än någon annan och vi lägger heller ingen personlig värdering i huruvida personerna uppfattas som goda eller ej, uttrycker sig “rätt eller fel”.
5.4 Krippendorffs sexstegsmodell
I processen av datainsamling har vi tillämpat Krippendorffs (2004) sexstegsmodell. Att utgå från en sådan typ av modell strukturerar innehållsanalysen och gör det enklare för oss att tydliggöra tillvägagångssättet, vilket därmed gör studien mer tillförlitlig (Graneheim & Lundman 2004). Krippendorffs modell hjälper oss att redogöra för hur metoden används och ger oss användbara redskap att analysera och tolka innehållet i podcastprogrammen. Dock behöver de sex stegen nödvändigtvis inte göras i den följd som föreslås nedan, utan det är möjligt att hoppa fram och tillbaka mellan de olika stegen (Krippendorff 2004). 1. Unitizing
Utifrån Krippendorffs (2004) modell är det allra första steget att bestämma och begränsa det material som ämnas att studeras. Här gjorde vi ett urval av vilka podcastprogram som skulle analyseras (se kapitel 5.8).
2. Sampling
Efter att ha valt vilka tre podcasts som ska studeras avgränsas materialet i det andra momentet. Den text och de meningsbärande enheter som anses vara viktiga för kontexten och som kan vara av relevans för att besvara forskningsfrågan identifieras och bearbetas (Krippendorff 2004). Vi utformade därför kategorier och teman som vi ansåg relevanta för studien (se Tabell 1). Kategorierna och temana bestämdes utefter vårt teoretiska ramverk samt den tidigare forskningen om taktiker och genus.
3. Recording & Coding
I det tredje steget handlar det om att detaljerat formulera tillvägagångssättet för hur en antecknat och lyssnat på materialet för att resultatet ska kunna återkallas i så hög grad som möjligt och då anses pålitligt (Krippendorff 2004). Innan vi påbörjade analysen
genomförde vi en testpilot på ett av podcastavsnitten för att komma underfund med om vi behövde förändra ramverket och om det gick att genomföra studien på det tänkta sättet. Detta gör att studiens validitet ökar.
För att studien ska kunna återupprepas delade vi in datan i förutbestämda kategorier och teman. Vi lyssnade även på respektive podcastavsnitt två gånger, en gång samtidigt som vi förde anteckningar, och en gång där vi transkriberade avsnittet. I transkriberingen tog vi hänsyn till kontext, tonlägen, skratt med mera för att säkerställa att vi fått med det viktigaste för vår analys. Här var det även viktigt för oss att ha Goffmans (1959; 1988) rollteorier i åtanke, det vill säga kunna skilja på vad som sänds ut och hur det överförs. 4. Reducing
För att stora datamängder ska bli hanterbara reduceras och sammanfattas den data som behövs för studien (Krippendorff 2004). Vi sammanställde resultat, citat och redovisade den viktigaste empirin i vår analys. Eftersom empirin är så pass stor hade vi inte möjlighet att analysera allt. I steg fyra letade vi bland annat efter meningsbärande enheter, vilket vi gjorde med hjälp av kategorier och teman, vilka finnes i tabell 1. De meningsbärande enheterna kan således inte placeras under flera kategorier (Graneheim & Lundman 2004). Däremot är några av våra teman återkommande i flera kategorier. Kategorierna består av
Melins (2008) identifierade taktiker och temana utformades utifrån teorin och den tidigare forskningen. Några av de teman vi identifierade i podcastavsnitten är humor,
utseendefokus, kvinnohat, kontroversialitet samt osäkerhet. Samtliga kategorier och teman finns sammanställda i tabell 1. För att tydligare se hur vi kategoriserat det empiriska materialet se bilagor.
5. Inferring
Här sätts analysen i sin kontext. Resultatet beskrivs och sätts i relation till bland annat vad analysen menar, innebär och pekar på intressanta samband (Krippendorff 2004). Här ämnade vi förstå hur kvinnorna representerar sig själva och vilka taktiker som används av kvinnorna i de utvalda podcastprogrammen. Vi anammade därför ett feministiskt synsätt, Goffmans (1959; 1988) rollteorier och Bourdieus (1992; 1999) teoretiska begrepp för att sätta analysen i sin kontext.
6. Narrating
Det sista steget handlar om att återge och beskriva svaren på våra frågeställningar samt att göra resultatet begripligt för andra. Stundtals betyder detta att redogöra för betydelsen av fynden i studien eller vad en anser att studien har bidragit med (Krippendorff 2004).
Kategorier Teman
En av tjejerna Feministisk kamp, ifrågasätta normer,
Kontroversiella uttalanden, visa på intellekt/bildat kapital
En av grabbarna Kontroversiella uttalanden, humor,
utseende i fokus,
kvinnohat, reproducera normer, visa på intellekt/bildat kapital
Den sexiga bruden Osäkerhet, utseende i fokus,
reproducera normer, kvinnohat, under/nedvärdera sig själv, passivitet
Tabell 1. Identifierade kategorier och teman i podcastavsnitten.
5.5 Urval
De podcastprogram vi analyserar är Har du sagt A får du säga B av Alice Stenlöf och Bianca Ingrosso, Daddy Issues av Julia Frändfors och Julia Lyskova samt Della Q av Anna
Björklund, Moa Wallin och Bianca Meyer. Vi har valt att analysera dessa tre podcasts eftersom vi finner flera likheter och gemensamma nämnare. Podcastprogrammen handlar alla om livet, vardagen och relationer. De uppfattas även som kontroversiella i olika stor utsträckning. Dessa podcasts har vid olika tillfällen florerat på svenska poddtopplistor och har stora publiker (Ek 2019; Olsson 2019). Samtliga podcasts är kommersiella och har i olika stor utsträckning sponsrat innehåll. Dessutom distribueras de på olika offentliga
plattformar. Kvinnorna som driver podcastprogrammen är alla unga, 23–32 år, och är på olika sätt en del av mediebranschen i Stockholm. De är aktiva i sociala medier och har minst några tusen upp till en miljon följare på Instagram. Med andra ord menar vi att de alla agerar influerare i olika stor utsträckning, vissa kallar sig för influensers och andra inte. De kvinnor vi valt att undersöka uppfattar vi alla ha starka personligheter.
Andra faktorer som i största grad påverkat urvalet är att vi sedan tidigare har lyssnat på podcastprogrammen samt att vi känner till kvinnorna sedan tidigare. Vi har bland annat följt dem i olika sociala medier.
Genom att lyssna på två podcastavsnitt från tre olika podcastprogram, totalt sex avsnitt, ämnar vi att undersöka vilka taktiker kvinnorna i programmen använder för att (om)förhandla bilden av sig själva. Vi lyssnar på avsnitt som sträcker sig över tidsperioden slutet av 2017 till idag, 2020. De avsnitten vi valt att analysera är det allra första samt ett av de senast släppta. Genom att lyssna på dessa avsnitt ämnar vi undersöka om det sker en förändring i kvinnornas framställning av jaget, som kan vara av relevans i vår studie.
5.6 Analysmaterialet
Avsnitten som kommer analyseras är följande: Har du sagt A får du säga B
1. Let’s go!! - 2017-11-23 84. Fake friends - 2019-07-09 Daddy Issues
1. På en heltäckningsmatta på Hobo Hotel - 2019-01-25 58. Porr i mapp - 2020-03-05
Della Q
1. Erotiskt kapital - 2018-07-19 75. Var är alla fula tjejer - 2019-12-23
6. Resultat och analys av det empiriska materialet
I detta kapitel redogör vi för resultatet av analysen, vilket görs med hjälp av det teoretiska ramverket vi utformat. Ramverket grundar sig i Bourdieus (1992; 1999) teoretiska begrepp, de Certeaus (1984) teorier om strategier och taktiker, Goffmans (1959; 1988) rollteorier samt Butlers (1999) syn på kön. Stor vikt läggs även vid Melins (2008) identifierade taktiker
en av grabbarna, den sexiga bruden och en av tjejerna. Inledningsvis analyseras Har du sagt A får du säga B, följt av Daddy Issues och slutligen Della Q. För att strukturera analysen utgår vi från
våra olika kategorier, vilket även är namnen på taktikerna (se tabell 1).
6.1 Har du sagt A får du säga B
I Alice Stenlöfs (AS) och Bianca Ingrossos (BI) första avsnitt är användandet av taktiken
den sexiga bruden tydlig. De uttrycker återkommande sin nervositet och är ofta ursäktande,
84, ett avsnitt som släpptes cirka ett och ett halvt år senare, märks en tydlig skillnad i kvinnornas sätt att uttrycka sig. Här är snarare taktiken en av tjejerna återkommande genom samtalen.
6.1.1 Den sexiga bruden
Avsnitt ett börjar med att BI uttrycker sin nervositet och det framkommer att de båda har druckit vin för att stilla nerverna. Därefter sker en kort presentation av kvinnorna, med sig har de även klipparen Kid som AS hänvisar till som deras mentor.
BI: Det är alltid nice att ha en dude i något av avsnitten när man pratar om saker man behöver en dudes aspekt.
AS: Ja men, flika in med lite vettiga saker, för det är inte alltid vi levererar det kanske. (Ingrosso & Stenlöf 2017: Avsnitt 1).
Samtalet fortsätter och kort därefter berättar AS för lyssnarna:
Vill bara tillägga att Bianca är väldigt lättpåverkad, så om det här ballar ur vill jag på förhand be om ursäkt. Mamma och pappa det kommer bättre material! *Fniss* (Stenlöf 2017: Avsnitt 1).
Att BI och AS är nervösa när de spelar in sitt första podcastavsnitt är inte konstigt och antagligen skulle de flesta vara det i ett sådant sammanhang. Nervositeten uttrycks under avsnittet ett flertal gånger, detta i samband med en ofta ursäktande ton gör att kvinnorna framställs som osäkra. Att framställa sig som osäker och ursäktande är på sätt och vis att förminska sig själv, att visa att en inte är något hot, en är inte där för att ta någons plats eller skapa konflikt. Detta tolkar vi som att kvinnorna inte är där för att förändra eller motsätta sig den rådande doxan. Melin (2003; 2008) menar att kvinnor som antar taktiken
den sexiga bruden anammar ett kvinnligt hexis där de antar ett passivt förhållningssätt och
sällan motarbetar den dominerande kulturen och på så vis utgör de sällan ett hot. Vidare när AS och BI talar om att en mans åsikt är välkommen, liksom att den behövs för att de själva “inte alltid levererar”, går även det att koppla till taktiken. Här ser vi även tydliga kopplingar i uttalandet till det Bourdieu (1999) benämner som en androcentrisk ordning, den manliga dominansen. Denna ordning finns djupt rotad i våra sociala strukturer, där de dominerades, männens, handlingar och tankemönster ses som naturliga vilket bidrar till att de underordnade, kvinnorna, systematiskt nedvärderar sig själva (Bourdieu 1999).
Nedvärderandet av jaget fortsätter under avsnittet.
Som tidigare nämnt menar Melin (2003; 2008) att kvinnorna som anammar taktiken
den sexiga bruden antar ett kvinnligt hexis där tydliga drag av fåfänga finns och där mjuka
värden, så som mode, är centralt. Att AS och BI antar ett kvinnligt hexis bekräftas under programmets gång. Något som här är viktigt att ha i åtanke är att de båda sedan tidigare är kända influensers som ofta lägger ut bilder med fokus på mode, kropp och smink i sina sociala mediekanaler. I avsnittet pratar kvinnorna ett flertal gånger om just utseende och mode och när BI och AS berättar om deras första möte lägger de stor vikt vid detta.
