I detta kapitel kopplas resultaten till de tidigare studier som presenterats i studien. Därefter diskuteras makroekonomiska faktorers påverkan på lönsamhetstillväxten.
5.1 Koppling till tidigare studier
Tidigare forskning har i likhet med denna studie undersökt lönsamhetsrelaterade nyckeltal men på andra finansiella marknader (jfr Jain & Kini 1994; Kim, Kitsabunnarat & Nofsinger 2004). Gemensamt för de tidigare studierna är att alla påvisade en negativ lönsamhetstillväxt oavsett vilket land eller vilken marknad företagen varit verksamma i.
Huvudtestet (se 4.1.1) stämmer alltså inte överens med tidigare forskning som gjorts på andra aktiemarknader i världen och kan inte bekräfta det negativa samband som Jain och Kini (1994) och Kim, Kitsabunnarat och Nofsinger (2004) finner i sina studier. Det finns ingen statistisk signifikans som bekräftar att lönsamhetstillväxten påverkas av en marknadsnotering på den svenska marknaden. Det kan däremot konstateras att små företag har en starkare lönsamhetstillväxt efter en marknadsnotering än vad stora företag har. Andra studier har sannolikt valt att undersöka stora företag som är på väg att noteras på en handelsplats med hårda regelverk, vilket kan vara en orsak till de uppmärksammade skillnaderna där studien också kan påvisa vissa samband. Skulle studien fokuserat på fler företag med hög nettoomsättning så hade resultatet med största sannolikhet blivit mer likt vad tidigare studier kommit fram till. Den positiva lönsamhetstillväxten kan förklaras med studien av Elliot, Koeter-Kant och Warr (2008). De finner att företag som besitter en stark ekonomisk position har större chans att genomföra en lyckad notering medan bolag som har sämre ekonomisk situation i större utsträckning väljer lån som finansieringsalternativ.
Test två och tre (se 4.2.1 och 4.2.2) skapar en djupare förklaring av resultatet i första testet. Testerna ger en tydlig bild av att storleken på ett företag avgör hur lönsamheten kommer utvecklas på medellång sikt. Testerna visar att små företags lönsamhet utvecklas positivt efter en marknadsnotering medan stora företag utvecklas negativt. Som tidigare nämnt så har handelsplattformar och börser olika hårda krav för att notera sig där börser har hårdast krav vilket medför ökade kostnader (Ung privatekonomi u.å.). Detta medför också att de flesta företag som är noterade på en börs är relativt stora bolag. Vid en analys av test tre med stora företag (se 4.2.2) finns samtliga tio bolag från Nasdaq Stockholm med i urvalet av de 20 bolagen med högst nettoomsättning. Utöver de tio bolagen från Nasdaq Stockholm återfinns också övriga företag från de andra listorna med högst nettoomsättning. Det som är tydligt är att företagen noterade på Nasdaq Stockholm har en negativ lönsamhetstillväxt vilket överensstämmer med vad tidigare studier på utländska marknader kommit fram till (jfr Alanazi & Liu 2013; Pastor, Taylor & Veronesi 2009; Wang 2005). En intressant aspekt är hur de små och de stora företagen kan dra nytta av den ökade visualiteten och den indirekta marknadsföringen som en marknadsnotering ger (jfr. Röell 1996). De små företagen bör rimligtvis kunna dra större nytta av detta än vad de stora företagen kan göra och detta kan i sin tur ge en positivare effekt på de små företagen. De stora företagen är förmodligen mer igenkända innan marknadsnoteringen än vad de små företagen är och bör således inte kunna
utnyttja den indirekta marknadsföringen i samma utsträckning som de små företagen.
Test fyra och fem (se 4.3.1 och 4.3.2) ger visst stöd till tidigare nämnda studie av Lilienfeld- Toal och Ruenzi (2014) som finner att företag vars VD besitter en stor ägarandel kraftigt överträffar sin prestation jämfört med företag vars VD har liten ägarandel. Forskarna finner att lönsamhetstillväxten efter en marknadsnotering är högre hos företag där VD har stor ägarandel än hos företag där VD besitter liten ägarandel, även om utvecklingen är mer volatil hos företagen där VD har en stor andel aktier. Sambandet återfinns också i denna studies resultat (se 4.4) som visar att lönsamhetstillväxten är mer volatil i företagen med stor ägarandel av VD. Deras lönsamhet utvecklas även i genomsnitt bättre än företagen med liten ägarandel av VD. Detta ger även ett visst stöd till tidigare studie av Draho (2004) som finner att en marknadsnotering är förenligt med ökade kostnader vilket försämrar lönsamheten. Jain och Kini (1994) förklarar att stora företag ofta har en ledning separerad från ägarna redan innan en marknadsnotering, vilket små företag inte har. Detta leder då till att agentkostnaderna (jfr Jensen & Meckling 1976) ökar mer hos mindre företag än hos större inför en marknadsnotering. Att agentkostnaderna ökar mer hos små bolag kan alltså vara en förklaring till att företagen där VD har liten ägarandel utvecklas sämre än företagen där VD har stor ägarandel.
5.2 Makroekonomiska faktorers påverkan på lönsamhetstillväxten
Sverige var i djup lågkonjunktur under åren före marknadsnoteringarna och lågkonjunkturen var som djupast under 2013 (Konjunkturinstitutet u.å.). 2014 påbörjades konjunkturuppgången och 2016 kunde man konstatera att Sverige befann sig i högkonjunktur. Konjunkturen påverkar företag (Verksamt 2017) och det är rimligt att tänka sig att företagens lönsamhetstillväxt även påverkats av det i denna studie. Figur 4 visar att samtliga företag får ett uppsving av rörelseresultatet mellan åren 2017–2018. 2017 var året som Sveriges högkonjunktur var som kraftigast då BNP-gapet var cirka 1,5 procent, vilket kan jämföras med 2013 då BNP-gapet var knappt minus tre procent. Det är rimligt att anta att det kan ta ett tag innan konjunkturen får effekt på företagen då rörelseresultatet för hela året beräknas i slutet på verksamhetsåret. Det är först under 2016 som verksamheterna har befunnit sig i en högkonjunktur under ett helt verksamhetsår. Vid jämförelse av tidigare år så observeras en kraftigare nedgång av rörelseresultaten mellan åren 2014–2016 än 2016 och framåt, detta överensstämmer med tidigare studier som visar att det finns en korrelation mellan BNP-utvecklingen och företagens prestation (Europeiska centralbanken 2007; Mee 2017). När ekonomin mådde som bäst under 2017 så kan man även utläsa av figur 4 att lönsamhetstillväxten har en positiv utveckling. Mee (2017) påvisade även i sin studie att företagens lönsamhetstillväxt utvecklas i drygt dubbel fart mot BNP-utvecklingen i utvecklade länder. Detta innebär att BNP har en relativt stor påverkan på företagens lönsamhetstillväxt. Vid en ihållande lågkonjunktur skulle företagen med stor sannolikhet redovisat ännu sämre siffror än under högkonjunkturen. Om resultatet som Mee (2017) kom fram till överensstämmer med företag på den svenska marknaden så är ett rimligt antagande att BNP-utvecklingen skulle haft stor påverkan på svenska företags lönsamhetstillväxt. Denna studie skulle då sannolikt uppvisat ett resultat som stämmer bättre överens med både pecking order theory och agentteorin som menar på att företagen påverkas negativt av att marknadsnoteras (jfr Majluf & Myers 1984; Jensen och Meckling 1976).