Detta avsnitt inleds med diskussion av resultatet utifrån ett genusperspektiv. Utifrån teoretiska ansatsen och de analyserade läromedlen från Sverige, Jordanien och Bosnien diskuteras och jämförs resultatet med hjälp av frågeställningarna. I slutet av kapitlet framförs förslag på vidare forskning.
5.1 Hur framställs pojkar respektive flickor i
textuppgifterna i matematikläroböcker för årskurs 4?
Resultatet från vår kvantitativa undersökning av den svenska matematikboken visar att pojkar och flickor förekommer lika många gånger och framställs på liknande sätt. Detta stödjer Brändströms (2005) krav om att eleverna ska kunna känna igen sig och ta efter de givna rollerna då innehållet i läromedlen är relevant och intressant för alla.
Textuppgifterna i boken inkluderade båda könen genom att ha liknande aktiviteter såsom idrott och shopping. Sådana aktiviteter kan vara relevanta och intressanta för elever då antigen shopping eller idrott tilltalar båda könen för igenkänning.
Sysselsättningarna i svenska matematikboken skiljde sig inte mycket mellan pojkar respektive flickor. Vilket inte helt stämmer överens med Fagrells (2000) undersökning där barnen genusifierade och tyckte att mamman ska vara hemma och laga mat medan pappan ska läsa tidning. Lärarförbundet (2006) anser att det är viktigt för läraren att välja rätt läromedel som inte avvisar jämlikhet där både flickor och pojkar är synliga. I den svenska boken var det jämlikt mellan könen där både pojkar och flickor var delaktiga, vilket är en fördel då Johansson (2006) menar att läromedel har en stor roll inom matematikundervisningen. I många skolor här i Sverige är matematiklektioner bundna till boken och då är det av stor viktighet att pedagogerna väljer en bra bok som är genomsyrad av jämställdhetstänkning och kan öppna upp ögonen för eleverna som kommer från länder där jämställdhet inte är så synlig och tydlig. Även i den svenska läroplanen som vilar på demokratisk grund betonas diskriminering som inte får
förekomma på något vis och i detta arbete innebär det att båda könen framställs och förekommer lika många gånger.
Analysen av den jordanska matematikboken visade att pojkar förekom fler gånger än flickor. Detta kan bero på att det jordanska samhället styrs av de traditionella
värderingar där mannen har den största makten i samhället och hemmet UD (2007). Även i den jordanska läroplanen skriver dem om ansvaret för familjen och sin omgivning. Detta var synligt i resultat då det endast var pojkarna som hade yrken medan flickor endast utförde sysslor så som dela tyg, baka och tillverka blombuketter. Kvinnatillkvinna (2007) skriver att kvinnor inte är synliga i arbetsmarknaden. Detta synsätt är tydligt i boken då flickor inte har tilldelats något yrke. Här spelar diskursen en stor roll där kvinnor inte är delaktiga i arbetslivet utan mer har ansvaret för det som pågår inom hemmet. I den jordanska läroplanen förekom det att alla elever ska ha ansvar för landet vilket läroboken bekräftar då det fanns några textuppgifter där båda pojkar och flickor donerade pengar och kläder till de fattiga. På så sätt kan eleverna få en inblick på vad dem kan göra för att ta ansvar om samhället och omgivningen dem befinner sig i.
Bilderna i den jordanska boken var inte många och det var enstaka bilder där både pojkar och flickor kunde förekomma tillsammans. En sådan bild var en familjebild där den representerade mamma, pappa, och två barn en flicka och en pojke. Det förekom fler bilder där pojkar respektive flickor var i grupp. Till exempel en bild på män som promenerar tillsammans på en gata och flickor som sitter i ett klassrum. En anledning till detta kan vara att skolorna i Jordanien är könsuppdelade. Pojkar och flickor har inte gemensamma aktiviteter vilket speglas i läroboken då det är endast ett fåtal bilder med båda könen på.
I den bosniska boken förekom pojkar fler gånger än flickor. En närmare och djupare undersökning av textuppgifterna visade att det manliga könet presenterades som
fabriksarbetare, busschaufför, tekniker och fiskare medan flickorna förknippades mer till sysslor de utförde och inte till yrken. Exempel på hur man presenterade pojkar respektive flickor kunde vara att pojkar var tekniker som skulle planera att bygga ett hus medan flickor köpte mat. ŽNVO (2004) skriver att attributen som beskriver pojkar och flickor är diskriminerande för flickor men samtidigt restriktiva för pojkar och i vissa fall även stärkande. Med detta menas att pojkar/män hade storts ansvar för familjen,
försörjandet och sin utbildning medan flickor/kvinnor skötte om hushållet. Detta var delvis synligt i den bosniska boken eftersom flickor förknippades med att köpa mat,
inreda sina rum, leka med brädor medan pojkarna förknippades med att hoppa
längdhopp, lyfta på tunga lådor med frukt, brevbärare och byggarbetare. Den bosniska läroplanen tar upp jämställdhet men utan var det kan gälla och vem det kan beröra. Däremot står det att diskriminering inte får förekomma gällande etnicitet, kultur och religion (Ministarstvo obrazovanja, 2010). Olika projekt där en av dem är Bospo (Bospo, n.d.) försöker göra jämställdhet mellan könen synlig för alla inblandade kring elevers utbildning såsom lärare, föräldrar och skolansvariga.
En anledning kan vara på grund av att Bosnien är uppdelad och styrs av två makter, så den fokuseringen ligger på nationaliteter och religion.
Antal bilder på pojkar respektive flickor var ungefär densamma. Det som utmärkte sig var att pojkar hade på alla bilder antingen shorts eller byxor och var kortklippta medan flickorna hade klänning eller kjol samt långt hår. Detta kan vara en avspegling av det traditionella samhället och diskursen är uppdelade efter kön och inte individ och intresse. Trots att pojkarna och flickorna var så uppdelande gällande kläderna står det i den bosniska läroplanen att likvärdig utbildning ska främja elevernas kunskapssökande efter individens behov och intressen (Ministarstvo obrazovanja, 2010).
5.2 Vilka likheter/skillnader finns det i framställningen av
pojkar och flickor mellan läroböckerna?
Genom resultatet är det synligt att det finns både likheter och skillnader mellan länderna. Beroende på var man befinner sig så ser samhället annorlunda ut. Landets kultur, religion och makt avspeglas i hur läroböckerna produceras här spelar även värderingar en stor roll.
Resultaten av analysen visar även att den bosniska och jordanska matematikboken hade flest likheter gällande framställningen av pojkar och flickor. Pojkarna var mer aktiva och förknippades med yrken medan flickorna associerades med sysslor. Medan i den svenska boken var båda könen aktiva och förknippades med sysslor och knappt några yrken. En skillnad är att i den svenska boken förekom det fler tillsammans uppgifter - vilket innebär pojkar och flickor tillsammans i uppgifterna än i den jordanska och bosniska. En anledning kan vara att i Jordanien är skolorna
boken. En annan likhet kan vara att både den bosniska och den jordanska
matematikboken är skrivna av män, medan den svenska är skriven av kvinnor vilket kan bidra till att innehållet är annorlunda. Både Gee (2006) och Fairclogh (2003) skriver att bakgrund och kön på författaren har betydelse. Makt och kultur har också en påverkan. Antal förekommanden pojkar och flickor på bilder var relativt lika i alla tre böcker. Det som skiljde sig var klädeskoden, i den svenska kunde både pojkar och flickor ha byxor och färggranna kläder på sig medan i den bosniska och jordanska var det mer uppdelat. Pojkarna hade byxor, medan flickorna hade klänning eller kjol på sig. De flesta flickor hade långt hår eller slöja. I den jordanska boken förekom flickor tillsammans i bild där de befann sig i ett klassrum vilket kan bero på att de flesta skolorna är uppdelade könsmässigt (Queen Rania Al Abdullah ,(n.d.a).
Både i Jordanien och i Bosnien arbetas det mycket med jämställdhet inom diverse projekt. Queen Rania av Jordanien är aktiv och engagerad i jämställdhet inom
skolvärlden medan i Bosnien har Bospo projekt i skolor som går ut på att göra genus och jämställdhet synligt dock speglas det inte i läroplanerna. Den jordanska fokuserar på landet, miljön och familjen medan den bosniska på individen och människans rättigheter men inte genom genusaspekt.
Sammanfattning
I den svenska läroboken framställdes och förekom pojkar och flickor både i textuppgifter och på bilder nästintill lika många gånger och på liknande sätt. Båda könen var aktiva inom samma aktiviteter och utförde liknande sysslor. I den jordanska och bosniska boken var det annorlunda, till antal förekom pojkar fler gånger och förknippades med yrken medan flickorna utförde sysslor. Skillnaden mellan böckerna kan bero på de olika kulturerna samt vilken diskurs som gäller för diverse land. I de tre länderna talas det mycket om genus och jämställdhet. Detta kan man anse vara en likhet mellan länderna. Men även om det talas mycket om genus och
jämställdhet så är det en viss skillnad på hur den synliggörs i både text och bilduppgifter i diverse matematikböcker. Om man jämför länderna så har Sverige kommit längre fram i hur man kan synliggöra genus i matematikböckerna där eleverna kan känna sig
representerade i boken. Jordanien och Bosnien är på god väg inom deras tankesätt då både länderna kämpar för att genus och jämställdhet ska vara en del av samhället. Här gäller det att fortsätta tala om genus och jämställdhet och även låta eleverna ta en del av diskussion i tidig ålder för att skapa en förändring.
Skillnader och likheter finns det i alla länder. Beroende på var man befinner sig i världen så lever vi inte på liknande sätt. Vi har olika sorters religioner, etniciteter och kulturer. Sverige är ett mångkulturellt land. Här lever människor från Bosnien,
Jordanien och Sverige så oavsett om det finns skillnader och likheter mellan länderna så lever vi i samma land där man kan lära sig mycket av varandra och ta det bästa av alla länder.
5.3 Studiens påverkan på oss som blivande lärare
De resultat som framkommit i vår studie har gett oss en inblick i att en diskurs påverkas av samhället och omgivningen. Även om resultaten av de analyserade läroböckerna är olika behöver det inte betyda att den ena är mer rätt än den andra. Vi har även fått inspiration om hur vi själva kan bidra med att göra våra elever medvetna och öppna upp för diskussioner angående genus. En annan viktig sak som vi har fått upp ögonen för är hur viktigt det är att lära känna andra kulturer. Eftersom Sverige är ett mångkulturellt land bör vi som blivande lärare uppmuntra och presentera de olika kulturer vi kan ha i vårt klassrum för bästa möjliga dialog mellan lärare-elever-föräldrar.
5.4 Förslag till vidare forskning
Om vi hade fått göra en större och bredare studie inom detta område för att öka validiteten och dra mer generella slutsatser hade vi velat:
- analysera fler läroböcker från diverse land, om möjligt med olika kön på författarna för att ta reda på om könen på författarna kan ha en påverkan på innehållet i
läroböckerna.
- Intervjua elever i de berörda länderna kring deras tankar och kännedom om genus och jämställdhet.
- Analysera läroböckerna tillsammans med eleverna för att undersöka deras medvetenhet och hur de ser på genus.
- Intervjua lärare i de berörda länderna och undersöka deras syn på genus i läromedlen, hur stor påverkan lärarna har i de utvalda länderna vid valet av läromedel samt deras medvetenhet angående genus.