Malmö högskola
Lärarutbildningen
Natur, miljö, samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängMatematikläromedel ur ett
genusperspektiv
Genus och jämställdhet i
matematikläromedel från Sverige,
Jordanien och Bosnien
A Gender Perspective on Mathematics Textbooks from Sweden,
Jordan and Bosnia
Linda Ibrahim
Vernesa Obradovac
Lärarexamen: 210hp Handledare: Ange handledare
Matematik och lärande: 2011-06-07
Examinator: Troels Lange Handledare: Annica Andersson
Sammanfattning
Syftet med arbetet är att undersöka framställningen av pojkar respektive flickor i matematikläromedel för årskurs fyra från länderna Sverige, Jordanien och Bosnien. Med en checklista som formats med hjälp av det diskursiva synsättet har text – och bilduppgifter analyserats. Huvudresultatet pekar på att i den svenska matematikboken presenteras pojkar och flickor relativt jämt medan i den jordanska och bosniska
dominerar pojkars förekommanden. I den svenska matematikboken förbinds båda könen med sysslor medan i den jordanska och bosniska mer till yrken. Antal bilder på pojkar respektive flickor var jämt fördelat i böckerna men antalet skiljde sig mellan länderna.
Förord
Vi vill tacka vår handledare Annica Andersson för all stöd och uppmuntran under arbetets gång. Därefter vill vi tacka våra familjer som har varit osjälviska och haft enormt stort tålamod med oss när stressen och det dåliga humöret hade tagit över.
Vi har tillsammans skrivit de flesta delar av arbetet med undantag för avsnitten om Jordanien och Bosnien. Linda Ibrahim har skrivit om Jordanien ochVernesa Obradovac har skrivit om Bosnien på grund av språken.
Innehållsförteckning
1. Inledning………..9 1.1 Introduktion……….9 1.2 Syfte ………...10 1.3 Frågeställningar………...11 2. Litteraturgenomgång………..122.1 Forskning genus/jämställdhet i respektive land………...12
2.1.1 Sverige………...12
2.1.2 Jordanien………...….13
2.1.3 Bosnien………...14
2.2 Forskning genus/jämställdhet i matematik………....…...15
2.3 Forskning inom läromedel i respektive land ………...16
2.3.1 Sverige………...16
2.3.2 Jordanien………...18
2.3.3 Bosnien………...18
2.4 Läroplaner i respektive land………...19
2.4.1 Sverige………...19 2.4.2 Jordanien………..…..19 2.4.3 Bosnien………...20 3. Metod………...……….…...22 3.1 Metodval……….………...22 3.1.1 Diskursiv textanalys……….………...22
3.2 Urval och undersökningsgenomförande………….………...24
3.2.1 Undersökningsmaterial och urval……….…………...24
3.2.2 Tänk och räkna 4a (Häggblom & Karlberg, 2007)……….……24
3.2.3 Al reyadeyat (Al-Amoush, Al-Khatib, Jrdat & Abu Lom, 2006) svensk översättning: Matematik………25
3.2.4 Matematika (Lipovac, 2010) svensk översättning: Matematika..25
3.3 Analysmodell………26
3.4 Databearbetning och tillförlitlighet………...28
3.4.1 Textuppgifter………...29
4.1 Hur många gånger förekommer flickor och pojkar var för sig respektive
tillsammans i textuppgifter?...31
4.2 Hur beskrivs flickors respektive pojkars delaktighet och bidrag till det som texten handlar om? Vem är aktiv och vem är passiv?...32
4.3 Vilka sysselsättningar respektive yrken har pojkar respektive flickor?...34
4.4 Bildanalys………..………35
5. Diskussion ……….37
5.1 Hur framställs pojkar respektive flickor i textuppgifterna i matematikläroböcker för årskurs 4?...37
5.2 Vilka likheter/skillnader finns det i framställningen av pojkar och flickor mellan matematikläroböckerna?...39
5.3 Studiens påverkan på oss som blivande lärare………..…………41
5.4 Förslag till vidare forskning………….……….41
6. Litteraturförteckning………..42
1.Inledning
I följande avsnitt kommer vi att redogöra för vad vårt examensarbete handlar om och varför vi har valt undersökningsområdet.
1.1 Introduktion
En vision som säkerligen de flesta har är att skolsystemet skall vara jämtställt och fördomsfritt. Tilliten som finns är skolmaterial, undervisning samt att pedagogerna håller hög standard med öppet bemötande där alla elever är likvärdiga. Men hur speglas den här synen i läromedel? Hur ser matematikläroböcker ut, analyserade genom ett genusperspektiv? Hur framställs pojkar och flickor?
Vi har matematik som huvudämne inom vår lärarutbildning. Därför valde vi fokusera vårt examensarbete på matematikläroböcker. Under våra Verksamhetsförlagda perioder - VFT tillbringade vi mycket tid tillsammans med årskurs 4 och uppmärksammade hur läroböcker har en stor påverkan på undervisningen. Matematikundervisningen var bokbunden och eleverna spenderade största tiden med att lösa uppgifter ur
matematikboken. Brändström (2005) anser att innehållet i läromedel bör vara relevant, intressant och stödja alla elevers intresse och tänkande då läroböcker har en stor roll inom skolundervisningen, speciellt inom skolämnet matematik. Vidare skriver Johansson (2003) om matematikbokens centrala roll inom undervisningen i många länder.
Eftersom Sverige är ett mångkulturellt land där många av dagens elever har utländskt påbrå ansåg vi det skulle vara intressant att titta på hur matematikläroböcker ser ut i utländska läromedel. Vi valde jämföra Sverige, Jordanien och Bosnien. I Sverige finns det många skolelever som härstammar från något arabisktalande land eller från Syd- och Östra Europa. Valet av just dessa tre länder berör oss som skriver detta arbete eftersom vi är uppvuxna i Sverige men härstammar från Jordanien respektive Bosnien.
Vi har valt att analysera tre matematikläroböcker från ovanstående länder ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Dessa två begrepp diskuteras ofta och är även viktiga
punkter som människor bör ha en insyn på. Personal på skolorna bör sträva efter en jämställd skola där alla elever behandlas lika oavsett klass, kön och etnicitet.
Lärarförbundet (2002) beskriver en jämställd skola, där individen står i centrum och skall ha möjlighet att kunna utveckla sina egenskaper och färdigheter. Vi valde
analysera böckerna ur detta perspektiv för att bilda oss en uppfattning om hur egentligen det ser ut i våra matematikläroböcker. Finns det likheter och skillnader bland länderna?
Med vår undersökning vill vi tillföra ny kunskap i form av skillnader och likheter av ländernas genus och jämställdhets aspekter i läromedel. Vi vill även utvecklas inom vår pedagogiska roll där vi efter undersökningen kommer få en uppfattning om hur genus och jämställdhet kan se ut i olika länder och hur det kan påverka eleverna beroende på var man kommer ifrån. Genom vår undersökning vill vi få en förståelse för hur elever och deras föräldrar ser på genus och jämställdhet genom matematikböckerna. På så sätt kan vi skapa ett diskussionsforum där elever och föräldrar från olika nationalteter utbyter erfarenheter och åsikter angående genus och jämställdhet. Samt förstärka förståelsen och kommunikationen mellan skola och hem.
På grund av begränsad tillgänglighet av information från Jordanien och Bosnien kommer undersökningen till största delen vila på västerländsk forskning. Med västerländsk menas engelsk och skandinavisk forskning.
1.2 Syfte
I vår undersökning analyseras textuppgifter och bilder ur ett genus och
jämställdhetsperspektiv. I undersökningen analyseras tre matematikläroböcker från tre länder. Länderna som undersöks och jämförs är Sverige, Jordanien och Bosnien. Syftet är att undersöka genom diskursanalys som är en analys av diskursen kring genus och jämställdhet. Det vill säga hur pojkar respektive flickor framsälls i text och
bilduppgifter. Diskursanalys går ut på den sociala praktiken där man är en del av något och samt hur man representeras.
Syftet är att undersöka vilka sysselsättningar respektive yrken som presenteras i läroböckerna och i så fall hur genusfördelningen ser ut, samt om det finns några likheter/skillnader mellan länderna. Vi vill även granska huruvida forskning inom genus och jämställdhet stödjer eller inte stödjer vårt resultat.
1.3 Frågeställningar
För att få svar på vårt syfte har vi valt att formulera följande frågeställningar:
1. Hur framställs pojkar respektive flickor i textuppgifterna i matematikläroböcker för årskurs 4?
2. Vilka likheter/skillnader finns det i framställningen av pojkar och flickor mellan läroböckerna?
2. Litteraturgenomgång
I följande avsnitt behandlas forskning angående genus och jämställdhet med fokus på matematik, läroplaner och läromedel från Sverige, Jordanien och Bosnien.
2.1 Forskning inom genus/jämställdhet i respektive land
Genus härstammar från det engelska ordet gender (Hedlin, 2006). Gender är ett begrepp som används för att förstå och urskilja framställningen av män och kvinnor(Nationalencyklopedin, 2000c). Genusforskningen påvisar hämningar och möjligheter för det kvinnliga och manliga inom olika områden i samhället (Hedlin, 2006).
2.1.1 Sverige
Fagrell (2000) har undersökt hur barn i 7-8 års ålder genusifierar, vilket innebär vad barnen anser är kvinnligt respektive manligt. Det som Fagrell (2006) har visat av barnens utsagor är att majoriteten av barnen oavsett kön anser att mamman skall laga mat, passa sjukt barn medan pappan ska läsa tidningen och byta däck på bilen. De sysslor som barnen i undersökningen inte kopplade till kön genusifierade Fagrell (2006) som neutralt, var till exempel att gå till arbetet, ta ekonomiskt ansvar och duka av. Barnen genusifierade även yrken där både pojkar och flickor i nio av fjorton yrken av könsfördelningen var överens. Som manligt yrke blev bland annat polis, statsminister, taxichaufför och militär. Kvinnliga yrken blev barnmorska och att arbeta på dagis. De neutrala yrkena blev advokat och postkassör.
Jämställdhet är ett begrepp som definieras på olika sätt. Det kan delas upp i två dimensioner, kvantitativ och kvalitativ (Hedlin, 2006). Den kvantitativa dimensionen beräknar antal förekommanden i detta fall av män/pojkar och kvinnor/flickor i diverse sammanhang, medan den kvalitativa går in mer på djupet och behandlar allas
rättigheter, skyldigheter och möjligheter i samhället. Weiner och Berge (2005) skriver fortsättningsvis att om samhället ska vara jämställt bör kvinnor och män ha lika
Skolan skall främja jämställdheten mellan könen och hindra eleverna från att utsätta andra för kränkning.
Svaleryd (2003) fokuserar i sin definition av jämställdhet på den personliga och individuella friheten. Med det menas människans frihet och fatta egna beslut angående sitt liv utan att styras av genus:
Jämställdhet innebär att alla människor är fria att utveckla sin personliga förmåga och att fatta beslut utan att begränsas av strikta genusroller (s36).
Svaleryd (2003) skriver att många lärare tror på jämställdhet mellan könen i deras skolor men när de börjar resonera om flickor och pojkar beskrivs eleverna oftast med de traditionella synsätten på familjeförhållandena. Med detta menas att flickor är lugna och pyssliga medan pojkarna är bullriga och stökiga. Svaleryd (2003) betonar att det inte räcker att arbeta med jämställdhet och genusfrågor endast vissa bestämda dagar utan dessa inkluderas och vävs in i den vardagliga undervisningen.
Lärarförbundet (2002) beskriver en jämställd skola som innebär att individen står i centrum för att kunna utveckla sina egenskaper och färdigheter. Alla orättvisor och diskriminering som grundas på genus skall lyftas och försöka avvecklas. Flickor och pojkar i skolan ska ha lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Hedlin (2006) anser att eleverna skall uppmuntras att utvecklas i sin skolgång och sina intressen utan
fördomar om vad som är manligt och kvinnligt.
2.1.2 Jordanien
På grund av brist på information angående genus och jämställdhet i skolvärlden kommer nedanstående avsnitt mer handla om genus och jämställdhet i landet.
Jordanien är en monarki där kungahuset har makten i landet. I Jordanien är arabiska det officiella språket. Religionen är viktig för människorna i Jordanien men det är ingen islamiskstat (Nationalencyklopedin, 2000d).
De flesta skolorna i Jordanien är indelade i pojk- respektive flickskolor. Det är väldigt få skolor som är blandade (Queen Rania al Abdullah, n.d.a ). Några mål som utbildningssystemet fokuserar på i Jordanien är att utveckla positiv attityd för sig själv och andra, respektera de demokratiska principerna och förstå landets kultur och värden (El-Zraigat, 2002). Det jordanska samhället styrs av traditionella värderingar där
mannen har den största makten båda i samhället och hemmet. Familjens heder är viktig, det förekommer hedersrelaterade mord och våld mot kvinnor. Det är få hedersrelaterade
mord som rapporterats (Utrikesdepartementet, [UD] 2007). Det finns organisationer som arbetar för att kvinnan ska uppnå en jämställdhet i landet och på detta sätt har Jordanien delvis lyckats med att främja kvinnors rättigheter (UD, 2007). Kvinnor är mer involverade i utbildning och hälsa, men det brister i arbetsmarknaden där kvinnorna inte är synliga (KvinnatillKvinna, 2007). Nedan följer några exempel på organisationer som arbetar aktivt för ett mer jämställt Jordanien,
1. Family development association
Organisationen behandlar fattiga områden i Jordanien där man fokuserar på att kvinnan ska vara mer delaktig i samhället och hemmet. Hon ska kunna fatta beslut och ha rättigheter. För att detta ska fungera ger organisationen verktyg åt kvinnan som hon ska kunna använda för att uppnå det hon vill.
2. Jordanian women's organisation
Denna organisation riktar sig mest mot våldet mot kvinnor. De organiserar ett skyddat boende för kvinnor som har blivit misshandlade. Här arbetar man för att stärka
kvinnornas självförtroende för att de ska kunna argumentera för sina rättigheter.
Organisationen erbjuder olika sorters fortbildningar där man lär unga kvinnor förståelse kring de mänskliga rättigheterna.
2.1.3 Bosnien
Bosnien är ett land som är indelad i två entiteter vilka är Federationen Bosne i
Hercegovine och Republika Srpska samt det oberoende distriktet Brcko. Federationen Bosne i Hercegovine är därefter indelad i 10 olika kantoner. Bosnien har 14
utbildningsdepartement, en på statlig nivå, en i varje av landets två entiteter samt en i varje av de 10 kantonerna och till slut en i det oberoende distriktet Brcko
(Nationalencyklopedin, 2000a). Eftersom Republika Srpska använder sig av kirilisk skrift har det varit svårt för mig att ta del av informationen då jag inte behärskar kiriliska.
På grund av kriget under 90-talet har regeringen i Bosnien först år 2003 infört lagar gällande genus och jämställdhet (Bospo, n.d.). Det finns olika organisationer i Bosnien som arbetar med jämställdhet och en av dem är Gendercentar som är grundades år 2000. Deras mål är att utbilda och göra människor uppmärksamma på jämställdhet mellan män och kvinnor (Genderc, 2011).
är grundad av danska styrelsen för flyktingar (Bospo, n.d.). Genom Bospo inleddes ett projekt år 2006 med syfte att integrera genus och jämställdheten i skolorna. Projektet hade tre steg, det första handlade om att ha föreläsningar och medvetenhet om genus och jämställdhet med utbildningsansvariga samt personal på skolorna. Det andra var att tillverka handlingsplaner och aktiviteter med de berörda skolorna, den tredje skulle resultera i gemensamma initiativ för införandet av jämställdhetsaspekt i
utbildningssystemet.Huvudmålet med handlingsplaner och aktiviteter har bland annat varit att:
- främja likabehandling och jämställdhet
- öka medvetenheten angående genusstereotypa förekommanden i läroböckerna och läroplanen
- känna igen och kunna ta avstånd från olika behandling som till exempel belöning, bestraffning på grund av genus
- främja betydelsen av att båda föräldrarna är insatta i barnens skolgång
Projektets ändamål slutade med att de inblandade eleverna, lärarna samt föräldrarna hade fått insikt för genus och jämställdhet samt om hur och var de förekommer och inte förekommer. Efter ett lyckat resultat, enligt Bospo, har de även kontaktat andra
organisationer samt skolor för att fortsätta med genusprojektet i skolorna (Bospo, n.d.). Sammanfattning
Alla tre länder arbetar för jämställdhet, dock med olika prioriteringar. Sverige har kommit långt där arbetet med jämställdhet i skolan är tydligt, men i Jordanien talas det mycket om jämställdhet i verkliga livet är det dock inte synligt då många skolor är könsuppdelade. I Bosnien ligger fokuseringen av jämställdhet mer på etnicitet och religion än på genus.
2.2 Forskning genus/jämställdhet i matematik
Johansson (2003) tog upp i sin avhandling att matematiken har en stor roll i samhället. Det är nödvändigt för elever att få en insyn på matematikens historia genom tiderna och även hur stor roll den har i vår vardag. Ämnet matematik bör läras på ett sätt där
elevernas intresse kan utvecklas inom ämnet och där dem får lära sig kommunicera med hjälp av matematiken. Matematiklärandet handlar inte endast om att lära sig siffror utan
man kan lära sig mer om hur olika matematiska begrepp fungerar och hur relationer inom matematiken kan upptäckas, Johansson (2003).
Brandell (2004) har gjort en undersökning där 747 elever i årskurs 9 och 550 elever från gymnasiet har svarat på frågor angående matematik och attityder. Det
gemensamma svaret för både pojkar och flickor i båda åldersgrupperna visade att de ansåg att männen behöver matematik mer i vuxen livet för att kunna få bra arbete. Resultatet visade även på att de flesta flickor oavsett åldersgrupp är mer oroliga än pojkarna för sin matematikinlärning. Flickor ansåg betydelsen av att förstå matematik, och att de måste arbeta hårdare för att behärskamatematiken. Vidare skrev Pehkonen (2004) om uppfattningar som kan finnas i matematikundervisningen och hur de kan bildas. Uppfattningar är en pusselbit som är viktig i kvalitén på undervisningen samt inlärningen. Elever influeras även av uppfattningar som lärare, föräldrar och
läromedelsförfattare har. Enligt Pehkonen (2004) bör både lärarnas och elevernas syn på matematik behöver vidgas. Dessutom har läraren en del av ansvaret för individen och dess utveckling. Utvecklingen är viktig oberoende genustillhörande så läraren bör därmed kunna välja rätt undervisningsmaterial som stimulerar både pojkar och flickor. Sammanfattning
Ur ett genusperspektiv är flickor mer oroliga över matematiken, de tycker att det är tråkigt och måste kämpa för att behärska matematiken. Pehkonen (2004) skriver att eleverna i matematikundervisningen kan influeras av lärare och läromedelsförfattare vilket bidrar till betydelsen av att läraren väljer ett undervisningsmaterial som stimulerar både flickor och pojkar.
2.3 Forskning läromedel i respektive land
2.3.1 Sverige
Lärarförbundet skriver att ”Ett jämställt undervisningsmaterial karaktäriseras av en kvantitativ jämvikt mellan kön samt en kvalitativ jämvikt där könen inte framställs stereotypt, mytiskt eller görs till objekt” (s 28).
Enligt Brändström (2005) bör innehållet i läromedel vara relevant och intressant för att stödja alla elevers intresse och tänkande då läroböcker har en stor roll inom
skolundervisningen, speciellt inom skolämnet matematik. För att motverka genusrelaterade roller ska texter i läroböcker enligt Lärarförbundet (2006)
problematisera och präglas av en dialogisk inställning. Detta innebär att individer är olika och beter sig olika oavsett genustillhörighet. Läroböcker som stödjer
jämställdheten bör ge utrymme och perspektiv ur båda könens inställning. Johansson (2003) skrev om en diskussion angående läroböckernas roll inom
matematikundervisningen där hon under en intervju menar att läroboken har en styrande roll i undervisningen. När läraren använder sig av matematikboken i undervisning kan det oftast bli att man låser undervisningen, Johansson (2006). Undervisningen kan bli mer varierande om man utelämnar matematikboken på vissa lektioner. Johansson (2006) menar att eleverna blir mer lustfyllda när de till exempel arbetar med öppna problemlösningar där eleverna inbjuds att använda sig av olika sorters material och olika tillvägagångssätt . Läroböcker är ett hjälpmedel för lärarna för att understödja deras arbete i matematikundervisning, men innehållet i matematikböckerna bör diskuteras skriver Johansson (2006). Hur verklighetsbaserade är dem egentligen eller följer matematikläroböckerna styrdokumenten? Vidare tar Johansson (2003) lärarens dilemma vid valet av en matematikbok som bidrar till stimulans för alla elever i en klass.
Innehållet i läroböckerna är betydelsefull och enligt Johansson (2003) bör utveckling ske genom fokuseringen av att styrdokumenten följs och avspeglas i läroböckerna. Ett exempel kan vara matematik ur ett historiskt perspektiv. Tillika anser Lärarförbundet (2006) lärarens möjlighet att välja och avvisa läromedel som inte gynnar jämställdheten. Flickor och pojkar skall få bästa möjliga utrymme för sitt lärande och sin utveckling. Lärarförbundets rapport ”Genuspraktika för lärare” (2006) konstaterar följande:
Genus i yrkespraktiken handlar om en medvetenhet och ett förhållningssätt hos läraren att ständigt vara uppmärksam på könsfrågorna och sin egen roll som förebild (s 22).
Läraren bör alltid ha i åtanke att han/hon ska föregå som gott exempel och sträva mot en jämställd skolmiljö, att hans/hennes agerande och relationer med sina
kollegor/föräldrar/elever har påverkan och inflytande på eleverna.
Johansson (2003)anser att författare och förläggare inte följer styrdokumenten. Förlagen är många gånger mer angelägna om att skriva en bok som kan locka fler för att kunna sälja och få en större marknad för sina böcker utan att ha styrdokumenten som första prioritering. Texter i läroböcker beskrivs inte endast ur fakta och mottagande perspektiv utan handlar även ofta om politiska och kulturella perspektiv (Brändström,
I skolans verksamhet är läroböckerna ofta centrala och då är riskerna stora att eleverna tar efter de givna rollerna som finns i läroböckerna (Lärarförbundet, 2006). Enligt Pehkonen (2004) kan snarlika åsikter även komma från elevernas hem och omvärld. Pehkonen syftar på att elevernas självbild påverkas av människor som står dem nära vilket kan vara föräldrar, syskon, släktingar men även de vuxna i skolan.
2.3.2 Jordanien
I Jordanien är det The ministry of Education som står bakom all läromedel som används i skolorna. Tyngden på innehållet i läromedel är att möta individen och samhället
medan genusrelaterade frågor inte tas upp. Böckerna ska även ta hänsyn till olika sorters relationer så som individens relation till omgivningen (El-Zraigat, 2002).
Queen Rania Al Abdullah, (n.d.b) tar upp en annan aspekt om läromedel där hon säger:
And the power of education lies not in the pages of textbooks, or the recital of facts and figures. It resides in the mind of a child who is taught how to think. How to learn. How to navigate the world, avoid whirlpools, climb mountains.
2.3.3 Bosnien
I Budva – Kroatien 2004 hölls en konferens angående genus och jämställdhet i läromedel med representanter från olika Balkanländer såsom Kroatien, Bosnien och Kosovo (Organizacija Ženska Akcija [ŽNVO], 2004). Representanterna från respektive land utförde pilotundersökningar angående genus, hur pojkar och flickor framställs i läromedel för grundskolan. Nada Ler Sofronic, Ph.D. är medlem i Woman and Society i Sarajevo representerade Bosnien och framförde följande:
- grundskolans läromedel framställer genusrollerna som hårda och uppdelade, attributen som beskriver pojkar och flickor är diskriminerande för flickor men samtidigt restriktiva för pojkar och i vissa fall även stärkande
- texten refererar ofta till det maskulina, familjbilden beskrivs som hård där pappan oftast försörjer familjen, mamman och dottern sköter om hemmet och eventuella små syskon medan sonen utbildar sig (ŽNVO, 2004).
Sammanfattning
Lärarförbundet (2006) skriver om hur viktigt det är att tonvikten i läroböcker ligger på individen oavsett genustillhörighet. Queen Rania Al Abdullah som arbetar för
jämställdhet i Jordanien menar att fokus bör ligga på eleven och vad som kan påverka inlärningen i motsats till Nada ler Sofronics pilotundersökning i Bosnien som pekar på diskriminerig av både pojkar och flickor.
2.4 Läroplaner i respektive land
Nedanstående stycken handlar om läroplaner från respektive land. Den generella
svenska läroplanen tas upp medan i jordanska och bosniska delen blir vi mer personliga på grund av tillgänglig information från länderna.
2.4.1 Sverige
Lgr11 (Skolverket, 2011) strävar mot att skolan och alla berörda skall respresentera och åskådliggöra alla människors lika värde, jämställdhet mellan män och kvinnor, rätt till individens utveckling och lärande. Skolan skall spegla Sverige som vilar på
demokratisk grund där diskriminering inte får förekomma på något vis. Vidare beskrivs en likvärdig utbildning som innebär att:
- Alla som arbetar i skolan ska kunna göra och uttrycka medvetna etiska
ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
- alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt,
- aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper (Skolverket, 2011).
2.4.2 Jordanien
Jag Linda Ibrahim är född i Sverige men har bott i Jordanien i fyra år. Min familj flyttade till huvudstaden Amman när jag var 8 år vilket innebär att jag gick i
grundskolan där. Familjen flyttade dit eftersom min pappa öppnade en restaurang och mina föräldrar ansåg att det skulle vara en möjlighet för oss barn att stärka våra kunskaper när det gäller det arabiska språket och kulturen. På grund av bristande information var det svårt att hitta aktuella läroplaner från Jordanien därför fick jag utgå från de dokument jag har från min tid i Jordanien från år 1996 (se bilaga 1).
Skolan heter Al- Jamia al- Thania, som är en privat skola. Det fanns tre områden som betyg sattes och som skulle följas. Dessa var kroppen, där fokus var hälsan - hur aktiv man var och att man skulle se ren ut. Ett annat område var hjärnan och där skulle man kunna ta beslut och se vad som är rätt eller fel, man skulle även kunna skapa och lyckas. Det största området var samhället, där skulle man lära sig att respektera andras rättigheter, vara delaktig/ nyfiken, respektera skolans regler och pedagogens anvisningar skulle följas. Då samhället och rättigheter är en viktig del i läroplanen så är inte
genusaspekten uppenbar.
The Ministry of Education i Jordanien (2010) tar även upp i sin läroplan några punkter som alla grundskolor i Jordanien ska följa vilka är:
-tycka om sitt land och ha ansvar för landet
- tycka om och ha ansvar för sin familj och omgivning - ta hand om miljön
- ha respekt för andra och deras känslor - ha god kunskap om det arabiska språket
2.4.3 Bosnien
Jag Vernesa Obradovac är född i Bosnien. Immigrerade till Sverige på 90-talet på grund av kriget. Jag var 11 år vid flytten till Sverige då jag fortsatte min skolgång och började på mellanstadiet. På grund av begränsad tillgänglighet av information har jag endast hittat en läroplan som är på kroatiska men för elever som går i grundskolan i Bosnien. Enligt den läroplanen ser en likvärdig utbildning ut på följande sätt:
- Diskriminering får ej förekomma i form av nationalitet, kultur, religion och minoritet - Elevens personlighet bör stärkas genom den humana och demokratiska skolan, skolans värdegrund vilar bland annat på initiativ, oberoende, nyfikenhet, kommunikation, självförtroende, respektera och bry sig om medmänniskor, kritiskt tänkande, känsla för allas likvärdighet och jämställdhet, solidaritet,
- stärka och uppmuntra elevernas kunskapssökande efter individens behov, intresse och möjlighet,
- lära eleverna att se värdet av människan samt människan och barns rättigheter (Nastavni plan i program, 2008).
Tyngden i läroplanen låg på den humana och demokratiska skolan och att
diskriminering inte får förekomma i diverse aspekter men genus togs inte upp som en av dem.
Sammanfattning
Alla tre länders läroplan tar upp betydelsen av individens utveckling. Den svenska tar upp jämställdhet i allmänhet samt mellan män och kvinnor, medan den jordanska fokuserar på landet och familjen. Den bosniska tar däremot upp diskriminering som inte får förekomma gällande etnicitet och religion medan genusaspekten inte tas upp.
3. Metod
I detta avsnitt kommer vi att redogöra hur vi har gått tillväga med hjälp av Gees (2006) och Faircloughs (2003) diskursanalyser där vi tittar närmare på den kritiska
diskursanalysen och diskursanalysen med hjälp av ett stort D för att få svar på våra frågeställningar.
3.1 Metodval
Vi har valt att utföra en kvalitativ undersökning genom diskursiv textanalys. Vi har utgått från Gees (2006) och Faircloughs (2003) teorier där diskursanalys tas upp ur olika synvinklar och på så sätt har vi bildat en checklista, därefter analyserat textuppgifterna ingående. Att använda oss av diskursiv textanalys tilltalade oss då vi hittade relevanta teorier som kunde stärka vår undersökning i textböckerna. Vi använde oss även av kvantitativ analys där beräkning av hur många pojkar respektive flickor förekom i text och bilduppgifter och även hur många gånger dem kunde förkomma tillsammans. Den kvantitativa analysen hjälpte oss att se tydligare med hjälp av tabell på hur fördelningen mellan pojkar och flickor såg ut i de tre länderna.
3.1.1 Diskursiv textanalys
Diskurs symboliserar en helhet av sammanhängande formuleringar och begrepp inom ett visst område (Nationalencyklopedin, 2000b). En av Faircloughs (2003) teorier är att diskurser kan presenteras på olika sätt och perspektiv där den materiella världen,
självbilden och närområdet har betydelse. Fairclough (2003) poängterar att även media, politik, känslor, tankar och tro har inflytande. Fairclough (2003) tar vidare upp två sorters diskursanalys vilka är detaljerad diskursanalys, där man har större fokus på språket och inte så mycket på det sociala sammanhanget. Den kritiska diskursanalysen där sociala aspekten har betydelse och det är den som kompletterar texten.
Gee (2006) skriver om ord som har en förmåga att ändra sin mening och innebörd beroende på sammanhang samt bakgrund på skrivaren respektive läsaren. Vidare tar
även Gee (2006) upp ett system där han påpekar hur olika aspekter kan påverka diskursen såsom makt, ras och kön. En annan aspekt som har tar upp är det sociala sammanhanget där relationer, identitet och kultur har en påverkan. Han menar på att en viss typ av diskurs kan vara accepterad och igenkännande för en grupp men inte för resten.
Gee (2006) diskuterar i sin text om begreppen “who” vem och “what” vad, där han menar att det är viktigt för omgivningen att förstå dessa begrepp då dem har en stor roll på vem vi är och vad vi gör. Han tar även upp några exempel såsom att människor har olika identiteter beroende på vilken aktivitet man utför. Ett exempel är två olika sorters middagar, en familjemiddag och en formellmiddag.
Beteendet anpassas efter atmosfären och omgivningen. Med detta menar Gee (2006) att även om likartade aktivitet utförs så beter man sig annorlunda beroende på hur situationen ser ut. Alla människor vill bli igenkända på något sätt. Vem vi är och vad vi gör är väldigt viktigt att vi synliggör för varandra. Här menar Gee (2006) att det inte endast är språket som spelar roll utan även allt omkring oss. Tidpunkten, platsen och hur människor tänker, värderar och reagerar har betydelse. Detta kallar Gee (2006) för diskursanalys med ett stort D där han menar att diskursen är språket inkluderat med allt annat omkring. Gee (2006) beskriver diskursanalys med ett litet d som fokuserar mer på språket och hur den förenar aktiviteten och individen.
Fairclough (2003) tar även upp den sociala praktiken som är en form av den sociala aktiviteten så som undervisning och familjemåltider. Fairclough (2003) skriver även att varje social praktik innehåller olika inslag vilka är, subjekt, objekt, värderingar,
aktiviteter, tid och plats. Inom den sociala praktiken kan diskursen vara synlig på tre olika sätt vilka är, en del av den sociala aktiviteten. Det andra sättet är representation och det tredje sättet är sättet att vara. Han tar även upp den detaljerade diskursanalysen där man har större fokus på språket och inte så mycket på det sociala sammanhanget. Sammanfattning
Fairclough (2003) tar upp den detaljerade diskursanalysen där språket spelar en stor roll även här tar Gee (2006) upp diskursanalysen med ett litet d där fokuset ligger på
språket. Detta innebär att man endast tittar på språket och inte allt runt omkring. Den kritiska diskursanalysen och diskursanalys med ett stort D fokuserar mer på det sociala sammanhanget där både Gee (2006) och Fairclough (2003) menar att det har stor
man är en del av något medan Gee (2006) tar mer upp att människor kan bete sig annorlunda beroende på vilket sammanhang man befinner sig i. Både Gee (2006) och Fairclough (2003) tar upp att makt, kön, tro, identitet och kultur har en stor påverkan på hur en text är skriven.
3.2 Urval och undersökningsgenomförande
Nedan beskrivs undersökningsmaterialet samt utförandet av undersökningen.
3.2.1 Undersökningsmaterial och urval
Tre böcker från länderna Sverige, Jordanien och Bosnien har analyserats. Böckerna som användes i analysen är för årskurs 4. Både den arabiska och den bosniska boken blev hämtade av familjemedlemmar som var på besök och den svenska har valts på grund av att vi har kommit i kontakt med den under våra VFT – perioder. För ett brett utfall har alla textuppgifter och bilder analyserats från böckerna.
Textanalysen av den svenska matematikboken gjorde vi gemensamt för att vara säkra på hur vi analyserade och i vilka banor vi tänkte. Därefter analyserade vi den jordanska och bosniska matematikboken oberoende av varandra. Översättning till svenska av läroböckerna från Jordanien och Bosnien har gjorts personligen av oss som skriver detta arbete. Nedan följer en kort presentation av de analyserade läroböckerna:
3.2.2 Tänk och räkna 4a (Häggblom & Karlberg, 2007)
Tänk och räkna 4a är en svensk matematiklärobok för årskurs 4 utgiven av Gleerups. Gleerups är en av de stora utgivarna av läromedel i Sverige. De utvecklar sina
läromedel med hjälp av lärare och elevers synpunkter (Häggblom & Karlberg, 2007). Tänk och räkna 4a är indelad i fem olika kapitel. Första kapitlet handlar om våra tal som är en repetition av årskurs 3. Andra kapitlet fokuserar på huvudräkning upp till 10000 samt olika lösningssätt, tredje kapitlet tar upp olika räknemetoder såsom
uppställning och uppskattning, i kapitel fyra behandlas multiplikation samt division och slutligen i kapitel fem handlar det om multiplikation med stora tal. Varje kapitel inleds med en informationsruta angående mål som ska uppnås. Det finns symboler som
en pojke och två flickor som presenterar gruppdiskussioner och bild på en miniräknare som innebär att det är bra att använda sig av miniräknaren.
3.2.3 Al reyadeyat [svensk: Matematik], (Al-Amoush, Al-Khatib, Jradat &
Abu Lom, 2006)
Al reyadeyat är en arabisk matematikbok för årskurs 4 från Jordanien. The Ministry of Education är de enda utgivarna för läromedel i Jordanien och även för denna
matematikbok. Al reyadeyat är indelad i fem olika kapitel. Det första kapitlet handlar om tal med decimal, det andra addition och subtraktion, det tredje om multiplikation, det fjärde division och det femte bråktal. I början av varje kapitel finns en punktlista över mål som eleverna ska ha uppnått efter avslutat kapitel. Innan varje kapitel finns information och bakgrund angående räknesättet som följer.
3.2.4 Matematika [svensk: Matematik] (Lipovac, 2010)
Matematika är en bosnisk matematikbok för årskurs 4 och utgiven av Zavod za udzbenike i nastavna sredstva, Istocno Sarajevo (svensk översättning: Institutet för läromedel, Öst Sarajevo) som är en av många utgivningsbolag för läromedel i Bosnien. Matematika ingår i en serie och följer eleverna från årskurs 1 till årskurs 6. Matematika är indelad i 13 olika kapitel. Kapitlen varvas talförståelse och geometri. Första kapitlet handlar om talförståelse, andra och tredje- geometri, det fjärde -subtraktion och addition upp till 1000 och det femte - geometri. Det sjätte kapitlet handlar om multiplikation och division upp till 1000, det sjunde och åttonde om geometri, det nionde om skriftlig addition o subtraktion upp till 1000. Det tionde kapitlet handlar om triangeln, det elfte om skriftlig multiplikation och division upp till 1000, den tolfte om fraktioner och slutligen den trettonde om matematiska uttryck.
För att kunna skilja på svårighetsnivån i uppgifterna är de inringade med olika symboler, en vit ring runt numrering av en uppgift betyder att den ska räknas av alla, en rosa ring runt innebär att uppgiften ska räknas av alla eller som hemläxa och en blå ring innebär att uppgiften är avancerad men alla ska försöka lösa dem.
3.3 Analysmodell
För att kunna utföra textanalysen har en checklista gjorts. Textanalysen har genomsyrats av diskurs synsätt, vilket innebär att vi har varit använt oss av Faircloghs (2003) kritiska analys där vi kommer titta på hur pojkar och flickor representeras, hur och på vilket sätt de är delaktiga i diverse aktiviteter. En av frågorna går ut på att titta på vilka
yrken/sysselsättningar pojkar respektive flickor utför. Med yrken menas i detta arbete professioner som till exempel fiskare, fabriksarbetare och pilot. Sysselsättningar riktas mer på utförande såsom beräkning, läsning och bakning. Vi kommer även att undersöka textuppgifterna med hjälp av Gees (2006) diskursanalys med litet d som innebär hur språket i en text kan förena individen med aktiviteten samt diskurs med stort D som går ut på det sociala sammanhanget. Ländernas likheter och skillnader kommer att
undersökas i framställningen av pojkar respektive flickor.
Inspirationen till frågor för checklista kommer från hemsidan jamstallt.se (2004) och deras mall som används för granskning av genus i läromedel. Dem som står bakom konceptet är 3 jämställdhetskonsulter, 1 dramapedagog och en lärare/forskare (Jämställt, 2004). Checklistans frågor bygger även på Fairclougs (2003) och Gees (2006)
diskursanalyser som går ut på att undersöka hur kön presenteras samt vad som kan påverka presentationen.
Checklistan:
• Hur många gånger förekommer flickor och pojkar var för sig respektive tillsammans i textuppgifterna?
• Hur beskrivs flickors respektive pojkars delaktighet och bidrag till det som texten handlar om? Hur förenas personen med aktiviteten? Vem är aktiv och vem är passiv? Vem är subjekt respektive objekt i textuppgiften?
• Vilka sysselsättningar/yrken har flickor respektive pojkar?
Nedan följer tre exempel på textuppgifter, ett från varje land som vi har analyserat med hjälp av checklistan genom diskursanalysen:
Exempel.1 Tänk och räkna 4a (Häggblom & Karlberg, 2007)
I Julias konståkningslag tränar 18 barn. Det är sex fler flickor än pojkar. Hur många är pojkarna? (sid.94)
textuppgifterna?
I denna uppgift förekommer både pojkar och flickor tillsammans. Antal flickor är något fler.
2. Hur beskrivs flickors respektive pojkars delaktighet och bidrag till det som texten handlar om? Hur förenas personen med aktiviteten? Vem är aktiv och vem är passiv? Vem är subjekt respektive objekt i textuppgiften?
I denna uppgift är Julia aktiv, hon är subjekt eftersom det är Julias lag. Dem övriga pojkar och flickor som tas upp är objekt eftersom de är med i uppgiften men är passiva. Möjligheten för igenkännig åt båda könen finns men det är Julias lag och antal pojkar förekommer i mindre utsträckning.
3. Vilka sysselsättningar/yrken har flickor respektive pojkar?
I denna textuppgift handlar det om en syssla som barnen utför. Både pojkar och flickor är med i ett konståkningslag och ska åka skridskor.
Exempel.2 Al Reyadeyat [svensk: Matematik] (Al-Amoush, Al-Khatib, Jradat & Abu Lom, 2006. Från arabiska till svenska har uppgiften översatts av Linda Ibrahim.
En fabriksarbetare har 3261kg linser. Han ska fördela linserna i 6kg påsar. Hur många påsar behöver han? (sid. 94)
1. Hur många gånger förekommer flickor och pojkar var för sig respektive tillsammans i textuppgifterna?
Denna uppgift handlar om en fabriksarbetare. På grund av den arabiska grammatiken vet man att uppgiften vänder sig till det manliga könet.
2. Hur beskrivs flickors respektive pojkars delaktighet och bidrag till det som texten handlar om? Hur förenas personen med aktiviteten? Vem är aktiv och vem är passiv? Vem är subjekt respektive objekt i textuppgiften?
I och med att denna uppgift handlar endast om en man är det han som är aktiv och delaktig genom arbetet med linserna. Arbetaren är subjekt i textuppgiften och förenas med aktiviteten genom fördelningen av linserna.
3. Vilka sysselsättningar/yrken har flickor respektive pojkar?
I denna textuppgift har mannen ett yrke genom att vara fabriksarbetare.
Exempel.3 Matematik [svensk: Matematik] (Lipovac, 2010). Uppgiften från bosniska till svenska har översatts av Vernesa Obradovac.
En pojke och en flicka har samlat på tomflaskor. Pojken har fått ihop 176 flaskor och flickan tre gånger så mycket. Hur många flaskor har de samlat tillsammans? (sid.126)
1. Hur många gånger förekommer flickor och pojkar var för sig respektive tillsammans i textuppgifterna?
I denna uppgift förekommer pojken och flickan till antal lika många gånger.
2. Hur beskrivs flickors respektive pojkars delaktighet och bidrag till det som texten handlar om? Hur förenas personen med aktiviteten? Vem är aktiv och vem är passiv? Vem är subjekt respektive objekt i textuppgiften?
Både pojken och flickan presenteras på liknande sätt. De inkluderas och förenas med aktiviteten som handlar om att samla på flaskor. Slutligen handlar det om hur många flaskor de har samlat tillsammans oavsett om någon har samlat fler eller färre. Både pojken och flickan är aktiva och subjekt i uppgiften då det handlar om deras
gemensamma flaskor.
3. Vilka sysselsättningar/yrken har flickor respektive pojkar?
Både pojken och flickan utför en syssla som i denna uppgift går ut på att samla tomflaskor.
3.4 Databearbetning och tillförlitlighet
Reliabiliteten visar hur bra ett mätinstrument är, vilket i detta fall innebär hur tillförlitlig vårt arbete är (Johansson och Svedner, 2001). Validiteten visar däremot om man mäter det som man påstår sig mäta. Vi är medvetna om denna studies förhållandevis
begränsade material då vi endast undersökt och analyserat tre matematikläroböcker. Trots detta anser vi att studien är tillförlitlig eftersom vi noggrant och djupgående undersökt matematikläroböckerna.
Tillförlitligheten i arbetet stärks då vi har ombildat checklistan i efterhand. Ombildningen gjordes genom att frågorna anpassades för en utförligare och djupare undersökning. Därefter har resultatet kategoriserats i tabeller. Tabellerna användes vid den kvantitativa analysen för överskådlighet, där beräkning av antal gånger pojkar respektive flickor förekom var för sig samt tillsammans i textuppgifterna.
Vårt resultat är inte generaliserbart då man inte kan dra allmänna slutsatser av denna studie (Johansson och Svedner, 2001). Nedan följer en analysförklaring av böckerna.
3.4.1 Textuppgifter
I den svenska läroboken undersöktes 140 textuppgifter, den jordanska 87 textuppgifter och i den bosniska 36 textuppgifter. I den bosniska boken var det 36 textuppgifter som var genusfördelade men det fanns ytterligare 30 uppgifter som var genus neutrala.
Vid textanalysen har djur valts bort på grund av att fokuseringen ligger på människor. Tabeller som innehöll personnamn har tagits med i beräkningarna på grund av att tabellerna är knutna till textuppgifterna.
Uppgifter som handlar om till exempel skidåkare, cyklister, journalister, besökare, familjen, föräldrar, elever eller barn har inte tagits med i beräkningarna, då vi anser att uppgiften inte är könsbunden. Möjlighet finns för individen att känna igen sig och relatera till textuppgiften. Exempelvis kan både pojkar och flickor vara skidåkare, cyklister, journalister, det kan finnas olika sorters konstruktioner av familjen och föräldrar. I någon enstaka uppgift kunde det förekomma föräldrar då könet inte är utsatt så är det svårt att avgöra om föräldrarna är homosexuella eller heterosexuella.
En av frågorna i checklistan handlar om pojkar och flickors delaktighet och huruvida dem är aktiva eller passiva. Det var svårt att kategorisera aktiv eller passiv på grund av bedömningen ifall en person är aktiv om den står i kö, eftersom han/hon dock gör något. Med aktiva menas i detta arbete att någon utför en syssla, är delaktig i en aktivitet eller utför ett yrke. Passiv är motsatsen till aktiv. Ingen syssla eller aktivitet utförs. Det kan till exempel handla om pojkar eller flickor som står i kö eller sitter på en bänk.
Bosniska språkets grammatik har tre genus: maskulinum, femininum och neutrum. Feminina ord slutar oftast på a, maskulina ord slutar oftast med en konsonant medan neutrer slutar oftast med ett o men det finns dock undantag inom alla tre. På grund av reglerna togs de genus beskrivande substantiven med i beräkningarna vid textanalysen. Ett exempel kan vara doktor, om det är en manlig doktor het det doktor är det en kvinnlig doktor heter det doktorica, på grund av böjningen av substantivet vet man oftast om det är en man eller en kvinna.
Inom det arabiska språket förekommer det böjningar av substantiv samt
tecken/symboler som syftar till kvinnor eller män. Exempel på sådana ord kan vara ordet dawer vilket betyder hitta på svenska. Då ett ord slutar på bokstaven i refereras ordet till flickor. Ord som slutar på o som till exempel dawero refereras det till både flickor och pojkar. Vid referering till pojkar används ursprungsordet vilket i detta fall blir dawer.
3.4.2 Bilder
I den svenska läroboken var det 321 bilder som analyserades. I den jordanska 21 bilder och i den bosniska var det 46 bilder som analyserades. Bilduppgifter där namn på personer förekom och de bilder där text skulle beskriva olika ting har tagits med i beräkningen av bilder. I den svenska matematikboken Tänka och räkna 4a förekom en uppgift som handlade om en pilot. Den uppgiften togs med i beräkningen av pojkar i textuppgifter då bilden avbildade en pojke.
4. Analys och resultat
I detta kapitel redovisas resultatet av analysen med hjälp av frågorna från checklistan. Utifrån varje fråga kommer böckernas resultat presenteras och till slut jämföras.
4.1 Hur många gånger förekommer flickor och pojkar var
för sig respektive tillsammans i textuppgifterna?
Tabell 1. Resultatet av den kvantitativa analysen, antal förekommanden pojkar ensamma respektive flickor ensamma samt tillsammans i textuppgifter.
Antal pojkar (ensamma) förekommer i textuppgifter Antal flickor (ensamma) förekommer i textuppgifter
Antal pojkar och flickor förekommer tillsammans i textuppgifter
Svensk lärobok 40 gånger 59 gånger 41 gånger
Jordansk lärobok 64 gånger 19 gånger 4 gånger Bosnisk lärobok 25 gånger 8 gånger 3 gånger
Textanalysen av den svenska matematikboken visade på att flickor förekom fler gånger än pojkar. I boken fanns det många uppgifter där både pojkar och flickor presenterades på liknande sätt i diverse olika eller lika aktiviteter. Representationen av pojkar och flickor visade att de utförde snarlika sportaktiviteter och sysslor.
I den jordanska boken förekom pojkar fler gånger i textuppgifter än flickor. Antal uppgifter där pojkar och flickor förekommer tillsammans var endast ett fåtal men i dessa förekom pojkar och flickor lika många gånger
I den bosniska boken var det pojkar som förekom fler gånger än flickor. Det fanns tre uppgifter där båda könen förekom tillsammans och handlade om att både pojkar och flickor utförde samma syssla. Ett exempel är att de samlade på flaskor. Det som
utmärkte sig i denna bok var att ca 30 uppgifter handlade om elever. Detta bidrar till att båda könen har möjlighet att relatera och känna igen sig i.
Sammanfattning
I analysen är det tydligt att pojkar förekommer fler gånger än flickor både i den jordanska och bosniska boken. I den svenska boken förekom flickor flera gånger men här var det en jämnare fördelning mellan pojkar och flickor. Det fanns få textuppgifter där båda könen förekom tillsammans i den jordanska och bosniska boken. I den jordanska boken förekom endast 4 uppgifter där båda könen förekom och var passiva. Dem utför inte direkt någon syssla eller nämns vid namn. Här kunde uppgifterna handla om elever eller en man och hans fru. I den bosniska boken var det många uppgifter som relaterade till elever där man inte specificerade något kön utan här kunde uppgiften rikta sig till båda könen.
En anledning kan vara att skolorna i Sverige är engagerade gällande frågor som behandlar genus och jämställdhet och att det är viktigt för båda könen att känna sig trygga och bekväma i skolmiljön. Jordanien och Bosnien inte är lika långt komna i den utvecklingen. Ett annat skäl kan vara att skolorna i Sverige är könsintegrerade. Det vill säga att eleverna har gemensamma lektioner. I jämförelse med den svenska boken där det förekom många textuppgifter där pojkar och flickor kunde utföra likartade sysslor kan man se en markant skillnad mellan länderna.
Diskursen som framhävdes i böckerna stämmer överens med Fairclough (2006) och Gees (2003) teorier om makt och kultur som har betydelse och påverkan inom en diskurs. Med detta menas att beroende på vilket land man befinner sig i eller kommer ifrån så lever man annorlunda. Man har annorlunda kultur, annorlunda maktsituationer och på så sätt kan mycket runt omkring oss påverkas. Diskursen har påverkan på böckernas innehåll.
4.2 Hur beskrivs flickors respektive pojkars delaktighet
och bidrag till det som texten handlar om? Vem är aktiv
och vem är passiv?
Textanalysen av den svenska matematikboken visade att både pojkar och flickor var aktiva och på liknande villkor. Båda könen inkluderades och presenterades inom olika aktiviteter såsom idrott, räkning, läxgörning. Textuppgifter var öppna och mångsidiga
genom att de vände sig till båda könen för igenkänning och möjlighet för vidare
utveckling. Textuppgifter som presenterade könen där dem var passiva handlade om att både pojkar och flickor stod i kön till maten, satt på en bänk eller umgicks.
Textanalysen av den jordanska matematikboken visar att textuppgifterna representerar pojkar som mer aktiva än flickor. Pojkarna kunde både utföra en syssla och ha ett yrke. De arbetade i fabriken, dem lyfte säckar med ris och linser. Flickorna var aktiva på ett annat sätt där dem läste, räknade eller bakade. De enstaka textuppgifter där båda könen förekom i boken var båda passiva då uppgifterna handlade om en man som omkom och hur arvet ska fördelas i familjen.
Analysen av den bosniska matematikboken visade att pojkar var mer aktiva än flickor. Många textuppgifter handlade om att pojkar höll på med olika idrott, var ute och reste, arbetade som busschaufförer - byggare - tekniker. De textuppgifter som representerade flickor handlade om att de köpte saker för att inreda sina rum, de köpte mat, lekte med brädor för att utgöra en beräkning. Textuppgifter som handlade om flickor och pojkar tillsammans visade att båda könen var antingen aktiva eller passiva på liknande sätt. Sammanfattning
I den svenska boken representerades både könen på liknande sätt då både flickor och pojkar är en del av något. Här är dem en del av den sociala aktiviteten där både kunde utföra idrott och skolarbeten. I textuppgifter där båda könen representerades var pojkar och flickor var även aktiva och hade lika stor roll i uppgifterna. Dem var delaktiga genom att utföra saker tillsammans såsom olika sorters sport och skolarbete. I boken representerades även pojkar och flickor som passiva där dem står i kö, sitter på en bänk eller får något till exempel pengar.
I den jordanska boken var båda pojkar och flickor aktiva och passiva. Men i
jämförelse med den svenska boken så var pojkarna aktivare än flickorna på ett annat sätt även om flickorna också kunde vara aktiva. I den jordanska boken var flickorna aktiva genom att donera pengar till fattiga, läsa eller baka men dem utförde inga yrken. Pojkarna var aktiva genom att utföra arbeten såsom trädgårdsarbete och fabriksarbete samt genom att utföra sysslor. I boken kom det en tankeuppgift på varannan sida och i dessa uppgifter förekom endast pojkar som klurade ut en räkneuppgift som läsarna skulle hjälpa dem med.
arvet ska fördelas mellan familjmedlemmarna.
Analysen av den bosniska boken var rätt så lik den jordanska boken gällande yrken och sysslor. Flickorna var endast aktiva när dem utförde sysslor. Det alla tre böcker hade gemensamt var att pojkar och flickor kunde vara antigen passiva eller aktiva. Dem är en del av det sociala sammanhanget som dem befinner sig i. Hur man beter sig i olika kulturella och sociala sammanhang spelar roll, även Gee (2003) påpekar att man kan bete sig annorlunda beroende i vilket sammanhang man befinner sig i. I den jordanska och bosniska boken var pojkarna mer aktiva än flickorna men det utesluter inte att flickorna också var aktiva. I den svenska boken var även pojkarna och flickorna aktiva men på ett annat sätt i jämförelse med den jordanska och bosniska boken. Här utfördes sysslor gemensamt och det var mycket sport.
Diskursen som framhävdes i den svenska matematikboken var att pojkar och flickor presenterades på liknande sätt. De idrottade, gjorde skolarbeten och då dem var passiva.
Diskursen som uppenbarades i den bosniska matematikboken var att pojkar
presenterades mer som aktiva och kopplades ihop med yrken medan i de uppgifter som handlade om flickor och att de var aktiva förknippades de mer med sysslor.
4.3 Vilka sysselsättningar/yrken har flickor respektive
pojkar?
I den svenska matematikboken var antal textuppgifter som innehöll sysselsättningar gentemot yrken flera då yrken endast förekom enstaka gånger. Vid närmare textanalys visade det sig att pojkar och flickor var jämt fördelade i uppgifterna vid utförandet av diverse sysselsättningar. Båda cyklade till kompisar, farmödrar, och olika evangemang. De gemensamma sysselsättningarna inkluderade även att de köpte liknande saker, var ute och sprang, gjorde beräkningar och körde motorcykel. Någon enstaka uppgift var uppdelad där endast pojkar tränade ishockey, dekorerade, åkte skridskor, tankade bilen medan flickor tränade konståkning, planterade och gjorde smörgåsar. De fanns väldigt få textuppgifter som förknippades med yrken. Dessa textuppgifter handlade om en pilot och generalsekreterare där båda var män.
Även i den jordanska läroboken förekom det ömsesidiga sysselsättningar för både pojkar och flickor. Uppgifterna handlade om att de köpte liknande saker, bakade, sparade och donerade pengar samt gjorde blombuketter. De textuppgifter som riktade
sig endast till ett av könen var att pojkar körde bil, utförde beräkningar medan flickorna arbetade med textil och delade ut kakor. De textuppgifter som handlade om yrken var trädgårdsarbetare, skoförsäljare och fabriksarbetare. Där var det endast var män som hade yrken.
Likaledes i den bosniska matematikboken fanns det gemensamma sysselsättningar. Textuppgifterna handlade då om att både pojkar och flickor utförde beräkningar, köpte liknande saker, läste böcker och samlade på diverse saker. Sysselsättningar som var uppdelade mellan pojkar och flickor var att pojkarna reste, lekte med bollar, hoppade längdhopp medan flickorna inredde sina rum. I den bosniska läroboken var det många uppgifter som handlade om yrken i form av fabriksarbetare, simmare, brevbärare, tekniker, fiskare, byggare där alla förknippades endast med det manliga könet. Sammanfattning
Diskursen som framhävdes i alla tre läroböcker gällande sysselsättningar var att pojkar och flickor hade likartade sysslor med undantag för somliga. I den svenska och bosniska läroboken utförde båda könen beräkningar medan i den jordanska endast pojkar.
Skillnaden mellan läroböckerna var att i den svenska var det endast några få uppdelade sysselsättningar mellan pojkar och flickor medan den jordanska och bosniska hade fler sådana textuppgifter. Det gemensamma för alla tre läroböcker var diskursen gällande yrken som endast förknippades med det manliga könet.
4.4 Bildanalys
Den kvantitativa analysen av bilderna i den svenska matematikboken visade att pojkar och flickor förekom nästintill lika många gånger. De framställdes även på liknande villkor. Med det menas att båda avbildades då de förekom i diverse aktiviteter eller då de utförde sysslor. Det förekom något enstaka undantag vilket var avbildningen på en man som tankar sin bil och en kvinna som står bakom disken i en kiosk.
Undersökningen av klädeskoden visade att både pojkar och flickor hade byxor, shorts, färgrika och mönstrade kläder samt huvudbonad i form av mössa eller keps. Det förekom någon enstaka bild på flickor i klänning och accessoarer.
Bildanalysen av den jordanska boken visade att pojkar och flickor förekom lika många gånger. Klädeskoden för pojkarna var i form av antingen byxor eller shorts medan flickorna hade skoluniform på sig som innebär långklänning eller långkjol, några
av flickorna hade huvudbonad på sig - en slöja. Pojkarnas byxor var mörkblåa eller svarta medan flickorna hade färgrika kläder. Både pojkar och flickor avbildades då dem till exempel satt i biblioteket och studerade eller var ute på gatan.
Förhållandevis i den bosniska matematikboken gällande sidor i boken gentemot bilder var antal bilder lågt. De bilder som finns i boken är dock väldigt färggranna. Vissa har landskap i bakgrunden. Bildanalysen visade att både pojkar och flickor förekom lika många gånger.
Diskursen som kom fram visade att klädeskoden för pojkarna var antingen shorts eller byxor. Flickorna hade klänning eller kjol på sig med olika mönster och accessoarer. Pojkarna hade kortklippt hår medan flickorna hade antingen långt utsläppt hår eller uppsatt. Pojkarna avbildades då de spelade olika sporter medan flickorna antingen lekte med sina dockor eller satt i sina rum.
Sammanfattning
Det gemensamma för alla tre läroböcker var att antal pojkar gentemot flickor var jämt fördelat på bilderna. Det som skiljde läroböckernas bilder var klädeskoden. I den svenska läroboken hade både pojkar och flickor samma klädeskod medan i den jordanska och bosniska var det genusifierat.
5. Diskussion
Detta avsnitt inleds med diskussion av resultatet utifrån ett genusperspektiv. Utifrån teoretiska ansatsen och de analyserade läromedlen från Sverige, Jordanien och Bosnien diskuteras och jämförs resultatet med hjälp av frågeställningarna. I slutet av kapitlet framförs förslag på vidare forskning.
5.1 Hur framställs pojkar respektive flickor i
textuppgifterna i matematikläroböcker för årskurs 4?
Resultatet från vår kvantitativa undersökning av den svenska matematikboken visar att pojkar och flickor förekommer lika många gånger och framställs på liknande sätt. Detta stödjer Brändströms (2005) krav om att eleverna ska kunna känna igen sig och ta efter de givna rollerna då innehållet i läromedlen är relevant och intressant för alla.
Textuppgifterna i boken inkluderade båda könen genom att ha liknande aktiviteter såsom idrott och shopping. Sådana aktiviteter kan vara relevanta och intressanta för elever då antigen shopping eller idrott tilltalar båda könen för igenkänning.
Sysselsättningarna i svenska matematikboken skiljde sig inte mycket mellan pojkar respektive flickor. Vilket inte helt stämmer överens med Fagrells (2000) undersökning där barnen genusifierade och tyckte att mamman ska vara hemma och laga mat medan pappan ska läsa tidning. Lärarförbundet (2006) anser att det är viktigt för läraren att välja rätt läromedel som inte avvisar jämlikhet där både flickor och pojkar är synliga. I den svenska boken var det jämlikt mellan könen där både pojkar och flickor var delaktiga, vilket är en fördel då Johansson (2006) menar att läromedel har en stor roll inom matematikundervisningen. I många skolor här i Sverige är matematiklektioner bundna till boken och då är det av stor viktighet att pedagogerna väljer en bra bok som är genomsyrad av jämställdhetstänkning och kan öppna upp ögonen för eleverna som kommer från länder där jämställdhet inte är så synlig och tydlig. Även i den svenska läroplanen som vilar på demokratisk grund betonas diskriminering som inte får
förekomma på något vis och i detta arbete innebär det att båda könen framställs och förekommer lika många gånger.
Analysen av den jordanska matematikboken visade att pojkar förekom fler gånger än flickor. Detta kan bero på att det jordanska samhället styrs av de traditionella
värderingar där mannen har den största makten i samhället och hemmet UD (2007). Även i den jordanska läroplanen skriver dem om ansvaret för familjen och sin omgivning. Detta var synligt i resultat då det endast var pojkarna som hade yrken medan flickor endast utförde sysslor så som dela tyg, baka och tillverka blombuketter. Kvinnatillkvinna (2007) skriver att kvinnor inte är synliga i arbetsmarknaden. Detta synsätt är tydligt i boken då flickor inte har tilldelats något yrke. Här spelar diskursen en stor roll där kvinnor inte är delaktiga i arbetslivet utan mer har ansvaret för det som pågår inom hemmet. I den jordanska läroplanen förekom det att alla elever ska ha ansvar för landet vilket läroboken bekräftar då det fanns några textuppgifter där båda pojkar och flickor donerade pengar och kläder till de fattiga. På så sätt kan eleverna få en inblick på vad dem kan göra för att ta ansvar om samhället och omgivningen dem befinner sig i.
Bilderna i den jordanska boken var inte många och det var enstaka bilder där både pojkar och flickor kunde förekomma tillsammans. En sådan bild var en familjebild där den representerade mamma, pappa, och två barn en flicka och en pojke. Det förekom fler bilder där pojkar respektive flickor var i grupp. Till exempel en bild på män som promenerar tillsammans på en gata och flickor som sitter i ett klassrum. En anledning till detta kan vara att skolorna i Jordanien är könsuppdelade. Pojkar och flickor har inte gemensamma aktiviteter vilket speglas i läroboken då det är endast ett fåtal bilder med båda könen på.
I den bosniska boken förekom pojkar fler gånger än flickor. En närmare och djupare undersökning av textuppgifterna visade att det manliga könet presenterades som
fabriksarbetare, busschaufför, tekniker och fiskare medan flickorna förknippades mer till sysslor de utförde och inte till yrken. Exempel på hur man presenterade pojkar respektive flickor kunde vara att pojkar var tekniker som skulle planera att bygga ett hus medan flickor köpte mat. ŽNVO (2004) skriver att attributen som beskriver pojkar och flickor är diskriminerande för flickor men samtidigt restriktiva för pojkar och i vissa fall även stärkande. Med detta menas att pojkar/män hade storts ansvar för familjen,
försörjandet och sin utbildning medan flickor/kvinnor skötte om hushållet. Detta var delvis synligt i den bosniska boken eftersom flickor förknippades med att köpa mat,
inreda sina rum, leka med brädor medan pojkarna förknippades med att hoppa
längdhopp, lyfta på tunga lådor med frukt, brevbärare och byggarbetare. Den bosniska läroplanen tar upp jämställdhet men utan var det kan gälla och vem det kan beröra. Däremot står det att diskriminering inte får förekomma gällande etnicitet, kultur och religion (Ministarstvo obrazovanja, 2010). Olika projekt där en av dem är Bospo (Bospo, n.d.) försöker göra jämställdhet mellan könen synlig för alla inblandade kring elevers utbildning såsom lärare, föräldrar och skolansvariga.
En anledning kan vara på grund av att Bosnien är uppdelad och styrs av två makter, så den fokuseringen ligger på nationaliteter och religion.
Antal bilder på pojkar respektive flickor var ungefär densamma. Det som utmärkte sig var att pojkar hade på alla bilder antingen shorts eller byxor och var kortklippta medan flickorna hade klänning eller kjol samt långt hår. Detta kan vara en avspegling av det traditionella samhället och diskursen är uppdelade efter kön och inte individ och intresse. Trots att pojkarna och flickorna var så uppdelande gällande kläderna står det i den bosniska läroplanen att likvärdig utbildning ska främja elevernas kunskapssökande efter individens behov och intressen (Ministarstvo obrazovanja, 2010).
5.2 Vilka likheter/skillnader finns det i framställningen av
pojkar och flickor mellan läroböckerna?
Genom resultatet är det synligt att det finns både likheter och skillnader mellan länderna. Beroende på var man befinner sig så ser samhället annorlunda ut. Landets kultur, religion och makt avspeglas i hur läroböckerna produceras här spelar även värderingar en stor roll.
Resultaten av analysen visar även att den bosniska och jordanska matematikboken hade flest likheter gällande framställningen av pojkar och flickor. Pojkarna var mer aktiva och förknippades med yrken medan flickorna associerades med sysslor. Medan i den svenska boken var båda könen aktiva och förknippades med sysslor och knappt några yrken. En skillnad är att i den svenska boken förekom det fler tillsammans uppgifter - vilket innebär pojkar och flickor tillsammans i uppgifterna än i den jordanska och bosniska. En anledning kan vara att i Jordanien är skolorna
boken. En annan likhet kan vara att både den bosniska och den jordanska
matematikboken är skrivna av män, medan den svenska är skriven av kvinnor vilket kan bidra till att innehållet är annorlunda. Både Gee (2006) och Fairclogh (2003) skriver att bakgrund och kön på författaren har betydelse. Makt och kultur har också en påverkan. Antal förekommanden pojkar och flickor på bilder var relativt lika i alla tre böcker. Det som skiljde sig var klädeskoden, i den svenska kunde både pojkar och flickor ha byxor och färggranna kläder på sig medan i den bosniska och jordanska var det mer uppdelat. Pojkarna hade byxor, medan flickorna hade klänning eller kjol på sig. De flesta flickor hade långt hår eller slöja. I den jordanska boken förekom flickor tillsammans i bild där de befann sig i ett klassrum vilket kan bero på att de flesta skolorna är uppdelade könsmässigt (Queen Rania Al Abdullah ,(n.d.a).
Både i Jordanien och i Bosnien arbetas det mycket med jämställdhet inom diverse projekt. Queen Rania av Jordanien är aktiv och engagerad i jämställdhet inom
skolvärlden medan i Bosnien har Bospo projekt i skolor som går ut på att göra genus och jämställdhet synligt dock speglas det inte i läroplanerna. Den jordanska fokuserar på landet, miljön och familjen medan den bosniska på individen och människans rättigheter men inte genom genusaspekt.
Sammanfattning
I den svenska läroboken framställdes och förekom pojkar och flickor både i textuppgifter och på bilder nästintill lika många gånger och på liknande sätt. Båda könen var aktiva inom samma aktiviteter och utförde liknande sysslor. I den jordanska och bosniska boken var det annorlunda, till antal förekom pojkar fler gånger och förknippades med yrken medan flickorna utförde sysslor. Skillnaden mellan böckerna kan bero på de olika kulturerna samt vilken diskurs som gäller för diverse land. I de tre länderna talas det mycket om genus och jämställdhet. Detta kan man anse vara en likhet mellan länderna. Men även om det talas mycket om genus och
jämställdhet så är det en viss skillnad på hur den synliggörs i både text och bilduppgifter i diverse matematikböcker. Om man jämför länderna så har Sverige kommit längre fram i hur man kan synliggöra genus i matematikböckerna där eleverna kan känna sig
representerade i boken. Jordanien och Bosnien är på god väg inom deras tankesätt då både länderna kämpar för att genus och jämställdhet ska vara en del av samhället. Här gäller det att fortsätta tala om genus och jämställdhet och även låta eleverna ta en del av diskussion i tidig ålder för att skapa en förändring.
