Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur identitet och processer av identitetsförändring påverkas av uppfattningar om platser och en regional flytt. Vi upplever att detta syfte och dess formulerade frågeställningar har uppfyllts. Frågeställningarna besvarades inte på det förväntade sättet, utifrån deras formulering. Det primära resultatet som vi inte förväntade oss var att flytt i sig inte är en utlösande faktor för identitetsförändring, utan att det kan leda till situationer som ger upphov till identitetsförändring. Vi såg att det snarare är orsaker bakom flytten och konsekvenser av den som spelar roll för identiteten. När det kommer till möjliga brister i undersökningen som kan ha påverkat dess resultat har vi som uppsatsförfattare inte upplevt några. Vi är dock medvetna om att denna syn på saken kan bero på bristande erfarenhet av den här typen av studier. Frågeställningarna ändrades ett antal gånger genom studiens gång. T.ex. togs en tidsaspekt bort från de preliminära frågeställningarna, då den i slutändan inte var relevant för studiens syfte. Även kategorin
Familj föll bort p.g.a. bristande relevans för syftet.
Gällande forskning om identitet fanns en uppsjö som var till nytta för vår studie. Dock behövs vidare forskning om Tornedalen och tornedalingar då skäliga källor inom ämnet var begränsade i antal. Därtill har det historiskt sett funnits en tendens att bortse från Tornedalen, vilket även våra informanter upplevt. Även forskning om skildringar mellan Sveriges städer och glesbygd skulle även kunna vara relevant för att bygga bryggor och öka landsdelarnas förståelse av varandra.
38
Referenslista
Abrams, D. & Hogg, M. (1990). An introduction to the social identity approach. I Abrams, D. & Hogg, A. (red.) Social Identity Theory: Constructive and Critical Advances. London: Harvester-Wheatsheaf, ss. 1-9.
Hogg, M., Abrams, D., Otten, S. & Hinkle, S. (2004). THE SOCIAL IDENTITY PERSPECTIVE: Intergroup Relations, Self-Conception, and Small Groups. Small Group
Research, 35(3), ss. 246-276. doi:10.1177/1046496404263424
Alalehto, T. (2017). Den tornedalska identiteten i Sverige – finns den?. I Barsk, H., Salo, T. & Satokangas, K. (red.) Tornedalens årsbok 2015-2017. Haparanda: Tornionlaakson neuvosto, ss. 12-45.
Alalehto, T. (2019a). Den tornedalska identiteten: en klasslogisk analys. I Kallio-Seppä, T. (red.) Tornedalens Årsbok 2018-2019. Haparanda: Tornedalsrådet/Nordkalottens kultur- och forskningscentrum, ss. 136-142
Alalaehto, T. (2019b). Tornedalska barn skickades till södra Sverige. Dagens nyheter. 12 mars.
https://www.dn.se/asikt/tornedalska-barn-skickades-till-sodra
sverige/?fbclid=IwAR2wXS7RnT6zKd6fnebrOBO5WsEDp__IXygq8fluXV84L_5q7ILkxVh ekGQ
Arsel, Z. (2017). Asking Questions with Reflexive Focus: A Tutorial on Designing and Conducting Interviews. Journal of Consumer Research, 44(4), ss. 939–948.
doi:10.1093/jcr/ucx096
Barcus, H. & Shugatai, A. (2018). Immobile populations as anchors of rural ethnic identity: Contemporary Kazakh narratives of place and migration in Mongolia. Population, Space and
39 Braun, V. & Clarke, V. (2006).Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, 3(2), ss. 77-101. doi:10.1191/1478088706qp063oa
Cambridge Dictionary (2020). Region.
https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/region [2020-03-28]
Cuba, L. & Hummon, D. (1993). A Place to Call Home: Identification with Dwelling, Community, and Region. The Sociological Quarterly, 34(1), ss. 111-131.
doi:10.1111/j.1533-8525.1993.tb00133.x
Devine-Wright, P. & Clayton, S. (2010). Introduction to the special issue: Place, identity and environmental behaviour. Journal of Environmental Psychology, 30(3), ss. 267-270.
doi:10.1016/S0272-4944(10)00078-2
de Vries, R. (2020). Sverige förlorar Finland 1808-1809.
https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/sverige-forlorar-finland-1808-1809 [2020-03-22]
DuCros, F. (2019). ”That’s Still Home”: Constructing Second-Generation Place Attachment and Place Identity via Time Work. The Sociological Quarterly, 60(4), ss. 677-695. doi:10.1080/00380253.2019.1580540
Hardwick, S. & Mansfield, G. (2009). Discourse, Identity, and ”Homeland as Other” at the Borderlands. Annals of the Association of American Geographers, 99(2) 2009, ss. 383–405. doi:10.1080/00045600802708408
Hornsey, M. (2008). Social Identity Theory and Self-categorization Theory: A Historical Review. Social and Personality Psychology Compass, 2(1), ss. 204–222.
doi:10.1111/j.1751-9004.2007.00066.x
Kulturdepartementet (1999). Nationella minoriteter i Sverige (Regeringens proposition 1998/99:143). Stockholm: Regeringskansliet.
40 Lewicka, M. (2011). Place attachment: How far have we come in the last 40 years?. Journal
of Environmental Psychology, 31(3), ss. 207-230. doi:10.1016/j.jenvp.2010.10.00.
Paasi, A. (2003). Region and place: regional identity in question. Progress in Human
Geography, 27(4), ss. 475–485. doi:10.1191/0309132503ph439pr
Paasi. A. (2009). The resurgence of the ‘Region’ and ‘Regional Identity’: theoretical perspectives and empirical observations on regional dynamics in Europe. Review of
International Studies, 35, ss. 121–146. doi:10.1017/S0260210509008456.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) (2017). SBU:s handbok:
Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. Bilaga 11
Allmänt om forskningsinsatser med kvalitativ metod. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_bilaga11.pdf
Stets, J. & Burke, P. (2014). The Development of Identity Theory. Advances in Group
Processes, 31, ss. 57-97. doi:10.1108/S0882-614520140000031002.
Stoor, K. (2020). Det vi upplever som hemma är bäst!. Västerbottens-Kuriren, 3 april. https://www.vk.se/2020-04-03/det-vi-upplever-som-hemma-ar-bast
Svanberg, Ingvar., Svan, Jan-Övind. (u.å.). Nationalencyklopedin. Tornedalingar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tornedalingar [2020-03-22]
Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset (u.å.). Meningen med föreningen. https://www.str-t.com/om-forbundet/ [2020-03-20]
Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk (2017). Svenska språket var norm. https://www.minoritet.se/svenska-spraket-var-norm [2020-03-22]
Syltevik, L. (2001). Identitet. I Brante, T., Andersen, H. & Korsnes, O. (red.) Sociologiskt
41 Tjora, A. (2012). Från nyfikenhet till systematisk kunskap: Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
Bilaga 1
Intervjuguide
Intervjufrågor
Exempel på svar uppskattas. Presenterar en situation eller händelse.
Syftet med denna uppsats är att belysa hur upplevelser av/uppfattningar om platser - och därmed hur identitetsprocesser - påverkas av en regional flytt. Detta med fokus på Tornedalingar som har flyttat bort från Tornedalen till Umeå.
Så det är information rörande detta syfte som eftersöks.
Det finns inga rätta eller felaktiga svar, vi är bara intresserade av dina svar. Inledande frågor:
Vad heter du?
Ålder - Hur gammal är du?
Varifrån Tornedalen kommer du ursprungligen? Var är du bosatt för tillfället?
Hur länge har du levt utanför Tornedalen? Vars har du levt under denna tid?
I vilka sammanhang saknar du Tornedalen? Följdfråga: Vad är det du saknar då?
Hur ofta återvänder du till Tornedalen/specifik ort? Hur är det att komma tillbaka till Tornedalen/specifik ort då?
Hur skulle du beskriva (den största) skillnaden mellan att bo i <nuvarande ort> och Tornedalen?
När du får frågan ”vars kommer du ifrån?” vad brukar du då svara? Varför väljer du att presentera dig på detta sätt?
I vilka sammanhang framhåller du att du är tornedaling? Varför i dessa situationer? Följdfråga: Vilka fördelar eller nackdelar ser du med att lyfta fram detta i vissa sammanhang?
Enligt en stor del forskning är geografiska platser, kultur, språk och tankar kring vad hem är centrala delar av människors identitet...
Hur ser du på dessa som bidrag till människors identitet? I ditt fall, vilken är din relation till Tornedalen som plats? Vad tänker du på när du tänker på Tornedalen som plats?
Vad tänker du på när du tänker på Umeå som plats?
Har dina tankar kring Tornedalen som plats förändrats över tid? På vilka sätt?
Följdfråga: Hur identifierar du dig med Tornedalen som plats i dag? Hur skulle du beskriva tornedalsk kultur?
Vilka delar av tornedalsk kultur har du tagit med dig sedan flytten?
Hur har din relation till det du beskriver som tornedalsk kultur förändrats över tid? Vad skulle du säga ha påverkat din relation till den tornedalska kulturen?
I ditt fall, vilken är din relation till meänkieli?
(Följdfrågor: Hur viktigt anser du att meänkieli är för den den tornedalska identiteten?
Pratar du eller har du någonsin pratat meänkieli? i vilka kontexter? före vs efter andra flytten?)
Var är hemma för dig?
Följdfråga: Är dina tankar kring hem beroende av tid (i livet), människor, plats, kultur, eller något annat?
Hur har din idé om vad ”hemma” är förändrats över tid?
Har du exempel på specifika händelser som gjort att idén om vad som är hemma har förändrats? (Dvs när har upplevelsen av vad som är hemma förändrats?)
Känner du dig mer hemma i Umeå eller Tornedalen? Varför tror du att ___ är mer av ett hem för dig?
Kan man känna två platser som hemma? Varför tänker du så?.
Vilka saker skulle du själv säga kännetecknande den kollektiva tornedalska identiteten vid tiden du flyttade? (Förklaring: Identiteten av tornedalingar som grupp)
Anser du att du som person efterspeglade dina tankar kring hur Tornedalingar var? Vad skulle du idag säga kännetecknar den kollektiva tornedalska identiteten?
Anser du att du som person, idag efterspeglar dina tankar kring hur Tornedalingar är? De allra flesta människor förändrar sina värderingar och de normer man lever efter under livets gång.
Hur tänker du att flytten från Tornedalen har påverkat dina värderingar idag?
Som du har fått reda på handlar vår specifika studie om identitet och hur den förändras vid flytt. Vi tänkte därför nu börja behandla flytten mer specifikt. Innan vi går in på den delen undrade vi dock om du har någonting du skulle vilja lägga till i dina tidigare svar angående vikten av platsen, kulturen, språket och tankar kring hemmet i att bygga upp individens identitet eller om det är någonting som du tycker att vi har missat...
Kan du berätta om anledningarna bakom varför du flyttade från Tornedalen? Följdfrågor: Vilken betydelse hade andra i omgivningen till att flytten blev av?
Vad tyckte och sa människor i din närhet angående din flytt?
I vilka sammanhang eller vid vilka tidpunkter har du ifrågasatt ditt beslut att flytta? Följdfrågor: Vad handlade ifrågasättandet om? När har detta inträffat?
Har du upplevt yttre konflikter eller påtryckningar gällande flytten? (Före flytt och efter flytt)
Hur såg du på människor som bodde söderut innan flytten (sörlänningar)? Hur ser du på samma människor idag?
Identitetsförändring relaterad till flytten
Ser du dig själv som tornedaling i dag, eller något annat? Varför?
På vilka sätt anser du att din identitet har förändrats sedan du flyttade bort från Tornedalen? Utveckla?
Avrundande:
Vill du komplettera något svar?
Har du några flera tankar du skulle vilja dela med dig av?
Sammanfatta hur forskningsprojektet går vidare, vad som kommer ske med datan från intervjun, tacka respondenten och att fortsatta frågor kan tas upp via telefon.
Bilaga 2
Mail till informanter
Hej! Du har blivit utvald för att delta i studien för vår uppsats!
Som du kanske fått veta gäller detta deltagande en intervju per person, som på olika sätt kommer behandla den tornedalska identiteten. Syftet med studien är att öka förståelsen för de identitetsprocesser som förekommer vid utflyttning från en region till en annan, med fokus på tornedalingar som har flyttat från Tornedalen till Umeå/Västerbotten. Detta kan i sin tur bidra till att utveckla den allmänna förståelsen för tornedalingar som folkgrupp, genom att tornedalsk identitet belyses i ett större samhälleligt sammanhang. Studiens resultat kommer främst användas för det syfte som ligger till grund för studien, men kan också komma att användas för relaterade ändamål. Exempelvis kan det bli aktuellt att andra uppsatser som behandlar liknande ämnen tar del av resultaten.
I övrigt är din uppgift som deltagare att svara så utförligt du kan på intervjufrågorna, samt ta ställning till den information som framkommer i detta brev. Vi vill här vara tydliga med att deltagandet är frivilligt. Det innebär att det är tillåtet för dig som deltagare att avbryta ditt deltagande när som helst under processen, utan några negativa följder. Intervjuerna kommer behandla din personliga relation till Tornedalen, med visst fokus på flytten därifrån. Vi betonar detta utifall att du som vill delta har haft traumatiska eller på annat sätt påfrestande upplevelser förknippade med Tornedalen eller din flytt därifrån och därav skulle ändra dig angående ditt deltagande.
Intervjun beräknas ta ungefär 70 minuter. För att undvika fysisk kontakt behöver den ske på distans. Du som deltar behöver därför i första hand ha tillgång till en dator med mikrofon (och gärna kamera) eller mobil, samt mjukvaran Zoom - som vi kommer instruera dig om hur man införskaffar. Det går även bra med Skype om du redan har det installerat. I andra hand och endast om alternativ 1 inte funkar går det bra över telefon. För att intervjun ska gå så smidigt som möjligt uppskattar vi om du kan avsätta ungefär 70 minuter då du är ostörd. Det bästa är om du är hemma. Intervjun kommer att spelas in, men deltagare kommer avidentifieras. Vi som genomför intervjuerna är de enda som kommer ha tillgång till inspelningarna. De kommer snarast att överföras till text och därefter raderas. Intervjuerna i textform används sedan till uppsatsens analys där deltagare kommer benämnas med pseudonymer. Observera att avidentifieringen underlättas om du som deltagare inte nämner att du skall delta i intervjun för andra, framför allt om du inte nämner detta för andra medlemmar i föreningen. Detta då forskningsresultaten kommer publiceras och sannolikt läsas av medlemmar i föreningen.
Resultaten från studien (alltså själva uppsatsen) kommer att publiceras på Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVa).1 Detta sker efter att en examinator har godkänt uppsatsen. Om du som deltar önskar ta del av uppsatsen, notera oss så kontaktar vi dig när den publicerats.
Vi som genomför intervjuerna och skriver uppsatsen heter Anders Boström och Jonathan Ekersund, och är sociologistudenter på Umeå Universitet. Handledare för uppsatsen är Åsa Gustafson, sociologiska institutionen på Umeå Universitet. Om du har frågor eller funderingar går det bra att kontakta oss. Kontaktuppgifter och avslutande frågor finns nedan. Vi kontaktar dig under de kommande dagarna angående konkreta förberedelser inför intervjun. Kontakt sker i första hand via e-post. Vi ber dig även ha i åtanke vilken tid intervjun passar för dig.
Kontaktuppgifter
Anders Boström: anbo0206@student.umu.se Jonathan Ekersund: joek0149@gapps.umu.se Åsa Gustafson: asa.gustafson@umu.se
Slutligen vore vi väldigt tacksamma om du innan intervjun skulle reflektera över följande:
Fundera över de tre viktigaste händelserna i ditt liv. Hur har detta påverkat din identitet?
Tänk ut tre minnen som påverkat din tornedalska identitet.
Bilaga 3
Zoom-guide
Guide för att ladda ner Zoom och gå med i ett Zoom möte:
Hej på dig. Vi har i nuläget valt att genomföra våra intervjuer genom mötes-appen Zoom då plattformen gör det möjligt för oss att spela in ljud med hög säkerhet och då vi båda kan delta i intervjun för att försäkra att vi får ut den informationen som vi vill komma åt med intervjun. Zoom finns tillgänglig på både mobil och dator och vi har sammanställt en guide för att ladda ner Zoom på den plattform som passar dig bäst. Om du upplever stora problem med att ladda ner Zoom kan du kontakta oss på Anders Boström: anbo0206@student.umu.se eller Jonathan Ekersund: joek0149@gapps.umu.se för att istället diskutera möjligheter att genomföra intervjun via mobiltelefon inom kommande dagar.
För att ladda ner på din dator:
1. Tryck på följande länk: zoom.us/download
2. Hitta överskriften ”Zoom Client for meetings” och tryck på den blåa knappen markerad ”Download” under denna överskrift.
3. Öppna filen som laddades ner.
4. Tryck på knappen fortsätt för att komma vidare och sedan installera för att börja installera.
5. Om den nu begär ett lösenord av dig så ska du skriva in det lösenord du använder för att logga in på datorn och sedan trycka på ”installera programvara”.
6. Du har nu laddat ner Zoom.
Du har nu laddat ner Zoom på din dator. När du senare har mottagit en kod via din mail från antingen Anders Boström: anbo0206@student.umu.se eller Jonathan Ekersund: joek0149@gapps.umu.se ska du:
1. Öppna Zoom.
2. Tryck på knappen ”Join a meeting”.
3. Skriv in koden du fått i rutan ”Meeting ID”.
4. Du har nu gått med i mötet och behöver bara se till att ditt ljud inte är dämpat och se till så att din kamera fungerar.
För att ladda ner via din mobil (Iphone/android): 1. Tryck på följande länk: zoom.us/download
2. Hitta överskriften ”Zoom Client for meetings” och tryck på den blåa knappen markerad ”Download from Zoom” under denna överskrift.
3. Hämta filen och vänta medan den laddas ned. 4. Öppna filen och tryck på knappen ”installera”
Du har nu laddat ner Zoom appen på din mobil. När du senare har mottagit en kod via din mail från antingen Anders Boström: anbo0206@student.umu.se eller Jonathan Ekersund: joek0149@gapps.umu.se ska du:
2. Tryck på knappen ”Join a meeting”.
3. Skriv in koden du fått i rutan ”Meeting ID”
4. Du har nu gått med i mötet och behöver bara bevilja att zoom får tillgång till din kamera och ljud för att kunna prata med oss.
Bilaga 4
Teman med tillhörande kategorier
Tema 1 - Plats Tornedalen som plats Skillnader inom Tornedalen Tornedalens utveckling Umeå Tema 2 - Förflyttning Flytt Återvändande Tema 3 - Identitet
- Deltema 1 - Kollektiv identitet Kultur (mat, musik, litteratur) Laestadianismen
Meänkieli
Vi (tornedalingar) Dem (”sörlänningar”) Män och kvinnor
- Deltema 2 - Personlig identitet: Rötter
Hem
Bilaga 5
Kodningsschema
För att påvisa möjliga skillnader i uppsatsförfattarnas koder presenteras respektive författares koder med var sin färg.
Utdrag ur transkriberade intervjuer Koder
[…] man kallade ju Arbetsförmedlingen för ”AMS” – ”Alla Måste Söderut. [skratt] Så att, det var ju, och för mig var det posi-- alltså det, för mig blev det positivt, eftersom jag ville. Och det var ju jättesvårt för en del, de kämpade. De ville verkligen inte flytta. Och många, dem flyttade ju hem igen.
·Arbetsförmedlingen (AMS alla måste
söderut)/Arbetsförmedlingen kallades AMS -
Alla Måste Söderut
·Många ville inte flytta/Motvilja från vissa
att "tvångsflytta"
Hemma brukar man ju säga, det är den plats där man är sig själv och så är det ju också när jag kommer hem till (platsnamn), då är den (personens namn) som jag var när jag växte upp där. När jag är hemma här (i Umeå) är jag fortfarande (personens namn) som kommer från Tornedalen men jag anpassar mig till den västerbottniska delen så att säga.’
·Hemma är där man är sig själv
·(platsnamn) är mer av ett hem/Är sig själv i Tornedalen
·Anpassar sig till ny ort
Ja just det där med att man inte känner sig som en andra klassens medborgare, Tornedalen har fått en helt annan status så att där tycker jag att mitt synsätt har förändrats.
·Känner sig inte längre som andra klassens medborgare
Koder (exempel) Kategorier Teman/delteman
Formellt förbud mot meänkieli (i skolan),
Språket måste få leva, Språket är en rikedom,
Obekväm med att tala meänkieli, Meänkieli bör bevaras,
Sorgsen för Meänkieli är
uppblandad med svenskan, Språk är avgörande för identitet,
Påtvingad negativ syn på meänkieli (i skolan),
Fler språk = jättebra dialog,
Jättebra dialoger med två-trespråkighet,
saknar flerspråkssamtal
Meänkieli Identitet/Kollektiv identitet
Barndomshem som hem, Bostadsort som hem,
Starkare hemkänsla Flera hem,
Åka hem syftar på båda platser,
Första hemmets inflytande på värderingar,
Avundsjuk på folk med ett hem, Både Umeå och TD hem, Umeå är hem p.g.a. lång tid här
Hem Identitet/Personlig identitet
Jordbruket har specialiserats, Glesbygden har avfolkats,
Det var Rörelse och stora
barnfamiljer i TD,
Uppväxtorten -var- ett fungerande samhälle,
Ingen tillväxt i Tornedalen,
Unga fortsätter bara flytta, Tornedalen fick aldrig växa upp,
Gles-/avfolkningsbygd i dag, Livlig bygd då,
Sorgsen, Som ett u-land,
Tornedalen dömd att urholkas
Tornedalens utveckling