Valet att genomföra en fallstudie och därmed kunna använda flera metoder möjliggjorde en fördjupad kunskap om organisationsstrukturens betydelse för den högste tjänstemannens funktion och makt. Datainsamlingen avslutades när materialet nådde en teoretisk mättnad, det vill säga när regelbundenheter visades i underlaget, kategorierna blev mättade och ytterligare information inte bidrog med nya aspekter, utan bara placerades under befintliga kategorier och mönster. För att testa kategorierna sökte jag aktivt efter indikationer som skulle innebära att kategorierna inte skulle fungera.163
Jag genomförde totalt nio intervjuer, fyra i Kungälv och fem i Härryda. Intervjuerna varade mellan 20-55 minuter. Antalet intervjuer i Härryda utökades med en intervju då det visade sig att majoriteten av intervjupersonerna var relativt nyanställda i kommunen och därmed inte kunde bidra med information om vilka förändringar omorganisationen inneburit. Jag fick då tipset att intervjua ett förre detta kommunalråd och denna intervju kompletterade väl de andra intervjuerna. Jag bedömer att nio intervjuer var tillräckligt för att få svar på frågeställningarna. De sista intervjuerna verifierade enbart det tidigare informanter sagt och bidrog inte med några ytterligare aspekter.
Samtliga informanter valde att genomföra intervjuerna på respektive arbetsplats. Min upplevelse var att det var en fördel då informanterna verkade vara avspända och trygga i sina ”hemmiljöer”. En ytterligare fördel vid intervjuerna var att informanterna visade ett stort intresse för studiens problemområde. De uttryckte att de var nyfikna på resultatet och bidrog därför gärna med egna erfarenheter och kunskap. Intresset visade sig också via deras utförliga svar på mina frågor. Min upplevelse var att de var ärliga i sina svar. Mängden information som erhölls, tror jag beror på att jag noga poängterade att jag inte var intresserad av kommunchefen som individ eller kommunen i sig, utan systemet och strukturen som formar kommunchefens funktion och makt.
Jag har valt att inte särskilja fallen i resultatet, utan presenterar en samlad beskrivning av fallen och formar kategorier med information från båda kommunerna. Det är ett vanligt förfarande vid flerfallstudier enligt Yin. 164 I resultatet presenteras citat från intervjupersonerna. Citaten används för att belysa och betona viktiga aspekter i analysen samt för att bidra till en djupare förståelse och för att läsaren själv ska ha en möjlighet att tolka resultatet.165 En av informanterna bad om att inte bli direkt citerad och för att tillmötesgå detta är samtliga informanter anonyma. Citaten är även redigerade för att säkerställa att namn och
162 Yin. (2006). s 149, 165.
163 Jmf Merriam. (1994). s 138-139; Hjerm & Lindgren. (2010). s 89-90. 164 Yin. (2006). s 186.
34 uttryck inte upphäver anonymitetskravet.166
4.7 Källkritik
I fallstudier är forskaren det viktigaste instrumentet och för att inte vilseledas till att dra fel slutsatser beaktar jag mitt empiriska material källkritiskt. Bedömningen sker utifrån fyra områden: äkthet, tidssamband, oberoende och tendens. Intervjuer och dokument utgör den empiriska studiens huvudkällor. Äkthet syftar till att källan ska vara det den utger sig för att vara.167 I mitt fall är intervjupersonerna kommunalt anställda och i viss mån offentliga personer. Det finns ingen anledning att tro att de skulle förespegla falsk identitet. Vidare är dokumenten från kommunerna offentliga handlingar, tydligt märkta med kommuntillhörighet, datum och diarienummer. Texterna följer dessutom en gemensam mall samt använder begrepp och formuleringar som är typiska för kommunala handlingar. Jag anser dem därför vara äkta. Samma bedömning görs gällande rapporterna från Kommunforskning i Väst.
Tidssamband hänvisar till att ju längre tid det har gått mellan en händelse och källans
berättelse, desto mer bör forskaren beakta källans berättelse. Glömska och påverkan kan inverka på innehållet. För att undvika denna problematik använde jag flera olika typer av källor. Om källorna oberoende av varandra påvisar samma resultat stärks trovärdigheten och reliabiliteten. 168 Denna bedömningsgrund är intressant i min studie då organisationsförändringarna skedde för flera år sedan, i Kungälv kommun år 2007 och Härryda kommun år 1998. För att undgå problematiken intervjuade jag flera personer, samt bearbetade dokument som var upprättade innan, under och efter organisationsförändringarna. Tidigare forskning som är oberoende min studie har också beaktats.
Det tredje området är oberoende och gäller det faktiska innehållet i materialet. För att källan ska bedömas vara oberoende ska den ”kunna stå för sig själv”, det vill säga inte vara ett referat eller avskrift. Källorna ska dessutom främst vara primärkällor och centralt placerade i händelseförloppet.169 En annan viktig faktor för oberoendet är att informationen ska vara opåverkad av annan part eller yttre omständighet. Det ska inte finnas någon risk att källan påverkats av hot, tvång eller förväntningar.170 Alla mina källor var primärkällor och centralt placerade i kommunen. Intervjuerna var frivilliga och dokumenten lämnades ut i enlighet med offentlighetsprincipen och förvaltningslagen. Oberoendet stärktes dessutom av att intervjuerna och dokumenten bekräftade och upprepade den information som angavs.
Sista bedömningsgrunden är tendensfrihet och syftar till att det inte ska finnas en misstanke om att källan ger en falsk bild av verkligheten.171 Vid informantintervjuer menar Esaiassons med flera att det kan vara svårt att bedöma tendensen. Intervjupersonerna förmedlar en subjektiv bild av verkligheten och informationen behöver prövas. Det är dessutom inte
166 Jmf Holme & Solvang. (1997). s 145.
167 Thurén, Torsten. (2005). Källkritik. Stockholm: Liber AB. s 13. 168 Thurén. (2005). s 13, 31, 35.
169 Thurén. (2005). s 13, 53. 170 Esaiasson m.fl. (2007). s 319. 171 Thurén. (2005). s 13.
35 otänkbart att informanten känner lojalitet till arbetsplatsen och att det påverkar dess svar.172 Ett intressant faktum i min studie är dessutom maktperspektivet då det kan vara svårt att ställa frågor om makt för tolkningen av begreppet skiljer sig mellan individer och organisationer.173 Inom politiken finns det en tendens att se beslutsfattandet som maktutövningen och då är det tydligt att politikerna är makthavarna, men teorigenomgången redogör för en mycket bredare definition. Situationen komplexitet förstärktes av det ömsesidiga intresset som Hysing & Olsson beskriver att tjänstemän och politiker har av att upprätthålla bilden av en tydlig arbetsfördelning mellan parterna och att det är politikerna som bestämmer.174 Min lösning var att inledningsvis fråga intervjupersonerna hur de definierar makt. Det var ett sätt att kontrollera att vi menade samma sak och därmed stärka validiteten. Jag valde även att enbart ha två frågor som innehöll ordet makt, i övrigt formulerades frågorna indirekt runt makt och fokuserade istället kring påverkan och samarbete. Det visade sig dock vara onödigt, då intervjupersonerna inte hade några problem med att prata om makt. De svarade direkt på mina frågor gällande makt och resonerade öppet kring kommunchefens maktposition. Min tolkning är att makt är ständigt närvarande på den nivå som intervjupersonerna verkar och i rollerna som toppolitiker och chef finns en medvetenhet om maktens inverkan.
När det gäller dokumenten från kommunerna och dess tendensfrihet, så har jag inte funnit några felaktigheter eller tveksamheter i materialet. Jag är dock medveten om att texterna är formulerade med specifika intressen och därför inte kan anses vara en exakt avspegling av verkligheten. En faktor är till exempel att avsändarna är politiker eller tjänstemän inom kommunerna och att de är medvetna om att dokumenten ska vara offentliga, vilket kan påverka innehållet. Bryman menar att vetskapen om offentligheten bland annat kan innebära att oegentligheter tystas ner eller att författarna vill påvisa en vilja att lyfta frågor som ingen sedan är villig att ta itu med. Bergström och Boréus menar att det inte bara är avsändaren som påverkar innehållet utan även mottagarna, då dessa kan ha en förförståelse inom området.175 I detta fall är mottagarna främst politiker och tjänstemän inom kommunen, som har en förförståelse om organisationen och de olika rollerna i kommunen.
172 Esaiasson m.fl. (2007). s 322. 173 Jmf Lukes. (2004). s 70. 174 Hysing & Olsson. (2012). s 31.
175 Bryman. (2011). s 501-502; Bergström, Göran & Boréus, Kristina. (2012). Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur AB. s 39.
36
5. Två kommuner med BUF-organisation
Huvudsyftet med kapitlet är att introducera de två kommunerna, Härryda och Kungälv, som ingår i fallstudien. Inledningsvis presenteras bakgrunden till den nya politiska- och förvaltningsorganisationen. Därefter redogörs för såväl utvärderingar som tidigare forskning om organisationsförändringarna. Avsnittet ska ses som viktig bakgrundsfakta samtidigt som det visar att organisationsstrukturens betydelse för kommunchefens funktion och makt i relation till kommunpolitiker endast berörs i periferin. Min studie är därför betydelsefull som ett led i kunskapsutvecklingen och fungerar som ett bidrag till diskussionen om relationen mellan politiker och tjänstemän.