En väsentlig kritik av denna studien är att den rör få deltagare. För att få ett större forskningsunderlag hade jag kunnat göra denna studie med alla elever i årskurs 7. Detta hade gett mig 38 informanter i varje grupp mot de 12 jag hade i denna studie. Trots att vi diskuterade begreppet inspiration och dess betydelse upplevde flera elever en större tillfredsställelse ju mer lik inspirationskällan den egna skissen blev. Jag funderar på om antalet inspirationskällor var för många, det hade kanske räckt med en enda som de sedan fått bearbeta vidare på olika sätt. Expertgruppen samtalar om problematiken med inspirationsbilder. Det är en balansgång mellan hur många bilder man får ta del av inför en uppgift för hur upplevelsen av kreativ frihet kontra styrning blir, menar de aktiva konstnärerna. Till denna uppgift hade jag till exempel kunnat låta eleverna få välja ut en del av sin första skiss att vidareutveckla. En klasskompis kunde sedan på skiss nummer två fått välja ut en detalj eller mönster som blev grunden till skiss nummer tre och så vidare. På detta sätt tvingar man eleverna att släppa taget om inspirationskällan men fortfarande ha den som grund.
Resultatdiskussion
Mina frågeställningar inför denna studie var:
1. Hur och på vilka sätt ger en inspirationskälla avtryck i elevernas skisser? Jag kan utläsa två tydliga skillnader mellan skisserna i de bägge grupperna.
Det ena är hur eleverna använde sig utav färg när de gjorde sina skisser. Grupp 2 som fick inspirationskällor att förhålla sig till utvidgade sitt användande utav färg samt använde sig i högre grad utav färg än Grupp 1 som inte fick inspirationskällor att förhålla sig till. Det andra var mönsteruppbyggnaden av skisserna. Grupp 2 som fick inspirationskällor frångick i högre grad en central mittpunkt samt gjorde fler
asymmetriska skisser än Grupp 1 som inte fick några inspirationskällor att förhålla sig till.
2. Går det att utläsa en skillnad gällande uttrycken i skisserna mellan den gruppen som fick en inspirationskälla och den grupp som inte fick?
Studien visar att det går att utläsa en skillnad gällande uttrycken i elevernas skisser mellan de som fick inspirationskällor att utgå ifrån och de som inte fick det.
Grupp 2 som fick inspirationskällor har i högre grad frångått tekniken lappteknik och gjort fler skisser med bildliknande motiv, de har alltså frångått de ramar
hantverkstekniken sätter upp till förmån för det inspirerade uttrycket.
-Skiljer sig elevernas upplevelse av idéutvecklingsprocessen åt i de två testgrupperna? Den enda enkätfråga där det framgick en tydlig skillnad i svaren mellan grupperna var på frågan om vilken utav skisserna eleverna upplevde sig mest nöjd med. Grupp 1 som inte fått inspirationskällor att förhålla sig till upplevde att de blev mer nöjda med skiss nummer tre än med skiss nummer ett. Detta tolkar jag som en indikation på att ju fler skisser de gör och ju mer de tränar sig på att snabbt få ned en idé, desto större är chansen att de hittar ett uttryck de är nöjda med i slutändan. I Grupp två som fick inspirationskällor att förhålla sig till var det andra faktorer som påverkade vilken skiss eleverna vart mest nöjda med. Jag tror att en faktor var inspirationskällan som sådan - det vill säga hur inspirerade de blev av de olika bilderna. En annan faktor tror jag är relaterad till tiden och det faktum att det var tre olika inspirationskällor vilket för många elever blev krävande energimässigt. En tredje faktor framkom i svaren från eleverna där många skrev att den skiss de tyckte bäst om var den skiss som vart mest lik
inspirationskällan.
Resultatet av denna lilla studie visar att eleverna i bägge grupperna upplevde det som stimulerande att göra idéutvecklingsövningar.
Att kreativitet väcker ett sådant tvärvetenskapligt intresse är enligt Simon (2009) beroende på att kreativitet - nya idéer - nya lösningar - nya tankar - kan ses som en existentiell fråga för världens fortsatta utveckling. Och i motsatts till inspirationsteorin där synen på kreativitetens källa var gudomlig eller geniteorin där denna gåva var medfödd, ser vi idag på kreativitet som något som kan formas och tränas från tidig ålder. Därav finns det också inskrivet i Lgr11 att slöjdens syfte bland annat är att : ”Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer”
Vi står inför stora framtida utmaningar gällande den globala miljön. Människan måste tänka om, tänka nytt och pröva nya lösningar om vi ska kunna möta dessa utmaningar.
Darwin sa att: ”Det är inte längre gudarna som skapar, utan nyskapandet ses som en inbyggd funktion i naturen, som göra att livet på jorden kan upprätthållas och förnyas (Carlsson, 2014).”
Om livet på jorden ska kunna upprätthållas och förnyas behöver vi uppfostra kreativa medborgare. För att utveckla kreativitet behövs tre delar enligt Csikszentmihalyi i Hoff (2014). Det behövs en domän, i detta fall slöjdämnet, och ett fält, slöjdläraren, samt en kreativ person, eleven. Samverkar dessa tre delar finns det goda chanser att kreativitet kommer till stånd och utvecklas.
Med Lgr11 tangerar kursplanen i slöjd den i ämnet bild. Nya krav ställs på slöjdlärarna i Sverige då vi än idag har en slöjdundervisning som i första hand är produktbaserad, och som Nygren-Landgärds (2001) påstår så leder inte den produktbaserade undervisningen till fostran i kreativitet. Slöjdlärarutbildningarna har påbörjat processen med att få in nya perspektiv på slöjdundervisningen, men för alla Sveriges verksamma slöjdlärare finns det få möjligheter till ordentlig fortbildning.
Är det dags att vi gör som våra nordiska grannar? I Danmark, Norge och Island har slöjdämnet och bildämnet slagits ihop till ett ämne. I Danmark heter ämnet Hantverk och design, i Norge: Konst och Hantverk och på Island: Design och Hantverk. Det finns många fördelar med detta men det har även skett på bekostnad av ämnenas timplan som minskat mycket i förhållande till tidigare (Brisning & Danielsson, 2016).
Jag anser att vi måste arbeta mer lustfyllt och styrt med den kreativa idéprocessen i slöjdundervisningen och vi lärare måste medvetet och konsekvent träna eleverna på att utveckla idéer och hjälpa dem att utmana sig själva. Men för att kunna inspirera
eleverna måste vi slöjdlärare först få hjälp med hur vi medvetet och konsekvent arbetar med inspiration och idéutveckling genom fortbildning och läromedel riktad just till slöjdämnet. Här ser jag ett framtida behov av mer forskning och utveckling på området då det i nuläget finns begränsad sådan att tillgå.
Referenser
Bach, E. (1970) Begreppet kreativitet - en genomgång av kreativitetsforskningens definitioner och teorier. Köpenhamn: Nordisk forlag. A.S.
Borg, K. (2001) Slöjdämnet. Intryck-Uttryck-Avtryck Doktorsavhandling i Utbildning och psykologi, Nr 77. Linköping: Linköpings Universitet
Borg, K. (2008) Slöjd för flickor och slöjd för gossar I Borg, K & Lindström, L (Red.) Slöjda för livet - Om pedagogisk slöjd. (sid. 51-64) Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Brising, E & Danielsson, S. (2016) Estetiskt så in i Norden, Uttryck, 6 https://tidningenuttryck.net/estetiskt-sa-in-i-norden/ (2018-08-18)
Carlsson, I (2014) En titt i backspegeln; kreativitetsforskningens historia I Brodin, E, Carlsson, I, Hoff, E & Rasulzada, F (Red.) Kreativitet - teori och praktik ur
psykologiska perspektiv (sid. 577-587) Stockholm: Liber AB
Holmberg, A. (2009) Hantverksskicklighet och kreativitet. Kontinuitet och förändring i en lokal textilärarutbildning 1955-2001 (sid.28 ) Uppsala: Uppsala universitet
Läroplan för grundskolan 1962, Stockholm: Kungliga Skolöverstyrelsen Läroplan för grundskolan 1969, Stockholm: Kungliga Skolöverstyrelsen
Larsen, A-K. (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (Sid. 22, 85) Lund: Gleerups Utbildning AB
Lindström, L. (2008) Intuitionens roll i estetiska läroprocesser I Borg, K & Lindström, L (Red.) Slöjda för livet - Om pedagogisk slöjd. (sid.129-144) Stockholm:
Lärarförbundets förlag.
Lindström, L. (2008) ”…slöjdens så som medel att uppfostra människor” I Borg, K & Lindström, L (Red.) Slöjda för livet - Om pedagogisk slöjd. (sid. 33- 39) Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Marner, A. (2000) Kreativitet och bildundervisning Tidskrift för lärarutbildning och forskning nr. 2/3 2000 (sid. 69, 103-114) Umeå: Umeå Universitet
www.lh.umu.se/digitalAssets/5/5883_lofunr2_3_2000.pdf (2018-08-18)
Mäkelä, E. (2011) Slöjd som berättelse -om skolungdom och estetiska perspektiv (Sid. 55) (Doktorsavhandling, Serie: Doktorsavhandlingar i pedagogiskt arbete, 1650-8858 ; 41)
Umeå : Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen. swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:umu-46764 (2018-08-18)
Nygren - Landgärds, C. (2001) Slöjdundervisning och kreativitet I Lindström B-M & Eklöf, I. (Red.) Slöjd - Kreativitet Dokumentationer från NordFo-symposium.
(sid 137-152) NordFo Umeå: Umeå universitet
Rönnerman, K. (2012). (Red.) Aktionsforskning i praktiken - förskola och skola på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur.
Sahlin, N-E. (2001) Kreativitetens filosofi (Sid 55-56) Nora:Nya Doxa
www.nilsericsahlin.net/wp-content/uploads/2013/11/86.Kreativitetens_filosofi.pdf (2018-08-18)
Simon, J. (2009) Kreativitetens kännetecken-en fenomenologisk studie (Sid 16) (Doktorsavhandling, Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet) Stockholm: Elanders. su.diva-portal.org/smash/get/diva2:218444/FULLTEXT01 (2018-08-18) Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/
grundskola/slojd (2018-08-18)
Skolverket (2015) Slöjd i grundskolan - En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9 (Sid 47, 97-98 ) https://www.skolverket.se/publikationer?id=3499 (2018-08-18) Skolverket (2016) Slöjdens estetiska och kulturella uttryck https://www.skolverket.se/ publikationer?id=3731 (2018-08-18)
Skolverket (2017) Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd https://www.skolverket.se/ publikationer?id=3845 (2018-08-18)
Thorbjörnsson, H. (2008) Svensk skolslöjd - en internationell framgång I Borg, K & Lindström, L (Red.) Slöjda för livet - Om pedagogisk slöjd. (sid.40-49) Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Vygotskij, L. (1995)Fantasi och kreativitet i barndomen. ( sid. 87) Göteborg: Daidalos AB
Ängquist, L. (2000) Kreativitet - ett historiskt perspektiv Tidskrift för lärarutbildning och forskning nr. 2/3 2000 (sid. 11-18) Doi: 5883_lofunr2_3_2000.pdf
Ängquist, L. (2001) Kreativitet Visioner och verklighet I Lindström, B-M & Eklöf, I (Red.) Slöjd - Kreativitet Dokumentationer från NordFo-symposium. (sid 18-33) NordFo Umeå: Umeå universitet