Det huvudsakliga syftet med en litteraturstudie är att sammanställa litteratur som redan publicerats (Backman, 1998). Anledningen till att en litteraturstudie valdes var för att den ger en bra grund för fortsatt forskning inom det valda området, den kan även på ett översiktligt sätt framställa syftet. Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap om hur arbetet med att förebygga och behandla övervikt och fetma fungerar inom primärvården. Författaren valde ut 18 stycken vetenskapliga artiklar. Resultatet bygger på en granskning och sammanställning av artiklarna och utgörs av huvudkategorier och underkategorier.
Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Sökord kombinerades för att utforska ett så stort område som möjligt. Då övervikt och fetma är ett brett område som det finns mycket forskning på gjordes avgränsningar; de artiklar som publicerats senare än tre år och informanter som var under 19 år exkluderades. Artiklar som var etiskt granskade eftersträvades. Att artiklarna är etiskt granskad innebär att informanterna i artiklarna varit väl medvetna om de olika studiernas syften samt att materialet behandlades konfidentiellt. Då de valda artiklarna var studier som var genomförda i flera olika länder visade detta att övervikt och fetma inte är ett problem i endast ett land utan är ett vanligt förekommande problem i hela världen.
Vad gäller studiens validitet har de artiklar som hittats undersökts på ett tillförlitligt sätt och genom att följa studiens sökmatris samt inklusions- och exklusionskriterierna kan studiens metod användas vid flera tillfällen.
Svagheter med arbete kan vara att endast en författare förekommer, detta kan leda till att bredden på antal artiklar, resultat samt diskussion är begränsad. Att sökandet efter artiklar avslutades då författaren ansåg att de artiklar som hittats var de som behövdes kan ha gjort att forskning inom det valda området kan ha gått förlorad vilket kan ha påverkat studiens resultat.
Ytterligare en svaghet kan vara att det förekommer få vetenskapliga artiklar i bakgrunden. Att majoriteten av artiklarna som granskades är från USA kan begränsa då det kan skilja sig från olika länder vad gäller övervikt och fetma, fastän att övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem även i Sverige.
Resultatdiskussion
Denna litteraturstudie resulterade i två stycken huvudkategorier och dess underkategorier.
Den första huvudkategorin var Läkare och sköterskors syn på rådgivning. Den första underkategorin beskrev vilka värderingar som läkare och sköterskor hade gentemot patienten.
Den presenterade studiens resultat visade att majoriteten av primärvårdens personal samt dess patienter ansåg att det är betydelsefullt att informera och föra ut kunskap om övervikt och fetma och vad som krävs för att gå ner i vikt och vilka uppoffringar detta innebär (Brown et al., 2007; Jallinoja et al., 2007; Tan et al., 2006). Däremot framgick det i resultatet att personal inom primärvården ansåg att de inte hade tid till att utföra rådgivningar för de som önskade (Jallinoja et al., 2007; Ruelaz et al., 2007). Detta kan stärkas då resultatet från en studie gjord av Counterweight Project Team (2004), resultatet visade att under ett ordinarie läkarbesök diskuterades viktrelaterade problem ungefär i tio minuter.
Vad gäller patienter som fick rådgivning av sin läkare och som förstod alla hälsoproblem som följer med övervikt och fetma, vilka riskfaktorer som kan förekomma vid övervikt och fetma samt insåg fördelarna med en eventuell viktreducering skrev både Huang et al. (2004) och Sussman et al. (2006) om i sina studier. Förståelsen ledde till en ökad kunskap kring viktnedgång men även en ökad motivation till att gå ner i vikt.
Personal ansåg att det inte var något pinsamt eller obekvämt med att diskutera vikt och viktnedgång med patienterna (Brown et al., 2007). Det viktiga var vid rådgivning att inte fokusera på det negativa och dess följder med övervikt och fetma utan istället fokusera på det positiva som följer med en beteendeförändring (Naidoo & Wills, 2000). Däremot var det
enligt läkare och sköterskor svårt att föreslå aktiviteter som patienten ville och kunde utgöra vid hälsopromotion (Brotons et al., 2003)
I den presenterade studien var läkare och sköterskor inte så aktiva med att ge råd kring kost och fysisk aktivitet om detta inte var målet med patientens läkarbesök (Klumbiene et al, 2006). Liknande resultat framgick från en studie gjord av Brotons et al. (2003). Wadden et al.
(2000) och Huang et al. (2004) visade i sina studier att väldigt få läkare diskuterade ämnet vikt, hjälpte till med kostplaner och gav förslag på organisationer som patienten kunde gå till för att bli fysiskt aktiv. Bardia et al. (2007) och Klumbiene et al. (2006) påvisade att antal råd ökade ju äldre en patient var. Vad gäller detta skiljer sig åsikterna åt, enligt Counterweight Project Team (2004) är det tvärtom, att det är de patienter som är yngre som fick mer rådgivning av sina läkare. Wee, McCarthy, David & Phillips (1999) visade i sitt resultat att de som hade sjukdomar och skador till följd av sin övervikt och besökte sin läkare ofta fick mer rådgivning. Från resultaten av Bardia et al. (2007), Counterweight Project Team (2004), Klumbiene et al. (2006) och Wee et al. (1999) framgick det att de som hade ett högt BMI-värde fick mer rådgivning än de med ett lägre BMI-värde.
I den andra huvudkategorin, Patienters syn på rådgivning, förekom två underkategorier.
Resultaten skiljer sig vad gäller bemötande från läkare och sköterskor gentemot patienterna.
Ruelaz et al. (2007) och Wadden et al. (2000) visade i sina studier att det var få patienter som ansåg att personal var ovänliga mot patienter med övervikt eller fetma. Däremot visade Wadden et al. (2000) att ju mer symtom en patient hade kring sin övervikt desto mindre nöjd var patienten med vården som gavs. Brown et al. (2007) visade samma resultat där ett flertal patienter ansåg att de inte blivit bemötta på rätt sätt. Patienterna ansåg att det är viktigt att personal, och då främst sköterskan som patienter träffar mest, inte dömer en patient efter vikten. Istället ska en sköterska vara det största stödet för en patient med övervikt eller fetma.
Detta visar även resultatet från studien gjord av Hitchcock Noël & Pugh (2002), att döma en patient efter vikten gör att en osäkerhet infinner sig, vilket leder till att patienten blir osäker på sig själv och sin vikt. Detta kan resultera i att patienten väljer att inte komma tillbaks för ytterligare rådgivning. Det är därför viktigt att som Davis et al. (2008) skriver i sitt resultat att ge kunskap och information som ger ökad motivation till att gå ner i vikt.
Patienternas självuppfattning beskrevs i den sista underkategorin. Poskiparta et al. (2006)
att mer information kring konsekvenserna som följer med övervikt och fetma skulle nämnas oftare, fakta kring övervikt och fetma var de flesta patienter redan medvetna om. Patienterna som medverkade i studien gjord av Tan et al. (2006) ansåg även att information kring olika medicinska delar ska nämnas vid rådgivning från läkare och sköterska. Det var inte alla som var villiga till att besöka primärvården för viktrådgivning. Enligt Tan et al. (2006) och Wadden et al. (2000) var det ett flertal som inte ville ha råd av sin läkare. Detta kunde bero på flera orsaker som till exempel att de inte hade råd och att de kände att de kunde klara av en viktreducering på egen hand. Patienter som levde ensamma, använde tobak, hade svårt att gå och hade oregelbunden och lite kontakt med sin läkare valde att inte besöka sin läkare (Wee et al., 2000).
Sammanfattningsvis är det viktigt att arbeta med att främja och förebygga övervikt och fetma då denna hälsorisk ökar konstant, i alla åldrar, alla socioekonomiska grupper och över allt i världen. Olika samarbete mellan individ, primärvård, samhälle måste ske om problemet ska börja reduceras (Brown et al, 2006; Doolen & Miller, 2005, Falkenberg & Rössner, 2004).
Konklusion
De flesta studier som var inkluderade i uppsatsen visade att läkare, sköterskor och även patienter ansåg att det var en del av primärvårdens arbete att förebygga övervikt och fetma.
Tyvärr är tiden för rådgivning, om hur en person ska gå till väga för att gå ner i vikt och sedan behålla den vikt som viktreduceringen resulterade i, dålig då all personal har ett stressigt schema.
Vad gäller rådgivning är det en utmärkt metod att använda, då mer kunskap och information krävs för att personer med övervikt och fetma ska veta hur en viktreducering ska genomföras, med alla nya förändringar som bör ske. Vid rådgivning är det viktigt att fokusera på det positiva med en viktnedgång. Att patienten ska kunna se möjligheterna och få en ökad motivation är av betydelse vid en rådgivning. En viktreducering är betydligt enklare med hjälp av läkare och sköterskors stöd och feedback.
De flesta patienter kände ett ansvar för sin egen vikt, att det var deras fel att de var överviktiga vilket gjorde att flera inte vågade besöka sin läkare. Ett problem som kan förekomma är att flera av de som är överviktiga inte får någon hjälp av sin läkare då läkare anser att patienten inte har någon övervikt och blir då inte inskriven som överviktig i journalen.
Implikation
Förebyggande insatser vad gäller övervikt och fetma är idag inte något som förekommer så ofta inom primärvården. För att öka dessa insatser krävs det att primärvården tillsammans med kommun och landsting påbörjar ett samarbete för att få personer med övervikt eller fetma att besöka sin läkare. Att bryta ner de största personliga barriärerna som personer med övervikt och fetma har är något som primärvården, och då främst vårdcentralerna måste arbeta med. Med hjälp av en lockande och trivsam miljö, både i väntrum och undersökningsrum kan göra att det underlättar för överviktiga personer att besöka sin läkare.
Satsningar för att öka kunskapen om övervikt och fetma och vad som bör göras för att inte hamna i riskzonen för detta folkhälsoproblem krävs, både bland unga och gamla. Bland annat genom att undervisa i skolan och på arbetsplatser, ha informationsblad i väntrum och undersökningsrum, samt att öka antalet parker, lekplatser och andra kommunala anläggningar som kan leda till fysisk aktivitet. Detta kan göra att färre människor inte behöver besöka primärvården för övervikt eller fetma, vilket i sin tur leder till att kostnaderna för vård och läkemedel sjunker.
Förslag på förebyggande interventioner för att öka kunskapen kring en god kost kan vara att anordna kurser där frivilliga får information och kunskap om vad som är nyttigt respektive onyttigt samt hur sådan mat tillagas. Detta kan vara något som nyblivna föräldrar kan utnyttja då det är de som bär ansvaret för att framtidens vuxna befolkning inte ska lida av övervikt eller fetma.
Att undersöka hur primärvården i Sverige arbetar med att förebygga övervikt och fetma vore intressant då resultat från andra länder inte behöver stämma överens med det resultat som kan förekomma i Sverige. Detta skulle kunna göras genom en kvantitativ alternativt en kvalitativ studie. En intervention kan vara att anordna studiecirklar för personal som jobbar inom primärvården, genom studiecirklarna information nå ut till personalen samt att personalen får möjligheter att diskutera hur patienter med övervikt eller fetma ska bemötas.
Referenslista
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bardia, A., Holtan, S. G., Slezak, J. M. & Thompson, W. G. (2007). Diagnosis of Obesity by Primary Care Physicians and Impact on Obesity Management. Mayo Clinic Proceeding, 82, 927-932.
Befort, C. A., Greiner, K. A., Hall, S., Pulvers, K. M., Nollen, N. L., Charbonneau, A., Kaur, H. & Ahluwalia, J. S. (2006). Weight-Related Perceptions Among Patients and Physicians.
How Well do Physicians Judge Patients´ Motivation to Lose Weight? Journal of General Internal Medicine, 21, 1086-1090.
Brotons, C., Ciurana, R., Piñeiro, R., Kloppe, P., Godycki-Cwirko, M. & Sammut, M. R.
(2003). Dietary advice in clinical practice: the views of general practitioners in Europe. The American Journal of Clinical Nutrition, 77, 1048-1051.
Brown, I., Stride, C., Psarou, A., Brewins, L. & Thompson, J. (2007). Management of obesity in primary care: nurses´ practices, beliefs and attitudes. Journal of Advanced Nursing, 59, 329-341.
Brown, I. & Thompson, J. (2007). Primary care nurses’ attitudes, belifes and own body size in relation to obesity management. Journal of Advanced Nursing, 60, 535-543.
Brown, I., Thompson, J., Tod, A. & Jones, G. (2006). Primary care support for tackling obesity: a qualitative study of the perceptions of obese patients. British Journal of General Practice, 56, 666-672.
Counterweight Project Team. (2004). Current approaches to obesity management in UK Primary Care: the Counterweight Programme. Journal of Human Nutrition & Dietetics, 17, 183-190.
Counterweight Project Team. (2005). The impact of obesity on drug prescribing in primary care. British Journal of General Practice, 55, 743-749.
Davis, T. C., Wolf, M. S., Bass, P. F., Arnold, C. L., Huang, J., Kennen, E. M., Bocchini, M.
V. & Blondin, J. (2008). Provider and patient intervention to improve weight loss: A pilot study in a public hospital clinic. Patient Education and Counseling, 72, 56-62.
Doolen, L. J. & Miller, K. S. (2005). Primary Care Management of Patients Following Bariatric Surgery. Journal of the American academy of nurse practitioners, 17, 446-450.
Falkenberg, M. & Rössner S. (2004). Läkemedelsboken. Apoteket AB. Hämtades 2008-10-27 frånhttp://www.apoteket.se/content/1/c4/51/99/Nutrition2.pdf
Faskunger, J. & Hemmingsson, E. (2005). Vardagsmotion, vägen till hållbar hälsa – fysisk aktivitet, viktkontroll och beteendeförändring. Stockholm: Forum.
Forman-Hoffman, V., Little, A. & Wahls, T. (2006). Barriers to obesity management: a pilot study of primary care clinicians. BMC Family Practice, 7:35, 1-11.
Grandes, G., Sánche, A., Torcal, J., Ortega Sánchez-Pinilla, R., Lizarraga, K. & Serra, J.
(2008). Targeting physical activity promotion in general practice: Characteristics of inactive patients and willingness to change. BMC Public Health, 8:172, 1-9.
Hitchcock Noël, P & Pugh, J. A. (2002). Management of overweight and obese adults. British Medical Journal, 325, 757-761.
Huang, J., Yu, H., Marin, E., Brock, S., Carden, D. & Davis, T. (2004). Physicians’ Weight Loss Counseling in Two Public Hospital Primary Care Clinics. Academic Medicine, 79, 156-161.
Jackson, C., Coe, A., Cheater, F. M. & Wroe, S. (2006). Specialist health visitor-led weight management intervention in primary care: exploratory evaluation. Journal of Advanced Nursing, 58, 23-34.
Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A. & Patja, K. (2007).
The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25, 244-249.
Jönköpings läns landsting. (2008). Lev livet lättare, mot övervikt/fetma bland barn och ungdomar - förstudie till värdeberäkning. Jönköping.
Klumbiene, J., Petkeviciene, J., Vaisvalavicius, V. & Miseviciene, I. (2006). Advising overweight persons about diet and physical activity in primary health care: Lithuanian health behaviour monitoring study. BMC Public Health, 6:30, 1-6.
Lindstrand, A., Bergström, S., Rosling, H., Rubenson, B. & Stenson, B. (2006). Global Health – an introductory textbook. Lund: Studentlitteratur.
Marcus H. B. & Forsyth H. L. (2003). Motivating People to Be Physically Active. Human Kinetics.
Mohammad Ali, S. & Lindström, M. (2005). Socioeconomic, psychosocial, behavioural, and psychological determinants of BMI among young women: differing patterns for underweight and overweight/obesity. European Journal of Public Health, 16, 324-330.
Naidoo, J. & Wills, J. (2000) Health Promotion: foundations for practice. 2nd edition.
Edinburgh: Bailliere.
Ostry, A. S., Radi, S., Louie, A. M. & LaMontagne, A. D. (2006). Psychosocial and other working conditions in relation to body mass index in a representative sample of Australian workers. BMC Public Health, 6:53, 1-8.
Pellmer, K. & Wramner, B. (2005). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.
Peytremann-Bridevaux, I. & Santos-Eggimann, B. (2007). Use of Preventive Services of Overweight and Obese Europeans Aged 50-79 Years. Society of General Internal Medicine, 22, 923-929.
Poskiparta, M., Kasila, K. & Kiruru, P. (2006). Dietary and physical activity counselling on Type 2 diabetes and impaired glucose tolerance by physicians and nurses in primary healthcare in Finland. Scandinavian Journal of Public Health, 24, 206-210.
Regeringens proposition, 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Stockholm: Riksdagens Tryckerier.
Ringbäck Weitoft, G., Eliasson, M. & Rosén, M. (2008). Underweight, overweight and obesity as risk factors for mortality and hospitalization. Scandinavian Journal of Public Health, 36, 169-176.
Ruelaz, A. R., Diefenbach, P., Simon, M., Lanto, A., Arterburn, D. & Shekelle, P. G. (2007).
Perceived Barriers to Weight Management in Primary Care – Perspectives of Patients and Providers. Society of General Internal Medicine, 22, 518-522.
Ruser, C. B., Sanders, L., Brescia, G. R., Talbot, M., Hartman, K., Vivieros, K. & Bravata, D.
M. (2005). Identification and Management of Overweight and Obesity by Internal Medicine Residents. Journal of General Internal Medicine, 20, 1139-1141.
Rydqvist, L-G. & Winroth, J. (2008). Hälsa och Hälsopromotion – med fokus på individ-, grupp- och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Sarlio-Lähteenkorva, S., Silventoinen, K. & Lahelma, E. (2004). Realtive Weight and Income at Different Levels of Socioeconomic Status. American Journal of Public Health, 94, 468-472.
Simkin-Silverman, L. R., Gleason, K. A., King, W. C., Weissfeld, L. A., Buhari, A., Boraz, M. A. & Wing, R. R. (2005). Predictors of weight control advice in primary care practices:
patient health and psychosocial characteristics. Preventive Medicine, 40, 71-82.
Socialstyrelsen. (2005). Folkhälsorapport 2005. Stockholm: Edita Norstedts.
Statens folkhälsoinstitut. (2002). Hämtades 2008-09-13 från http://www.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/fetma_inlaga.pdf
Statens folkhälsoinstitut. (2008). Hämtades 2009-01-13 från
http://www.fhi.se/upload/FaR/Rapport%20R%C3%B6relse%20%C3%A4r%20Receptet%20S
%C3%B6dermalm%202004-2008.pdf
Sussman, A. L., Williams, R. L., Leverence, R., Gloyd, P. W. & Crabtree, B. F. (2006). The Art and Complexity of Primary Care Clinicians’ Preventive Counseling Decisions: Obesity as a Case Study. Annals of family medicine, 4, 327-333.
Svenska distriktsläkarföreningen. (1999). Hämtades 2008-09-04 från http://mediahuset.se/Distrikstlakarne/dl299/overvikt.htm
Sveriges kommuner och landsting. (2005). Hämtades 2008-11-12 från
http://www.nll.se/upload/IB/lg/sekr/fh/rapp/att_hitta_skatten_i_sitt_eget_hus.pdf
Tan, D., Zwar, N. A., Dennis, S. M. & Vagholkar, S. (2006). Weight management in general practice: what do patients want? The Medical Journal of Australia, 185, 73-75.
Toppform (2008). Hämtades från 2008-12-03 från http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=15856&a=343320
Van Dijk, L., Otters, H. B & Schuit, A. J. (2006). Moderately overweight and obese patients in general practice: a population based survey. BMC Family Practice, 7:43, 1-10.
Wadden, T. A., Anderson, D. A., Foster, G. D., Bennet, A., Steinberg, C. & Sarwer, D. B.
(2000). Obese Women’s Perceptions of Their Physicians’ Weight Management Attitudes and Practices. Archives of Family Medicine, 9, 854-860.
Wee, C. C., McCarthy, E. P., Davis, R. B. & Phillips, R. S. (1999). Physician Counseling About Exercise. The Journal of American Medical Association, 282, 1583-1588.
Weuve, J., Hee Kang, J., Manson, J. E., Breteler, M. M. B., Ware, J. H. & Grodstein, F.
(2004). Physical Activity, Including Walking, and Cognitive Function in Older Women.
American Medical Association, 292, 1454-1461.
Örebro läns landsting. (2006). Hämtades 2008-09-04 från http://www.orebroll.se/prim/page____17231.aspx
Bilaga 1 Titel
Är titeln klar, korrekt, informativ, fullständig, intresseväckande?
Abstrakt
Finns information om syfte, metod, resultat, slutsats? Är texten intresseväckande? Finns nyckelord?
Introduktion
Har författaren klart definierat begrepp samt det problem som skall studeras? Finns frågeställning? Varför är detta problem instressant/viktigt att studera? Vad är syftet med studien?
Design och metod
Finns tydligt beskrivning av metod, urval (hur det gjordes, storlek), datainsamling, databearbetning, analysmetoder.
Etiska överväganden
Finns etiska överväganden beskrivna? Vilka är dina etiska reflektioner?
Resultat
Är resultaten redovisade på ett logiskt, informativt sätt, koncentrerade till relevant data. Är resultaten relaterade till studiens syfte? Om, modeller eller figurer finns, är de klargörande och informativa? Kunde något uteslutas eller saknas något i resultatet?
Diskussion
Finns en logisk summering av huvudresultatet? Värderar författaren (styrka/svagheter) sitt arbete? Hur, med tanke på tillämplighet, pålitlighet, överensstämmelse och noggrannhet?
Diskuterar författaren egna resultat med tidigare studier? Ge exempel. Belyses teoretiska/praktiska konsekvenser av studien? Finns förslag till fortsatt forskning inom området?
Övergripande synpunkter
Är artikeln intressant, lättläst/svårläst? Är det någon ny kunskap – vilka har nytta av den?
Bilaga 2 det större chans att en behandlingsplan
gäller skillnaden i motivation att gå ner i vikt.
Storbritannien/2006 Brown, I., Stride, C., Psarou, A., Brewins,
Thompson, J. Primary care nurses’
attitudes, belifes and
effekter av det som
önskemål.
Storbritannien/2006 Jackson, C., Coe, A., Cheater, F. M. &
Schweiz/2007
Arterburn, D. &
Decisions: Obesity as
Australien/2006 Tan, D., Zwar, N. A., Dennis, S. M. &
Holland/2006 Van Dijk, L., Otters, H B & Schuit, A J.