Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer som innebär att intervjufrågorna är öppet ställda och därför ger varierande svar (Jacobsen, 1993). I studien har vi genomfört åtta intervjuer med fyra förskollärare från respektive verksamhet och en intervju med en biträdande rektor.
Innan vi genomförde intervjuerna hade vi formulerat ett antal färdiga frågor, en så kallad semistrukturerad intervju (Alvehus, 2013). En semistrukturerad intervju innebär att intervjuaren ställer de frågor som tidigare formulerats. Frågorna kan antingen ha karaktären av öppna frågor eller kretsa kring ett visst ämne eller tema (ibid). Frågorna var tänkta som ett stöd för oss under intervjuerna, för att vi inte skulle komma av oss eller komma ifrån ämnet. Larsen (2009) menar att de som intervjuar inte ska leda in respondenterna utan låta intervjun hålla ett öppet samtalsklimat. Vid de första intervjutillfällena ställde vi de frågor vi hade formulerat, men efter hand blev det lättare för oss att “släppa frågorna” och föra ett öppet samtal kring ämnet. Även Alvehus (2013) beskriver att ett öppet samtal under en intervju identifieras som en ostrukturerad intervjun, vilket innebär att ett samtal styrs av ett specifikt ämne. Ordet “ostrukturerat” kan uppfattas som negativt men det innebär inte att intervjun slutar vara en intervju, snarare betyder det att samtalet kan föras naturligt mellan intervjuaren och respondenten (Alvehus, 2013). Vid en intervjusituation finns alltid möjligheten att respondenterna och intervjuaren på olika sätt påverkar varandra, en påverkan som kan få betydelse för svaren och för intervjuresultatet (Johansson & Karlsson, 2013). Att vi transkriberat materialet har varit till stor hjälp för att analysera empirin, detta poängterar Bryman (2011) när han skriver att transkriberingen har stor betydelse som ett stöd vid analysen av empirin. Att vi genomförde intervjuerna på platser som var välkända för respondenterna innebar förmodligen att våra respondenter kände sig mer bekväma än om intervjun genomförts i en, för dem, okänd miljö.
Även om antalet medverkande i denna studie är begränsat, tror vi, särskilt mot bakgrund av den tidigare forskning vi redovisat, att resultatet hade blivit ungefär detsamma om vi hade haft möjlighet att intervjua fler, eller kombinera olika datainsamlingsmetoder. Vi anser att vi fått svar på våra inledande frågeställningar, men vi skulle ha kunnat formulera våra frågor i vår intervjuguide på ett annat sätt. Vårt fokus i denna undersökning har varit att beskriva förskollärares perspektiv av samverkan vid övergångar. Denna avgränsning har inneburit att såväl vårdnadshavares som barns upplevelse vid övergångar lämnats därhän.
7.2 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hur förskollärare upplever att samverkan fungerar vid övergången från förskola till förskoleklass. Vårt fokus var här att beskriva hur förskollärarna upplever att samverkan vid övergången sker i praktiken, med utgångspunkt från förskollärarnas perspektiv. Det andra syftet vi hade med vår undersökning var att beskriva hur förskollärarna inom respektive skolform önskar att en framtida samverkan vid övergången ska se ut. Förskollärarna inom de bägge verksamheterna har i sitt uppdrag en lagstadgad skyldighet att samverka, men det finns en stor frihet att utforma samverkan efter lokala förutsättningar. Utifrån vår undersökning fann vi att förskollärare inom förskola och förskoleklass samverkar vid skolformsövergången, men att det också fanns hinder i denna samverkan.
Att samverkan har en betydande roll för hur övergången ska gestalta sig är ett faktum som såväl Alatalo, Meier och Frank (2014) som Ackesjö och Persson (2010) beskriver i sina studier. Det mottagande som barn får av förskoleklassens pedagoger är avhängig den information som förskollärarna får av förskolans personal. I Alatalo, Meier och Franks studie (2014) kommer det fram att just information om enskilda barn är den viktigaste komponenten vid samverkan.
Ackesjö och Persson (2010) talar om den framtidsorienterade riktningen för förskoleklassen pedagoger där det framkommer av respondenterna att bemötandet av det enskilda barnet bör göras på ett gynnsamt sätt för att underlätta övergången mellan förskola och skola. Vår studie visade på liknande resultat. De respondenter som arbetade i förskoleklassen önskade att samverkan i högre utsträckning skulle innehålla information om enskilda barn. Sådan information skulle göra att förskoleklassens pedagoger fick bättre förutsättningar att anpassa verksamheten efter alla barns behov, och inte behövde “börja om från början” vid varje inskolning. Flertalet av våra respondenter beskrev dock att de inte fick den information som de efterfrågade. Vid analysen av vår empiri har det således framkommit att det fanns skillnader mellan förskollärarna inom de olika verksamheterna när det gäller synen på vad samverkan vid övergångar ska innehålla. Eftersom våra respondenter hade begränsade möjligheter att träffas och tillsammans definiera innehåll, struktur, och mål med samverkan vid övergångar, fanns det också begränsade möjligheter för samverkansparterna att öka förståelsen för varandras verksamheter.
Alatalo, Meier och Frank (2014) menar att ett av syftena med samverkan vid övergång mellan förskola och förskoleklass är att öka förståelsen för varandras verksamheter. Utifrån Munkhammars (2001) studie kan man förstå att samverkan vid övergång mellan förskola och förskoleklass inte enbart handlar om att skapa möjligheter för de äldsta förskolebarnen att delta vid några av förskoleklassens aktiviteter, det handlar också om att två olika verksamheter ska mötas. Munkhammar (2001) menar att det handlar om ett möte mellan två diskurser; en förskolediskurs och en skoldiskurs. I förskolan bedöms inte barn utifrån individuella utvecklings- eller kunskapsmål, eftersom Läroplanen för förskolan inte är utformad med individuella uppnåendemål. Barngruppen och samspelet mellan barn och mellan barn och vuxna är en viktig del i utvecklingen och lärandet för förskolan. I förskolan ses pedagogik, omvårdnad, och lärande som en helhet och omsorgen om och tillsynen av barn är viktiga aspekter av förskolans verksamhet. Miljön och arbetssättet inom förskolan är därför utformad på ett sådant sätt att verksamhetens mål kan uppnås. I förskoleklassen däremot, har man ett uppdrag att arbeta för att stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
Detta föranleder ett arbetssätt som är mer individuellt kunskapsinriktat. Miljön och arbetssättet är mer “skolorienterat” för att förbereda barnen inför den kommande skolstarten. Av våra resultat kan vi se att även om det finns en form av samverkan vid övergångar mellan skolformerna, så finns det få tillfällen då parterna har tillfälle att synliggöra de olika diskurserna och därmed öka förståelsen för varandras uppdrag och verksamheter.
Mot bakgrund av nyss nämnda resonemang kan vi problematisera kring samverkan mellan förskola och förskoleklass. Utifrån våra resultat kan vi se att det finns mer eller mindre outsagda önskemål och förväntningar om samverkan som parterna inte tydliggör för varandra. En del av förklaringen till detta är förmodligen att det saknas tid och resurser för förskollärarna i de båda skolformerna att träffas för att diskutera samverkan.
Av vår empiri kommer det fram att förskolan använde en plan eller mall för samverkan vid övergången. Planen innehöll tider och aktiviteter då förskolebarn med “sina” förskollärare skulle besöka förskoleklassen. Den aktivitetsplan som används av våra respondenter är enligt vår mening inte jämförbar med den individuella utvecklingsplan som upprättas i den finska förskolan (Turunen, 2012). Den individuella utvecklingsplan som man utarbetar i Finland innehåller en beskrivning av barns styrkor och behov, vilket vi menar utifrån våra resultat är en sådan beskrivning som förskoleklassens pedagoger efterfrågar. För att få den ettåriga skolformen, förskoleklassen att fungera på bästa sätt, menar Turunen (2012) att förskoleklassens förskollärare är behjälpliga av att få så mycket information om barnen som möjligt. Det tar tid att lära känna ett barn i en ny miljö och i en ny situation. Att ha kunskap om barnets behov underlättar vid planering av den pedagogiska, fysiska och sociala miljön. En noggrann och medveten planering är viktig för alla barn, men särskilt viktig för de barn som redan under sin förskoletid har ett behov av särskilt stöd. En kontinuitet i stödet, ett adekvat bemötande och en anpassad verksamhet är faktorer som kan underlätta övergången och betyda att barnets första möte med skolan blir positiv.
Offentlighet - och sekretesslagens bestämmelser kan försvåra en rutinmässig överföring av information om enskilda barn mellan olika verksamheter (Lenberg & Tansjö, 2009). Men för de barn, där det är extra viktigt att förskoleklassens personal får information, kan information överlämnas efter det att vårdnadshavarna gett sitt samtycke.
Av våra resultat tycker vi oss kunna dra slutsatsen att även om det finns en form av samverkan vid övergångar mellan förskola och förskoleklass är den inte tillräcklig för att stämma överens med de förväntningar och behov som de yrkesverksamma upplever att de har.
7.3 Avslutande ord och förslag på fortsatt forskning
Även om vi med denna undersökning anser att vi fått svar på de frågor vi ställde inledningsvis, har arbetet med uppsatsen också fört med sig nya frågor. Frågor som söker sina svar. En av dessa frågor är hur samverkan upplevs utifrån vårdnadshavarnas perspektiv. Förskollärarna i de olika skolformerna har inte enbart en lagstadgad skyldighet att samverka med varandra, de ska också samarbeta med hemmen. Mot den bakgrunden skulle det vara intressant att ta del av vårdnadshavarnas upplevelser av samverkan vid övergången. En annan fråga som vi också tycker skulle vara intressant att undersöka, är hur barnen upplever övergången från förskola till förskoleklass. En sådan ingång skulle förmodligen kräva ett annat tillvägagångssätt, där barn fick utrymme att antingen beskriva sina upplevelser eller att undersökningsledaren observerade barn under övergångsperioden. Eftersom vi i detta arbete konstaterar att samverkan behöver utvecklas, skulle det också vara intressant att följa ett fortsatt utvecklingsarbete mellan förskollärarna i en förskola och förskoleklass med syftet att förbättra samverkan.
Referenslista
Ackesjö, Helena. & Persson, Sven. (2010). Skolförberedelse i förskoleklass: Att vara lärare-i-relation i gränslandet. Pedagogisk forskning i Sverige, 15(2/3):142-163. DOI: 10.1080/03004430.2011.646728
Alatalo, Tarja & Meier, Johanna & Frank Elisabeth (2014). Överlämningar från förskola till
förskoleklass. Forskning om undervisning och lärande : Högskolan Dalarna.
Tillgänglig på Internet: http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:731077/FULLTEXT02.pdf
(hämtad 2017-07-15)
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Alvesson, Mats (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet . 1. uppl., Malmö: Liber.
Bronfenbrenner, Urie. (1977). Toward an experimental ecology of human development. The
American psychologist: journal of the American psychological association, Jul 01, 1977
32(7):513-531
DOI:http://ovidsp.ovid.com.proxy.mah.se/ovidweb.cgi?T=JS&PAGE=fulltext&D=ovft&CS C=Y&NEWS=N&SEARCH=00000487-197707000-00001.an
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Danermark, Berth (2000). Samverkan - himmel eller helvete?: [en bok om den svåra konsten
att samverka]. Stockholm: Gothia
Emfinger, Kay (2012). Literacy Readiness: Transitional Partnerchips Between Prechool and Kindergarten. Childhood Education Volume 88 2012 Issue 4,pp 258-265
Gaëlle, Amerijckx & Perrine C. Humblet (2015). The transition to preschool: a problem or an opportunity for children? A sociological perspective in the context of a ‘split system’.
European Early Childhood Education Research Journal Vol. 23, Iss. 1, pp 99-111
Johansson, Barbro (2013). Forskning om barn – intervju. I: Hillén, Sandra, Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund:
Studentlitteratur
Krag Jacobsen, Jan (1993). Intervju: konsten att lyssna och fråga . Lund: Studentlitteratur Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lenberg, Eva, Geijer, Ulrika & Tansjö, Anna (2009). Offentlighets- och sekretesslagen: en kommentar. Stockholm: Norstedts juridik
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. uppl.] (2016). Stockholm: Fritzes Tillänglig på internet:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http %3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak %2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011) reviderad 2016.
3., kompletterade uppl. (2016). Stockholm: Fritzes Tillgänglig på internet:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http %3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak %2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575
Munkhammar, Ingmarie (2001). Från samverkan till integration: arena för gömda
motsägelser och förgivet tagna sanningar: en studie av hur förskollärare, fritidspedagoger och lärare formar en samverkan . Universitetstryckeriet, Luleå
Tillgänglig på internet: http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:990355/FULLTEXT01.pdf
(hämtad 2017-07-17)
Myndigheten för skolutveckling (2007). Strategi för samverkan: kring barn och unga som far
illa eller riskerar att fara illa. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Tillgänglig på Internet: http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/340/42.pdf
Patel, Runa och Davidsson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder- att planera,
genomföra en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2014). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer: hur övergångar kan
främja en kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan.. Stockholm: Fritzes.
Tillgänglig på internet:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http %3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak %2FBlob%2Fpdf3355.pdf%3Fk%3D3355
Tuija A. Turunen (2012). Individual plans for children in transition to pre-school: a case study in one Finnish day-care centre, Early Child Development and Care, 182:3-4, pp 315-328, DOI: 10.1080/03004430.2011.646728
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: (hämtad 2017-07-15)
Bilaga 1
Samtycke till medverkan i examensarbete
I vårt examensarbete ska vi studera hur samverkan mellan pedagoger gällande övergången från förskola till förskoleklass fungerar.
Av tidigare erfarenheter har vi sett och upptäckt att pedagoger i förskola och förskoleklass brister i kommunikation och samarbete med varandra kring övergången. Därför vill vi studera och ta reda på varför detta sker och eventuellt upptäcka om det sker en likvärdig övergång mellan förskola och förskoleklass.
Du har tillfrågats om en intervju utifrån ett slumpmässigt urval av oss studenter. Intervjun spelas in och all data som samlas in kommer enbart att behandlas av oss studenter och ingen annan. Skulle det nämnas namn eller andra personuppgifter i inspelningen kommer vi studenter se till att dessa personuppgifter inte framkommer i arbetet och förblir anonyma. I studien kommer inga namn att nämnas utan respondera kommer att vara anonyma och benämnas som förskollärare eller pedagog.
Du som respondent får avbryta när du vill och även välja att inte besvara alla frågor som ställs.
………..………..……… ………..………..……… Datum Namnteckning Namnförtydligande
Vi studenter har gått igenom och förklarat studiens syfte för ovanstående deltagare samt erhållit samtycke. Deltagaren har även fått en kopia av blanketten.
……… ………
……… Datum Namnteckning Namnförtydligande