7.1. Resultatdiskussion
Diskussioner kring användandet av begreppen kön respektive genus och deras betydelse är ständigt pågående. Kön beskrivs som det biologiska kön som vi föds till, medan genus kan förklaras som det sociala kön som skapas genom uppfostran, idéer, förväntningar och handlingar. Dessa faktorer blir ett kvitto på vad som anses vara manligt och kvinnligt. I de analyserade böckerna framställs karaktärernas kön och genus olika tydligt i text eller bild. I vissa fall samspelar text och bild och i andra fall hade man inte kunnat urskilja varken karaktärernas kön eller genus genom att enbart läsa eller bara titta på bilderna separat.
Tidigare forskning har påpekat att det manliga är underförstått normen i samhället och att man mer ofta kan läsa bilderböcker om manliga karaktärer än kvinnliga. Huvudkaraktärerna är också oftare av det manliga könet vilket gör att flickor har färre kvinnliga förebilder att se upp till i böckerna (Kåreland, 2005, s. 25). I de valda böckerna förekommer det både manliga och kvinnliga karaktärer som är beskrivna antingen genom att de beskrivs som ”han” eller ”hon”
men om detta saknas så finns det s.k. yttre könsmarkörer som gör att man som läsare kan uppfatta figurerna som manliga eller kvinnliga (Hellman, 2010, s. 175). Det som har blivit tydligt efter analyserna är att det mer förekommande är de kvinnliga attributen som
tydliggörs, antingen i text eller bild. Detaljer som kan vara direkt avgörande för en läsare kan vara t.ex. ögonfransarna som de kvinnliga barbafigurerna har, eller deras olika accessoarer i form av halsband, sjalar eller hattar. Tankar om mannen som den underförstådda normen i samhället kan man även urskilja i Barbaboken då Barbapapa står för normen och mallen huruvida en typisk barbakaraktär ska se ut, sedan har man utgått från honom och skapat en motsatt karaktär med annan form som man sedan tillsatt detaljer på som gjort de feminina.
Detta fenomen ger uttryck för att manligheten är tryggare och mer förkroppsligad medan det kvinnliga behöver synliggöras och förstärkas av symboler (Fagrell, 2000, s. 102). Barbaboken är den enda av de valda böckerna där karaktärerna är tydligt stereotypa utifrån de rådande normerna om vad som anses vara manligt och kvinnligt.
I boken om Prick och Fläck är det svårt att både avgöra vilket kön de båda kaninerna har.
Illustrationerna och texten i boken uppvisar inte heller några tydliga könsmarkörer eller stereotypa egenskaper som skulle avslöja varken det biologiska eller sociala könet. Denna bok anses därför som positiv ur ett genusperspektiv då den utmanar den rådande
32
heteronormativitet som hävdar att det bara finns två kön; man och kvinna och dessa är
motsatser till varandra och förväntas åtrå varandra. Som läsare är man inte i behov av att veta vilket kön figurerna har, och om man nu vill sätta en könsstämpel på dom så kan båda
figurerna anses likväl kvinnliga som manliga då deras beteenden och egenskaper inte kan placeras i några stereotypa fack. Bokens genusneutrala karaktärer ger istället större utrymme för handlingen och det öppnar förmodligen upp tankar för fler barn att känna igen sig i karaktärerna och bokens handling. Karaktärernas namn och utseende tar mer fokus då man snarare vill ha koll på vem som är Prick och vem som är Fläck än att veta könet på dom.
I likhet med Prick och Fläck är även boken Bu och Bä genusneutral då karaktärerna inte beskrivs med några stereotypa egenskaper som kan kopplas till det typiskt manliga eller kvinnliga (Nikolajeva, 2017, s.193). Däremot är de yttre markörerna tydligare då kläderna och dess färger markerar vem som är flicka respektive pojke. Däremot är karaktärerna
genusneutrala i det avseendet hur deras egenskaper framställs i boken och detta medför att man som läsare istället kan fokusera på handlingen och sensmoralen som är ett karaktärsdrag för just fabelgenren (Boglind & Nordenstam, 2010, s.19). Sensmoralen i denna bok kan tolkas vara att det går bättre om man hjälps åt och det budskap i samband med en tydlig könsmarkör i form av kläder som tydliggör att figurerna är en av vardera kön men med genusneutrala egenskaper gör att denna bok ändå kan ses som normbrytande då man som läsare kan se att flickor och pojkar kan vara socialt lika och samarbeta.
I boken om grodan och hans vänner är karaktärerna relativt könsneutrala, förutom de aktörer som benämns som han eller hon. De övriga karaktärerna gör inte sina kön tydliga genom att illustratören har givit de kläder som är direkt avslöjande. Däremot kan man ändå dra slutsatser som grundar sig i Nikolajevas schema (2017, s. 193) baserat på vilka stereotypa egenskaper karaktärerna ges. I denna bok representeras genuset av många av de egenskaper som kan avläsas i Nikolajevas schema men vad som är positivt är att nästan alla karaktärer såväl könsbenämnda som icke beskrivs med samma egenskaper. Detta gör att genuset mer kan kopplas till person och inte de olika könen. Denna bok påvisar alltså att det finns variationer såväl inom könen och mellan dom. Därför anses många av karaktärerna normbrytande ur ett genusperspektiv. Eftersom det finns många karaktärer i denna bok så finns det alldeles säkert någon karaktär som varje barn kan identifiera sig med och ha som förebild.
33
Jag har innan denna studie inte reflekterat så tydligt kring hur bilderböcker kan framställas genom text och bild ur ett genusperspektiv på så låg nivå som vid barnböcker till de allra yngsta barnen. Denna studie har fått mig att inse vikten av att tänka didaktiskt vid valet av böcker. Detta är intressant att belysa och att som förskollärare reflektera kring. Om vi som pedagoger inte har ett kritiskt förhållningssätt gällande rådande genusfrågor spelar det ju ingen roll om böckerna vi läser är genusneutrala om vi inte förvaltar de på samma sätt. Det är viktigt att ställa sig frågande och utmana Hirdmans påstående gällande att de icke
könsbestämda varelserna ändå betraktas som manliga p.ga. samhällets norm. Genusdebatten är långt ifrån över och därför är det viktigt att som pedagog vara medveten och påläst kring detta omfattande ämne.
7.2. Metoddiskussion
De begränsningar som finns i denna studie är att antalet böcker som analyserat är så pass få, vilket gör det svårt att dra en generalisering över hur genus framställs inom den valda bokgenren. Jag kan bara svara för vad jag har kommit fram till i mina analyser, men studien hade kunnat bli mer tillförlitlig om fler böcker hade analyserats. På grund av
tidsbegränsningar så har inte detta kunnat uppfyllas. Om ett större urval hade använts hade man kunnat rikta ett ännu tydligare fokus mot det historiska motivet för att tydligare kunna uppmärksamma om det fanns någon tydlig brytpunkt kring genusfrågan där karaktärerna blir mer normbrytande. Nu har största fokuset istället legat vid genusframställningen och detta innebär att något annat perspektiv får stå åt sidan. Vid ett annat val av perspektiv hade det givetvis blivit ett annorlunda fokus och resultat. Fördelen med denna metod är att materialet alltid finns tillgängligt så man som forskare kan gå tillbaka och titta, begrunda och analysera böckerna ytterligare för att på så sätt få syn på ännu mer detaljer som kan vara viktiga för studiens resultat. Att särskilja sina egna värderingar och känslor från analysen beskrev som omöjligt av Bryman (2018) och detta kan också ses som en begränsning i valet av en bild och textanalys som metod.
34