Diskussionsdelen inrymmer de frågeställningar som varit en del av den här undersökningen och de kommer i kombination med teorin att analyseras och diskuteras. Det grundläggande målet är att med hjälp av diskussionen kunna besvara frågeställningarna och att ett samband skall bli tydligt. Hur gör lärarna för att motivera sina elever? Är det viktigt att jobba med motivationen? Vilka faktorer påverkar arbetet?
7.1 Metoddiskussion
Syftet med den här undersökningen var att ta reda på hur aktiva lärare arbetar med elevers motivation i skolan samt hur de resonerar kring detta. För att få fram detta ansåg jag att en kvalitativ arbetsmetod passade mitt syfte och därefter genomfördes en kvalitativ intervju. Denscombe beskriver kvalitativ intervju som en lättvindig metod som är fördelaktig när man vill beröra djupare ämnen som undersöker människors tankar och erfarenheter (Denscombe, 2009).
För att få tag på lämpliga respondenter för min undersökning gjorde jag ett strategiskt urval och kontaktade lärare utefter de krav jag hade. När intervjuerna sedan genomfördes spelades de in och transkriberades sedan. Det märktes inte av något obehag från respondenternas sida av att de blev inspelade och jag upplevde inte detta som något problem från min sida heller. Samtalen flöt på och det enda som kunde förhindra det flyt som uppstått var lite krångel med inspelningen. Innan genomförd intervju fick respondenterna ta del av de frågor som skulle komma under intervjun. Genom denna metod fick därför lärarna en chans till att förbereda sig vilket kan ha bidragit till djupare och bredare svar från lärarnas sida under intervjuerna.
De respondenter som deltog i undersökningen och dess intervjuer fick alla ta del av ett brev där de informerades om de etiska principer som denna undersökning bygger på, i detta fall de fyra som vetenskapsrådet framställt (vetenskapsrådet, 2011). Under själva intervjuerna har jag som intervjuare försökt hålla mig så neutral som möjligt för att inte påverka respondenten och dennes svar med mina tankeställningar. En aspekt som blev tydlig under arbetet med resultatet var att vissa respondenter ibland svarade runt vissa frågor och kom ifrån ämnet. Trots detta anser jag mig ha fått tillräcklig med information för att besvara frågeställningarna men det som kunde ha gjorts för att undvika detta är att vara mer uppmärksam under själva intervjun på en förändring i samtalet och att i sådant fall när det händer leda tillbaka
Jag valde att utföra mina undersökning på tre aktiva lärare då jag ansåg att detta skulle ge mig tillräckligt med information. I efterhand kan detta ses som en svaghet då jag vid ännu en undersökning tänkt om och valt fler respondenter för bredare svar. De flesta lärare hade liknande tankemönster och det hade varit intressant att få ta del av lite olika perspektiv. Dock har denna undersökning ändå svarat på sitt syfte och jag har fått en liten inblick i hur lärare tänker kring motivation vilket var dess syfte.
7.2 Resultatdiskussion
Nedan kommer resultatdiskussionen att presenteras i underkategorier utefter de frågeställningar som detta arbete syftat på.
7.2.1 Hur arbetar yrkesverksamma lärare inom svenskämnet med att öka motivationen till läsning?
Genom intervjuerna och i resultatet framkom det att lärarna la tyngd vid böckernas
åtkomlighet och beskrev detta som en viktig del i arbetet då vi som lärare måste visa vad för böcker som är aktuella inför våra elever. Denna tanke som lärarna förmedlar är något som Chambers styrker genom att beskriva hur en av de yttre förutsättningarna för att barn skall vilja läsa är tillgången till böcker. Han diskuterar även vidare tyngden av hur vi presenterar böckerna. Utbudet måste vara stort samt placeras på en ljus och synlig plats som är lockande för barnen och att detta delvis görs genom att hålla hyllan uppdaterad och i rörelse
(Chambers, 2011). Samtliga lärare beskrev hur de hade en hylla i klassrummet som de ständigt försöker hålla uppdaterad och detta gör dem med just tanken om att böckerna skall vara lättåtkomliga och aktuella. Dock uttryckte ingen av lärarna något om hur de håller böckerna i rörelse utan de flesta höll sig till antingen bokhyllan eller skolans bibliotek, ändå uppvisade vissa av dem en tanke om att variation är viktigt. Utefter resultatet anser jag att man kan ställa sig positiv till lärarnas tankar och metoder inom detta område då de alla uppvisar någon form av medvetenhet av hur viktigt det är att vi som lärare erbjuder lockande böcker och det är tydligt att alla jobbar med detta i olika grader. Det som kan utvecklas hos samtliga lärare verkar vara själva presentationen av böckerna som Chambers nämner då de enbart verkar ta hjälp av skolans bibliotekarie vid tillfällen. Här skulle de alla kunna utvecklas.
Chambers beskriver även att tiden som ges åt böcker är en yttre förutsättning som påverkar barnens attityd till läsning. Han beskriver barn som fria varelse som själva vill ha friheten till
det egna valet vilket gör inställningen mer positiv (Chambers 2011). Lärarna verkar ha ganska mycket tid planerad för just läsning och de flesta utför högläsning en gång per dag. Utefter resultatet verkar det även som att tystläsningen är den mest förkommande metoden men att denna faller under som en uppgift som sker när tiden räcker till, nästan som en extrauppgift för de som är klara. Detta skriver Chambers om och förmedlar hur elever genom detta kan få en negativ bild gentemot läsning då extrauppgifter är en påminnelse av de misslyckanden eleverna gör för dem som inte hinner till den punkten då de får utföra uppgiften, vilket inte skapar ett läsinspirerande klassrum (Chambers, 2011). Det som visar en positiv sida av saken är att lärarna beskriver en önskan om mer tid då de själva är medvetna om att de behöver utvecklas, vilket är en bra början. Att de sedan försöker använda den här aktiviteten minst en gång per dag för att bygga upp en läsvana hos eleverna är en tanke som Chambers stödjer då han beskriver att det räcker med några minuter per dag för att det skall bli en naturlig del av ett barns vardag (Chambers, 2011). Det lärarna inte verkade tänka på under intervjuerna är den automatiska tystläsningen som sker i skolan och som kan ske med hjälp av planering. Det må vara sant att alla lärare lider av tidsbrist men att använda tiden effektivt är något som är möjligt och just tystläsning är något som kan användas i det flesta ämnen.
Att jobba med högläsning minst en gång per dag var en aktivitet som framkom under intervjuerna. Här beskrev lärarna hur de ville hjälpa eleverna in i böckernas värld på ett avslappnat vis utan regler. Chambers stödjer den här tanken genom sin beskrivning av hur viktig denna uppgift är. Chambers sträcker sig så långt så han betonar hur en kompetent lärare nödvändigtvis måste använda sig av den här uppgiften för att kunna skapa läsande elever och målet är att eleverna skall få lyssna på just läst text minst en gång per dag och detta även för de elever med lässvårigheter som upplever läsningen som en tung uppgift (Chambers 2011). Det som Chambers dock betonar som inte framkom som en tanke hos lärarna var att denna högläsning inte nödvändigtvis måste ske från läraren själv utan huvudpoängen är att eleverna skall få lyssna till läst text. Även Lev Vygotskji skrev om detta och menar att elever med hjälp av muntlig förmedling kan ta sig an nya kulturella redskap(Säljö, 2010). Stensson beskriver även hur viktigt det är att man läser varierade böcker under dessa tillfällen då våra elever har skilda intressen (Stensson, 2006). Under intervjuerna var det bara en lärare som la någon form av medvetenhet kring detta och hon beskrev det som inspirerande när man lyckades hitta en bok som tilltalade alla. Trots att lärarna överlag redan verkar bedriva en undervisning utefter denna högläsningsmetod så kan det alltså utvecklas från att vara en aktivitet ledd av läraren till att vara en aktivitet som bedrivs i olika former, och då lärarna
inom andra områden redan beskrivit vikten av variation kan det alltså vara till fördel då de är medvetna om att alla elever lär olika. Dock kan det ändå upplevas intressant att lärarna trots sin medvetenhet om variation inte använder detta i alla anseenden, frågan är varför och vad som avgör när man har tid för variation.
Även gruppläsning är en aktivitet som sker i samtliga lärares klassrum då de anser det vara viktigt för eleverna att uppleva läsningen som betydelsefull och att detta går att ordna med hjälp av samtal eleverna emellan. De vill även använda eleverna själva som redskap för att motivera varandra vilket är en metod som Stensson styrker. Stensson beskriver hur vi kan utnyttja våra elever för att introducera nya böcker för eleverna då de oftast blir nyfikna på varandras böcker (Stensson, 2006). Enligt PIRLS undersökningen som gjordes 2011 så visade det sig att det även är avgörande för eleverna huruvida de får samtala om böckerna eller ej och att det tyvärr är störst brist på den här formen av respons (Skolverket 2012). Utefter resultatet från intervjuerna kan man märka en skillnad i svar mellan de olika aktiviteterna där lärarna beskriver tystläsning samt högläsning som de mest förekommande aktiviteterna då de sker minst en gång per dag, medan parsamtal är något som förkommer men uppenbarligen inte lika frekvent. Ändå är det den här typen av aktivitet som man lägger stor vikt vid då Stensson skildrar hur de flesta barn har en underliggande önskan om att få dela med sig av positiva upptäckter som en bra bok och att detta är något vi måste utnyttja för att stärka den positiva attityden gentemot läsning. Eleverna måste få stöd i sin läsutveckling för att kunna skapa en positiv attityd och då de flesta inte får detta hemma är det viktigt att vi fångar dem i skolan genom boksamtal i olika former (Stensson, 2006). Här kan lärarna utvecklas då jag inte upplevde samma entusiasm inför den här typen av aktivitet men som trots detta ter sig vara minst lika viktigt.
Att kartlägga sina elever för att få reda på vad de är intresserade av tycks vara något som samtliga lärare engagerar sig i och här är det främst den inre motivationen som står i fokus. Gärdenfors beskriver den inre motivationen som en central drivkraft som rör eleven framåt av den egna viljan och att denna drivkraft är mer positiv för barnet då det uppfyller dess inre behov (Gärdenfors, 2010). Det märks att det är detta som lärarna vill uppnå med sin kartläggning av individen då de uttrycker en önskan om att få lära känna sina elever för att lyckas trigga dem och Imsen gör en beskrivning av hur vår motivation är nära
sammankopplad med vår kultur och våra känslor vilket bidrar till att alla upplever motivation på olika vis (Imsen, 2006). Således kan man uppleva att lärarna tänker helt rätt i den här situationen. Dock använder två av lärarna sig av uttrycket ’’piska och morot’’ vilket i deras
mening betyder att man måste använda sig av både yttre och inre motivation på grund av att alla elever är olika. Detta ställer sig Gärdenfors kritisk till och förklarar hur användandet av yttre motivation kan eliminera den inre helt och hållet då man bygger upp ett begär efter yttre motivation hos barnet (Gärdenfors, 2010). Även Lundgren och Lökholm visar samma kritik genom att diskutera samma område (Lundgren, Lökholm, 2006). Här kan man se viss problematik då dessa lärare inte verkar uppmärksamma den här typen av ond cirkel som uppstår hos dessa elever och de talar emot sig själva en aning genom att betona en önskan om att hitta den inre motivation men trots detta jobba utifrån yttre i form av ’’piska och morot’’. Därför betonar Gärdenfors vikten av att fokus bör ligga på hitta den inre motivationen (Gärdenfors 2010). Vidare beskriver en av lärarna hur viktigt hon tycker det är med beröm samt uppmuntran för de elever som saknar läslust. Lundgren och lökholm motsätter sig detta och då lärare oftast använder sig av berömmet på helt fel vis vilket då blir en stor fara för den inre motivationen (Lundgren, lökholm, 2006). Dock uttrycker läraren här en medvetenhet och säger som så att hon vet att det inte är optimalt att eleverna läser för hennes skull men hon anser att detta är en plats att jobba vidare ifrån vilket återigen skapar intressant problematik då man samtidigt vill öka den inre motivationen men trots detta tycks fokus ligga på yttre, när sätter man som lärare sin medvetenhet i arbete och ändrar fokus? Enligt Jenner är detta en förmåga lärare måste öva upp för att kunna skapa motivation (Jenner, 2004), så det kan således anses vara en positiv aspekt att lärarna använder sig av kartläggning som metod då de genom detta får öva och utvecklas.
7.2.2 Hur viktigt anser lärarna att det är att jobba med elevers motivation?
Samtliga lärare var överens om att det är extremt viktigt med anledningen att man känner ansvar för eleverna och deras motivation i skolan då vardagen annars blir besvärlig. En av lärarna uttrycker sig på så vis att uteblir motivationen kommer vi inte långt och därför måste detta genomsyra allt vi gör. När Lundgren och Lökholm definierar begreppet motivation så är det just den här typen av liknelse de använder. De menar på att motivationen är den känslan som får oss att utöva en handling av ren viljekraft och utan motivation står vi stilla i livet och vårt beteende är mer eller mindre passivt (Lundgren, Lökholm, 2006). En av lärarna uttrycker även hur man ser på motivation i det långa loppet och hur motivationen till läsning kan vara avgörande för många elever då en människas förmåga att läsa har stor betydelse. Vi har i diskussionen redan betonat vikten av att jobba utifrån inre motivation istället för den yttre och jag anser utifrån resultatet att det är här lärarna vill hamna då samtliga lärare beskrev hur de för den sakens skull blev lärare, för att ändra attityder och motivationen hos elever. Då krävs
det utifrån litteraturen att man fångar elevens inre, sanna vilja. En viktig aspekt som märks på de enskilda informanternas svar och entusiasm till ämnet är den egna inställningen till läsning vilket påverkar och genomsyrar föregående frågeställningar och som tas upp under nästa frågeställning.
7.2.3 Vilka faktorer kan ha en inverkan på en elevs motivation till läsning?
En viktig och avgörande roll i arbetet med motivation till läsning ter sig vara lärarens attityd och inställning. Stensmo beskriver hur läraren är en förebild för sina elever och huruvida denna bedriver sin undervisning med entusiasm eller inte har en avgörande roll för vilken attityd och motivation eleverna upplever (Stensmo, 1997). Vidare skildrar Stensson hur viktigt det är att lärare engagerar sig i sin planering och undervisning och hur viktigt det är för en lärare som uppfattar läsningen som viktig att klargöra detta för både elever samt föräldrar för att attityden skall gå att förändras (Stensson, 2006). När lärarna diskutera huruvida det hade betydelse ifall läraren själv var läsare eller inte var de alla överens om att de hade en viss inverkan. Två av tre uttryckte sig med tanken om att deras läslust var något som kunde smitta av sig. En av tre ansåg sig dock inte vara någon läsare men tyckte trots detta att hon bar på en viss fördel då hon såg de elever som saknade motivation. Huruvida detta stämmer eller ej vet inte jag då jag enbart kan gå utefter lärarnas version av saken men en synlig aspekt under resultatet var att svaren varierade och skilde sig åt beroende på den här frågan, om de själva var läsare eller ej. Jag som intervjuare kunde göra en märkbar skillnad av entusiasm hos de lärare som själva ansåg sig vara lärare. Det är även dessa personer som jag ansett jobba mer utefter den inre motivationen och som överlag gett mer inblick i deras arbete. I
metoddiskussionen nämnde jag hur lärarna ibland pratade runt vissa frågor vilket överlag mer skedde hos den läraren som ej ansåg sig vara läsare. Vi kom lätt ifrån ämnet och fokus
hamnade på andra saker som ej var av relevans. Min analys av detta blir såldes att bristen på entusiasm av läsning faktiskt är en påverkande faktor då detta lyser igenom under
diskussionen av lärarnas pedagogik. Stensson styrker detta genom att påvisa forskning som visat en betydelse av huruvida läraren är läsare eller ej (Stensson, 2006).
En annan aspekt som visat sig ha betydelse är hemmet där samtliga lärare var överens om att barnen får med sig mycket hemifrån och att de kunde se en koppling. En av tre lärare ansåg sig ha en något ohållbar situation med föräldrar inom detta ämne vilket hon försökte lösa via öppna dialoger. Chambers beskriver hur många elever kommer från hem där läsningen inte är en självklar del av vardagen och därför måste förutsättningar ges i skolan (Chambers, 2011).
Det intressanta i denna aspekt är att den av lärarna som anser sig ha en ohållbar situation med sina föräldrar även är samma lärare som inte anser sig vara läsare. Huruvida detta är ett sammanträffande eller ej går att spekulera om men en viss tankeställning får man. Kan det möjligen vara så att den lärare vars entusiasm enligt Stensson har betydelse för barns
motivation även kan ha en avgörande påverkan på föräldrar. Således undrar man hur det skall gå för dessa elever om de varken får tillräckligt stöd hemifrån eller i skolan. En annan faktor som Stensson tar upp som har inverkan på elevers upplevelse av läsning är hur läraren utför högläsningen. Som tidigare nämnts så är det lärarens uppgift att variera valet av böcker och introducera dessa för eleverna men även valet av introduktion är viktigt för att vi skall lyckas skapa en fängslande upplevelse för barnen så de kan binda till böckerna. Här gäller det enligt Stensson att tänka på röstläge och inlevelse, vi måste använda vår röst för att trycka på viktiga delar av boken då eleverna saknar dessa redskap. Vi lyckas även göra våra elever mer nyfikna om läsaren läser med djup inlevelse (Stensson, 2006). Utifrån analys och resultat kanske inte heller denna uppgift är självklar för den lärare som ej är läsare vilket då försvårar och
försämrar resultatet hos eleverna.
Miljön sägs även ha viss betydelse enligt lärarna, dock var inte detta ett självklart
samtalsämne under intervjun trots att Chambers beskriver vikten av att det finns specifika läsplatser på skolan för att betona hur viktig läsningen är (Chambers, 2011). Det var bara en av tre lärare som sade sig ha en läshörna i sina klassrum vilket utifrån Chambers utlåtande är ganska dåligt. Dock beskriver lärarna här en önskan om att i framtiden kunna lösa detta. Det intressanta är hur en av lärarna uttrycker hur eleverna ber om en mysig hörna under klassråd men trots detta inte gör något åt saken, samma lärare som tidigare uttryckt vikten av att kartlägga sina elever för att finna vad som motiverar dem. Ännu en intressant aspekt som är värd att belysa är hur den andre av dessa två lärare som inte hade någon läshörna är den som ej anser sig vara läsare. Är detta återigen ett sammanträffande eller en tydlig brist på
förståelse för hur en läsare vill ha det?
7.3 Slutsats
Det grundläggande syftet med min undersökning var att identifiera hur lärare ser på
motivation till läsning och vilka metoder de använder. Jag har sett mönster i lärarnas arbete och kopplat detta till tidigare forskning under kategorier. Utefter detta anser jag mina frågeställningar vara besvarade och syftet uppnått. Med tanke på resultatet finns det en