Motivation och läsning

Motivation och läsning

En kvalitativ studie som speglar lärarnas tankar kring metoder för att öka elevernas motivation till läsning.

Motivation and reading

A qualitative study reflecting the teacher’s thoughts regarding the methods of increasing the pupils reading motivation.

Evelina Caesar

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Grundlärarprogrammet, 4-6

Avancerad nivå, 30hp

Handledare: Andreas Jacobsson Examinator: Björn Bihl

2015-06-05

Abstract

In this study I investigate how active teachers reflect about motivation and what kind of methods and approaches they use to increase the pupils reading motivation. I am using qualitative interview as method in order to investigate the teachers own perspective and experience. These interviews are being performed on three teachers who all are working in middle school and teaching the subject Swedish. I believe three interviews will give me sufficient information to answer my formulation of questions. Denscombe (2009) is writing about interview as a casual and favorable method when you want to investigate a humans thoughts.

The result of this study show how teachers reflects about motivation and all of them thought it is an important part of their work. Otherwise a teacher cannot help a pupil to develop and move forward. In the result it emerged that all teachers are using similar patterns to create and increase the reading motivation. These patterns are categorized under the result as

subheadings, for example ‘’the books accessibility’’, ‘’the teachers value’’ and ‘’the home’s value’’. Furthermore these subheadings are being discussed with affiliation to former research in the discussion. One conclusion I made is that the teacher appears to have the most

important part in the work of increasing a pupil’s reading motivation.

Keywords

Motivation, reading, methods, factor, teacher.

Sammanfattning

I den här studien undersöker jag hur aktiva lärare reflekterar kring motivation och vilka metoder och tillvägagångssätt de använder för att öka elevers motivation till läsning. Jag tar del av lärarnas egna perspektiv och erfarenheter och valde därför att använda mig av

kvalitativ intervju som val av metod. Dessa intervjuer utför jag på tre lärare som alla arbetar på mellanstadier med ämnet svenska då jag anser att detta ger mig tillräckligt med

information för att besvara min frågeställningar. Denscombe (2009) beskriver intervju som en lättvindig och fördelaktig metod vid de tillfällen då man vill undersöka en människas tankar.

Resultatet visar ganska tydligt hur lärare reflekterar över motivation och alla anser det vara en viktig del i arbetet som lärare för att kunna hjälpa elever framåt. Det visar även att samtliga lärare använder sig av liknande mönster för att skapa motivation till läsning och dessa har jag kategoriserat under resultatet i form av olika underrubriker, exempelvis ’’Böckernas

åtkomlighet’’, ’’Lärarens betydelse’’ och ’’Hemmets betydelse’’. Vidare diskuterar jag dessa med en koppling till tidigare forskning i diskussionen och en slutsats jag drar är att läraren verkar ha den främsta rollen inom arbetet med en elevs motivation till läsning.

Nyckelord

Motivation, läsning, metoder, faktorer, lärare.

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 6

2.Syfte och frågeställningar ... 7

3. Teoretisk utgångspunkt…………..………...……….……….…8

4. Litteraturgenomgång ... 9

4.1 Vad är motivation ... 9

4.1.1 Yttre motivation ... 9

4.1.2 Inre motivation………..………,,…..…..10

4.1.3 Inre och yttre motivation i relation till varandra………...……..…10

4.1.4 Läsning och motivation i kursplan samt läroplan ... 11

4.2 Faktorer som inverkar på barns attityd till läsning ... 11

4.2.1 Yttre och inre förutsättningar ... 11

4.2.2 Lärarens inställning ... 13

4.3 Lärarledda aktiviteter i klassrummet ... 13

4.3.1 Högläsning ... 13

4.3.2 Parsamtal ... 14

5. Metodologisk ansats och val av metod ... 16

5.1 Forskningsstrategi/ Datainsamlingsmetod ... 16

5.2 Urvalsgrupp………..………..………..…..………..16

5.2.1 Presentation av lärare……….……….…...17

5.3 Genomförande……...…….……….………...17

5.4 Databearbetning.……...……….………...……...….18

5.5 Etiska hänsynstaganden………..………...…..18

5.6 Validitet och reliabilitet ………....…..19

6. Resultat………...….….20

6.1 Hur arbetar yrkesverksamma lärare inom svenskämnet med att öka motivationen till läsning?...20

6.1.1 Böckernas åtkomlighet………..……..….20

6.1.2 Läsuppgifter………...………21

6.1.3 Kartlägga individen……….…...…..22

6.2 Hur viktigt anser lärarna att det är att jobba med elevers motivation?...23

6.3 Vad för faktorer har en inverkan på en elevs motivation till läsning?...24

6.3.1 Lärarens betydelse………...……….……24

6.3.2 Hemmets betydelse………...………..25

6.3,3 Miljöns betydelse………...……….…26

7. Diskussion………...………..28

7.1 Metoddiskussion…………...……….…………...……….28

7.2 Resultatdiskussion………...………..…...……..29

7.2.1 Hur arbetar yrkesverksamma lärare inom svenskämnet med att öka motivationen till läsning?...29

7.2.2 Hur viktigt anser lärarna att det är att jobba med elevers motivation?...32

7.2.3 Vad för faktorer har en inverkan på en elevs motivation till läsning?...33

7.3 Slutsats………...………34

7.4 Fortsatt forskning………...………...35

8 Referenser………,,,,,,………...……….36 Bilaga

1. Inledning

Ett av skolans viktigaste mål idag är att lära elever att läsa, samt vägleda dem till att bli tolkande och reflekterande individer. Dock förbises ofta vikten av att utveckla denna förmåga redan i tidiga åldrar. Försöken att fånga upp våra elevers språkliga förmågor sker ofta alltför sent, vilket resulterat i att deras språkutveckling och syn på läsning redan påverkats i negativ riktning. Elever behöver inte bara kunna läsa för att klara sig i dagens samhälle, utan de måste även ha förmågan att gå på djupet i en text och kunna läsa ’’mellan raderna’’. Utan denna förmåga till reflektion kommer de uppleva vissa svårigheter i det vardagliga livet på grund av att de inte i tillräcklig grad har utvecklat en kritisk förmåga och de förlorar möjligheter till att reflektera över omvärlden (Stensson, 2004).

Under de senaste åren har svenska elevers läsförmåga försämrats, enligt den internationella PIRLS undersökningen. Skolorna lägger idag stor vikt vid att förbättra resultaten inom detta område, då en elevs förmåga att läsa utgör en viktig aspekt av elevens möjligheter att klara även andra ämnen. Enligt dessa undersökningar ser man också att svenska elevers resultat har sjunkit överlag, vilket kan förklaras av den försämrade läsförmågan. Det är således av särskild vikt att skolundervisningen bidrar med tillfällen och möjligheter för eleverna att utvecklas inom detta område och bli reflekterande och kapabla läsare, för att klara av de krav som skolan ställer idag. En koppling som forskare sett är att en elevs attityd gentemot skolan och läsning spelar stor roll. Elever med positiv inställning till läsning uppnår högre resultat under läsprovstesten och de med mindre positiv inställning uppnår sämre resultat. Dessvärre har andelen elever med positiv attityd minskat och en av fem elever uppger att de inte tycker om att läsa. En central fråga i sammanhanget blir därmed hur man ska förbättra elevernas attityd och motivation så att de 20 % som inte tycker om läsning ges större möjligheter till lärande (Skolverket, 2007).

När man läser resultaten av de internationella undersökningarna uppträder en nyfikenhet för vilka metoder lärarna på skolan använder sig av för att öka den positiva attityden och motivationen till just läsning. I denna uppsats kommer jag utföra en kvalitativ undersökning där lärares arbetsmetoder för att öka elevers motivation till läsning undersöks och värderas och diskuteras utifrån ett didaktiskt perspektiv.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna undersökning är att få bidra med kunskaper över vilka metoder och tillvägagångssätt som verksamma lärare använder sig av för att öka elevernas motivation till läsning. Undersökningen skall således se över hur lärare reflekterar kring vikten av elevernas motivation till läsning.

1. Hur arbetar yrkesverksamma lärare inom svenskämnet med att öka motivationen till läsning?

2. Hur viktigt anser lärarna att det är att jobba med elevers motivation?

3. Vilka faktorer kan ha en inverkan på en elevs motivation till läsning?

3. Teoretisk utgångspunkt

Det finns många olika teoretiska perspektiv om hur man kan se på och förstå undervisning.

Forskare utgår från olika teoretiska perspektiv när de undersöker en fråga som motivation och detta leder till att man ser problemet ifrån olika håll och vinklar. Man pratar om olika

teoretiska traditioner genom den pedagogiska historien varav fyra tongivande teoretiska perspektiv har haft dominerande ställning och popularitet: pragmatismen, behaviorismen, det sociokulturella perspektivet och den kognitiva traditionen. Roger Säljö skriver om hur man inom det utbildningsvetenskapliga fältet normalt har präglats av någon av dessa traditioner, vilket lett till att vi utformat och praktiserat undervisningen utifrån dessa perspektiv. De teoretiska perspektiven har i olika perioder och kontexter antagit formen av underförstådd kunskap och därmed behöver det inte vara så att man medvetet anslutit sin undervisning till ett specifikt teoretiskt perspektiv. Detta bidrar även till att undervisningen kan skilja sig åt beroende på vilken teoretisk tradition som ligger till grund för utbildningen (Säljö, 2010).

Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats studie kommer att utgå från det

sociokulturella perspektivet. Jag förstår därmed lärande som situerat i en kulturell kontext och som effekten av ett socialt samspel där motivationen inte utgår från den enskilda individen.

Grundaren bakom teorin är Lev Semenovich Vygotskji (1896-1934) och man har tagit utgångspunkt i hans arbete om lärande vid utvecklingen av detta perspektiv. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv ser man barnet som en individ i ständig förändring som med hjälp av sin kultur och omgivning utvecklar nya redskap och språkliga erfarenheter, som sedan används i förståelsen av nya områden. Man kallar dessa redskap för kulturella redskap och eftersom alla barn växer upp i olika kulturer bär de även på olika redskap som de använder sig av i sin förståelse av omvärlden. Vygotskji skriver att just språket i alla dess former är vårt allra viktigaste redskap då det är med hjälp av språket som vi kan göra oss förstådda. Det är genom kommunikationen med andra individer som det uppträder möjligheter till en djupare förståelse och som vi formas till reflekterande individer (Säljö, 2010).

De lärare som stödjer sig mot det sociokulturella perspektivet tänker sig en undervisning där vägledningen mot nya kulturella redskap är i centrum och där lärande sker genom språklig förmedling. Ett stort fokus ligger även på samspelet mellan elev och elev, då detta ses som ett minst lika starkt hjälpmedel som lärarens undervisning, då eleverna får ta del av varandras kulturella redskap och appropriera till egna redskap. Det är inte bara läraren som kan ge eleven vad denne behöver, utan andra elever besitter möjligheter att introducera elever till

olika färdigheter genom det sociala samspelet. Vygotskji menade att ju fler redskap ett barn får ta del av desto större förståelse uppstår (Säljö, 2010).

4. Litteraturgenomgång

I denna litteraturgenomgång tar jag upp hur man kan se på motivation ur olika perspektiv och hur motivation har diskuteras i den tidigare forskningen. Jag tar även upp några av de

didaktiska metoder som man kan använda för att uppnå motivation i klassrummet och dess innebörd och inverkan. Dessa sammanställs sedan i relation till läsning och jag framställer vad mellanstadiets styrdokument skriver om ämnet.

4.1 Vad är motivation?

Motivation är ett begrepp som vi stöter på i många skolsammanhang, därför är det nödvändigt att klargöra vad begreppet betyder för att etablera en grundläggande utgångspunkt för den fortsatta diskussionen.

Imsen beskriver motivation som en underliggande kraft som färgar våra handlingar och tillbringar glöd. Motivationen är den dominerande känslan som får oss att utföra en handling av ren viljekraft och som ger oss mening och mål. Lundgren och Lökholm menar på ett liknande sätt att utan motivationen skulle vi stå stilla i livet och bära på ett beteende som är mer eller mindre passivt. Uteblir motivationen kan vi inte utföra några handlingar (Lundgren, Lökholm, 2006). Motivation är även något som hänger ihop med våra värderingar vilka formas i kulturen och samverkar med våra känslor. Man kallar dessa tre aspekter för psykets triologi och de är beroende av varandra för att det mänskliga psyket skall fungera. Då vi alla bär på olika känslor och lever i olika kulturer, upplever vi inte motivation på samma sätt i alla kontexter, vilket gör motivationen både individuell och kulturell (Imsen, 2006).

4.1.1 Yttre motivation

Det finns olika former av motivation. Man brukar framför allt tala om två olika former av motivation: inre och yttre motivation. Kognitionsforskaren Peter Gärdenfors klargör att en avgörande skillnad mellan inre och yttre motivation är att den senare bygger på ett

belöningssystem eller ett straffsystem. Man hotar fram kunskapen eller mutar den. En elev gör något för hen vet att en belöning väntar den som utför uppgiften eller i motsatt fall där en elev gör något för att slippa bestraffning. Ett bra exempel på yttre motivation är betyg där man arbetar. De saker vi utför görs inte av ren vilja utan på grund av det som erbjuds. Med denna

typ av motivation skapar man ett behov hos eleven där beröm och belöning är ett krav för utvecklingen (Gärdenfors, 2010).

4.1.2 Inre motivation

Den inre motivationen fungerar på ett annat sätt och här är det elevens rena vilja som är den centrala drivkraften. Eleven drivs av en inre lust och nyfikenhet till uppgiften och aktiviteten vilket i sin tur för den framåt i utvecklingen. Denna typ av utveckling är även mer positiv för barnet då det uppfyller dess inre behov vilket leder till att kunskapen fastnar i långtidsminnet snarare än korttidsminnet (Gärdenfors, 2010).

4.1.3 Inre och yttre motivation i relation till varandra

Det har gjorts olika studier på hur dessa två motivationsformer påverkar varandra i praktiken och resultaten visade inte bara att den inre motivationen gav mer än den yttre utan den yttre kan även ge negativa effekter och eliminera den inre. Under studierna så delade man in barn i två testgrupper varav en fick utsättas för yttre motivation i form av belöningar och beröm medan de ritade och den andra barngruppen fick ingen respons alls. Studien gjordes i två testomgångar varav andra gången ingen av grupperna fick respons. Det visade sig att gruppen som fått utsättas för yttre motivation första gången nu saknade den motivation som egentligen funnits där från början. De hade skapat ett behov efter respons vilket fördärvade och ersatte den inre motivationen. Gärdenfors citerar Jarl Bengtsson som säger, ’’Det minsta man kan begära av skolan är att den lämnar ifrån sig barnen med samma lust att lära som de hade när de kom hit’’ (Gärdenfors, 2010, s.82). Man bör därför vara försiktig i användandet av den yttre motivationen och istället bör fokusen ligga på hur vi bäst uppnår och skapar en inre motivation hos våra elever (Gärdenfors, 2010). Lundgren och Lökholm tar även de upp denna studie och skriver om samma risker med att erbjuda yttre motivation istället för inre

(Lundgren, Lökholm, 2006).

Lundgren och Lökholm tar vidare upp berömmets inverkan på elevens prestationer och en allmän föreställning är att beröm skapar goda förutsättningar då vi med hjälp av detta redskap kan höja en elevs självkänsla och motivation. Berömmets effekter kritiseras här och de skriver som så att för att berömmet skall ge verkan så måste det ges vid rätt tid och vid rätt tillfälle.

Delar man ut beröm utan en specifik tanke och orsak upplevs det som oärligt och saknar då effekt. Det är här den yttre motivationen oftast slår fel för lärare och det är då den yttre hejdar den inre (Lundgren, Lökholm, 2006).

4.1.4 Läsning och motivation i kursplan samt läroplan

I grundskolans obligatoriska läroplan tas olika mål och syften upp i de ämnen vi skall undervisa och i svenskans kursplan förespråkas det för hur läsning och motivation är ett arbetsområde. Det centrala innehållet i läroplanen säger:

Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets-och livsfrågor (Skolverket, 2011, s.225).

Detta citat ur läroplanen anser jag belyser att mellanstadielärare aktivt skall jobba med läsning av olika slag. Dock vill vi utefter arbetets syfte inte bara att eleverna skall läsa, de skall även bli motiverade till att läsa. I syftet för ämnet svenska står det, ’’Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva’’ (Skolverket, 2011, s.222), vilket enligt min tolkning påvisar att vi skall jobba med motivation till läsning och även i skolans värdegrund och uppdrag förtydligar de vikten av att jobba med motivation, ’’Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden’’ (Skolverket, 2011, s.9).

4.2 Faktorer som inverkar på barns attityd till läsning

Trots läroplanens syfte till att motivera och stimulera så finns det många elever i dagens skola som inte upplever undervisningen som vare sig motiverande eller stimulerande. Jenner

beskriver vikten av att läraren måste se och tyda sina elever för att kunna skapa den

motivation som inte finns. Han kallar det för tyst kunskap och som pedagog måste vi öva upp vår förmåga att syna denna kunskap då våra elever har svårt för att klargöra hur de tänker och tycker. Detta är väsentligt i vårt arbete mot en mer motiverande undervisning (Jenner, 2004).

Giota beskriver hur forskning visat att det är ganska sällsynt att vi vuxna undersöker den värld eleverna lever i och att det är här vi måste bedriva forskning för att finna motivation (Giota, 2002).

4.2.1 Yttre och inre förutsättningar

Det finns många olika faktorer som påverkar hur våra elever upplever läsningen och det krävs olika förutsättningar för att deras motivation och attityd till detta skall förbättras. Chambers pratar mycket om yttre och inre förutsättningar. De inre förutsättningarna är känslomässiga

inställningar som eleverna bär med sig vad de än utför. Inställningarna är i förväg

programmerade efter tidigare erfarenheter, hemmiljö och kultur. Alla elever bär på olika inre förutsättningar och alla har därför inte samma positiva attityd till läsning men det positiva i situationen är att vi med hjälp av yttre förutsättningar kan påverka elevernas inre och det är därför viktigt hur vi framställer de yttre (Chambers, 2011).

De yttre förutsättningarna är väldigt många och har mycket med vår undervisnings

utformning att göra. En av de yttre förutsättningarna för att barn skall vilja läsa är tillgången till böcker. Böckerna måste vara lättåtkomliga och utbudet stort då alla våra elever vill läsa olika saker. Finns det litet utbud och få böcker av den sort som vi vanligtvis läser så kommer effekten bli att eleverna uppfattar läsningen som en uppgift de ogärna utför då det inte finns något där som tillfredsställer fantasin. Många lärare använder även läsningen som en

extrauppgift som de elever som är klara får utföra vilket gör läsning till en påminnelse av de misslyckanden som andra elever gör då de inte hinner till den punkten då de får läsa vilket är långt ifrån att skapa ett läsinspirerande klassrum. Dessutom är det väldigt viktigt hur vi presenterar böckerna för eleverna. Knepet är att placera böckerna på centrala och ljusa platser där de är synliga och med lockande omslag. De skall vara placerade på så vis att eleverna lockas till att undersöka vad det är men vi får inte glömma att nyfikenheten har sin livslängd vid en oförändrad skyltning och vi måste därför hålla hyllan uppdaterad och i rörelse.

Chambers diskuterar vidare i frågan och lägger även vikt vid att vart läsningen sker har en viss påverkan. Det är lättare för eleverna att finna lässtämning i miljöer som är avsedda för just läsning. Därför är det till stor fördel om skolan kan bistå med diverse olika läsmiljöer för eleverna att använda som är utsedda med en bekvämlighet som eleverna lockas av. På detta vis lyckas vi även betona för eleverna hur viktig läsningen är genom att ha specifika platser för aktiviteten i sig (Chambers, 2011).

En annan avgörande yttre förutsättning är tiden som ges åt böckerna. Barn är fria varelser som helst gör egna val och därför bör tiden till detta finnas då friheten till det egna valet gör vår inställning mer positiv och öppen. Barnen måste få tid till att vandra runt bland böckerna, samtala med sina kamrater och göra sig bekant med en bok. Det räcker med några minuter per dag men det viktiga är att det blir en naturlig del av barnets vardag. Sedan måste tiden till läsningen vara i förväg utbestämd och en del av undervisningen. Många elever kommer från hem där läsningen inte är en del av vardagen och tiden måste ges i skolan och tiden måste vara utformad på så vis att eleven orkar hålla motivationen och fokusen igång. Här är det viktigt att vi övar upp klassen på att läsa längre stunder genom att sakta öka tiden för tyst

läsning. Vi kan inte förvänta oss att en ovan läsare plötsligt skall orka långa lästillfällen utan detta är en förmåga vi systematiskt får bygga upp hos eleven. En grundtanke är även att det vi vuxna uppfattar som viktigt även upplevs som viktigt av våra elever. Därför bör läraren under dessa lästillfällen sitta och läsa en egen bok för att belysa vikten av uppgiften och bidra med extra uppmuntran. Dock tar Chambers även här upp risken med motsatt effekt ifall eleven har en dålig relation till läraren och i sådant fall kan eleven i undermedveten protest känna

avsmak för läsning, men man får känna efter sina elever (Chambers, 2011).

4.2.2 Lärarens inställning

Som nämnt ovan så har lärarens inställning en stor betydelse för hur eleverna skall uppleva olika moment i skolundervisningen (Chambers, 2011). Stensmo förklarar hur läraren är en förebild för sina elever och en slags modell. Om läraren bedriver sitt jobb med entusiasm och glädje så kommer denna smitta av sig på klassen och eleverna kommer få en mer positiv attityd till skolan och dess undervisning (Stensmo, 1997). Stensson skildrar samma tanke och beskriver vikten av att läraren lägger glädje och karaktär i sin pedagogiska undervisning och inte bara stjäl en kollegas lektionsupplägg då detta blir en opersonlig och falsk variant av det vi gör. Det är viktigt att läraren själv lägger eftertanke vid sin pedagogiska praktik och uppfattar undervisningen som meningsfull för att den skall bli det. Stensson förklarar vidare hur läraren som finner läsunderviningen som viktig tvunget måste klargöra detta för både föräldrar och elever. Båda dessa parter respekterar och värdesätter en lärare som kan motivera sina syften och presentera en genomtänkt tanke vilket i längden bidrar till större förståelse och bättre attityd till läsningens betydelse i skolan (Stensson, 2006).

Stensson fördjupar detta ytterligare och lägger stor vikt just vid lärarens förmåga till att driva en aktiv pedagogik inom området läsning. Som lärare kan du inte gå in med inställningen att barn blir läsare av att enbart läsa en bok vid tillfällen. Vi måste ha en välplanerad och

inspirerande pedagogik där det sker ett utbyte mellan elev och lärare men även elev och elev.

Stensson förklarar det som så att barn har en underliggande önskan efter att få dela med sig av positiva upptäckter så som en bra bok och att detta är en drivkraft vi bör utnyttja men att det här krävs en pedagogik och lärare som tillåter denna typ av respons och utbyte för att det skall vara genomförbart. Lärarens inställning till läsning är därför även det en enorm drivkraft i arbetet och om läraren själv är läsare är det lättare att erbjuda de redskap som barnen behöver för att utveckla samma förmåga då denne kan tänka ut och modellera strategier för eleverna på ett helt annat vis vilket enligt forskning visat sig vara betydelsefullt (Stensson, 2006).

4.3 Lärarledda aktiviteter i klassrummet 4.3.1 Högläsning

Som Lev Vygotskji skrev om så kan barnen med hjälp av muntlig förmedling ta sig an nya kulturella redskap. Inom läsning innebär detta att vi visar eleverna hur man tar sig an en text och modellerar hur vi utför denna uppgift, vilket leder till att eleverna så småningom inte behöver någon mer modell utan kan ta över uppgiften själva. En aktivitet som vi pratar om i skolan och som nämns som nödvändig är högläsning. Denna aktivitet är så viktig så vi inte kan förvänta oss att barnen skall bli läsare utan den. Målet är att eleverna skall få lyssna till läst text minst en gång per dag och huvudsyftet är inte att läraren utför själva högläsning utan poängen är att eleverna skall få lyssna på läst text. De lärare som inte gör denna aktivitet till en del av undervisningen kan inte ses som kompetenta enligt Chambers (Chambers, 2011).

Det vi vill visa för eleverna är att läsning är en fängslande upplevelse som väcker mycket känslor hos oss, vi vill väcka elevernas fantasi och lust. Elever som inte förstått detta är ofta de som vi kallar ’’icke läsare’’, det är de eleverna vi vill fånga upp under högläsningen.

Många elever med lässvårigheter ser läsningen som en tung och jobbig uppgift vilket bidrar till att de aldrig ger sig själva chansen till att upptäcka magin bakom en bok. Genom

högläsningen slipper eleven tänka på det ansvaret som läsningen innebär och hen kan bara ägna sig åt att lyssna på berättelsen. Eleven slappnar av och får så småningom en mer positiv syn gentemot läsning som inte bara frambringar en känsla av ångest (Chambers, 2011).

Några viktiga aspekter som man ska ha i åtanke och som Britta Stensson tar upp är tidpunkten för högläsning, val av bok och röstläge. Många lärare gör misstaget att se högläsning som en aktivitet som går utöver den vanliga undervisningen och lägger därför högläsningen på

tidpunkter då barnen är trötta och ofokuserade. Den bästa tidpunkten är i stället vid motsatt tid då barnen skall vara vilade och alerta. Högläsning är ingen passiv aktivitet utan barn lär sig betydelsefulla budskap. Det är även viktigt att man varierar stilen på böckerna och utforskar många olika slags genrer, våra elever har olika intressen och vi måste försöka uppfylla alla dessa för att aktiviteten skall vara givande. Röstläget på den som läser är av stor vikt om vi vill göra en bok spännande, rösten måste användas för att trycka på viktiga delar av boken och för att visa de skriftliga regler som med hjälp av rösten kan göras tydliga. Eleverna blir även mer nyfikna om läsaren läser med djup inlevelse och deras fantasi frodas. Högläsning är en bra första utgångspunkt för att göra våra elever till aktiva läsare (Stensson, 2006).

4.3.2 Parsamtal

Enligt PIRLS undersökningen som gjordes 2011 så visade det sig att huruvida eleverna får samtala om böcker eller ej är av stor roll för den rådande läsundervisningen. Tyvärr är detta den form av respons som är minst förkommande i de svenska skolorna och eleverna blir lidande (Skolverket, 2012). Britta Stensson skriver om denna aktivitet som en

undervisningsmetod och förespråkar vikten av att pedagoger gör det till en del av vardagen.

Genom att ställa frågor om boken under läsandets gång lär sig barnen hur man skapar

instrument för att minnas det lästa (Stensson, 2006). I PIRLS undersökningen från 2011 får vi ta del av resultat som visar att de flesta elever inte får stöd i läsutvecklingen hemma och boksamtalen har en utbliven roll (skolverket, 2012), därför måste vi fånga våra elever i skolan och bidra med boksamtal under ledande roll. Britta Stensson talar om en form av boksamtal som hon kallar parsamtal (Stensson, 2006).

Parsamtal går till på så vis att vi delar in våra elever i par och de får diskutera antingen den pågående högläsningsboken eller varsin tystläsningsbok utifrån vissa frågor som ställs. Ett boksamtal som sker i helklass bidrar ofta till att eleverna blir blyga och inte lyssnar. Om vi vill att alla elever skall vara aktiva så är det därför en god idé att låta eleverna prata med varandra just parvis. Målet är att låta eleverna prata med varandra i några minuter om den bok de läst. Oftast är det en av eleverna som tar större utrymme så det kan ibland vara till fördel att låta eleverna tänka på de frågor som ställts innan de får svara. Vi kan även dra detta

ytterligare och istället för att barnen bara skall tänka ut ett svar så får de även skriva ned detta.

Eftersom målet är att alla elever skall få reflektera över boken/böckerna så måste vi variera oss och själva förmågan att kunna reflektera är något som eleverna måste öva på (Stensson, 2006).

Andra faktorer som påverkar parsamtal och aspekter som vi bör tänka på är bland annat hur vi tänker när vi delar in eleverna i par. Vi måste bestämma oss för vilka slags faktorer som är mest avgörande men huvudsaken är att läraren bestämmer. Sedan måste vi även tänka på vad syftet med samtalet är. Genom att låta eleverna samtala om olika böcker kan vi utnyttja detta som en metod till att introducera nya böcker för eleverna. De blir oftast nyfikna på varandras böcker. Läser eleverna samma bok är det å andra sidan lättare för dem att föra ett givande och reflekterande samtal. Huvudsaken är att de tvingas fundera på boken i sig och att de får chans till att reflektera, resten är upp till läraren (Stensson, 2006).

5. Metodologisk ansats och val av metod

5.1 Forskningsstrategi/ Datainsamlingsmetod

Det jag ville ta reda på var vilka olika metoder verksamma lärare använder sig av idag i klassrummet samt hur viktigt motivationen är i deras ögon. Eftersom jag ville ta del av lärarnas egna metoder och personliga åsikter som en del av denna undersökning så valde jag kvalitativ intervju som val av metod då man får en annan kontakt och upplevelse av

respondenten. Kvale beskriver kvalitativ intervju på följande vis, ’’I den kvalitativa forskningsintervjun byggs kunskap upp: det rör sig om ett samspel, om ett utbyte av

synpunkter mellan två personer som samtalar om ett ämne av gemensamt intresse’’ (Kvale, 1997).

Då detta är en kvalitativ studie som inte kräver samma strikta struktur och frågeföljd som vid en kvantitativ sådan så valde jag att använda mig av en semistrukturerad intervju. Bryman beskriver denna som en intervjuform där man använder sig av ett i förväg konstruerat

frågeschema (se bilaga 1), men ordningsföljden varierar och det finns utrymme för spontanitet och uppföljningsfrågor för att utveckla de svar som har mer betydelse (Bryman 2011). ). I mina intervjuer förkom spontana följdfrågor för att utveckla de svar som hade mer betydelse för undersökningens syfte vilket enligt Johansson och Svedner är av vikt då man lättare håller kvar respondenten vid det ämne som är till fördel för undersökningen (Johansson, Svedner, 2006). Denscombe skriver även om semistrukturerade intervjuer som en lättvindig intervju som är lätt att kontrollera och bearbetningen efteråt är fördelaktig. Han formulerar vidare att intervju är en lämpad datainsamlingsmetod vid undersökningar som berör mer personliga ämnen då man vill få större insikt om människors tankar och erfarenheter då dessa tings natur är av sådan sort att den behöver en djupare redovisning och analys. Genom en intervju blir det lättare att diskutera denna typ av frågor då respondenten vid uppmuntring känner en annan sorts tillit som i sin tur leder till större ärlighet under intervjun vilket är svårare att

åstadkomma via enkäter (Denscombe, 2009).

5.2 Urvalsgrupp

Urvalet riktade sig mot verksamma lärare med en lärarutbildning samt behörighet inom ämnet svenska. Fokus låg även på att finna lärare med olika många års erfarenhet inom arbetet med mellanstadieelever då jag ansåg att detta skulle ge mer varierade och nyanserade svar. Med samma åtanke så vände jag mig även mot lärare som arbetar på olika skolor då det är vanligt

att lärare inom ett skolområde pratar ihop sig och har en likartad syn på undervisning vilket skulle ha bidragit till mindre varierat material då lärare från olika skolområden troligen bär på fler skilda arbetsmetoder och erfarenheter inom arbetet med läsning.

För att finna de lärare som var lämpliga för min undersökning gjorde jag ett så kallat

strategiskt urval, vilket betyder att jag utifrån de kriterier jag har sökt upp lärare som passar in på kraven. För att få tillräcklig information som kan svara på mina frågeställningar så gjorde jag den slutsatsen att tre intervjuer ger tillräckligt med underlag och är en bra förutsättning för en god analys samt bra reliabilitet. Nedan ser ni presentationen av de lärare jag intervjuat och jag har valt att byta ut deras riktiga namn.

5.2.1 Presentation av lärare

Anne har arbetat som grundskolelärare i 30 år varav de senaste 10 åren spenderats på mellanstadiet. Hon arbetar för tillfället på en liten och intim skola i Tjällmo där de har små klasser och mycket kontakt med barnen. De jobbar i arbetslag och utför mycket av

undervisning klassöverskådligt. På denna skola finns det inget speciellt tema.

Petra har arbetat som mellanstadielärare i 20 år och har under dessa år varit på samma

skolområde i Karlstad. Skolan hon arbetar på har stora klasser men arbetslag där de hjälps åt.

Denna skola har även så kallade musikklasser vilket innebär att barnen utifrån ett intresse för musik fått möjlighet att välja en klass som bär på extra fokus för detta intresse. Det är en sådan klass Petra jobbar i och undervisningen är därför i stora mängder anpassad efter musik.

Sofia har jobbat som mellanstadielärare i 1 år och är nyligen examinerad men har sedan tidigare jobbat obehörig i 5 år. Hon arbetar på en nyöppnad verksamhet i Motala som har en kreativ inställning till undervisningen och där barnen får pröva på arbetsmetoder i lekvänliga miljöer. De är många lärare på små klasser och jobbar utifrån olika teman som undervisningen påverkas av.

5.3 Genomförande

Undersökningens intervjuer genomfördes på vald lärares skola eller i hemmiljö och det skedde i avskilt samt lugnt rum där det inte fanns risk för att utomstående kunde störa eller höra. Jag hade innan intervjuerna kontaktat respondenterna av den anledningen att

respondenterna själva skulle få välja tid och plats för intervju. Denscombe betonar vikten av att höra av sig i förväg till de utvalda respondenterna då just valet av plats plus tidsramen har

stor effekt på hur intervjun kommer utspela sig (Denscombe, 2009). Intervjuerna spelades in via ett inspelningsprogram på den mobiltelefon jag hade i min ägo vilket bland annat Bryman ställer sig positiv till, då en inspelad intervju bidrar till en bredare och mer detaljerad analys som många gånger krävs vid en kvalitativ intervju. Genom en inspelning blir det möjligt för intervjuaren att återigen genomlyssna intervjun och man får större kontroll på vad som sades i jämförelse med om man bara tagit anteckningar då det ofta försvinner fraser och meningar vid sådan arbetsform. Lantz beskriver samma sak och förklarar hur enbart anteckningar utgör en risk då intervjuaren troligen enbart antecknar det som är till fördel för undersökningen vilket bidrar till att viktig fakta kan förbises (Lantz, 2007). Dock tar Bryman upp risken med att en respondent kanske inte känner sig bekväm med att bli inspelad under en intervju vilket kan påverka negativt, men detta var något som jag inte behövde uppleva då jag enbart fick positiva reaktioner från min respondenter (Bryman, 2011).

5.4 Databearbetning

Efter intervjuerna genomfördes en avlyssning och transkribering på datorn. De transkriberade intervjuerna skrevs sedan ut och de olika respondenternas svar jämfördes noggrant och lästes igenom flera gånger. Jag identifierade intervjuernas likheter samt olikheter och de olika utvecklingsspår jag funnit har framställts i flera underkategorier utefter de mönster jag tyckt besvarat mina frågeställningar och en analys har gjorts. Jag har även utgått efter vissa grundprinciper som Denscombe skriver om. Den som först nämns säger som så att den

slutsats du gör måste vara byggd på de data du utgått efter. Alla analyser ska vara grundade på de data som forskaren samlat in under undersökningen. Principen därefter går hand i hand med första och lägger vikt vid att den förklarning som kommer utefter de data som inkommit måste vara noggrant avlästa och granskade. Princip tre förespråkar för forskarens opartiska sida där personliga tankar och fördomar på grund av tidigare erfarenhet helst ska uteslutas då detta hämmar den slutgiltiga analysen. Fjärde och sista principen talar om analysens behov av att vara en repetitiv process. Undersökningen skall ständigt återgå till de data som samlats in för jämförelse och återkoppling för att styrka teorin (Denscombe, 2009). Under intervjuernas analys har jag haft dessa grundprinciper i åtanke och de citat som återges är ordagrant vad vald lärare sagt.

5.5 Etiska aspekter

Under en undersökning är det viktigt att vissa etiska hänsynstaganden gjorts och det finns fyra olika krav som man pratar om och som måste uppfyllas enligt etikprövningslagen och dessa

är: Samtyckeskravet, informationskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet

(Vetenskapsrådet, 2011). För att uppfylla dessa etiska krav skickade jag i förväg ut ett mejl till de respondenter som valde att delta i min undersökning. I mejlet gavs information som

utformats efter dessa fyra olika krav och respondenterna fick veta vilken slags undersökning de skulle delta i samt deras egen rätt till att avbryta undersökningen när som helst då detta var ett frivilligt medverkande. Deltagarna fick innan påbörjad intervju även en varsin kopia på de frågor som ingick i mitt frågeschema så de innan kunde bestämma huruvida de ville svara på den typen av frågor eller ej.

5.6 Validitet och reliabilitet

Då validitet samt reliabilitet är två begrepp utformade för kvantitativa mätningar och syften är det såldes svårt att få dessa att passa in i kvalitativ forskning vars huvudsakliga syfte inte är att göra någon form av mätning utan snarare en analys av en situation som kan ha många olika sociala förklarningar. Dock har här en anpassning gjorts för att lättare kunna passa in dessa begrepp i kvalitativ forskning och det man ändrat är en reducerad betydelse för de frågor som behandlar mätning (Bryman, 2011).

Validiteten handlar i kvalitativ forskning om att man ’’Observerar, identifierar eller ’mäter’

det man säger sig mäta’’ (Bryman, 2011, s. 352). För att lyckas uppnå detta hade jag i förväg utformat ett papper med de frågor som jag ansåg passade till mitt syfte och som var bäst lämpade för att ge mig svar på mina frågeställningar. Jag ansåg även att tre intervjuer skulle räcka för att få fram en god bild av syftet med undersökning vilket enligt Bryman påverkar validitet men även reliabiliteten på grund av för få respondenter, men då detta är en kvalitativ undersökning läggs inte lika mycket fokus vid detta (Bryman, 2011).

Reliabiliteten utgör huruvida undersökning skulle kunna upprepas igen med samma resultat, hur hög pålitligheten i är undersökningen. Bryman redogör för hur en hög pålitlighet uppnås inom kvalitativ forskning och lägger här vikt vid en redogörelse av alla faser som ingår i processen av undersökningen (Bryman, 2011). Patel och Davidson skriver samma sak och tillägger även att god redogörelse av faserna i en process även bidrar till högre validitet då denna blir lättare att värdera (Patel, Davidson, 2003). Detta är något som jag anammat i min metoddel och som höjer arbetets reliabilitet samt validitet.

6. Resultat

I följande avsnitt har jag sammanställt resultatet från de intervjuer som jag gjort på valda respondenter och det är uppbyggt utefter de frågeställningar som det här arbetet och undersökningen bygger på. För att få en lättöverskådlig sammanställning så har jag valt att dela in resultatet från intervjuerna i olika underrubriker som tagits fram efter mönstersökning och analys. Underrubrikerna har även tagits fram med tanken om att de skall vara relevanta för mina frågeställningar och mitt syfte.

6.1 Hur arbetar yrkesverksamma lärare inom svenskämnet med att öka motivationen till läsning?

Respondenternas svar är under den här frågeställningen uppdelade efter underrubriker och dessa är; Böckernas åtkomlighet, läsuppgifter och kartläggning av individen.

6.1.1 Böckernas åtkomlighet

Som inledning bad jag lärarna att beskriva den rådande motivationen hos eleverna i deras klassrum genom att ställa följande fråga; Hur ser motivationen till läsning ut i ditt klassrum?

De svar jag fick tillbaka varierade men vissa meningar som återkom i alla tre lärares utlåtanden var; ’’Jag ser en utveckling’’, ’’kan bli bättre hos vissa’’ och ’’något vi arbetar med’’. Den självklara följdfrågan blev hur lärarna arbetar i sina klassrum för att öka

motivationen hos de elever som saknar denna och även vilka metoder de använt som de anser skapat den där utvecklingen de pratar om.

När dessa frågor ställdes så framkom det ganska tydligt att alla tre i viss mån ansåg att en viktig del i arbetet med att öka en elevs motivation låg i att visa de böcker som finns för eleverna. Man kan inte förlita sig på att eleverna själva skall ta reda på vad för slags böcker som existerar utan detta är en viktig del som lärare för att de skall upptäcka läsning. En metod som samtliga lärare använder sig av för att göra böcker lättåtkomliga i sina klassrum är en bokhylla som ständigt uppdateras.

Det är viktigt att jag som lärare håller bokhyllan uppdaterad med nya och aktuella böcker som mina elever lätt kommer åt. Det ska inte vara en stor process i att få tag på en bok utan böckerna måste finnas i klassrummet så eleverna bara kan gå dit och ta en. Blir det en för stor process så tröttnar de snabbt (Petra).

Två av lärarna förmedlar dock här vikten av variation och båda kan uppleva det som meningsfullt att ibland lämna klassrummet för att besöka skolans stora bibliotek för ett miljöbyte men även för att eleverna själva skall inse mängden av böcker som finns och möjligheten till att finna något av intresse.

Jag brukar ta med mina elever till skolans bibliotek ungefär 1 gång i månaden så de själva får gå och kolla på böcker och välja vissa som de tycker skall finnas i klassrummets bokhylla. Jag tror det är viktigt att eleverna får vara med och bestämma för att det skall kännas mer givande och positivt för dem (Anne).

De ställer sig även positiva till att ta hjälp bibliotekarien när det kommer till uppvisandet av böcker då denne har en mer professionell erfarenhet av böcker samt bättre kunskap om vad som är aktuellt för dagens barn, så denne brukar samtliga bjuda in för boksamtal.

Jag brukar be bibliotekarien att ha boksamtal för barnen där hon plockar fram vissa böcker som hon sedan berättar om. Detta brukar hjälpa de elever som inte har motivationen eller orken till att själva leta bland hyllor för att finna en bok de vill läsa, och på så vis kan man få igång motivationen till nästa gång vilket faktiskt gett utveckling (Sofia).

Samtliga lärare uttrycker vikten av att böckerna måste finnas lättåtkomligt och synligt för barnen och att det är lärarens ansvar att detta sker i olika former.

6.1.2 Läsuppgifter

Ett mönster som var lätt att upptäcka i samtliga respondenters svar var vikten av att jobba med varierade läsuppgifter i skolan. Som lärare skall man vara medveten om sina elevers förmåga att lära av olika saker och det är därför viktigt att planera upp en varierad undervisning där eleverna får stöta på olika former av läsning för att kunna stöta på den metod som ger dem positiv motivation. Här får även elevernas delaktighet i planeringen en stor roll i det syftande motivationsarbetet.

Vi försöker involvera eleverna i det vi gör, och detta för att eleverna skall känna sig delaktiga i arbetet vilket leder till större motivation hos de flesta då de varit med och bestämt och då

troligen valt uppgifter de känner sig trygga och bekväma med vilket märks under arbetet (Anne).

Det man vidare kan urskilja ur respondenternas svar är tre övergripande arbetssätt som samtliga verkar lägga stor vikt vid: Högläsning, gruppläsning och tystläsning. Två av tre ser det som en extremt viktig uppgift att läraren minst en gång per dag läser högt för sina elever.

Genom högläsning hjälper de eleverna att hitta in i böckernas värld på ett mer avslappnat vis

där eleven själv inte behöver lägga kraft vid själva läsningen som kanske är ett egentligt hinder.

Högläsningen är viktigt så vi hjälper eleverna att finna en väg in i böckerna och genom högläsning kan de även finna en genre som de tycker om. Det finns inget mer inspirerande än när man lyckas hitta en högläsningsbok som inspirerar nästan alla. Då kan man bygga vidare på det (Petra).

Gruppläsning och dess betydelse är mer av den sorten att de anser det vara viktigt för eleverna att få prata om vad de läst för att läsningen skall upplevas som betydelsefull. Genom att bearbeta de böcker eleverna läser får de även en större förståelse för dess betydelse och användbarhet. Att sedan använda eleverna själva som redskap genom gruppläsning verkar vara en populär metod där lärarna anser att elevernas förmåga till att göra varandra

motiverade till att läsa är stor hos de flesta.

Har man det kämpigt med motivationen hos en elev kan det ibland hjälpa med gruppläsning då jag ibland uppfattar det som att vissa elever lättare tar åt sig av det en annan jämnårig kamrat förmedlar. Vi vuxna är troligen inte lika insatta i barnens uppfattning av böcker som vi skulle vilja vara och då kan det vara bra att eleverna får inspirera varandra (Sofia).

Tystläsning är den mest förkommande uppgiften i samtligas klassrum och alla tre uttrycker en gemensam åsikt om hur lättvindig och bra den är. De flesta lärare utför denna aktivitet minst en gång per dag med tanken om att sakta men säkert bygga upp en läsvana hos eleverna som skall bidra till ökad motivation och läskunnighet. En av lärarna uttrycker dock en kritisk aspekt gentemot detta trots sin positiva inställning och beskriver hur tystläsningen har blivit lite av en obearbetad rutin som används när eleverna får en stund över.

Jag skulle troligen behöva lägga in mer tid åt tystläsning i min planering men finner ingen tid till detta just nu. Det är bättre att de får sitta och läsa än att göra någon ogenomtänkt extrauppgift, så det är oftast då mina elever får chansen till att läsa sina bänkböcker(Anne).

Alla tre respondenter anser sig planera en varierad och betydelsefull undervisning men att en önskan om mer tid finns då de är medvetna om att undervisningen inom detta ämne måste utvecklas.

6.1.3 Kartlägga individen

En aspekt som går att urskilja ur alla respondenters svar är ett tillvägagångssätt där man måste kartlägga individen för att få fram vad denne är intresserad av och vad som triggar just hen när det kommer till motivation och läsning. Då gäller det att som pedagog kartlägga elevens

intressen och behov för att lyckas finna något som intresserar. Man märker att den inre motivationen står i fokus hos samtliga lärare då de alla förmedlar en önskan om att lyckas hitta den sanna viljan hos sina elever för att detta skall gynna dem bäst, men två av tre lärare uttrycker även begreppet ’’piska och morot’’ och anser att yttre motivation kan vara ett tillvägagångssätt. Alla elever uppmuntras av olika metoder och de som från början saknar den inre motivationen måste från en början komma igång med läsningen genom den yttre och här tror en av lärarna att beröm och uppmuntran är en viktig aspekt

För de elever som inte har den där självklara läslusten tror jag det är jätteviktigt med beröm och uppmuntran. De måste få känna att de har gjort något bra för att vilja fortsätta. Utveckling ska uppmuntras och även om det kanske inte är optimalt att de läser för min skull och för att få mitt beröm så är detta en början och en plats att jobba vidare ifrån (Anne).

En av lärarna brukar inom detta område använda sig av snabba men effektiva samtal för att kartlägga sina elevers intressen på ett mer ingående vis där svaren sedan skrivs ned i

framåtskapande syfte av motivationen, hen anser att samtalets inverkan har stor betydelse och att det är genom detta som vi lär känna våra elever.

Jag tror på samtalets förmåga och anser att jag måste lära känna mina elever på djupet för att veta vad som är aktuellt för dem. Därför brukar jag vid tillfällen samtala med eleverna där vi allmänt pratar om skolan och vad som är roligt, mindre roligt och vad de tycker om att göra på fritiden. Barn tycker om att prata om sina intressen så det är ganska lätt att få igång dem i den här typen av samtal och jag tror att detta är viktigt för att finna motivation eftersom jag måste utgå ifrån dem som personer (Petra).

Att kartlägga sina elever är en stor bit av att komma närmare den motivation som vi vill att eleverna ska ha till läsning.

6.2 Hur viktigt anser lärarna att det är att jobba med elevers motivation?

När frågan ’’Hur viktigt anser du att det är att vi jobbar med elevers motivation?’’ ställdes så svarade alla respondenter med åsikten om att detta är extremt viktigt. Två av tre beskriver ett stort engagemang i denna arbetsprocess och att de känner ett väldigt stort ansvar för att eleverna skall uppleva motivation i skolan då vardagen annars blir svår och besvärlig för alla inblandade parter, inte bara eleven själv i fråga.

Utan motivation kommer vi inte långt. Då blir skoldagen inte rolig för mig som lärare, tjuriga och jobbiga ungar blir det då. Hittar jag rätt metod, ämne och arbetssätt som passar eleven så har jag en bra lektion, men brister jag så vet jag att det blir en skitlektion för några elever och därför måste motivationen på nått vis genomsyra allt vi gör (Sofia).

Dock är det inte bara för att vardagen i skolan skall fungera så bra som möjligt som det är viktigt att arbeta med motivationen utan lärarna ser även på saken i det långa loppet och hur motivationen till läsning kan vara avgörande för många elever även i framtiden då det har en stor inverkan på livet i sig. En av lärarna uttrycker speciellt en tanke åt detta håll.

Det är klart att man kan leva utan att vara en bra läsare men jag tycker att det liksom måste vara ett mål att de skall bli så bra läsare som det bara går och då måste vi jobba med motivationen.

Ett skäl, det är ju en viktig del att få till sig språket i alla ämnen och det kommer att bygga mycket på att man är en god läsare i skolan framöver i läroböcker och alla ämnen. Om de skall kunna tillägna sig det på ett bra sätt och förstå vad de läser och förstå sammanhang i ämnen så blir det jättebesvärligt om man inte är en så duktig läsare. Så det är en bit att kunna hantera skolan, utbildning och livet framöver (Petra).

Två av tre lärare uttrycker hur det var för delvis denna saks skull man blev lärare från första början. En önskan om att vända elevers attityd och motivation till skolan i sig men att man anser att motivationen till läsning har en stor inverkan på detta och är en utgångspunkt.

Jag vill göra en skillnad för mina elever och måste tro på att jag lyckas göra detta genom att öka motivationen. För vissa elever är motivationen liksom det enda som avgör hur de kommer klara sig, läsningen hänger så nära kopplat till allt vi gör och är därför a och o. Svårigheter med att läsa skall inte få vara ett hinder för den hela bilden och måste därför vara ett fokus i mitt klassrum (Sofia).

Att jobba med motivation till läsning är viktigt därför att det påverkar en större helhet som eleverna inte är mogna att ta ansvar för. Därför är det lärarens uppdrag att skapa motivation då elever inte har de verktyg som behövs.

6.3 Vilka faktorer kan ha en inverkan på en elevs motivation till läsning?

Respondenternas svar är under den här frågeställningen uppdelade efter tre underrubriker och dessa är; Lärarens betydelse, hemmets betydelse, miljöns betydelse.

6.3.1 Lärarens betydelse

I alla tre intervjuer kom vi naturligt in på att prata om vad för faktorer som har en inverkan på eleverna, såväl negativa som positiva. Respondenterna gav varierade svar när frågan ’’Har det någon betydelse ifall läraren ifråga själv är läsare?’’ ställdes. De var alla eniga om att det gav viss betydelse i varierad grad och två av tre gav intrycket av att detta var oerhört viktigt. De lärare som ansåg detta vara en viktig aspekt sade sig själva vara läsare där just läsning är en

stor hobby utanför skolan och de tror att den läslust de själva bär på är ett stort redskap som går att använda när det kommer till att uppmuntra eleverna.

Jag tror att mitt intresse för böcker smittar av sig. Men det är svårt att säga för jag har ju kollegor som inte är läsare och de kanske är duktiga på det också men jag tror nog det har stor betydelse för att den lusten smittar av sig och att jag kan ge mina elever något som icke läsare bär på (Petra).

De pratade båda vidare på ett spår som innebar en tanke om att pedagogen själv måste brinna och tro på det som skall läras ut och att elever i många fall gör som den vuxna pedagogen gör.

Så uppvisar denna en brinnande glädje för läsning så kommer detta så småningom smittas över på eleverna som uppfattar ämnet viktigt på ett helt annat vis.

Mina elever är inte dumma, de ser och märker om jag tror på det jag försöker lära ut och de märker faktiskt ganska snabbt om jag är osäker eller tvekar på något och därför tror jag det är en fördel för mig att jag själv bär på den läslust som jag försöker lära ut, om du förstår hur jag tänker (Sofia).

Anne som inte uppgav sig för att vara någon speciell läsare utöver en bok då och då gav en annan insynsvinkel då hon ansåg att hon bar på en viss fördel ändå i den här typen av frågor då en icke läsare lättare ser och bemöter andra icke läsare vilket de andra lärarna kan förbise i sin egen entusiasm.

Jag är en typisk periodare. Läser något ibland om jag hittat något bra eller om jag måste.

Konstigt det där. Ändå är jag fullt med på tåget och inser vikten av att göra elever till läsare och eftersom jag själv inte är läsare kanske jag lättare ser de elever som behöver hjälp med

motivationen (Anne).

Läraren har på varierade vis stor betydelse för eleverna och deras motivationsutveckling vilket alla lärare har en medvetenhet om.

6.3.2 Hemmets betydelse

Ett naturligt spår som samtliga respondenter kom in på under intervjuns gång var hemmet och föräldrarnas betydelse. En av respondenterna beskrev det hela som ett nätverk där alla

komponenter måste samarbeta för att barnet skall förstå betydelsen och ta åt sig av det som läraren försöker förmedla. Har man inget samarbeta med föräldrarna blir situationen svårare då barnen får med sig mycket hemifrån och där föräldrarna är stora förebilder. Två av tre respondenter beskrev situationen som hållbar i deras klasser där föräldrarna var

samarbetsvilliga och de flesta visade en positiv sida mot läsning. Dock kunde de se en

märkbar skillnad på de elever som kom från hem där föräldrarna själva inte var läsare och en koppling kunde synas då eleverna inte var lika motiverade till läsning i skolan.

Det är olika hur mycket man läser hemma och hur föräldrarna är läsare eller inte och det tror jag också spelar väldigt stor roll, eller det ser jag spelar väldigt stor roll. Det är oftast de elever som inte har föräldrar som läser hemma som saknar motivation, fast med undantag förstås, men det finns en koppling, absolut (Petra).

Anne var den enda av respondenterna som upplevde motstånd i viss mån från föräldrar vilket gav en stark inverkan på barnen. Hon kunde tydligt se att föräldrarnas tankar och åsikter smittat av sig på deras barn vilket gjorde arbetet besvärligt då hon upplevde att denne elev inte fick det stöd hemifrån som man hoppas på vilket kunde visas på så vis att läxor inte gjordes ordentligt. Hon sade sig försöka lösa problemet på så vis att man hade en öppen dialog med föräldrarna där hon oftast uppmanade dem till att ta eventuella problem med henne över mejl eller telefon istället för att prata om det öppet inför barnen.

Jag upplever inget motstånd på det viset att föräldrar inte tycker läsning är viktigt, för det tycker dem men sedan hur de bemöter och accepterar mina arbetsmetoder är en annan sak och även det här är ju något som barnen faktiskt tar åt sig av, attityder från mamma och pappa (Anne).

Föräldrar och hemmet har betydelse för hur barnen upplever skolan och detta är något som samtliga lärare försöker jobba med på olika vis genom att ha bland annat informationsmöten, öppna dialoger och veckobrev.

6.3.3 Miljöns betydelse

Miljön och dess inverkan på elevernas läsmotivation var inte ett självklart samtalsämne som vi kom in på under intervjun men när frågan ’’Hur stor betydelse anser du att platsen eleverna läser på har?’’ hade de ändå olika bestämda uppfattningar. Två av tre respondenter hade en önskan om att få en liten läshörna i sitt klassrum där eleverna skulle kunna sitta när de skall läsa i sina bänkböcker för att på så vis lyckas bygga upp en mysig och positiv stämning som kan komma att smitta av sig på motivationen. Deras elever får i nuläget sitta vid sina bänkar eller möjligen i ett tyst grupprum där de upplevde att det senare alternativet var bäst för eleverna då de fick byta miljö till något lugnare. Därför finns det just en önskan om en lugn och mysig plats för eleverna där de kan läsa.

Ibland under klassråden tar eleverna upp just den här frågan och de ber om en mysig hörna i klassrummet där man kan chilla, som de säger. Detta är faktiskt en bra tanke och något som även jag skulle vilja ha möjlighet att fixa i ordning i framtiden, en mysig hörna där eleverna kan ta det lugnt och fokusera på sin läsning (Sofia).

Petra är den av respondenterna som redan har den här typen av läshörna i sitt klassrum i form av en stor soffa och mjuka kuddar och hennes åsikt är av den att detta haft positiv inverkan på elevernas motivation. Lässtunderna har blivit en mer mysig och rolig upplevelse som barnen ser fram emot då de gärna vill sitta i myshörnan. Det finns också regler för hur man måste bete sig för att få sitta i denna hörna då det inte finns rum för alla elever vilket hittills har funkat bra och bidragit till ett lugnare klassrum.

Sen myshörnan kom så kan jag definitiv se en skillnad, oja. Eleverna tycker det är mycket roligare att få läsa nu än innan och det har blivit som en större upplevelse för dem på något vis.

Eleverna och jag är nöjda vilket såklart har hjälpt i arbetet (Petra).

Vidare diskuterades huruvida det fanns andra platser på skolan där man kunde finna denna typ av läshörnor och på samtligas skolor kunde man finna detta i skolans större bibliotek men detta var inte optimalt då det var en lång väg för att ta sig dit vilket hade skapat mer kaos än lugn. Två av respondenterna brukade istället lösa situationen på så vis att eleverna vid vissa tillfällen själva fick bestämma vart och hur de ville sitta då de båda hade en medvetenhet om att man trivs med att läsa på olika vis och platser. Då hade eleverna möjlighet att sätta sig i korridoren, på golvet och under bänken. Var som helst så länge de befann sig nära

klassrummet. De upplevde att detta fungerade ganska bra men att det inte var något som fungerade jämt då vissa elever går i väg för sakens skull när de egentligen läser bättre vid sin bänk.

Vissa elever i klassen tar ju verkligen tillfället i akt vilket såklart skapar en viss problematik så därför anser i alla fall jag att det ibland är viktigt att samla alla och faktiskt låta dem läsa vid sina bänkar eftersom vi nu inte har några andra alternativ. Men ibland tycker jag det är bra att de får känna att de själva får bestämma vart de vill läsa (Anne).

Det finns en önskan om en mysig läshörna och en respondent kan ge bekräftelse på att en sådan är givande för eleverna men ändå finns en medvetenhet om alla elevers olika behov där man vet att det inte finns något som funkar för alla elever och därför vill man gärna variera miljön om det är möjligt.

7. Diskussion

Diskussionsdelen inrymmer de frågeställningar som varit en del av den här undersökningen och de kommer i kombination med teorin att analyseras och diskuteras. Det grundläggande målet är att med hjälp av diskussionen kunna besvara frågeställningarna och att ett samband skall bli tydligt. Hur gör lärarna för att motivera sina elever? Är det viktigt att jobba med motivationen? Vilka faktorer påverkar arbetet?

7.1 Metoddiskussion

Syftet med den här undersökningen var att ta reda på hur aktiva lärare arbetar med elevers motivation i skolan samt hur de resonerar kring detta. För att få fram detta ansåg jag att en kvalitativ arbetsmetod passade mitt syfte och därefter genomfördes en kvalitativ intervju.

Denscombe beskriver kvalitativ intervju som en lättvindig metod som är fördelaktig när man vill beröra djupare ämnen som undersöker människors tankar och erfarenheter (Denscombe, 2009).

För att få tag på lämpliga respondenter för min undersökning gjorde jag ett strategiskt urval och kontaktade lärare utefter de krav jag hade. När intervjuerna sedan genomfördes spelades de in och transkriberades sedan. Det märktes inte av något obehag från respondenternas sida av att de blev inspelade och jag upplevde inte detta som något problem från min sida heller.

Samtalen flöt på och det enda som kunde förhindra det flyt som uppstått var lite krångel med inspelningen. Innan genomförd intervju fick respondenterna ta del av de frågor som skulle komma under intervjun. Genom denna metod fick därför lärarna en chans till att förbereda sig vilket kan ha bidragit till djupare och bredare svar från lärarnas sida under intervjuerna.

De respondenter som deltog i undersökningen och dess intervjuer fick alla ta del av ett brev där de informerades om de etiska principer som denna undersökning bygger på, i detta fall de fyra som vetenskapsrådet framställt (vetenskapsrådet, 2011). Under själva intervjuerna har jag som intervjuare försökt hålla mig så neutral som möjligt för att inte påverka respondenten och dennes svar med mina tankeställningar. En aspekt som blev tydlig under arbetet med resultatet var att vissa respondenter ibland svarade runt vissa frågor och kom ifrån ämnet.

Trots detta anser jag mig ha fått tillräcklig med information för att besvara frågeställningarna men det som kunde ha gjorts för att undvika detta är att vara mer uppmärksam under själva intervjun på en förändring i samtalet och att i sådant fall när det händer leda tillbaka

respondenten genom frågor som återigen berör ämnet.

Jag valde att utföra mina undersökning på tre aktiva lärare då jag ansåg att detta skulle ge mig tillräckligt med information. I efterhand kan detta ses som en svaghet då jag vid ännu en undersökning tänkt om och valt fler respondenter för bredare svar. De flesta lärare hade liknande tankemönster och det hade varit intressant att få ta del av lite olika perspektiv. Dock har denna undersökning ändå svarat på sitt syfte och jag har fått en liten inblick i hur lärare tänker kring motivation vilket var dess syfte.

7.2 Resultatdiskussion

Nedan kommer resultatdiskussionen att presenteras i underkategorier utefter de frågeställningar som detta arbete syftat på.

7.2.1 Hur arbetar yrkesverksamma lärare inom svenskämnet med att öka motivationen till läsning?

Genom intervjuerna och i resultatet framkom det att lärarna la tyngd vid böckernas

åtkomlighet och beskrev detta som en viktig del i arbetet då vi som lärare måste visa vad för böcker som är aktuella inför våra elever. Denna tanke som lärarna förmedlar är något som Chambers styrker genom att beskriva hur en av de yttre förutsättningarna för att barn skall vilja läsa är tillgången till böcker. Han diskuterar även vidare tyngden av hur vi presenterar böckerna. Utbudet måste vara stort samt placeras på en ljus och synlig plats som är lockande för barnen och att detta delvis görs genom att hålla hyllan uppdaterad och i rörelse

(Chambers, 2011). Samtliga lärare beskrev hur de hade en hylla i klassrummet som de ständigt försöker hålla uppdaterad och detta gör dem med just tanken om att böckerna skall vara lättåtkomliga och aktuella. Dock uttryckte ingen av lärarna något om hur de håller böckerna i rörelse utan de flesta höll sig till antingen bokhyllan eller skolans bibliotek, ändå uppvisade vissa av dem en tanke om att variation är viktigt. Utefter resultatet anser jag att man kan ställa sig positiv till lärarnas tankar och metoder inom detta område då de alla uppvisar någon form av medvetenhet av hur viktigt det är att vi som lärare erbjuder lockande böcker och det är tydligt att alla jobbar med detta i olika grader. Det som kan utvecklas hos samtliga lärare verkar vara själva presentationen av böckerna som Chambers nämner då de enbart verkar ta hjälp av skolans bibliotekarie vid tillfällen. Här skulle de alla kunna utvecklas.

Chambers beskriver även att tiden som ges åt böcker är en yttre förutsättning som påverkar barnens attityd till läsning. Han beskriver barn som fria varelse som själva vill ha friheten till

det egna valet vilket gör inställningen mer positiv (Chambers 2011). Lärarna verkar ha ganska mycket tid planerad för just läsning och de flesta utför högläsning en gång per dag. Utefter resultatet verkar det även som att tystläsningen är den mest förkommande metoden men att denna faller under som en uppgift som sker när tiden räcker till, nästan som en extrauppgift för de som är klara. Detta skriver Chambers om och förmedlar hur elever genom detta kan få en negativ bild gentemot läsning då extrauppgifter är en påminnelse av de misslyckanden eleverna gör för dem som inte hinner till den punkten då de får utföra uppgiften, vilket inte skapar ett läsinspirerande klassrum (Chambers, 2011). Det som visar en positiv sida av saken är att lärarna beskriver en önskan om mer tid då de själva är medvetna om att de behöver utvecklas, vilket är en bra början. Att de sedan försöker använda den här aktiviteten minst en gång per dag för att bygga upp en läsvana hos eleverna är en tanke som Chambers stödjer då han beskriver att det räcker med några minuter per dag för att det skall bli en naturlig del av ett barns vardag (Chambers, 2011). Det lärarna inte verkade tänka på under intervjuerna är den automatiska tystläsningen som sker i skolan och som kan ske med hjälp av planering. Det må vara sant att alla lärare lider av tidsbrist men att använda tiden effektivt är något som är möjligt och just tystläsning är något som kan användas i det flesta ämnen.

Att jobba med högläsning minst en gång per dag var en aktivitet som framkom under intervjuerna. Här beskrev lärarna hur de ville hjälpa eleverna in i böckernas värld på ett avslappnat vis utan regler. Chambers stödjer den här tanken genom sin beskrivning av hur viktig denna uppgift är. Chambers sträcker sig så långt så han betonar hur en kompetent lärare nödvändigtvis måste använda sig av den här uppgiften för att kunna skapa läsande elever och målet är att eleverna skall få lyssna på just läst text minst en gång per dag och detta även för de elever med lässvårigheter som upplever läsningen som en tung uppgift (Chambers 2011).

Det som Chambers dock betonar som inte framkom som en tanke hos lärarna var att denna högläsning inte nödvändigtvis måste ske från läraren själv utan huvudpoängen är att eleverna skall få lyssna till läst text. Även Lev Vygotskji skrev om detta och menar att elever med hjälp av muntlig förmedling kan ta sig an nya kulturella redskap(Säljö, 2010). Stensson beskriver även hur viktigt det är att man läser varierade böcker under dessa tillfällen då våra elever har skilda intressen (Stensson, 2006). Under intervjuerna var det bara en lärare som la någon form av medvetenhet kring detta och hon beskrev det som inspirerande när man lyckades hitta en bok som tilltalade alla. Trots att lärarna överlag redan verkar bedriva en undervisning utefter denna högläsningsmetod så kan det alltså utvecklas från att vara en aktivitet ledd av läraren till att vara en aktivitet som bedrivs i olika former, och då lärarna