Diskussionen kommer att delas in i två delar. En del som diskuterar resultatet och en del som diskuterar metoden.
7.1 Resultatdiskussion
Precis som i resultatet kommer vi även i diskussionen att utgå från frågeställningarna för att se till att syftet och frågeställningarna besvaras även i diskussionen.
7.1.1 Vilka faktorer motiverar elever att delta i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa?
Olika elever föredrar olika arbetsområden på idrott och hälsa lektionerna men både för kvinnorna och männen var det bollsport som intresserade till störst del. En större andel män än kvinnor uppgav detta. En slutsats som kan dras utav vad som påverkar detta är exempelvis bollsport får större utrymme i media. Kanske är det så att det är fler män än kvinnor som praktiserar bollsport även på fritiden och därför har ett större intresse för det?
Eleverna som svarade på enkätundersökningen uppgav att man till störst del deltog på idrott och hälsa lektionerna för att få betyg. De känner med andra ord en stor pliktkänsla för att delta och deltar därför utefter denna. De upplever förmodligen att problem skulle uppstå om inte ett bra betyg kan erhållas. Detta går hand i hand med Maslows behovshierarki som talar om de behov som individer har. Maslow talar om trygghetsbehovet som innebär att man vill ha trygghet, stabilitet och ordning. I detta fall kan det kopplas till betyget i idrott och hälsa där ett godkänt betyg i idrott och hälsa leder till att eleverna känner trygghet, stabilitet och ordning i den mån att man inte tvingas ut ur utbildningsstrukturen samt att man genom att få ett godkänt betyg också kan gå vidare i utbildningsväsendet (Heedegard Hein, 2012, s.72). Värt att nämna är dock att elever som inte deltar på idrott och hälsa lektionerna förmodligen också kan finna trygghet i att just inte delta då man inte mår bra utav att delta av olika anledningar. Det är enligt vårt resultat så att endast de eleverna med höga betyg svarat att de inte deltar för att få betyg. De uppger istället att de deltar för att få kunskap om hälsa. Förmodligen känner de sig trygga i sina betyg och har flyttat fokus från ”att klara sig” till att kunna få en större kunskap om det man genomför och hur det hänger ihop med resterande del av hälsan. Om det skulle
vara så är det mycket intressant då de elever som är duktiga får ännu större möjlighet att bli duktiga medan de elever som endast fokuserar på att ”klara sig” och ”få ett betyg” inte
fokuserar på kunskapen om hälsan utan bara att delta för att kunna bocka av det betyg i ämnet som är av stor vikt för att kunna komma vidare i sin utbildning.
7.1.2 Vad motiverar eleverna till att (inte-) närvara i skolans ämne idrott och hälsa? Det finns elever som inte deltar på idrott och hälsa lektionerna därför att de har en skada eller är sjuka. Detta förekommer både bland kvinnorna och bland männen. Det är givetvis viktigt att diskutera detta då flera elever missar mycket utav undervisningen när de är sjuka
alternativt har en skada som kan vara långvarig. Det kan vara svårt för dessa elever att klara av kunskapskraven då de får färre tillfällen att uppvisa sina kunskaper och skulle det vara så att de har en långvarig sjukdom eller skada kan det bli mycket svårt. Kanske är det även så att en del elever uppger skada eller sjukdom som ett ”okej” till att inte behöva delta?
Elever uppger att de väljer att inte delta på grund utav faktorn att det ”inte är kul” och förmodligen kan detta kopplas samman med vilket undervisningsmoment som genomförs då de i övrigt ändå uppger att de vanligtvis deltar på idrott och hälsa lektionerna. Kvinnorna tycker mindre om utevistelse och männen tycker mindre om dans. I underrubriken nedan kommer detta att gås in på mer ingående. Men intressant är den skillnad som finns mellan könen gällande vilket moment man anser mindre roligt att genomföra.
Det finns elever som väljer att inte delta på grund utav att man inte tycker om att duscha. Detta är problematiskt då undervisningen i sig inte alls innehåller momentet ”att duscha” utan att undervisningen snarare leder till den faktorn att man bör duscha på grund utav att man blir varm och svettig då undervisningen är utav fysisk karaktär. När det handlar om att man inte vill duscha bör man tala med eleverna som det rör då det kan finnas lösningar på detta. Kanske kan de eleverna få duscha enskilt i speciella rum för enskild dusch eller kan dessa elever få duscha efter de andra eleverna?
En del elever uppger även att de känner sig utanför, stressade eller ledsna under lektionerna. Detta är också problematiskt. Ett samtal med eleverna om hur man agerar mot varandra på lektionerna är utav största vikt för att alla ska känna att de trivs. I övrigt uppger en stor andel av eleverna att de är glada under lektionerna men den andel som uppger det motsatta måste
också uppmärksammas. Ingen elev ska behöva känns sig utanför, stressade eller ledsna under lektionerna. Den undervisande läraren har ett stort ansvar när det gäller denna faktor.
Undervisningen bör bedrivas på ett sätt så att alla elever får känna sig delaktiga och viktiga. Momentet ”vinna” kan bytas ut emot ”genomförande”. Här är återigen Maslows
behovshierarki intressant utifrån behovet utav trygghet. Finns inte stabiliteten, ordningen och strukturen i undervisningen tenderar eleverna att inte känna sig trygga (Heedegard Hein, 2012, s.72). Känner inte eleverna trygghet så kan de inte utvecklas vidare i sin utbildning och de kunskaper de behöver inhämta såväl fysiskt som teoretiskt i ämnet idrott och hälsa.
7.1.3 Påverkas motivationen utav faktorn om det är en manlig eller kvinnlig lärare i idrott och hälsa?
Resultatet visade att både kvinnorna och männen oavsett könet på den undervisande läraren uppgav att bollsport var det roligaste momentet samt det mest förekommande momentet i undervisningen. Det moment som männen uppgav var tråkigast var dans medan kvinnorna i ganska stor utsträckning uppgav att dans var ett roligt moment. Dock, oavsett om eleverna hade en lärare av manligt eller kvinnligt kön förekom inte dans speciellt ofta. Detta är intressant utifrån Hirdmans genusteori som talar om att det manliga anses vara norm. Då bollsport är mer manligt klassat än dans kan detta vara en förklaring till att dans, trots att det till skillnad från bollsport finns med i det centrala innehållet, inte alls förekommer speciellt ofta i undervisningen. Detta är givetvis problematiskt då den undervisande läraren i idrott och hälsa måste följa de direktioner ifrån Skolverket som finns. De centrala innehållen i
kursplanen måste genomföras. De moment som står utskrivna i de centrala innehållen som specifika moment är bland annat simning, orientering och rörelse till musik (dans). Det står ingenting i de centrala innehållen om att bollsport ska förekomma. Det finns givetvis centrala innehåll som rättfärdigar att det kan genomföras men den snedfördelning av hur stort
inflytande de olika momenten utifrån de centrala innehållens beskrivning har är viktigt att uppmärksamma. Varför ska exempelvis bollsport genomföras i så stor utsträckning i förhållande till dans? Givetvis är det så att bollsport är ett moment som eleverna finner motiverade och roligt och som i sig förhoppningsvis leder till rörelse men momentet dans behöver, precis som de centrala innehållen beskriver, också förekomma och förmodligen i en mycket större utsträckning än vad som idag genomförs.
Intressant i denna diskussion är Hirdmans genusteori som kan förklara varför just bollsport förekommer oftare samt kan förklara varför dans inte genomförs i lika stor utsträckning. Det finns normer och värderingar i samhället och bland oss människor som beskriver hur män respektive kvinnor bör agera och vara samt vad de upplever intressant. Då mannen och det manliga anses vara norm är det kanske inte så konstigt att det som genomförs är utav en mer manlig karaktär. Även om detta kan förklaras på detta vis måste det ändå problematiseras då normer kan förändras genom kunskap och insikt. Viktigt är att alla verkade i den svenska skolan arbetar utifrån skolans värdegrund som säger att alla människor är lika mycket värda oavsett vilket kön man har (Skolverket, 2011).
7.2 Metoddiskussion
Vårt val av metod anser vi varit lämplig för den enkätundersökning som genomförts eftersom vi ville få fram resultatet i form utav statistik. Utifrån denna statistik skulle slutsatser dras och jämförelser genomföras utifrån kön. Över hundra elever deltog i enkätundersökningen och givetvis hade resultatet blivit mer generellt om man kunnat genomföra undersökningen i fler skolor och med fler elever. Vi valde att genomföra enkätundersökningen under lektioner i idrott och hälsa efter direktiv från rektorn som ansåg det bäst att ta tiden därifrån. Vi ansåg att ett eventuellt bortfall bland ointresserade och omotiverade elever skulle kunna infinna sig och hade därför gärna sett att undersökningen genomförts under exempelvis mentorstid där vi misstänker att fler hade deltagit. Dock märkte vi under själva besöket att bortfallet inte var speciellt stort. Det fanns elever som inte deltog i undervisningen men de var ändå på plats i lektionssalen, vilket gjorde att även dessa elevers svar kunde samlas in i form utav denna enkät.
Vi ville med denna undersökning få fram vad som motiverar elever samt icke motiverar elever att delta, och detta med ett genusperspektiv. Vi hade kunnat välja en annan form utav metod exempelvis genom att istället för att genomföra en enkätundersökning ställt frågor till eleverna i form utav intervjuer men vi ansåg att en enkätundersöknings data skulle bli enklare och mer generell än intervjuer där man inte hade kunnat nå lika många elever. Tidsmässigt hade det varit komplicerat att hinna intervjua hundra elever.