Motivation till vad?

Självständigt arbete på avancerad nivå

Motivation till vad?

En undersökning av elever i årskurs 9 och deras uppfattningar om motivation till ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv.

Författare: Anna Mattsson och David Strandh

Handledare: Owe Stråhlman Termin: HT16

Ämne: Idrott och Hälsa Nivå: Självständigt arbete på avancerad nivå, 15hp

Abstract

The pupils’ motivation towards their studies is something that is frequently debated in all different kind of media and the Swedish Television produced TV- show “Gympaläraren”

(2016) is only one example out of many. Then, why do the pupils need to be motivated when it comes to their studies concerning physical education? The Swedish Public health care authority (2016) state that, generally speaking, Swedes have maintained a good level of health. Nevertheless, since 1980 there has been an increase of health related troubles like insomnia, depression, headaches and stomach pain among Swedish youngsters in the ages between 13 and 15 years of age. The results from a report made by the Public health care authority in 2014 has shown that only a small amount of the Swedish youngsters between the previously mentioned ages actually performs some kind of physical activity on their spare time. That is to say, most of them do not achieve the daily recommended amount of physical activity, which is the one hour minimum that has been set by the Public health care authority.

The school subject “Physical education and health” provides several hours of physical activity for the pupils, and if the pupils have a low level of motivation to participate in these classes, then they are consequently missing out on these hours.

The purpose of this investigation is to find and chart the factors which motivates pupils to participate, or not participate, in the lessons of Physical education and Health. To create a more profound investigation within this area is was decided that the investigation would also examine whether the motivation of the pupils differed depending on the sex of the teacher.

The background of the investigation is based on the webpage of the Swedish School Department (2015) as well as Lgr11 (2011), but is also based upon the investigations of Professors of education and pedagogy like Larsson and Redelius. The investigation is made by the help of surveys where the respondents consisted of 103 pupils from six school classes in the ninth grade from a school in the south of Sweden. The results from these surveys show that there are differences between the female and the male pupils’ level of motivation towards the Physical training and health subject. Moreover, these results can be related to the sex of the students’ teacher. Both the female and the male pupils believed that activities that

included balls were the most enjoyable activities, and thus probably what motivated the pupils to participate. In addition, the results show that the males are the ones who are the least

motivated in dance activities while the women, on the other hand, are least motivated by outside activities.

Title:

Key words:

Nyckelord:

Antal sidor:

Förord

Vi skulle vilja börja med att ge ett tack till vår handledare Owe Stråhlman för god

handledning och stor kunskap inom området idrott och hälsa. Ett tack även till rektor, lärare och elever som gjorde det möjligt för oss att genomföra vår enkätundersökning.

Vi skulle även vilja tacka varandra för ett gott samarbete som gjort så att den här uppsatsen varit möjlig att genomföra.

Trevlig läsning!

Anna Mattsson och David Strandh, Växjö den 11 November 2016

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 2

1.1 Bakgrund ... 3

1.1.1 Sveriges hälsa- Internationellt ... 3

1.1.2 Folkhälsan i Sverige 2016 ... 3

1.1.3 Gympaläraren- SVT ... 4

2. Syfte och frågeställningar ... 6

3. Litteraturgenomgång ... 7

3.1 Begreppet motivation ... 7

3.2 Begreppet genus ... 7

3.3 Skolbarns hälsovanor i Sverige ... 8

3.4Tidigare forskning ... 9

3.4.1 Motivation i skolans styrdokument ... 9

3.4.2 Inre och yttre motivation ... 10

3.4.3 Lärarens kön och dess påverkan på undervisningen ... 11

3.5 Genus, innehåll, intresse och deltagande ... 13

4. Teoretiska utgångspunkter ... 17

4.1 Teorin om behovshierarkin ... 17

4.1.1 Fysiologiska behov ... 18

4.1.2 Trygghetsbehov ... 18

4.1.3 Behov av gemenskap ... 18

4.1.4 Behov av uppskattning ... 18

4.1.5 Behov av självförverkligande ... 19

4.2 Hirdmans genusteori ... 19

4.2.1 Genussystemet ... 20

4.2.2 Genuskontrakten ... 20

5. Metod ... 21

5.1 Metodval ... 21

5.2 Urval ... 22

5.3 Genomförande ... 22

5.4 Validitet och reliabilitet ... 24

5.5 Etiska aspekter ... 24

6. Resultat & Analys ... 26

6.1 Vilka faktorer motiverar elever att delta i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa? ... 34

6.2 Vad motiverar eleverna till att (inte-) närvara i skolans ämne idrott och hälsa? ... 36

6.3 Påverkas motivationen utav faktorn om det är en manlig eller kvinnlig lärare i idrott och hälsa? ... 38

7. Diskussion ... 41

7.1 Resultatdiskussion ... 41

7.1.1 Vilka faktorer motiverar elever att delta i undervisningen inom ämnet idrott och

hälsa? ... 41

7.1.2 Vad motiverar eleverna till att (inte-) närvara i skolans ämne idrott och hälsa? ... 42

7.1.3 Påverkas motivationen utav faktorn om det är en manlig eller kvinnlig lärare i idrott och hälsa? ... 43

7.2 Metoddiskussion ... 44

8. Framtida forskning ... 45

9. Referenser ... 46

Litteratur ... 46

Internet ... 47

Bilaga 1 ... 49

Enkät ... 49

1. Inledning

I skolans värdegrund, i läroplanen Lgr11, står det följande:

”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.”

(Skolverket, 2011 s.8).

Detta är idag ett utav våra uppdrag som lärare och arbetande personal i den svenska skolan och detta ses ofta som en självklarhet. Frågan är om detta är verkligheten. Är det så att elever av kvinnligt respektive manligt kön ges samma möjligheter, och kan de utveckla sin förmåga och sina intressen oavsett vilken könstillhörighet de har?

Våra erfarenheter ifrån den verksamhetsförlagda undervisningen säger att motivationen bland elever av kvinnligt och av manligt kön ser olika ut. Våra erfarenheter säger att de elever av manligt kön ofta motiveras utav bollsport och lek/spel medan de elever av kvinnligt kön även har visat ett mycket stort intresse för dans, vilket de med manligt kön snarare tyckt väldigt illa om och även gjort att man valt att inte delta i undervisningen.

Anders Raustorp docent i fysioterapi på Göteborgs universitet konstaterar i sin forskning att endast 10-15 minuter av lektionerna i idrott och hälsa går till fysisk aktivitetet medan resterande tid försvinner på instruktioner, köande och föreläsningar. Detta är givetvis

problematiskt då eleverna genom ämnet idrott och hälsa ska ges möjlighet till fysisk aktivitet som är så viktig när det kommer till ämnets syfte det vill säga hälsofrämjandet.

Genom denna studie vill vi ta reda på vad som motiverar elever att delta i skolans ämne idrott och hälsa och detta kopplat till genus och utifrån denna undersökningen kan värdefull

kunskap nås som kan verka för att lärare skapar förståelse kring hur elever kan inspireras till att delta i idrott och hälsa.

1.1 Bakgrund

1.1.1 Sveriges hälsa- Internationellt

Sydsvenska Dagbladet presenterar i en artikel siffror om hälsoläget i världen. Man refererar till den ansedda tidskriften The Lancet som skriver att Sverige intar plats nummer tre. Det land som anses ha bäst hälsa i världen är Singapore och därefter kommer Island (Sydsvenska Dagbladet, 2016, [2016-10-06]).

Över 1800 forskare i 124 länder bidrog med material i studien om ländernas hälsostatus.

Sverige får full pott i många områden som är välfärdsrelaterade. Det är 33 indikatorer som mäts i studien. Bland annat fattigdom, tillgång till rent vatten, tillgång till utbildning, jämlikhet och industriell innovation. De områden där Sverige inte får full pott och de områdena Sverige är sämre på är övervikt, självmord och alkohol (Sydsvenska Dagbladet, 2016, [2016-10-06]).

1.1.2 Folkhälsan i Sverige 2016

Folkhälsomyndigheten presenterade 2016 i sin årliga rapport att folkhälsan i Sverige överlag utvecklas positivt. Sverige har överlag en god hälsa men förutsättningarna för den goda hälsan är inte jämt fördelad. Det här märks bland annat gällande ekonomi, arbetslöshet och

utbildningsnivå som tydligt visar skillnad i hälsostatus. En god ekonomi, ett arbete och en hög utbildningsnivå har ett tydligt samband med en god hälsa. Precis som dålig ekonomi,

arbetslöshet och låg utbildningsnivå har ett tydligt samband med en sämre hälsa.

Medellivslängden i Sverige ökar och skillnaden mellan män och kvinnors medellivslängd minskar och utbildningsnivån är en utav de variabler som påverkar medellivslängden. Ur ett genusperspektiv kan man dock se att kvinnor har en högre utbildningsnivå än män men att den generella utbildningsnivån i landet ökar (Folkhälsomyndigheten, 2016, s.7).

Den psykiska ohälsan ökar bland de yngre men minskar bland de äldre. Hjärt- kärlsjukdomar och cancer minskar men även här märks ett tydligt samband mellan utbildningsnivån där individer med en hög utbildningsnivå har en ökad incidens för dessa sjukdomar

(Folkhälsomyndigheten, 2016, s.7).

Kvinnor och män som rapporterar att de motionerar regelbundet uppgår till 60 % i

populationen, vilket är en ökning sedan 1980. Det är dock fortfarande många som uppger att

de har en stillasittande fritid. Bland kvinnor ökar den stillasittande fritiden med åldern medan männens stillasittande inte visar någon markant skillnad med stigande ålder

(Folkhälsomyndigheten, 2016, s.57).

1.1.3 Gympaläraren- SVT

Våren 2016 sändes ett tv-program på Sveriges Television kallat Gympaläraren. Programmet fick stor uppmärksamhet i media men även sociala medier där det diskuterades huruvida programmet verkade positivt eller negativt för den svenska skolans undervisning i idrott och hälsa. Tanken med programmet var att skildra den verklighet som idrott och hälsa ämnet idag befinner sig i det vill säga ett ämne med barn och ungdomar som många gånger uteblir eller inte har klädsel som krävs för att kunna delta. Programledaren Kalle Zackari Wahlström som annars är känd från träningsbloggen Stark som en björn, snabb som en örn och SVT-

programmet Svett och etikett återvände till sin gamla högstadieskola och sin gamla

”gympalärare” Tommy för att ta reda på hur undervisningen idag ser ut och hur man med olika medel kan främja barn och ungdomars fysiska aktivitet och hälsa (Svt.se, 2016, [2016- 09-13]). Det visar sig att så mycket som hälften av klassen inte deltar i idrott och hälsa undervisningen. Fysisk aktivitet främjar hälsan och ger en bättre inlärning i skolans andra ämnen men detta gick till spillo då varken läraren eller ämnet kunde locka och se till att eleverna deltog och lärde sig det kunskapskraven sa skulle uppnås (Svt.se, 2016, [2016-09- 13]).

Anledningarna till att eleverna inte deltog var många. Genom de sju program som tv-tittarna fick följa Kalle och hans roll som ”gympalärare” fick man höra elevernas, idrott och hälsa lärarens samt andra människors syn på det som idag kallas idrott och hälsa. Kalle kom på olika sätt att försöka få de icke deltagande eleverna att vilja delta och försöka förmedla budskapet om att fysisk aktivitet och hälsopromotion är A och O. Detta inte bara i skolan, utan även senare i livet då man vet att en god hälsa i tidiga åldrar ofta leder till en god hälsa i senare år som på sikt gynnar det svenska samhället och de som lever i det (Svt.se, 2016, [2016-09-13]).

I sista avsnittet kan man se att Kalle delvis har lyckats med sitt projekt. Fler elever deltar och det är som en våg som väller över skolan med mer idrottsintresse och insikt för idrott och hälsa ämnets betydelse. Programmet är på många plan intressant då man får en insikt om hur

läget ser ut idag och vad det är som får elever att inte vilja delta i undervisningen. Kalle försöker även komma fram till hur elever ska kunna inkluderas och vilja delta i

undervisningen. Tv-programmet har intresserat många och väckt en stor debatt om idrott och hälsa. Flera lärare i idrott och hälsa har dock problematiserat programmet och menat på att det Kalle gjort med sitt tv-program just är lättare att åstadkomma då han är en känd profil och att uppståndelsen har gjort att fler velat prestera och visa sig ifrån sin bästa sida. Lärarna i idrott och hälsa idag menar att uppdraget är mycket svårare än så, men att tv-programmet ändå verkat positivt i flera avseenden då debatten och den många gånger allvarliga situationen ändå diskuterats och kommit upp till ytan (Svt.se, 2016, [2016-09-13]).

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att undersöka ur ett genusperspektiv vilka faktorer som är motiverande samt icke motiverande för elevers deltagande i skolans ämne idrott och hälsa.

Frågeställningar

 Vilka faktorer motiverar elever att delta i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa?

 Hur skiljer sig motivationen till ämnet idrott och hälsa mellan män och kvinnor?

 Vad verkar icke motiverande gällande elevernas deltagande i skolans ämne idrott och hälsa?

 Påverkas motivationen utav faktorn om det är en manlig eller kvinnlig lärare i idrott och hälsa?

3. Litteraturgenomgång

3.1 Begreppet motivation

Motivation kan förenklat beskrivas som en term för alla de faktorer som styr eller påverkar individens handlingar och beteende mot olika mål (Öhman, u.å.). Definitionen av begreppet motivation är enligt Lozic (2015) önskan hos en individ att vara delaktig i lärandeprocesser.

Han nämner även att individen påverkas av yttre- och inre motivationsfaktorer. Ahl (2004, s.18-20) definierar begreppet motivation som ett ”skäl att göra något”. Hon menar att handling kopplat till orsak och verkan kan beskriva ordet motivation.

Maslow skriver om motivation kopplat till behov. Maslows behovshierarki kommer i teorin att gås in på mer djupgående senare i uppsatsen men värt att nämna är att motivationen påverkas utav de behov människor har. För att motivation ska nås måste tidigare behov i behovshierarkin vara tillfredsställda (Lozic, 2015).

3.2 Begreppet genus

Genus är latin och betyder sort, släkte, slag, kön (Hirdman, 2010, s.11). Genom historien har ordet genus använts inom språkläran för att beteckna att substantivet är av olika slag det vill säga han, hon, den, det (Hirdman, 2010, s.11). Hirdman menar att genus sätter namn på komplicerad kunskap som finns om ”manligt” och ”kvinnligt” samt hur ”manligt” och

”kvinnligt” görs (Hirdman, 1988, s.51).

Hirdman talar ofta om genus och genussystem som begrepp som båda går att använda i kvinnoforskningen. Genussystemet har två logiker som är grundläggande:

 Isärhållningen av könen

 Etablerande av det manliga som norm (Hirdman, 1988, s.49).

Mer om Hirdmans genusteori samt genussystemet kommer i Teori-avsnittet.

3.3 Skolbarns hälsovanor i Sverige

Folkhälsomyndigheten genomför vart fjärde år en undersökning om skolbarns hälsovanor i Sverige. Den senaste undersökningen genomfördes 2013/14 och heter Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14- grundrapport. Undersökningen är internationell och genomförs i samarbete med WHO. Urvalet av barn och ungdomar har gjorts med två års mellanrum. Man har inriktat sig på barn i 11-, 13-, och 15- års ålder. Granskningen utav hälsovanor har bland annat

handlat om självuppskattad hälsa och allmänt välbefinnande, psykiska och somatiska besvär, kroppsuppfattning, fysisk aktivitet, sociala relationer samt trivsel i skolan

(Folkhälsomyndigheten, 2014).

Resultatet utav den här undersökningen visade bland annat att majoriteten av eleverna anser sig ha en god hälsa och ett högt välbefinnande. Dock kunde en skillnad märkas i svar gällande om man var flicka eller pojke. Flickorna ansåg sig ha en sämre hälsa än pojkarna

(Folkhälsomyndigheten, 2014, s.15). Psykiska och somatiska besvär såsom nedstämdhet, sömnsvårigheter, huvudvärk och magont har ökat bland 13- och 15 åringar sedan 1980-talets undersökning. Markant är att flickor uppger att de har större problem än pojkarna med sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation och nervositet. Flickorna uppger även att de har huvudvärk, ryggont, magont och yrsel i större uträckning än vad pojkarna uppger. Skillnaden mellan de båda könen är som störst gällande magont och huvudvärk (Folkhälsomyndigheten, 2014, s.24).

Pojkarna uppger att de är mer nöjda med sin kropp jämfört med flickorna som anser sig mindre nöjda samt som med stigande ålder anser sig tjocka. Andelen som anser att de försöker gå ner i vikt är markant större hos flickorna, speciellt bland 13- och 15 åringar (Folkhälsomyndigheten, 2014, s.15).

Gällande ungdomars fysiska aktivitet visar resultatet utav Folkhälsomyndighetens undersökning att det är fler pojkar än flickor som uppnår den rekommenderade dagliga mängden fysisk aktivitet (1 timme) men att det fortfarande är en liten andel totalt av barnen och ungdomarna som faktiskt når den här mängden. Man kan dock se att det nu jämfört med 1985/86 är fler som uppger att man tränar fyra eller fler gånger i veckan. Även här är pojkarna överrepresenterade (Folkhälsomyndigheten, 2014, s.34).

Sociala relationer är viktigt för att en god hälsa ska innefattas i människors liv. Barn och ungdomar anser sig ha goda relationer med sina föräldrar och det här har man sett ha en mycket positiv inverkan på hälsan då den goda sociala tryggheten är hämmande för

exempelvis stress och liknande. Folkhälsomyndighetens undersökning (2014) visar även att barn och ungdomar har dagligen social kontakt med vänner. Det sker både i skolmiljö men även mycket vanligt förekommande över sociala medier och telefontjänster såsom exempelvis sms.

Gällande mobbing uppger pojkar och flickor i lika stor utsträckning att man blivit utsatta för det. Mobbing kan ske i det fysiska mötet men förekommer även över internet/sociala medier.

Pojkar uppger i större uträckning än flickor att de utsätter andra för mobbing (Folkhälsomyndigheten, 2014, s.46).

De sociala relationerna hänger ihop mycket med den miljö som barn och ungdomar visats i och i det här fallet skolmiljön. Barn och ungdomar uppger idag jämfört med på 1980-talets slut att trivseln är mycket god. De trivs i sina klasser och uppger att de flesta i klassen är vänliga och hjälpsamma. Eleverna har en positiv syn på lärarna och känner att lärarna bryr sig om dem samt att det går att förlita sig på lärarna. Elevernas syn på den egna prestationen är större än tidigare. Många elever anser att de känner att lärarna tycker om dem och anser dem duktiga.

Stressen över skolarbetet har ökat markant. Speciellt bland 13-åringarna. Man kan inte se någon skillnad mellan pojkar och flickors stress, utan de uppger i lika stor utsträckning att skolarbetet stressar dem. Dock ser man en fördubbling utav den skolrelaterade stressen jämfört med för fyra år sedan. Fler 15-åriga flickor än pojkar uppger att de på gymnasiet ska läsa ett högskoleförberedande program och fler 15-åriga pojkar än flickor uppger att de ska läsa ett yrkesförberedande program. Man kan se att fler pojkar än flickor inte vet vad de ska läsa på gymnasiet (Folkhälsomyndigheten, 2014, s.53).

3.4Tidigare forskning

3.4.1 Motivation i skolans styrdokument

Lozic (2015) skriver på Skolverkets hemsida att motivation förklarar en stor del av elevers framgång i skolan. Han menar att om läraren visar ett förtroende grundat på att eleven ska klara av de uppsatta målen bidrar det till att öka elevens motivation. Genom elevens höjda

motivation så ökar också elevens möjlighet att nå målen. Relationen mellan lärare och elev är av stor vikt. Om relationen påverkas negativt kan det leda till minskad motivation hos eleven samt sänkta förväntningar från läraren (Lozic, 2015). Undersökningen som berör elevers motivation att delta eller inte delta i idrott och hälsa undervisningen har en stark koppling till det som Lozic (2015) nämner ovan. Kan läraren vara den viktigaste faktorn till elevers motivation i ämnet idrott och hälsa? Några punkter som ska höja elevers motivation tar Lozic (2015) upp på Skolverkets hemsida. Han nämner lärarnas tro på potentialen hos sina elever, en bra kommunikation mellan lärare och elev, involverande av elever i undervisningen samt att berömma eleverna efter lyckade prestationer som viktiga områden.

Elevinflytande ökar elevens möjligheter att utvecklas om läraren använder sig av elevens erfarenheter samt intressen. Saker som eleverna kan ha inflytande över är redovisnings variationer, vilka hjälpmedel som ska användas samt vilken ordning utvalda uppgifter ska utföras. Det är viktigt att tänka på att elevinflytande inte betyder att eleverna enbart fattar det avgörande besluten (Skolverket, 2015).

3.4.2 Inre och yttre motivation

Det talas ofta om motivation i form av belöningar och motiv som representeras med termerna yttre- samt inre motivation (Ahl, 2004 s.46). För att kunna klassificera motivation används alltså termerna inre- och yttre motivation. Det är dock viktigt att förstå att individens

motivation är komplex och inte bara går att förklara med hjälp av termerna ovan för att få full kännedom (Lozic, 2015).

Lozic (2015) beskriver inre motivation som individens inre nyfikenhet samt drivkraft. Han menar att det är förklaringen till att människan skapar ett behov för att få kunskap. Ahl (2004 s.46) menar att människors strävan efter att uppnå känslan av att de klarar av saker själva klassas som inre motivation. Hon skriver att den inre motivationen styrs av känslor som upprymdhet och glädje samt att den väcker intresse för det berörda området. Att känna att det är egna val och kontroll som legat bakom prestationen leder till inre motivation, förutsatt att det varit en utmaning att genomföra uppgiften (Ahl, 2004 s.46-48). Elever med hög inre motivation påverkas lite av yttre motivation (Lozic, 2015).

Ahl (2004, s.47-48) skriver att yttre motivation är något andra människor ger individen. Hon menar att saker som straff, belöningar och normer påverkar den yttre motivationen. Lozic

(2015) beskriver yttre motivation som processer. Han menar att elever får hög yttre motivation när de uppmuntras eller belönas av till exempel läraren. Belöningen kan förekomma i många olika former men i skolans värld är betyg samt beröm vanligt enligt Lozic (2015). Ahl (2004, s.47-48) menar att elever till exempel kan motiveras att göra sitt bästa på grund av betyg (yttre motivation) trots att de tycker att det är tråkigt (inre

motivation). Ett problem som kan uppstå med alltför mycket yttre motivation i form av belöningar är att det kan tolkas som mutor. Vilket leder till att elever får en försvagad inre motivation (Lozic, 2015).

3.4.3 Lärarens kön och dess påverkan på undervisningen

I läroplanens (Lgr11) värdegrund och uppdrag står det att ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och

förmedla.” (Skolverket, 2011, s 7). Det innebär att oavsett om det är en pojke eller flicka som deltar i exempelvis idrott och hälsa ska de bedömas utifrån samma kunskapskrav samt ges lika stor möjlighet till att kunna uppnå dessa kunskapskrav. För att det ska kunna vara möjligt måste därför grunden, det som bedrivs under lektionerna och vad som ska bedömas, se likvärdig ut. Om exempelvis en lärare bedriver övervägande del bollsport medan en annan lärare bedriver övervägande del dans kommer det att påverka individerna. Inte utifrån kön, men utifrån genus. I publikationen Mellan nytta och nöje- bilder av ämnet idrott och hälsa skriver Håkan Larsson och Karin Redelius att lärare i idrott och hälsa genom historien tenderat att bedriva till övervägande del en viss typ utav undervisning beroende på vilket kön denne undervisande läraren har haft. Man har genom studier sett att pojkar tenderar att ha ett större intresse för en viss typ utav innehåll medan flickor haft ett intresse för en annan viss typ utav innehåll. Sambandet mellan pojkar och flickors intresse har kunnat kopplas ihop med huruvida den undervisande läraren varit man eller kvinna. De manliga lärarna har tenderat att bedriva mer utav den undervisning som pojkarna hade ett intresse för medan de kvinnliga lärarna har tenderat att bedriva mer utav den undervisning som flickorna hade ett intresse för.

Det innebär att elevers intresse och motivation för ämnet och deltagandet kunnat bero på huruvida vilket kön den undervisande läraren har haft (Larsson & Redelius, 2004).

Intressant att tillägga är att historiskt sett har det också varit så att lärarutbildningen bedrivits så att män och kvinnor i utbildningen har skiljts åt och fått olika utbildning (Larsson &

Redelius, 2004).

Lars- Magnus Engström presenterade 1968 en studie som hade undersökt idrottsämnet i grundskolan, det vill säga en studie sen en tid tillbaka. I den här studien fokuserade han på att ta reda på hur läroplanens huvudmoment fördelades i undervisningen. 1968 visade det sig att gymnastik 33,5 %, bollspel 29 % och friidrott 16,7 % hade ett enormt stort överläge, hela 80

% utav undervisningen upptogs utav dessa tre moment (Larsson & Redelius, 2004, s.51). Den här studien blev uppmärksammad då inblicken idrottens mångfald inte blev central, vilket läroplanen ansåg vara huvudsyftet.

1984 genomfördes en liknande undersökning där bollspel visade sig blivit det moment som nu fått störst plats i idrottsundervisningen. Hela 38 % av undervisningstiden användes till

bollspel. Friidrottens plats hade ökat något och visade sig inneha hela 17,2 % medan gymnastiken minskat till 29,2 % (Larsson & Redelius, 2004, s.52). Det som var intressant med 1984 års studie var att gymnastik, bollspel och friidrott fortfarande var de aktiviteterna som undervisningen till störst del bestod av.

2001 genomfördes återigen en undersökning där man ville ta reda på vilka moment som bedrevs i skolans idrottsundervisning. Det visade sig att bollspel nu minskat till 30 %, gymnastik till 13,8 % och friidrott till 9,8 %. Generellt kunde man se att spridningen på aktiviteter i % blivit mycket större. Dock kunde man som tidigare se att gymnastik, fysisk träning och bollspel var de mest vanliga aktiviteterna även om dans och friluftsliv exempelvis blivit vanligare förekommande i undervisningen (Larsson & Redelius, 2004, s.53).

Procentuellt blir dessa tre aktiviteterna tillsammans 53,6 %. Det innebär att resterande aktiviteter hade 46,4 % utrymme av lektionstiden.

Larsson och Redelius skriver att det finns olika sätt att förklara hur kategorierna över tid förändrats i relation till den omfattning de har i undervisningen. De menar ändå på att den tydligaste kopplingen kan göras gällande om man haft sär- eller samgymnastik. 1980 och tidigare förordades särundervisning och regelmässigt planerade man lektionerna så att

elevgruppen hade en lärare utav samma kön. I läroplanen Lgr80 förändrade det då man istället rekommenderade elevgrupper utav båda könen. Larsson och Redelius menar på så vis att man kan ta reda på hur den här reformen påverkat undervisningen genom att göra en jämförelse

mellan den undervisande lärarens kön och det undervisningsinnehållet som bedrevs (Larsson

& Redelius, 2004, s.54).

1964 bedrev män bollspel i en omfattning av 34 % av lektionstiden, medan kvinnor bedrev bollspel till 23 % av tiden. Vid samma tidpunkt bedrev manliga lärare gymnastik till 29,6 % medan kvinnliga lärare genomförde gymnastik till 36 %. Med dessa siffror blir det tydligt att undervisningens innehåll påverkades huruvida lärarna var män eller kvinnor. 1984

genomfördes samma undersökning och då visade siffrorna på ett mer liknande

undervisningsinnehåll oavsett om det var en manlig eller kvinnlig lärare. Manliga lärare bedrev bollspel till 34,5 % och kvinnliga lärare till 33,3 %. Manliga lärare bedrev gymnastik till 28,5 % och kvinnliga lärare till 29,5 %. Skillnader fanns med andra ord men skillnaderna hade minskat markant (Larsson & Redelius, 2004, s.55).

Med dessa siffror kan det konstateras att det under 60-talet när manliga lärare med en

undervisningsgrupp bestående utav pojkar tenderade att bedriva mer bollspel än de kvinnliga lärarna medan de kvinnliga lärarna med en undervisningsgrupp bestående utav flickor bedrev mer gymnastik än de manliga lärarna. Under 80-talet var nästan dessa skillnader borta. En anledning kan ha varit damfotbollens expansion under 1970-talet men Larsson och Redelius (2004, s.55) menar att den största anledning till den utjämnande skillnaden var den nya läroplanen Lgr80 som istället för som tidigare stadgade särundervisning nu istället stadgade samundervisning.

3.5 Genus, innehåll, intresse och deltagande

Sommaren 2009 genomförde en forskargrupp på GIH en undersökning med uppdrag från Skolverket som gick ut på att få mer kunskap om flickor och pojkars villkor i ämnet idrott och hälsa med fokus på måluppfyllelse. Forskarna ville även få mer kunskap om vilken betydelse utformningen och organisationen av ämnet hade för flickor och pojkars resultat, men inte bara resultat, utan även för deras närvaro, aktivitet, attityder och lärande. Uppdraget var en

jämställdhetssatsning från den dåvarande regeringen under mandatperioden 2006-2010 (Larsson, m.fl. 2009).

Undersökningen bestod utav att 233 lärare i idrott och hälsa svarade på en enkät, 17 lärare i idrott och hälsa deltog i en fördjupningsstudie i form utav en intervju och 32 lektioner i idrott

och hälsa observerades i en fallstudie. Den här observationen genomfördes i sju klasser i sex skolor (Larsson, m.fl. 2009, s.3-4).

Kön- Idrott- Hälsa

Forskningsgruppen tog bland annat som utgångspunkt ett forskningsprojekt från GIH genomfört 2002-2005 kallat Kön- Idrott- Hälsa. I forskningsprojektet där fyra skolklasser i årskurs 8 och 9 i olika delar av Stockholm hade besökts vid sex lektionstillfällen eller fler och videoobservationer av lektionerna hade gjorts. Intervjuer av 24 elever i samband med dessa lektioner hade också genomförts samt att klassens lärare hade intervjuats. Intervjuerna bestod av frågor kring deras syn på ämnet idrott och hälsa, kroppen inom ramen för

idrottsundervisning i allmänhet och kroppen inom ramen för idrottsundervisningen kopplat till den genomförda lektionen i synnerhet samt flickor och pojkars villkor i ämnet. Efter dessa intervjuer kunde följande saker konstaterats.

 Undervisningen domineras utav en maskulin norm det vill säga att fysiska egenskaper såsom styrka, uthållighet, spelförståelse, snabbhet och bollkontroll värderas högre än exempelvis koordination, rörlighet, estetik och reflektion som förknippades som feminina.

 Undervisningen gavs prägel av en ”hyllning till maskuliniteten” det vill säga att man exempelvis uttryckte saker som ”här kommer en riktig killövning” (Larsson, m.fl.

2009, s.11).

 Vissa övningar ansåg man att flickorna skulle avstå då de kunde vara för svåra. Man uttryckte sig ”tjejer, den här övningen behöver ni inte göra” (Larsson, m.fl. 2009 s.11).

 Dessa mönster ifrågasattes aldrig utan framstod vara helt i sin ordning (Larsson, m.fl.

2009, s.12).

Heteronormativitet

Forskarna kunde även se att undervisningen i idrott och hälsa präglades utav en

heteronormativitet det vill säga att både lärare och elever antog att alla var heterosexuella och

att det heterosexuella var det eftersträvansvärda. Det forskarna kommit fram till kunde även styrkas utav internationell forskning som också kommit fram till att idrottsundervisningen präglas utav en maskulin norm (Larsson, et al. 2009, s.14).

Innehåll

Forskargruppens resultat från rapporten 2009 visade att lektionerna i ämnet idrott och hälsa hade en inledande del, en huvuddel och en avslutande del. Den inledande delen innebar oftast någon form utav löpning samt styrkeövningar medan huvuddelen oftast dominerades utav bollspel alternativt någon form utav fitnessträning eller dans. Bollspelet var dock

dominerande, precis som mycket tidigare forskning genom historien kommit fram till att undervisningen var (Larsson, et al. 2009, s.89). Intressant i resultatet var dock att man kunde se tydliga skillnader mellan pojkar och flickors deltagande i den här formen av aktivitet.

Bollspelet tenderade att domineras av pojkar medan flickor drog sig undan (Larsson, m.fl.

2009, s.95).

”Pojkar tar stor plats, dominerar och får möjlighet att visa upp sin kapacitet” (Larsson, m.fl.

2009, s.96).

Flickor som var bollspelsskickliga ansågs ibland ”ges” möjlighet till plats i bollspelet (Larsson, m.fl. 2009, s.96).

Deltagande och intresse

Knappt hälften av lärarna som blev intervjuade uppger att elevernas närvaro överstiger 90 %.

Cirka 40 % anger att närvaron ligger på mellan 80 och 90 % medan 10 % av lärarna uppger att närvaron är under 80 % (Larsson, m.fl. 2009, s.41).

90 % av lärarna uppgav att varenda en eller nästan varenda en av eleverna är positivt inställda till idrott och hälsa. De uppgav också att det finns en grupp av elever som är negativt inställda till ämnet. Lärarna får frågan vad som karakteriserar positivt inställda elever och vad som karakteriserar negativt inställda elever. Enligt lärarna karakteriserades positiva elever av att de vill vara aktiva, att de är ombytta, att de gör sitt bästa, att de är medvetna om livsstil, att de är

”friska sportälskande unga människor”, föreningsmänniskor, att de har föräldrar som är aktivt

medvetna om livsstil och hälsa samt att de har ett generellt intresse för idrott (Larsson, m.fl.

2009, s.41).

Det som karakteriserade negativt inställda elever är att de eleverna är i dålig form, tränar ingenting, rör sig inte hemma, ”har dålig självkänsla, är ointresserade eller överviktiga”, tycker att det är tråkigt, onödigt och pinsamt, är skoltrötta, osäkra och idrottar inte på fritiden (Larsson, m.fl. 2009, s.41).

4. Teoretiska utgångspunkter

4.1 Teorin om behovshierarkin

Abraham Harold Maslow var upphovsman till den motivationsteori som med stor sannolikhet är den mest kända. Den här motivationsteorin kallas för behovshierarkimodellen (Hedegaard Hein, 2012, s. 64). Behovsteorin innebär att mänskligt beteende är betingat av behov men framförallt av otillfredsställda behov. De otillfredsställda behoven som finns hos människan kommer denne att sträva efter att tillfredsställa. När behovet eller behoven är tillfredsställda är det inte längre något behov (Hedegaard Hein, 2012, s.68). De tillfredsställda behoven har alltså ingen påverkan eller styrning på beteendet längre. När ett behov är tillfredsställt innebär det inte att det avtar utan ett nytt behov dyker upp, som befinner sig på en högre nivå. Det innebär att behoven är hierarkiska och när ett visst behov är tillfredsställt kommer nästa behov att utlösas, men då på en högre nivå. De behov som står nederst i hierarkin har störst påverkan och de behov som står överst har minst påverkan på människan. När ett behov under en längre tid blivit uppfyllt fungerar det inte längre aktivt förutbestämmande faktor för beteendet utan övergår istället till ett behov som är potentiellt. Det potentiella behov kan aktiveras om det under en längre tid inte blivit tillfredsställt (Heedegaard Hein, 2012, s.69). Om en person under en lång tid eller alltid fått ett visst behov tillfredsställt utvecklas en större tolerans för bristande tillfredsställande av det specifika behovet i framtiden. Det vill säga man klarar sig bättre utan behovet då det ofta blivit tillfredsställt. Det gäller även otillfredsställda behov som har en lägre tolerans för just det otillfredsställda behovet.

Maslow menar på att de som inte upplever några viktiga behov otillfredsställda är friska människor det vill säga, när behoven är tillfredsställda anses man frisk och normalt fungerade som människa.

Maslows anser att det finns fem viktiga behov. Dessa fem viktiga behov är ordnade hierarkiskt därav hierarkimodellen som innebär:

1. Fysiologiska behov.

2. Trygghetsbehov.

3. Behov av gemenskap.

4. Behov av uppskattning.

5. Behov av självförverkligande (Heedegard Hein, 2012, s. 69).

4.1.1 Fysiologiska behov

De fysiologiska behoven består utav biologiska och fysiologiska processer. Dessa biologiska och fysiologiska processer skapar behov, lust eller längtan hos individen. Man söker efter det som kan uppfylla behovet. Biologiska och fysiologiska behov kan vara exempelvis törst, hunger, sexualitet och vila (Heedegard Hein, 2012, s.70).

4.1.2 Trygghetsbehov

Trygghetsbehovet uppstår när de biologiska och fysiologiska behoven är tillfredsställda i en tillräcklig grad. När det är uppnått väcks därför ett nytt behov. Trygghetsbehovet kan innebära bland annat skydd, stabilitet, frihet från kaos och ångest, existensen av lag och ordning, strukturer och gränser. Maslow menar att behovet av trygghet gör att människan kan ha en tendens att söka efter det som är säkert och välkänt framför det som är osäkert och okänt.

Saker som religion och filosofi ryms även det under trygghetsbehovet (Heedegard Hein, 2012, s.72).

4.1.3 Behov av gemenskap

Behovet utav gemenskap kallas även för behovet utav ett socialt liv. När de fysiologiska- och trygghetsbehoven är tillfredsställda uppstår ett behov av gemenskap. Det kan vara behov utav exempelvis kärlek eller att ge eller få ömhet på något vis. Om behovet inte är tillfredsställt känner individen sig ensam och längtar efter att få tillhöra en gemenskap i form utav exempelvis en grupp eller en familj. Behovet kan även innebära annan form utav kontakt, intimitet eller tillhörighet (Heedegard Hein, 2012, s.72).

4.1.4 Behov av uppskattning

Maslow menar på att alla människor i moderna och civiliserade samhällen har behov av en stabil och hög värdering av sig själva. Det kan exempelvis innebära att respektera andra och att bli respekterad. Behovet utav uppskattning delar Maslow upp i två dimensioner:

1. Inre- Att inom sig själv uppnå uppskattning. En önskan om att styrka, duglighet, prestation, oberoende, frihet, kompetens och självsäkerhet.

2. Yttre- Att av andra uppnå uppskattning. Önskan om att få beröm, prestige och uppskattning från andra människor. Det kan handla om status, bekräftelse, berömmelse, uppmärksamhet, att vara viktig och värdesatt.

Om de här behoven är uppfyllda leder det till att individen får ökat självförtroende, styrka, kompetens, duglighet, känner sig viktig och nyttig. Om dessa behov inte är uppfyllda känner sig individen otillräcklig, svag, hjälplösa samt ha ett mindre värde (Heedegard Hein 2012, s.73).

4.1.5 Behov av självförverkligande

Heedegard Hein (2012, s.73-74) skriver att de fyra första behoven enligt Maslow bottnar i ett bristtillstånd. Om inte dessa är uppfyllda kommer individen att inrikta sig på att få dem uppfyllda. Behovet av självförverkligande skiljer sig därför från de tidigare fyra behoven då behovet aldrig avtar eller kan bli tillräckligt tillfredsställt. Även om de första fyra behoven är tillfredsställda kan en känsla av otillfredsställelse och rastlöshet infinna sig. Det kommer att försvinna först när individen självförverkligar sig själv. Självförverkligande innebär att man ska göra det man är bäst på. Att man gör det man gör till sin fulla potential. Det innebär exempelvis att en musiker ska spela musik och en författare ska skriva.

Det behov, det vill säga behovet av självförverkligande blir aldrig tillräckligt uppfyllt. Man vill nämligen alltid ha mer utav det. Heedegard Hein (2012, s.73-74) skriver att Maslow dock beskriver, människor som uppfyllt de första fyra behoven och självförverkligar sig själva, som friska människor. Då man är en frisk människa om man satsar på att bli den man är till sin fulla potential.

4.2 Hirdmans genusteori

Yvonne Hirdman är i Sverige särskilt känd för att ha lanserat begreppet ”genus”. Hirdman talar inte bara om begreppet ”genus” utan även begreppet ”genussystemet”.

4.2.1 Genussystemet

Genussystemet är en form utav ordningsstruktur av kön som en slags förutsättning för andra sociala ordningar. Dessa är ordningar av människor som har blivit en bas för de sociala, ekonomiska och politiska ordningarna (Hirdman, 1988, s.51). Genussystemet består utav två delar

1. Dikotomin- isärhållandets tabu som innebär att manligt och kvinnligt inte bör blandas.

2. Hierarkin- att det är mannen som är norm. Där är män som är människor och därmed också utgör normen för det normala och det allmängiltiga (Hirdman, 1988, s.51).

4.2.2 Genuskontrakten

Hirdman talar även i sin teori om Genuskontrakten. Genuskontrakten är ett kontrakt mellan könen, ett kontrakt uppdraget av den part som definierar den andra (Hirdman, 1988, s.54).

Genuskontraktet finns på tre nivåer:

1. Den kulturella överlagringen nivå- den föreställning som finns om hur relationen mellan ”man” och ”kvinna” bör vara det vill säga. idealtypsrelationen.

2. Den här abstrakta kategorin förhindrar självfallet inte att det finns konkreta genuskontrakt om hur könen ska interagera på den sociala integrationsnivån, institutionernas nivå samt arbetsdelningens nivå.

3. Inte heller förhindrar det att de existerar på tredje nivån- socialiserings- och individnivån där de kan vara så konkreta att de liknar ett äktenskapskontrakt (Hirdman, 1988, s.54).

Genuskontrakten är med andra ord konkreta föreställningar om hur män/man, kvinnor/kvinna ska vara mot varandra. Det i arbetet, i kärleken, i språket och i gestalten så som exempelvis kan komma till uttryck i vilka kläder som är tillåtna och hur långt håret ska vara med mera (Hirdman, 1988, s.54).

5. Metod

I följande kapitel tas enkätundersökningen upp och hur denna har används i studien. I kapitlet kommer även förklaras urval samt hur undersökningen genomfördes. Därefter tas metodens tillförlitlighet upp och de etiska principer som tagits hänsyn till i undersökningen.

Innan genomförandet av undersökningen gjordes en pilotstudie. Lantz (2014, s.49) anser det är viktigt att frågorna testas först. Det var 7 personer som deltog i pilotstudien och alla var i närliggande ålder till undersökningsgruppen. Det förekom inget syfte med att få fram ett resultat från pilotstudien, utan den gjordes enbart med avsikten att se om deltagarna skulle svara som det var tänkt samt för att se om de förstod utformningen av enkätfrågorna. Lantz (2014, s.48) nämner att frågornas formulering är en av de viktigaste delarna i en

enkätundersökning. Patel och Davidson (2011, s.60) skriver att en pilotstudie är viktigt att genomföra innan huvudundersökningen, framförallt i avseendet att få reda frågornas uppläggning samt för att testa en ny teknik att samla in information på.

5.1 Metodval

Undersökningens frågeställningar samt syfte besvaras genom en enkätundersökning. Valet av en enkätundersökning gjordes för att besvara vilka faktorer som motiverar elever att delta eller inte delta i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa. Dessutom för att se om elevernas motivation påverkas om det är en manlig eller kvinnlig lärare som bedriver undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Dimenäs och Björkdahl Ordell (2007, s.85) skriver att enkäter är ett tillvägagångs sätt vid undersökningar av eventuella skillnader bland kön.

Dimenäs och Björkdahl Ordell (2007, s.85) nämner att enkäter gör det lättare för deltagarna att svara på känsliga frågor som annars kan bli obesvarade.

En styrka med enkäter är att det tar relativt kort tid att nå ut till många personer. Då

undersökningen vill jämföra och hitta likheter samt skillnader hos elever är det en fördel att använda enkäter (Dimenäs & Björkdahl Ordell, 2007, s.85). Uppsatsens syfte är inte att visa upp ett generellt resultat som ska representera alla årskurs 9 klasser i Sverige. Syftet är att visa upp ett resultat från endast en skola i södra Sverige, då undersökningens omfattning blivit för stort för ett arbete av den här karaktären.

Eliasson (2013, s.29) menar att intervjuer kan tendera att få färre deltagare att ställa upp gentemot enkäter. Hon tror att det beror på att enkätundersökningar i regel saknar direkt mänsklig kontakt. För att komma förbi det problemet gjordes valet att närvara vid undersökningen och träffa eleverna som deltar.

5.2 Urval

I undersökningen deltar 103 elever från sex klasser på en skola i södra Sverige, 55 pojkar och 48 tjejer. Urvalet är systematiskt-slumpmässigt, framförallt då det inte är vi som gjort valet av vilka elever som deltar i undersökningen. De två val som gjorts är vilken skola samt årskurs som skulle delta i undersökningen. Urvalet av deltagare till undersökningen är kopplade till tidigare arbetsliv samt tidigare utbildning. Trost (1993, s.14) menar att det kan finnas

svårigheter med att hitta personer som är villiga att delta i enkätundersökningar. Han berättar om exempel där endast 3 procent av enkäterna kom tillbaka ifyllda. Genom att använda sig av tidigare kontakter kringgås det problemet. Dimenäs och Björkdahl Ordell (2007, s.86-87) skriver att om urvalet inte är gjort slumpmässigt försvårars generaliseringen av resultatet. Det styrker även Patel och Davidson (2011, s.56 & 112) som skriver att slumpmässiga urval är av stor vikt för att kunna undersöka en miniatyr av befolkningen, och därav generalisera

resultatet. Under rubriken metodval förklaras varför syftet inte är att generalisera alla Sveriges årskurs 9 klasser i den här undersökningen.

5.3 Genomförande

Kontakt togs via mail till skolans rektor som svarade att vi inte behövde skapa någon kontakt med lärarna, utan att rektorn skulle vidarebefordra vår förfrågan. Det beslutades att vi skulle komma på besök och utföra undersökningen under respektive klass lektion i idrott och hälsa.

Eliasson (2013, s.29) betonar att det är klokt att besöka deltagarna i en kvantitativ enkätundersökning. Framförallt om den inriktar sig på en grupp som ofta är samlade.

Insamlingen av empiri pågick under tre dagar för att täcka in alla sex klassers idrott och hälsa lektioner. Utdelning samt insamling av enkäterna såg väldigt likt ut i samtliga klasser.

Respektive lärare samlade klassen och beskrev vad de skulle göra under kommande lektion, sen lämnade han/hon över ordet till oss. Vi började med att beskriva vad vi hette samt att vi kom ifrån Linnéuniversitetet. Informationen till eleverna fortsatta genom att vi beskrev syftet

med vår enkät undersökning och varför vi ville att eleverna skulle delta. Vi berättade för eleverna att undersökningen var helt frivillig och anonym. Något som vi var väldigt noga med att påpeka flertalet gånger var att eleverna inte skulle skriva namn samt att det fanns frågor både på fram- och baksidan av enkäterna. Eleverna informerades även om att det kunde hoppa över de frågor som de uppfattade som känsliga att besvara. Genomgången av oss själva samt undersökningen tog cirka 3 minuter per klass. Det beskrivs mer under rubrik 6.5 etiska aspekter om vad som förmedlades till eleverna inför undersökningen.

Några av klasserna hade lektion i idrott och hälsa samma dag. För att nyttja tiden som uppstod mellan klasserna valde vi att påbörja sammanställningen av resultatet. Valet gjordes att

kategorisera resultatet i pojkar och flickor. Framförallt för att enklare kunna koppla empirin till Hirdmans (1988) genusteori samt vår tredje frågeställning som är: Påverkas motivationen utav faktorn om det är en manlig eller kvinnlig lärare i idrott och hälsa? Insamlingen av empirin gick relativt smidigt och vi lyckades få in över 100 enkäter, som var vårt mål. Det enda problem som uppstod under insamlingen var att två elever inte kunde svenska. Det löste vi genom att ta en enskild genomgång samt presentation av undersökningen. Eleverna fick sedan hjälp av oss att översätta frågor och svar. Vi var noga med att vika papret så att elevernas svar inte skulle synas under tiden vi översatte.

Valet av vilka frågor som skulle ingå i enkäten eller inte grundar sig efter de tre

frågeställningarna i undersökningen. Den första frågeställningen som berör vilka faktorer som påverkar eleverna att delta i idrott och hälsa har fyra enkätfrågor kopplade direkt till sig, frågorna 1, 3, 6 och 9 (se bilaga 1). Frågeställning två som berör vad som motivrar eleverna att inte delta i ämnet idrott och hälsa har koppling med enkätfrågorna 2, 4, 7 samt 8 (se bilaga 1). Den sista frågeställningen handlar om ifall elevernas motivation påverkas av faktorn att det är en manlig eller kvinnlig lärare i ämnet. Den tredje frågeställningen har frågorna 10 och 11 kopplat till sig (se bilaga 1). Frågeställning tre är även kopplad till det första eleverna ska svara på i enkäten, om de är en man eller kvinna. Enkätfråga 5; Deltar du i idrott och hälsa?

(se bilaga 1) är kopplad till alla tre frågeställningar då den kan ses som avgörande för resultatet.

5.4 Validitet och reliabilitet

Eliasson (2013, s.14) skriver att om en undersökning inte ska ses som bristande i sin trovärdighet måste den ha hög reliabilitet och validitet. Patel och Davidson (2011, s.102) menar att validitet och reliabilitet förhåller sig till varandra och båda är av samma vikt. Vilket betyder att det inte går att endast koncentrera sig på en av dem. Eliasson (2013, s.14-17) beskriver validitet som ett sätt att se om undersökningen mäter det som den verkligen är skapad för att mäta. Reliabilitet beskriver hon genom begreppet pålitlighet, alltså om

resultatet skulle vara det samma om undersökningen skulle upprepas av någon annan utan att förutsättningarna har ändrats.

Patel & Davidson (2011, s.102) menar att en logisk analys av insamlad empiri kopplat till undersökningens teorier skapar en god validitet. Det är samma uppläggning som den här undersökningen är utformat efter och får därför anses som god. Som det beskrivs högre upp i arbetet är undersökningens syfte inte att generalisera alla årskurs 9 klasser i Sverige (Lantz, 2014, s.40).

5.5 Etiska aspekter

För att deltagarna i enkätundersökningen ska behandlas så korrekt som möjligt utgår

undersökningen från Vetenskapsrådets (2002) forskningsetniska principer. Inriktningen ligger på humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och används för att skydda deltagarnas

identitet. Nedan tas individskyddskravet fyra delar upp samt hur de har använts i undersökningsprocessen.

Informationskravet – Ett mail skickades till rektorn på den utvalda skolan. Där beskrevs syftet med undersökningen som sedan godkändes av rektorn. Deltagarna informerades på plats om syftet med undersökningen innan de började fylla i enkäterna. Informationen tog framförallt upp vad undersökningen inriktar sig på, vem den inriktar sig mot samt hur resultatet kommer att presenteras och användas.

Samtyckekravet – Det informerades tydligt till eleverna innan undersökningen att det var helt frivilligt att delta. Om det skulle komma någon fråga som deltagaren uppfattar som känslig att besvara var det bara att hoppa över den. För att göra det så tydligt som möjligt gjordes valet att även skriva med de ovanstående aspekterna direkt på enkäten (se bilaga 1). Det är vid stor

vikt att deltagarna deltar frivilligt och presenteras som frivilliga i arbetet (Patel & Davidson, 2011, s.73-75).

Konfidentialitetskravet – Deltagarna informerades på plats innan undersökning startat om att de kommer att vara helt anonyma under undersöknings tiden. Det togs även upp att det färdiga resultatet inte kommer att kunna spåras till de som valde att delta i undersökningen. I enkäterna togs det återigen upp om deltagarnas anonymitet samt betonar att de inte ska skriva sitt namn på enkäten (se bilaga 1). Patel & Davidson (2011, s.74-75) menar att om deltagarna ska kunna räknas som anonyma får det inte förekomma namn eller nummer på enkäterna, allt för att skapa en korrekt anonymitet.

Nyttjandekravet – Deltagarna samt respektive lärare informeras vid undersökningstillfället om att deltagarnas svar inte kommer att nyttjas i andra avseenden än att besvara uppsatsen syfte samt frågeställningar.

6. Resultat & Analys

Resultat och analys kommer att redovisas parallellt. Underrubriker för resultat och analys är de frågeställningar som denna undersökning vilat på, det vill säga

 Vilka faktorer motiverar elever att delta i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa?

 Hur skiljer sig motivationen till ämnet idrott och hälsa mellan män och kvinnor?

 Vad verkar icke motiverande gällande elevernas deltagande i skolans ämne idrott och hälsa?

 Påverkas motivationen utav faktorn om det är en manlig eller kvinnlig lärare i idrott och hälsa?

Anledning till valet utav dessa underrubriker är för att tydligt påvisa att syftet och frågeställningarna besvaras i resultat och analys.

Figur 1. Fördelning för frågan om eleven har något inflytande över vad som genomförs på idrott och hälsa i skolan uppdelat på kön (N=103).

Ovanstående diagram svarar för om eleverna upplever att de har något inflytande över vad som ska genomföras på idrott och hälsa lektionerna. Både kvinnorna och männen upplever att de till stor del (Ja, ofta och Ja, ganska ofta) har inflytande. Eleverna som inte alls upplever att de har något inflytande över genomförandet uppnår endast till 6 % för kvinnorna och 9 % för männen.

Ovanstående diagram svarar för hur viktigt eleverna anser att ämnet idrott och hälsa är. Både kvinnorna och männen svarar att ämnet är väldigt viktigt samt viktigt. Det är dock fler kvinnor än män som upplever att ämnet Inte är så viktigt (kvinnor 15 %, respektive män 3 %).

Figur 2. Fördelning för frågan om hur viktigt elever anser att ämnet idrott och hälsa är uppdelat på kön (N=102).

Ovanstående diagram svarar för vad eleverna anser vara roligast under idrott och hälsa

lektionerna. Kategorierna valdes utifrån våra erfarenheters vanligaste moment att genomföra i undervisningen i idrott och hälsa. Både kvinnorna och männen upplever att bollsport är det roligaste. Dock är det cirka dubbelt så många män som kvinnor som svarar detta. 26 % av kvinnorna svarar att de anser att dans är det roligaste området medan endast 2 % av männen svarar detta.

Figur 3. Fördelning för frågan om vad elever tycker är roligast i idrott och hälsa uppdelat på kön (N=102).

Ovanstående diagram svarar för vad eleverna anser vara det tråkigaste momentet i idrott och hälsa. Det moment bland kvinnorna som till störst del anses tråkigast är utevistelse medan männen anser det vara dans. Hela 46 % av kvinnorna anser att utevistelse är det tråkigaste momentet och hela 75 % av männen anser att dans är det tråkigaste momentet.

Figur 4. Fördelning för frågan om vad elever tycker är tråkigast i idrott och hälsa uppdelat på kön (N=100).

Figur 5. Fördelning för frågan om elever deltar på lektionerna i idrott och hälsa

Ovanstående diagram svarar för om eleverna deltar på idrott och hälsa lektionerna. Både kvinnorna och männen uppger att de alltid deltar eller ganska ofta. Dock uppger 9 % utav kvinnorna att de inte särskilt ofta deltar medan 0 % utav männen uppger detta.

Ovanstående diagram svarar för vilken faktor som främst får eleverna att delta i idrott och hälsa undervisningen. Kategorierna valdes utifrån tidigare erfarenheter, där dessa uppfattats vara bland de vanligaste anledningarna till att man deltar. Både kvinnorna och männen uppger till största del att de deltar för att få ett betyg. Det är dock fler kvinnor än män som svarar att man deltar för att få röra på sig.

Figur 6. Fördelning för frågan om vad som främst får elever att delta i idrott och hälsa uppdelat på kön (N=102).

Ovanstående diagram svarar för vilken faktor som är största anledningen till att man inte deltar på idrott och hälsa undervisningen. Kategorierna valdes utifrån den faktorn att våra erfaranheter sa att dessa var de största anledningarna till elevers icke deltagande i idrott och hälsa. Eleverna fick möjlighet att delge andra själ om de ansåg det finnas. Störst andel utav kvinnorna svarar att man inte deltar för att man har en skada eller en sjukdom medan männen uppger att man inte deltar för att det inte är kul. Både kvinnorna och männen uppger i ganska stor utsträckning (14 % bland kvinnorna och 20 % bland männen) att man inte deltar för att man inte tycker om att duscha i skolan.

Figur 7. Fördelning för frågan om vad som gör att elever inte deltar i idrott och hälsa uppdelat på kön (N=80).

Ovanstående diagram svarar för hur eleverna känner sig under idrott och hälsa lektionerna.

Kategorierna valdes utifrån de faktorer som vi efter våra erfarenheter ansetts vara de

vanligaste. Både kvinnorna och männen uppger i störst utsträckning att man känner sig glad.

Dock är det fler kvinnor än män som uppger att man känner sig stressad eller utanför under idrott och hälsa lektionerna.

Figur 8. Fördelning för frågan om hur eleverna känner sig under lektioner i idrott och hälsa uppdelat på kön (N=103).

Ovanstående diagram svarar för vilket betyg den enskilda eleven har i ämnet idrott och hälsa.

Det är fler män än kvinnor som har betygen E och D och det är fler kvinnor än män som har betygen A, B och C. Betyget F uppnår till lika stor procentenhet mellan kvinnorna och männen (3 %).

Figur 9. Fördelning för frågan om vilket betyg eleverna har för tillfället i ämnet idrott och hälsa uppdelat på kön (N=99).

Ovanstående fråga svarar för om man har en man eller en kvinna som lärare i idrott och hälsa.

Både de flesta kvinnorna och de flesta männen uppger att de har en man som lärare. Endast 21

% av kvinnorna och 17 % av männen uppger att de har en kvinna som lärare.

Ovanstående diagram svara för vilket moment som eleverna upplever förekommer oftast i undervisningen. Både kvinnorna och männen uppger att det är bollsport som förekommer i störst utsträckning. Fördelningen och upplevelsen utav vad som är vanligast förekommande i undervisningen ser nästan likadan ut för både kvinnorna och männen.

6.1 Vilka faktorer motiverar elever att delta i undervisningen inom ämnet

idrott och hälsa?

När läraren involverar sina elever i undervisningen genom till exempel elevinflytande så kan det skapas ökad motivation hos eleven (Lozic, 2015). I resultatet går det att se att majoriteten utav eleverna anser att de har någon form av inflytande över vad som ska genomföras på idrott och hälsa lektionerna. 53 % av kvinnorna svarade Ja, ganska ofta eller Ja, ofta på frågan (Se figur 1). 60 % utav männen svarade Ja, ganska ofta eller Ja, ofta på frågan (Se

Figur 10. Fördelning för frågan om eleverna har en man eller kvinna som lärare i idrott och hälsa uppdelat på kön (N=101).

Figur 11. Fördelning för frågan om vilket moment som eleverna anser förekomma oftast i idrott och hälsa uppdelat på kön (N=99).

figur 1). Skolverket (2015) skriver att elevers chans att utvecklas samt lära sig ökar om läraren använder sig av elevinflytande. När eleverna beskriver att det har elevinflytande i stor utsträckning samt att de deltar på lektionerna (se figur 5) går det att göra en analys. Genom att analysera resultatet samt tidigare forskning går det att utläsa att elevinflytande motiverar eleverna att delta i idrott och hälsa och att det påverkar motivationen för ämnet positivt.

Förmodligen kan man därför finna en koppling mellan elevinflytandet och deltagandet då majoriteten av både kvinnor och män uppger att de alltid eller ganska ofta deltar på idrott och hälsa lektionerna (Se figur 5).

Majoriteten utav kvinnorna tycker att bollsport är det roligaste området i idrott och hälsa.

Hela 44 % utav kvinnorna uppgav detta (Se figur 3). Det näst största området som kvinnorna uppgav som roligast var dans, hela 26 % (Se figur 3). Samma fråga bland männen uppvisade en stor majoritet gällande bollsport som det roligaste området. Hela 80 % utav männen uppgav att detta område var det roligaste på idrott och hälsan (Se figur 3). Endast 2 % utav männen uppgav att de tyckte att dans var det roligaste området (Se figur 3). Detta kommer senare att beskrivas i resultat och analys på grund utav att den skillnad som finns mellan män och kvinnor gällande då det roligaste arbetsområdet inom ämnet är så markant och att en tydlig skillnad finns mellan kvinnornas och männens intresse för dans som kan ha en koppling med vilket kön den undervisande läraren har.

Både kvinnorna och männen uppger att den största faktorn bakom deltagande i idrott och hälsa är för att få betyg, 46 % av kvinnorna svarade detta respektive 59 % av männen. Endast 2 % av kvinnorna och männen uppger att man deltar på grund av att få kunskap om idrott och hälsa (Se figur 6). Genom att göra en koppling till undersökningens teorikapitel går det att se att eleverna drivs av både sin inre- och yttre motivation när de väljer att delta på idrott och hälsa undervisningen. Ahl (2014) skriver att yttre motivation är något som andra personer ger individen, till exempel belöningar. I det här fallet är det betygen som motiverar en stor del av eleverna (se figur 6) vilket visar att eleverna har en yttre påverkan på sin motivation. Den näst största faktorn bland både kvinnor och män gällande deltagande i idrott och hälsa

undervisningen är för att det är kul, 29 % av kvinnorna respektive 30 % av männen (se figur 6). Ahl (2014) skriver att inre motivation styrs av individens känslor, i undersökningens fall elevernas glädje.

Maslows behovshierarki talar om att människor har behov och att de är grundade utifrån någon slags hierarki där vissa behov är mer basala än andra. Elevernas deltagande och behov

av deltagande var deras pliktkänsla och deras driv utav att lyckas i ämnet genom att prestera eller få ett betyg. Ett betyg som på sikt skulle ta dom vidare i sin utbildning. För utan betyget skulle inte detta vara möjligt. Maslow skriver att de fysiologiska behoven är de mest basala och när de är tillfredsställda så är det trygghetsbehoven som försöker tillfredsställas. I trygghetsbehoven ryms faktorer som skydd, stabilitet, frihet från kaos och ångest, existensen av lag och ordning samt strukturer och gränser. Förmodligen kan det finnas en koppling mellan elevernas svar angående betyg som deras anledning till deltagande samt det trygghetsbehov som individen, enligt Maslow har. Det vill säga i detta fall behovet utav stabilitet samt ordning och struktur. Ett godkänt betyg i idrott och hälsa leder till trygghet, stabilitet och ordning i den mån att man inte får ett underkänt betyg samt att man då genom ett godkänt betyg kan gå vidare i behovshierarkin och utvecklas som individ (Heedegard Hein, 2012, s.72).

Kvinnorna uppger högre betyg än männen på betygsstegen A, B och C. Den största skillnaden syns på betygssteget B där kvinnorna har en 13 procentenheter fler B än männen (Se figur 9).

14 procentenheter fler utav männen uppger att de har betyget E jämfört med kvinnorna (Se figur 9). Skillnaderna på betyg A och F är minimala. Den stora spridningen infinner sig vid betygsstegen B-E (Se figur 9). Enkätundersökningens resultat om att kvinnorna har högre betyg än männen styrks utav bland annat skolverket som också menar på att

betygsskillnaderna mellan könen finns (Skolverket, 2012, [2016-10-18]).

6.2 Vad motiverar eleverna till att (inte-) närvara i skolans ämne idrott och

hälsa?

En andel av eleverna deltar inte på lektionerna i idrott och hälsa när de är sjuka eller skadade.

39 % utav kvinnorna uppger att faktorn bakom icke deltagande är skada/sjukdom medan endast 20 % utav männen uppger samma svar. Sjukdom och skador är något som alltid kommer att förekomma under fysiska aktiviteter som lektioner i idrott och hälsa. Då sjukdom eller skada inte kan räknas som motivationspåverkande analyseras inte resultatet det vill säga, en elev kan ha en hög motivation trots att den på grund utav en skada eller sjukdom inte kan delta i undervisningen.

Larsson m.fl. (2009, s.41) skriver i sin undersökning att 90 % av de deltagande lärarna sa att eleverna var positivt inställda till ämnet idrott och hälsa. De nämner också att det endast är en

liten andel elever som har en negativ syn på ämnet. Det styrker resultatet från den här undersökningen. Hela 85 % av kvinnorna uppger att ämnet idrott och hälsa är viktigt eller väldigt viktigt. Bland männen så var det 94 % som uppger att ämnet är viktigt eller väldigt viktigt (se figur 2). Genom att analysera det här resultatet kan man se att fler män än kvinnor tycker att ämnet idrott och hälsa är väldigt viktigt (65 % av männen och 31 % av kvinnorna).

Det är dessutom 15 % av kvinnorna som tycker att idrott och hälsa inte är så viktigt jämfört med männens 3 % (se figur 2). Därav kan ämnet idrott och hälsas viktighet ur ett

elevperspektiv inte anses vara en bidragande faktor till att elever inte deltar på lektionerna.

Framförallt på grund av att 0 % av kvinnorna samt endast 3 % av männen svarade att idrott och hälsa inte alls är viktigt (se figur 2).

Den största faktorn bakom männens icke-deltagande är att det inte är kul (40 %). Av

kvinnorna var det 30 % som inte deltar utifrån faktorn att det inte är kul (se figur 7). Trots det visar resultatet att 65 % av kvinnorna tycker att bollsport förekommer mest på idrott och hälsa lektionerna. Respektive fråga bland männen svarade 53 % att bollsport förekommer oftast (se figur 11). 44 % av kvinnorna tycker att bollsport är roligast respektive 80 % av männen (se figur 3). Eleverna som inte deltar för att det inte är kul är lite anmärkningsvärt då en stor majoritet tycker bollsport är roligast samt att det är just bollsport som förekommer oftast på lektionerna i idrott och hälsa.

Majoriteten av både kvinnor och män uppger att de är glada under lektionerna i idrott och hälsa. Hela 52 % av kvinnorna och 66 % utav männen (se figur 8). Dock så förekommer det lite negativ statistik i resultatet. 2 % av männen respektive 3 % av kvinnorna känner sig ledsna under lektionerna. Dessutom uppger 11 % av kvinnorna och 5 % av männen att det känner sig stressade. Maslows behovshierarkimodell utgår ifrån 5 steg utav behov (Se kapitel 5). Modellen går ut på att steg 1 måste vara uppfyllt för att individen ska kunna gå vidare till steg 2 etcetera (Heedegard Hein, 2012, s. 69). Detta innebär att om exempelvis inte de grundläggande behoven på steg 1 är uppfyllda så kan inte individen gå vidare till nästa nivå och nästa behov i behovshierarkin. Elever som känner sig ledsna eller stressade kan endast nå steg 2 av 5. Trygghetsbehovet sätter stopp för vidare klättring i modellen. Därav kan de eleverna aldrig nå full motivation för att delta i ämnet idrott och hälsa. Genom att analysera resultatet av figur 7 går det även här att se elever som inte uppnår motivation att delta på lektionerna. 9 % av männen respektive 11 % utav kvinnorna uppger att de inte deltar på grund utav religiösa skäl (Se figur 7). Enligt Heedegard Hein, (2012, s.72) ligger även religion under