I det här kapitlet ska jag diskutera arbetets förlopp samt vad som var bra och vad som inte var bra. Jag ska även ta upp andra reflektioner jag har kring arbetet, litteraturen och metoden.
6.1 Slutsats
I detta kapitel ska jag skriva vad jag har kommit fram till utifrån min underökning.
Definitionen på nätmobbning besvarade majoriteten av barnen på och det var en klar definition, inga konstigheter. Barnen skriver tex ”när man blir nätmobbad så skriver man fula ord på nätet”, lägg extra märke på ordet skriver. Hade barnen bara istället för skriver skrivit sagt eller säger så hade definitionen varit för direkt mobbning.
En fråga som barnen överraskade mig på var frågan om var nätmobbning förekom. Barnen har stenkoll på var och skrev även sidor på nätet som jag knappt visste vad det var för några och hur dessa funkar.
Det som också är intressant är hur olika barnen tror att mobbaren känner sig när han/hon mobbar andra. Linus 11 år trodde att mobbaren gjorde så för att nått hade hänt i familjen medan Martin 11 år trodde att mobbaren tyckte att det var roligt och att de mobbar de som är svaga. Återigen kommer man in på fysiskt styrka, att mobbaren skulle vara starkare än alla andra. Det är såhär barnen upplever att mobbare är.
När det handla om mobboffrets känslor var barnen rätt så överens att denne mår dåligt. Det svar som träffade mig i hjärtat var Carolines 11 år, hon skrev att hon trodde att man mår ganska dåligt, att det går in i själen. Det som är intressant är att även forskare (ex Frisén) så som barnen tycker att det är värre för mobboffret vid nätmobbning eftersom det sätter en stämpel, en prägel på offret i och med att det är så oerhört svårt att få bort ex bilder från nätsidor. Den frågan som barnens svar var mest lika varandra var ”hur skulle du vilja att skolan ska handskas med nätmobbning” och på den här frågan svarade barnen att man ska prata och det är så klart jättebra svar och ju mer man pratar om nätmobbning samt mobbning desto lättare blir det för eleverna att ta upp detta med antingen lärare eller föräldrar eftersom ämnet blir mycket öppnare om man pratar om det. Men man kunde ändå sortera svaren i tre olika grupper, den ena är
41
att prata om nätmobbning, den andra att man ska prata med mobboffret och försäkra denna om att det inte är dennes fel att den blir mobbad och den tredje är att man ska ta hand om varandra på rasterna så att ingen känner sig utanför.
6.2 Litteraturdiskussion och metoddiskussion
Jag har från första början valt ett ämne som jag visste var känsligt och relativt nytt. Nätmobbning har kommit i samband med internet vilken idag finns i stort sätt i alla hushåll. Jag bestämde mig att i första hand göra enkätundersökning på mellanstadiet i fem klasser sammanlagt. Det som var det största nederlaget om man säger så var att jag hade ett så stort bortfall. Jag trodde inte att det skulle vara så svårt att göra och få in enkäterna, vilket visade sig vara jättesvårt. Om jag hade gjort om detta så skulle jag välja att göra intervjuer även om det är ett känsligt ämne och man kan få vissa berättelser av barnen.
Jag valde ett ämne som är relativt populärt bland forskare och det finns gott om litteratur kring, men jag valde att gå ett steg längre och skriva om nätmobbning. När jag skulle börja leta litteratur insåg jag snabbt att det inte fanns så mycket kring just nätmobbning eftersom hela detta fenomen är som sagt relativt nytt. Men efter att jag gick igenom alla bibliotek i min närhet fick jag vända mig till datorn och internet och kunde då hitta både undersökningar men också artiklar om nätmobbning. Det var inte jättemycket men det viktigaste för mig var i det tillfället att jag hittade relevant ny fakta.
Jag skrev även om vanlig direkt mobbning och inom detta fanns det jättemycket att välja mellan.
Jag valde att göra en kvantitativ undersökning och det gick relativt bra, men hade jag fått välja om så tror jag att jag hade valt att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer. Jag har ett jätte känsligt ämne och väldigt personliga och djupa frågor men vad jag fick se och den uppfattningen jag fick av barnen som gjorde enkäten var att det inte är lika tungt ämne för dem som för oss. Vid ett tillfälle pratade jag med ett par flickor bara allmänt om nätmobbning och flickorna var väldigt öppna med att visst hade dem blivit mobbade via nätet och förklarade hela historien för mig. Detta var inget konstigt för flickorna. Jag tror även att jag skulle fått ett bredare svar av barnen om jag hade fått in enkäterna, bortfallet var mer än 50 % vilket jag tror har påverkat resultatet. Men å andra sidan skriver Holme (1991) om strukturerad intervju, var man skriver
42
upp exakt vad man ska fråga intervjupersonen. Och jag måste säga att min enkät är uppbyggd på ett liknande sätt. På så vis kan jag tycka att bortfallet inte gjorde så mycket med tanke på att jag fick in jättebra svar på enkäterna som utfördes.
6.3 Resultatdiskussion
I analysen fick jag fram jätteintressanta svar från barnen vilka tyder på att majoriteten av barnen vet vad nätmobbning är och var det förekommer, sen finns det så klart de barn som inte har en aning och detta kan jag tycka är bra. I dagens samhälle förväntas alla hushåll innehålla datorer och kunna handskas med dessa. Men det vi inte tänker på är att med allt gott kommer något ont och i detta fall är det nätmobbning och barnens utsatthet på nätet. Därför är det jättekul för mig att se att barnen vet var detta förekommer men det som är lite bekymmersamt är att en del barn inte kan svara på hur skolan kan jobba mot nätmobbning, de som svarade tycker jag kan användas i skolans värld mot nätmobbning. Detta tycker jag är skolans och lärarnas uppgift att prata och informera barnen samt att lärarna själva skaffar sig ett konto på ex facebook och på nått sätt visar barnen att här är jag också om det är nått. Utifrån annan litteratur ex BO står det klart och tydligt att elever tycker att lärarna inte har en aning om vad som händer på nätet så detta måste ändras.
På frågan om hur mobbaren/mobboffret kände sig så skrev nästan alla på båda frågorna och det var väldigt realistiska svar, så realistiska att jag emellanåt verkligen trodde och funderade över om barnet i fråga kanske var mobbad och därför kunde relatera så bra och beskriva känslorna så starkt. Men efter att ha pratat med lärarna lugnade dem mig om att jag inte behövde oroa mig och att ingen i klassen blev mobbad.
Som slutsats måste jag konstatera att barnen på mellanstadiet framför allt barnen i åk 5 kunde så mycket mer än vad jag någonsin kunde föreställa mig vilket innebär att vi tar för givet att barnen är bara 11 år, de kan inget om nätmobbning vilket lärarna sa till mig. Att barnen i deras klass inte höll på med sådant, vilket sen visades att det gjorde dem visst. Man ska prata om nätmobbning/mobbning hellre ett år för tidigt och försöka förebygga så mycket man kan än ett år försent. Det är viktigt att barnen vet vad nätmobbning är, och inte att de ska få reda på det i samband med att de själva blir nätmobbade.
43
6.4 Förslag till fortsatt forskning
Jag har snabbt insett att det inte alls finns så mycket forskning och böcker i ämnet om nätmobbning därför tycker jag att man borde fortsätta forska på mellanstadiet och i viss mån på högstadiet. Men det stora problemet ligger på mellanstadiet och att man främst ska vidareutbilda lärare och övrig skolpersonal i detta. Jag tycker att man borde skriva mer böcker, jag fick främst använda mig av artiklar och dessa var jättebra men de böcker som finns var jättekrångliga och väldigt svårbegripliga. Olweus böcker om vanlig mobbning är böcker som är skrivna på ett lätt språk, det är sådana böcker vi behöver inom nätmobbning. Forskningen bör fokusera på skolor men även i hemmet, forskarna ska helt enkelt vara en del av ett barns liv under en period för att kunna se hur
verkligheten är och var nätmobbning förekommer, på vilket sätt och vilka som utsätts. Med längre period menar jag inte bara enstaka observationer utan att verkligen följa barnen under minst 6 månader så att man verkligen får en
uppfattning om hur barnen beter sig under en längre period i förhållande till sina kompisar, mamma, pappa, syskon, lärare osv. Att man verkligen kartlägger barnets relationer och beteende till de närmaste i barnets omgivning.
44