I min första frågeställning ville jag ta reda på hur tvåspråkiga elever upplever att no-läxans utformning påverkar deras förutsättningar att förstå naturvetenskap och deras attityder till de olika hemuppgifterna. Resultaten i denna del av undersökningen har visat på en tydlig tendens. En majoritet av eleverna menar att de föredrar att få experiment som hemuppgift framför en faktatext som behandlar experimenten, som de gjort i skolan. Nästan samtliga av de intervjuade eleverna uttryckte glädje över att få göra experimenten hemma. Jag kommer längre fram i diskussionsavsnittet att ge min tolkning av de resultat jag fått fram kring denna frågeställning.
Jag ville i denna undersökning även se om utformningen av hemuppgiften i no påverkar lärandet hos tvåspråkiga elever. Genom det material jag fått fram, går det inte att tydligt visa att det ena sättet skulle vara mera fördelaktigt än det andra, när det gäller elevernas förståelse. Min hypotes var att lärandet skulle underlättas, om eleverna fick experimentera hemma och få hjälp med teorin i skolan. Jag kommer även i detta fall att resonera kring resultaten längre fram.
När det gäller undersökningens validitet är jag medveten om, att det inte är helt enkelt att synliggöra elevers lärande. Jag menar ändå att jag genom att intervjua eleverna enskilt, istället för att låta dem göra ett eller flera skriftliga test, fått en bra uppfattning om vad de förstått. I en sådan intervju finns det möjlighet att uttrycka nyanser. Eleverna erbjöds också att rita figurer som stöd till sina uttalanden.
När det gäller de svar eleverna gett kring sina attityder till uppgifterna, så kan det vara så, att elever säger det de tror att vi vuxna vill höra. Visserligen har jag gjort min praktik i den aktuella klassen, men jag tycker ändå inte att eleverna har haft samma beroendeförhållande till mig som till sina klasslärare.
Reliabiliteten när det gäller min undersökning kan man naturligtvis ha flera invändningar emot. Bland annat resonemanget kring tidsfaktorn, som jag tar upp nedan. Undersökningen är en fallstudie vilket innebär att urvalet är för begränsat för att vara generaliserbart.
För att ge materialet mera tyngd, kunde jag även ha intervjuat elevernas föräldrar. Detta för att bl.a. stärka mina tolkningar av elevernas attityder.
Tänkbara orsaker till att jag inte kunde se någon klar tendens på min andra frågeställning kan vara många. För det första inser jag, att det krävs att undersökningen sker över en betydligt längre tidsperiod, för att man ska få ett tillförlitligt resultat.
När eleverna i undersökningen fick sitta i språkgrupper och resonera och läsa fakta kring experimenten de haft i hemuppgift, märkte jag tydligt att detta var en arbetsform de inte var vana vid. Eleverna var oroliga och hade svårt att koncentrera sig på uppgiften.
Gruppsammansättningarna var förmodligen inte heller optimala. Jag har fått detta bekräftat från flera forskare, som förespråkar grupparbete. Dessa hävdar nämligen att
gruppsammansättningen, klimatet i klassen, vana vid arbetssättet och lärarens funktion som handledare spelar en avgörande roll för utfallet (Barnes, 1978; Dysthe, 1995). Trots att eleverna känner mig, är jag ju inte deras ordinarie lärare, en faktor som säkert också är av betydelse. Vikten av att avsätta tid till att prata om och reflektera över de olika resultat, man kommit fram till vid experimenten, är något jag också fick bekräftat. Sutton (1992) menar ju att mer tid måste avsättas till sådan verksamhet. Jag upplevde det som, att jag inte hade tillräckligt med tid att gå runt och handleda och uppmuntra de olika grupperna till diskussion. Till min glädje var det ändå en elev som i den andra intervjun uttryckte, att hon flera gånger försökt förklara för de andra i gruppen, så att de till sist förstod. Detta är ju ett exempel på hur en elev som kan lite mer, kan hjälpa en annan att uppnå den s.k. potentiella utvecklingszonen (Vygotskij, 1927/86).
När det gäller elevernas sätt att uttrycka sig var det flera av dem som i den andra intervjun använde naturvetenskapliga begrepp som var nya för dem. Att det var nya ord de använde märkte jag genom elevernas trevande sätt att plocka fram dem. Jag tolkar detta som att eleverna är i ett inledande skede att socialiseras in i det naturvetenskapliga språkbruket, något Lemke (1990) menar är en förutsättning för ökad förståelse.
De övervägande positiva yttranden, som eleverna fällde kring att få experimentera i hemmiljö, bekräftar de resultat som Pettersson (2004) kom fram till i sin undersökning. Även om varken Petterssons eller denna undersökning visar på ett ökat lärande, visar det vilken positiv
upplevelse kring no barnen kan få genom att få göra experimenten hemma. Enligt Skolverkets rapport Nu 2003 och Sjøbergs SAS- studie (2000) så finns det idag en utbredd negativ inställning till naturvetenskap bland eleverna i skolan. Jag tror att möjligheten för fler elever
att få upp intresset för ämnet skulle öka, om eleverna fick möjlighet att tillsammans med vuxna i hemmet möta naturvetenskapliga problem. Detta skulle förmodligen inte bara vara till hjälp för elever med invandrarbakgrund, utan även för elever överhuvudtaget. Även om denna undersökning inte har visat på ett ökat lärande, så är det positiva mottagandet skäl nog att se detta arbetssätt som ett alternativ till att förbättra resultaten i no-ämnena. Om fler elever i ett inledningsskede av sina studier får de här positiva upplevelserna, så torde förutsättningarna öka när det gäller elevernas fortsatta intresse för naturvetenskap. Detta påpekade också för övrigt nobelpristagaren i fysik 1988, Leo M. Lederman, i en tv-intervju (SvT 1 2004-12-10) i samband med nobelprisarrangemangen 2004.
Självklart är jag medveten om att mitt resultat kan vara beroende av barnens hemförhållanden. En hel del föräldrar jobbar skift. Många familjer är trångbodda. En av eleverna nämnde också vid den andra intervjun att det kan vara problem att få hjälp, om föräldrarna jobbar kvällstid. För att kringgå detta problem kan hemuppgiften ges i så pass god tid att alla elever får tid och möjlighet att genomföra arbetet med föräldrarnas hjälp.
I den aktuella klassen har lärarna sedan årskurs ett jobbat mycket aktivt med
föräldrasamverkan, vilket bl.a. har inneburit att lärarna har månat om att föräldrarna ska få känna att de är viktiga och har någonting att bidra med. Detta kan naturligtvis ha påverkat resultatet av min undersökning i ytterligare positiv riktning.
När det gäller min tanke att barnen skulle ges möjlighet att på sitt modersmål kommunicera med någon vuxen i hemmet eller i grupp med andra elever i skolan, fick jag i några av intervjuerna svar som överraskade mig. Några elever sa att de pratade svenska med sina föräldrar, medan föräldrarna använde modersmålet p.g.a. att eleverna inte tyckte att de kunde tala sitt modersmål så bra. Detta är ett problem som dyker upp i debatten med jämna
mellanrum, nu senast i Sydsvenska Dagbladet under rubriken ”Halvspråkiga elever största problemet” (SDS, 2004-12-09, s.C4) där ansvarige för den återgivna utredningen Matti Laukkanen menar att:
Halvspråkiga barn som varken behärskar sitt modersmål eller svenskan är ett större problem för Malmös skolor än barn som kommer från andra länder med ett utvecklat modersmål. […] Problemen märks inte så mycket på lågstadiet men när barnen kommer högre upp i klasserna och undervisningen
blir mer abstrakt hänger de halvspråkiga barnen inte med. (SDS, 2004-12-09, s.C4)
En glädjande iakttagelse som jag gjorde vid den andra intervjun, vill jag omnämna trots att inte fokus legat på genusaspekten i denna undersökning. De elever som var allra mest positiva och som riktigt strålade, när de svarade på frågor angående sin inställning till uppgifterna, var flickor. Kan detta bero på att killarna tillåts ta mer plats än flickorna i skolan och att flickorna därmed upplever mer lugn och ro när de fått experimentera i hemmiljö. Det är kanske också därför attityder till naturvetenskap för flickornas del i de nordiska länderna är så nedslående bl.a. i Sjøbergs (2000) SAS-studie. Denna studie visade att flickorna bara var intresserade av naturvetenskap om innehållet presenterades i en kontext som relaterade till påverkan för människor eller djur. Mitt resultat visar däremot att det inte behöver vara så eftersom de uppgifterna eleverna gjorde i undersökningen inte var av det slaget.
Om jag någon gång i framtiden skulle vilja forska vidare, antingen som lärare ute på fältet och/eller inom ramen av fortbildning vid lärarutbildningen, så anser jag att jag nu har ett bra material att utgå ifrån. Trots mina begränsningar, har jag ju kunnat konstatera vilka potentialer som finns och som dessvärre förbises på min praktikskola. Kombinationen no och svenska som andraspråk är ett angeläget utvecklingsområde vare sig man tar sig an uppgiften på egen hand eller i ett lagarbete. Det sistnämnda torde vara av större intresse, eftersom man då kan utgå från olika kompetenser. För att få fram tydligare tendenser kring elevers förståelse för naturvetenskapliga begrepp, skulle en sådan undersökning göras under en längre tid. En grupp elever skulle då uteslutande få arbeta med hemexperiment och få hjälp med faktatexter i skolan under ett läsår. En kontrollgrupp skulle under samma period få mer s.k. traditionell no- undervisning. Gruppernas resultat skulle därefter jämföras med hjälp av diagnoser och intervjuer.
Jag har under mina olika praktikperioder kunnat konstatera att det är så lätt att slå sig till ro som lärare, att förneka och förtränga besvärande faktorer i vardagen genom att lägga över skulden på eleverna och/eller deras föräldrar. För mig är denna sublimering ett stort hinder för förändringsarbete och skolutveckling. I begreppet lärarprofessionalism ingår självfallet ett kritiskt forskarperspektiv, som givetvis också innefattar ett stort mått av självkritik.
Att vara lärare och pedagog handlar inte bara om att inse det dolda, att våga lyfta problem till ytan och vara kritisk, utan också att verka för att en omvärdering och ett behov av förändring framhävs.
6. Referenser
Litteraturförteckning
Axelsson, Monica (2004). Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (red.) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Barnes, Douglas (1978). Kommunikation och inlärning. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Bråten, Ivar (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Dysthe, Olga (1995). Det flerstämmige klasserommet. Skrivning och samtale for å lære. Oslo: Ad Notam Gyldendal.
Holmegaard & Wikström Inger(2004). Språlutvecklande ämnesundervisning. I Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (red.) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och
samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, Kenneth (1996). Tvåspråkighet med förhinder? : invandrar och
minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Hägerfelth, Gun (2004). Språkpraktiker i naturkunskap i två mångkulturella
gymnasieklassrum. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Kullberg, Birgitta (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande – ett teoribygge. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Laukenmann, M., Bleicher, M., Fuβ, S., Gläser-Zikuda, M., Mayring, Ph., Rhöneck, von, Ch. (2000). Eine Untersuchung zum Einfluss emotionaler Faktoren auf das Lernen im
Physoikunterricht. Im Zetschrift für Didaktik der Naturwissenschaften; Jg. 6 2000.
Laukkanen, Matti (2004, 9 december). Halvspråkiga elever största problemet. Sydsvenska
Dagbladet, s C4.
Lemke, Jay (1990). Talking Science: Langauge, learning and values. Norwood, New Jersey: Ablex Publishing Corporation.
Leo, Ulf (2004). Läxor är och förblir skolarbete, en studie om inställningen till läxor I ett F-9
spåri grundskolan. Malmö: Malmö Högskola
Nilsson, Jan (1999). Att se och förstå undervisning. Lund: Studentlitteratur.
Pettersson, Birgitta (2004). Kommunikativa situationer i NO-undervisningen – en
attitydstudie. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Rönnberg, Irene & Rönnberg, Lennart (2001). Minoritetselever och matematikundervisning. Stockholm: Skolverket.
Sjøberg, Svein (2000). Science and scientists: The SAS-study. Oslo: Department School Development University of Oslo.
Skolverket (2004). PISA 2003 Svenska femtonåringars kunskaper och attityder i ett
internationellt perspektiv. Rapport 254. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2004b). Nationella utvärderingen av grundskolan. NU–03. Huvudrapport. Stockholm: Skolverket.
Solomon, Joan (1994). Towards a notion of home culture: Science education in the home.
British Educational Journal, 20.
Starrin, Bengt & Renck, Barbro (1996). Den kvalitativa intervjun. I Svensson och Björn Starrin. Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Sutton, Clive (1992) Words, science and learning. Buckingham: Open University Press.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Stockholm, Bokförlaget Prisma.
Tuomela, Veli (2001). Tvåspråkig utveckling i skolåldern – en jämförelse av sverigefinska
elever i tre undervisningsmodeller. Centrum för tvåspråkighetsforskning. Stockholm:
Stockholms Universitet.
Utbildningsdepartementet (1998). Lpo 94 anpassad till att också omfatta förskoleklassen och
fritidshemmet. Stockholm: Skolverket/Fritzes.
Vygotskij, Lev (1927/1986). Thought and Language. Cambridge: MIT Press.
Webreferenser
www.malmo.se/rosengard www.malmo.se/statistik
7. Bilagor
Bilaga 1
Intervju 1
1. Ge exempel på var det finns luft någonstans? 2. Vad är luft för något?
3. Väger luft något?
4. Vad tror du det är som gör att en luftballong kan flyga?
5. Har du hört ordet lufttryck någon gång? Om ja: Försök förklara vad det är? 6. Håll handen under kylskåpsöppningen! Hur känns det?
7. Håll handen ovanför kylskåpsdörren? Hur känns det?
8. Försök förklara varför det bara känns kallt på handen när du håller den under kylskåpsdörren!
9. Försök förklara varför det inte går att sära på plastpåsen!
Bilaga 2
Experiment – Lufttryck
Innan du gör de olika experimenten läs igenom hur du ska göra och skriv först ner vad du tror kommer att hända.
1. Experiment med glas och pappersbit
Det här behöver du: ett glas, vatten, en lite grövre pappersbit.Gör detta experimentet över en vask i köket eller i badrummet så att du inte blöter ner på golvet.
Gör så här:
1. Fyll glaset helt fullt med vatten. 2. Lägg en bit papper över glaset.
3. Håll handen mot pappret och vänd glaset. 4. Ta bort handen!
Rita och/eller skriv om vad som hände! Försök förklara varför det blev som det blev.
2.Petflaska med hål
Det här behöver du: en petflaska med kapsyl, vatten.
Gör så här:
1. Gör ett litet hål i ungefär 3 – 4 centimeter från flaskans botten. 2. Fyll flaskan med vatten och skruva på korken.
3. Påse med vatten
Det här behöver du: plastpåse, vatten, vässad blyertspenna.
Gör så här:
1. Fyll påsen med vatten.
2. Håll påsen över en vask i den ena handen.
3. Stick pennan rakt genom påsen från sidan så att den kommer ut på andra sidan.
Bilaga 3
Faktatext lufttryck
Atomer och molekyler
De pyttesmå byggstenar som allt runt omkring oss är uppbyggda av kallas atomer. Så här kan man rita atomer:
(Illustration saknas i detta dokument men fanns med i originalet till eleverna.)
En atom är egentligen så liten att den inte går att rita. I punkten efter den här meningen skulle det få plats flera miljoner atomer. Det finns ungefär 100 olika sorters atomer.
Två eller flera atomer som sitter samman kallas för en molekyl
Luft
Att vara på jorden är som att vandra omkring på botten av ett mer en 10 kilometer tjockt hav av luft. Det tjocka lagret med luft ovanför oss och runt våra kroppar trycker mot oss. Men vi är så vana vid trycket och märker det därför inte. Hur konstigt det än kan låta så är det faktiskt så att luft har vikt. En liter luft väger 1,3 gram.
Luft är en blandning av olika molekyler. Molekylerna i luften sitter inte ihop med varandra. När molekylerna far omkring en och en kallas det att de är i gasform. Eftersom de far runt ensamma kan vi inte se dem. De är alldeles för små.
Förklaring av experimenten ni hade i hemuppgift:
Experimentet med glas och pappskiva
Eftersom trycket på pappret är större från luften utanför glaset än trycket från vattnet i glaset stannar vattnet kvar i glaset. Lufttrycket håller alltså fast pappskivan mot glaset.
Experimentet med flaskan med hål
Det är luftens tryck utifrån som håller kvar vattnet i flaskan.
Experimentet med plastpåse och blyertspenna.
Bilaga 4
Experiment – Varm och kall luft
1. Kall och varm luft
Det här behöver du: en tom petflaska och en ballong. Gör så här:
1. Lägg en tom petflaska i frysen en stund.
2. Tag ut flaskan och sätt en ballong över flasköppningen. Se till att den sitter ordentligt fast.
3. Spola flaskan under varmt vatten. Vad händer? 4. Spola med kallt vatten. Vad händer?
Skriv och/eller rita om vad som hände. Försök förklara varför det blev som det blev.
2.Vägning av varm och kall luft
Det här behöver du: ½ meter träpinne, snöre, 2 mjölkförpackningar med avskuren botten, en ljusstake med stearinljus.
Gör så här:
1. Sätt ihop pinne, mjölkförpackningar och snöre enligt bilden. (Illustration saknas i detta dokument men fanns med i originalet till eleverna.)
2. Sätt ljusstaken under den ena flaskan. 3. Tänd ljuset.
3. Petflaska med luft
Det här behöver du: petflaska med kork.
1. Skruva fast korken.
2. Spola flaskan under varmt vatten en stund.
3. När du sett vad som hände med flaska kan du öppna korken. Hur låter det?
Rita och/eller skriv vad som hände innan du öppnade korken. Försök förklara varför det blev som det blev.
4. Skruva fast korken igen.
5. Spola flaskan under kallt vatten.
Bilaga 5
Faktatext som hemuppgift
Förklaringar till de olika experimenten vi gjorde i skolan.
Kall och varm luft
När flaskan som legat i frysen värms under rinnande varmt vatten börjar
luftmolekylerna inne i flaskan att röra sig snabbare och krockar oftare med varandra och flaskans väggar. När luftmolekylerna krockar oftare med varandra behöver de mer plats därför tar sig en del av luften ut i ballongen så att den börjar blåsas upp.
När flaskan spolas med kallt vatten blir ballongen mindre igen eftersom luftmolekylerna nu rör sig långsammare krockar de inte lika ofta. Luften behöver inte så stor plats längre.
Varm luft tar alltså större plats än kall luft.
Vägning av varm och kall luft.
När man sätter ett tänt ljus under den ena flaskan, värms luften ovanför ljuset. Eftersom varma luftmolekyler tar upp större plats än kalla luftmolekyler har en del luftmolekyler trängts ut ur flaskan ovanför ljuset. Det finns alltså inte lika många luftmolekyler i den flaskan. Den uppvärmda luften väger därför inte lika mycket som den kallare luften i den andra flaskan, vilket gör att flaskan med varm luft stiger uppåt. När man släcker ljuset blir luften svalare igen. Då kan fler luftmolekyler få plats i flaskan igen och blir därför tyngre och flaskan sänks ner.
Varm luft väger alltså mindre än kall luft.
Petflaska med luft
När man spolar flaskan med varmt vatten spänns flaskan ut därför att varm luft tar upp större plats. Flaskan är inte så utspänd längre när flaskan spolas med kallt vatten eftersom kall luft inte behöver lika stor plats.
Bilaga 6
Intervju 1.
1.Vem hjälpte dig med experimenten som du hade i hemuppgift? 2. Berätta hur ni gjorde?
3. Samtalade ni med varandra på ditt hemspråk om vad som hände?
4. Hur tyckte du det var att experimentera hemma? Vad var det som var bra/dåligt? 5. Tycker du att det var någon skillnad på att experimentera hemma och i skolan? Försök förklara.
6. Tycker du att det var någon skillnad på att få experimentet förklarat i skolan och ha förklaringen som hemuppgift? Försök förklara!
7. Väger luft något?
8. Förklara varför det kändes kallt på handen när du höll den under kylskåpsöppningen. 9. Vad är det som gör att en luftballong flyger?
10. Varför är plastpåsen som hopklistrad när jag försöker sära på den? Förklara! 11. Hur förändras lufttrycket på oss när vi flyger?
Bilaga 7
Slutbetyg VT -04
% som saknar betygSammanställning för samtliga skolor i Rosengård
Svenska som andraspråk 42
Matematik 40 Kemi 38 Fysik 37 Biologi 34
Engelska 34
Svenska/ svenska som andraspråk 34
Idrott 31 Hemkunskap 27 Teknik 26 Musik 20 Historia 19 Religion 19 Geografi 18 Samhällskunskap 17 Bild 16 Slöjd 15 Moderna språk 14 Svenska 8 Modersmål 6 Källa:
Eva Petrov, utvecklingssekreterare vid Barn- och ungdomsenheten, Rosengårds stadsdelsförvaltning
Bilaga 8
Till föräldrar/vårdnadshavare