Arbetets syfte har varit att undersöka hur elever med svenska som andraspråk och deras föräldrar upplevt NO-experiment som hemuppgift och i vad mån föräldrarna har kunnat och velat hjälpa sina barn. Vilken betydelse modersmålet har haft för hemuppgiftens utförande och i vilken omfattning modersmålet har använts har även varit ett mål för undersökningen. Vi vill här diskutera det resultat vi har kommit fram till genom intervjuer med elever och enkätsvar från föräldrar. Vi har under utförandet av vår undersökning och genom läst litteratur blivit införstådda med hur komplext läxbegreppet är och hur undervisningen kan utformas för att alla elever ska kunna lyckas med sina arbetsuppgifter och utvecklas i sitt lärande.
Vi anser att vi har fått svar på våra frågeställningar men eftersom undersökningen endast gjordes i en klass med ett fåtal elever och deras föräldrar kommer inga generaliseringar att göras. Undersökningen kan endast ge inblick i vad just denna elevgrupp ger uttryck för, men genom att vi fått liknande svar i de flesta intervjuer och enkäter kan vi se tendenser i undersökningsgruppen och utifrån det dra slutsatser.
Vår uppfattning är att eleverna har en övervägande positiv syn på arbetssättet med No- experiment som hemuppgift och detta resultat stämmer överens med tidigare gjorda undersökningar (Bengtsson, 2004; Pettersson, 2004). Samtliga elever i undersökningen uttryckte att de kände stor glädje över att de klarade av att göra sina hemuppgifter. Precis som Settergren (1992) skriver att ”framgång föder framgång” håller vi med om att det är viktigt för eleverna att lyckas med sina hemuppgifter för att deras självförtroende ska öka och att de ska vilja fortsätta arbeta med experiment hemma. Detta får oss att tänka på pojken Ali i Petterssons studie (2004), under Petterssons intervju med honom upprepade han ett flertal gånger att han faktiskt klarade av att göra sin hemläxa och detta visar hur viktigt det är för elevernas självförtroende att lyckas med sina uppgifter.
Experiment som hemläxa har för avsikt att eleven ska diskutera med föräldern om vad som händer under experimentet där föräldrarna skulle fungera som bollplank åt barnens tankar oavsett vilket modersmål som pratas hemma (Pettersson, 2004; Bengtsson, 2004). Att eleven inte alltid får rätt svar på sina experimentresultat eller att eleven inte alltid förstår vad som händer i experimenten är inte det primära i hemuppgiften utan det viktiga är att det skapas
situationer där eleven får tillfällen att använda sitt modersmål och reflektera över sina idéer. Om hemläxan skapar problem på så sätt att en kommunikation mellan barnet och föräldern inte kan ske på grund av språkliga hinder, vare sig det gäller modersmålet, svenska eller det naturvetenskapliga språket, ger inte hemuppgiften det önskade resultat som var tänkt. En annan typ av läxa, eventuellt en traditionell faktatext att läsa, skulle kanske inte heller utgöra bra förutsättningar för eleven att kunna göra sina hemuppgifter eftersom vi inte vet om eleven har tillräckligt bra kunskaper i det svenska språket. Som läroplanerna förespråkar ska skolan och vårdnadshavarna gemensamt skapa de bästa möjliga förutsättningar för barns utveckling och lärande, men det visar sig i detta fall med E6 och F6 att det finns förhållanden i hemmet som vi pedagoger inte kan råda över (Lpo 94). Vi ställer oss frågan om det är tidsbrist, språkhinder eller något annat som utgör ett hinder för att experimenten ska kunna utföras i hemmet på ett tillfredställande sätt för de båda? Problematiken här är att eleven (E6) anser sig kunna prata svenska bättre än sitt modersmål och detta stämmer överens med vad mamman (F6) säger. Mamman har troligen insett att problemet med experiment som hemläxa är ett språkhinder för dem, medan eleven tror att det är tidsbrist som utgör ett hinder. Vi ser en koppling till Solomons studie (1994) och till Harlen (1996) där de förespråkar hur viktigt det är för pedagogen att ha insikt i elevers hemförhållanden, att veta hur mycket stöd och hjälp eleven erhåller i hemmet med läxor, uppgifter och skolgången för att kunna stödja eleverna på bästa möjliga sätt. Vi vet inte om den undervisande pedagogen i undersökningsklassen har insikt i elevens (E6) hemförhållande.
Obondos (1999) tankar om att föräldrar som är svaga i det svenska språket ändå kan hjälpa sina barn med hemuppgifterna anser vi bra. Användandet av modersmålet i hemmet var viktigt när föräldrarna skulle diskutera med sina barn eftersom föräldrarnas språkkunskaper i det svenska språket inte var så bra som det behövdes för att det skulle bli bra diskussioner. Nu i efterhand har vi uppmärksammat problemet med att barn och förälder inte möter varandra språkmässigt för att kunna diskutera med varandra utöver vardagliga situationer (Rylander, 2001).
De flesta elever kände att det blev lättare att förstå förklaringen som gavs i skolan om de hade fått göra experimenten hemma. När eleverna i vår undersökning diskuterade sina experiment med någon vuxen i hemmet skedde detta till största del på modersmålet. Att få göra experiment hemma med föräldrar, komma fram till resultat och slutsatser och få det förklarat
någon betydelse vilket språk de använde. Eftersom det inte verkade ha någon större betydelse för eleverna vilket språk de använde hemma, och eftersom vi i början av vårt arbete antog att det skulle vara lättare för eleverna att få samtala på sitt modersmål hemma, blev vi under intervjuerna med eleverna nyfikna på vilket språk de pratade med varandra på rasten. När vi frågade dem om detta svarade alla elever att de pratade svenska med sina kamrater även om det inte fanns någon pedagog i närheten. Skolans norm var enligt eleverna att de inte fick prata på sitt modersmål på skoltid utan de skulle prata svenska. Visst kan vi förstå skolans regel om det är för att eleverna ska prata svenska för att utveckla sin svenska men å andra sidan verkar regeln konstig eftersom skolan är en friskola för arabisktalande barn. Om eleverna skulle bli hjälpta av att använda sitt modersmål med sina kamrater borde detta kanske vara tillåtet? Elevernas svar om vilket språk de använder med sina föräldrar och sina kamrater stämmer överens med Boyds (1985) och Nameis (1993) undersökningar som tas upp i Håkanssons bok (2003). Modersmålet används i samtal med äldre personer så som föräldrar och med jämnåriga personer används andraspråket, svenska. Vi har fått insikt i att vår förutfattade mening, som var att eleverna skulle föredra sitt modersmål istället för svenska, var felaktig.
De flesta föräldrarna i undersökningen har på olika sätt varit med och hjälpt sina barn med experimenten de haft i läxa. De har uttryckt sig positivt till detta arbetssätt eftersom de har känt att de har blivit delaktiga i sitt barns skolgång. Föräldrarnas delaktighet i skolarbetet är mycket positivt anser vi, därför att skolan och hemmet ska verka för ett ökat samarbete (Lpo 94). Detta tillvägagångssätt med experiment som hemuppgift kan vara ett bra exempel på hur alla föräldrar, inte bara föräldrar till elever med svenska som andraspråk, kan engageras i barnens skolgång och utveckling. Alla föräldrar som svarade kände att de verkligen kunde hjälpa sitt barn med experimenten och föräldrarna märkte att barnen blev glada av att de fått hjälp hemifrån för att sedan kunna visa sina resultat i skolan. Detta resultat stämmer överens med de resultat vi läst i litteratur angående hemuppgifter och föräldrar (Bengtsson, 2004; Fuss, 2003; Pettersson, 2004; Strandberg, 1999).
Fråga 4 i enkäten till föräldrarna ser vi nu i efterhand som en felformulerad fråga eftersom föräldrarna kanske såg frågan som ett test ifrån vår sida att mäta deras kunskaper inom ämnet. Vår mening med frågan var att ta reda på om föräldrarna diskuterade med sina barn om vad som hände under experimentet och inte om de kunde hjälpa sitt barn att svara på frågor och
förklarar vad som hände. Föräldrarna skulle inte agera som extralärare åt sina barn utan de skulle delta och stödja barnet under experimentets gång.
Elev E2 utförde experimentet själv utan förälders medverkan och visade sitt resultat efteråt för föräldern men fick ingen respons. Eleven säger även att hon gör experimenten fort för att hon har andra läxor att göra. Hon tycker det är roligt att göra experimentet i skolan för där samarbetar hon tillsammans med andra. När eleven säger att hon gör läxan fort för att hon har andra läxor får vi intrycket av att eleven inte upplever det speciellt intressant eller roligt att experimentera hemma. Fast hon säger även att det är roligt att experimentera i skolan och det kan tolkas som om hon egentligen vill och tycker om att göra experiment men att hon inte får den respons hon behöver av sina föräldrar för att utföra dem hemma. Det kan också vara så att hon tycker det är roligare att göra experiment och samarbeta med kamrater i skolan än med föräldrar hemma.
Motivationen hos föräldrarna är viktig för att skolan ska kunna ge experiment som hemuppgift då det kräver tid och engagemang även från föräldrarna (Johanneson, 2002). Kan eller vill inte föräldrarna hjälpa sitt barn kan läxan bli en belastning för familjen och skapa konflikter och eleverna kan utveckla ett motstånd både mot ämnet och mot hemuppgiften (Leo, 2004). Vad vi sett i undersökningen var fallet inte så och som vi trodde var de flesta föräldrar intresserade av sina barns hemuppgifter.
Nästan i alla hem var det bara mödrarna som hjälpte sina barn med experimenten och detta väckte en intressant fråga. Är det så att fäderna inte vill, eller ser de det helt enkelt inte som sin uppgift att hjälpa barnen med läxorna? Kan det vara så att i föräldrarnas hemland var det mödrarna som var hemma med barnen och hjälpte dem med deras skolgång och fäderna som arbetade och försörjde familjen? Den syn på familjen som dominerar i många samhällsstrukturer i Medelhavet och i Mellanöstern är att kvinnorna sköter hemmet och vardagssysslor medan männen bär det moraliska ansvaret för familjen och sköter relationer till utomstående (Sjögren, 1993). Denna kulturella samhällsstruktur kanske är svaret på varför det nästan bara var mödrarna som hjälpte sina barn med läxan men det kan även bero på intresse och utbildningsnivå på föräldrarna. Vi kunde ha frågat vidare under intervjuerna om varför det bara var mödrarna som hjälpte eleverna med hemuppgiften men vår ovana att intervjua visade sig och vi missade detta tillfälle att ställa denna följdfråga.
Vi fick ett tänkvärt och intressant svar från en elev i frågan om vad eleven gjorde om hon inte förstod hemuppgiften. Eleven sa att, om mamman inte kunde förklara bra så frågade hon sin pappa. Hon tyckte det var lättare att förstå sin pappa och eftersom han var äldre så kunde han mer. När eleven inte fick den hjälp hon behövde av sin mamma kom hon själv på att hon kunde få hjälp på ett annat håll och i det här fallet av sin far som hon ansåg var visare än mamman för att han var äldre. För henne gällde det att visdom hade med åldern att göra. När vi ser till eleverna E2 och E6 skapas inte de bästa förutsättningar, som det förespråkas i Lpo 94, för eleverna genom att använda experiment som hemuppgift i No-undervisningen. Eftersom eleverna har olika hemförhållanden med olika förutsättningar till att få hjälp och stöd med sin läxa finns det inte enbart en strategi att genomföra hemuppgifter på som fungerar för alla elever i klassen. Frågan vi kan ställa oss precis som Leo (2004) är om det borde finnas läxor överhuvudtaget. Det är upp till oss pedagoger att bestämma om läxans vara eller inte vara eftersom läxor eller hemuppgifter inte nämns i styrdokumenten och är därför inte skolans uppdrag. Däremot är skolans uppdrag att ”främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper” (Lpo 94, s.3).
Det som skiljer vår undersökning från Petterssons (2004) och Bengtssons (2004) är att vi har fått en inblick i hur föräldrarna ställer sig till experiment som hemuppgift genom förstahandsinformation. I tidigare studier när NO-experiment som hemuppgift undersökts har Pettersson (2004) erhållit sin information från samtal med eleverna och i Bengtssons examensarbete (2004) erhölls informationen av klassläraren från utvecklingssamtal med föräldrar. Bengtsson medverkade inte själv under utvecklingssamtalen och fick därför informationen i andra hand av den undervisande klassläraren. Vi har även undersökt hur eleverna upplever samarbetet med sina föräldrar för att få hjälp med experimenten och i vad mån modersmålet används under experimentets gång. Efter denna undersökning kan vi konstatera att detta arbetssätt är positivt bland elever och föräldrar och vi anser att det är något att arbeta vidare med. Om vi i vårt framtida läraryrke skulle forska vidare inom detta område skulle vi göra en studie bland lärare.
Vi skulle
• ha undersökt hur lärare använder sig av NO-läxor och hur de strukturerar dessa för att skapa bra möjligheter för elever med svenska som andraspråk att klara av sina hemuppgifter
• göra observationer i klassrumsmiljö och även intervjua lärarna
• intervjua föräldrarna istället för att få svar genom enkäter för att få en större inblick i genomförandet av experimenten i hemmet
Dagens teknik blir mer och mer invecklad och berör det mesta i våra liv och därför är naturvetenskapen en lika viktig kunskap som läsning, skrivning och räkning (Harlen, 1996). Arbetet med att välja relevant innehåll, utveckla och förbättra undervisningsmetoder för elever med svenska som andraspråk i de naturvetenskapliga ämnena måste fortsätta och intensifieras och vi vill avsluta med ett citat.
Eftersom lärare agerar i ett samhälle som hela tiden förändras
Referenser
Litteratur
Ahmad, Lena & Berlin, Jessica (2005). Varför alla dessa läxor? En studie över några lärares
syn på läxan och dess syfte. Kristianstad: Lärarutbildningen, examensarbete C-uppsats, Högskolan Kristianstad
Benckert, Susanne (1997). Flerspråkiga barn i förskolan – hur gör man? I: Att undervisa
elever med Svenska som andraspråk – ett referensmaterial. (s.73-82) Liber Distribution
Bengtsson, Peter (2004). No-experiment som hemuppgift – en studie bland tvåspråkiga elever. Malmö: Lärarutbildningen, examensarbete, Malmö högskola
Bergman, Pirkko (2003). Andraspråkseleverna och deras förutsättningar. I: Att undervisa
elever med Svenska som andraspråk – ett referensmaterial. (s.21-30) Lund: Liber Distribution
Boyd, Sally (1985). Language survival : a study of language contact, language shift and
language choice in Sweden Göteborgs Universitet: Centrum för språkvetenskap Bratt, Bengt, m.fl. (1986). Språkvägen till NO. Lund: Studentlitteratur
Cummins, Jim (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I: Symposium 2000 ett andraspråksperspektiv på lärande. (s.86-107) Stockholm: Sigma Förlag
Diamond, Jared (1998). Guns, Germs and Steel. New York: Vintage
Falkenberg, Cecilia & Håkonsson, Erik (2004). Storylineboken – Handbok för lärare. Malmö: Runa Förlag
Fejan Ljunghill, Lena (2003). Shaima blev bra på svenska när hon fick hjälp på arabiska. I:
Pedagogiska Magasinet. Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt 3/03. (s.26-31), Stockholm,
Fuss, Stefan (2003). The Influence of Parental Behavior on Students´ Motivation and
Achievement: An Empirical Study in German Secondary School. In Mayring, Ph. & Rhöneck, Chr. v. (Eds.). Learning Emotions. Berlin, London: Peter Lang
Gislason, Björn & Löwenborg, Lars (1994). Psykologi för lärare 1. Stockholm: Liber Utbildning AB
Gislason, Björn & Löwenborg, Lars (1995). Psykologi för lärare 2. Stockholm: Liber Utbildning AB
Halldestam, Marie (2004). Tvåspråkig undervisning ökar studieprestationen. I: Skolvärlden nr 18/04. (s.22-23)
Harlen, Wynne (1996). Våga språnget. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Hellsten, Jan-Olof (1997). Läxor är inget att orda om. Pedagogisk forskning i Sverige, 2 (3), s.205-220
Hemberg, Mats (1999). Att förstå det som eleverna förstår. I: Lendahls, Birgit & Runesson, Ulla (red). Vägar till elevers lärande. (s.31-56) Lund: Studentlitteratur
Hultman, Helén (1996). Behovet av att bli sedd. I: Hultinger, Eva-Stina & Christer Wallentin (red). Den mångkulturella skolan. (s.42-53) Lund: Studentlitteratur
Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur Hägerfelth, Gun (1999). ”Det handlar om att förstå det också!”. Malmö högskola, Lärarutbildningen, Utvecklingsarbete. Opublicerad artikel.
Johanneson, Eva (2002). Är läxor bra för barn? Föräldrars och lärares syn på läxan och dess
betydelse. Sundsvall: Examensarbete C-nivå, Pedagogiska institutet
Johansson, Bo & Svedner, Per-Olof (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget
Leo, Ulf (2004). Läxor är och förblir skolarbete, en studie om inställningen till läxor i ett F-9
spår i grundskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola
Läroplaner för grundskolan, Lgr 62 (1962). Stockholm: Skolöverstyrelsen
Läroplaner för grundskolan, Lgr 69 (1969). Stockholm: Liber
Läroplaner för grundskolan, Lgr 80 (1980). Stockholm: Liber
Lindell, Ebbe (1990). Läxor – hemarbetets utformning och effekter. Stockholm: Skolöverstyrelsen
Lindgren, Astrid (1970). Nya hyss av Emil i Lönneberga. AB Svensk filmindustri, producent Hellbom, Olle
Lindgren, Karin (2005). Likartade problem i de flesta länder. I: Skolvärlden 20/05 (s.14-15) Lpo-94. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet Namei, Shidrokh (1993). Språk och miljö i Botkyrka rapport från den språkvetenskapliga
pilotundersökningen. Stockholm Universitet. Centrum för tvåspråkighetsforskning Nationalencyklopedin, NE (1996) Nationalencyklopedin Ordbok band 2. Höganäs: Bra Böcker, Göteborg: Språkdata
Nationalencyklopedin, NE (1996) Nationalencyklopedin Ordbok band 3. Höganäs: Bra Böcker, Göteborg: Språkdata
Obondo, Margaret (1999). Olika kulturer, olika språksocialisation – konsekvenser för utbildning och social integrering av invandrarbarn. I: Axelsson, Monica (red). Tvåspråkiga
barn och skolframgång – mångfalden som resurs. (s.36-60) Stockholm: Repro Print AB
Pettersson, Birgitta (2004). Kommunikativa situationer i NO-undervisningen – en
attitydstudie. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola
Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö, Ann-Charlotte (1997). Grundläggande färdigheter –
och färdigheters grundläggande. Lund: Studentlitteratur
Rylander, Karin (2001). Med ett ben i vartdera språket. Malmö: Magisteruppsats, lärarutbildningen, Malmö högskola
Settergren, Per (1992). Lärarkunskap. Om undervisning och inlärning. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Sjöberg, Svein (2000). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur
Sjögren, Annick (1993). Här går gränsen. Värnamo: Bokförlaget Arena
Skolverket (2000). Grundskolan, kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes Skolverket (2004b). PISA 2003 Svenska femtonåringars kunskaper och attityder i ett
internationellt perspektiv. Rapport 254. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2005a). Elever med utländsk bakgrund. En sammanfattande bild. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2005b). Skolverkets lägesbedömning 2005. Stockholm: Fritzes
Solomon, Joan (1994). Towards a notion of home culture: Science education in the home.
Strandberg, Max (1996). Mångfalden är en guldgruva. I: Hultinger, Eva-Stina & Christer Wallentin (red). Den mångkulturella skolan. (s.106-127) Lund: Studentlitteratur
Swedenborg, Lillemor (red) (1986). Stora svenska ordboken. Stockholm: Nordstedts Förlag AB
Tidblom, Lena (1993). Ämnesanknuten språkundervisning. I: Cerú, Eva (red) (1993). Svenska
som andraspråk. Mera om undervisningen. Lärarbok 3. (s.206-221) Stockholm: Natur och Kultur
Wikström, Inger (1996). Samhällsorienterande ämnen är språk och kultur. I: Hultinger, Eva- Stina & Christer Wallentin (red). Den mångkulturella skolan. (s.128-156) Lund:
Studentlitteratur
Österlind, Eva (2001). Elevers förhållningssätt till läxor, en uppföljningsstudie. Falun: Högskolan Dalarna
Östman, Leif (2002). Att kommunicera om naturen. I: Strömdahl, Helge (red). Kommunicera
naturvetenskap i skolan – några forskningsresultat. (s.75-93) Lund: Studentlitteratur
Internetadresser
Skolverket (2004a). Skollagen 1985:1100
http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?${HTML}=SFST_LST&${OOHTML}=SFST_DOK&${ SNHTML}=SFST_ERR&${MAXPAGE}=26&${TRIPSHOW}=format=THW&${BASE}=
Bilagor
Bilaga 1
Till föräldrar/vårdnadshavare
Vi heter Marianne Bodhamre och Percy Persson och går sista terminen på lärarutbildningen vid Malmö högskola. Vi håller nu på att skriva vårt examensarbete som ska handla om hur man kan underlätta för barn med invandrarbakgrund att förstå de naturvetenskapliga ämnena. Vi skulle vilja göra en undersökning i klass 5… Undersökningen innebär att eleverna får utföra några vardagliga experiment antingen i skolan eller som hemuppgift. Den naturvetenskapliga förklaringen kommer de antingen att få hjälp med i skolan eller som hemuppgift. Vi kommer att intervjua eleverna under projektets gång. Vi skulle även vilja intervjua er föräldrar för att få en inblick i hur ni upplever detta arbetssättet eleverna har. Vi har varit i kontakt med klassläraren, xxxxx xxxxxxxxx och han är positivt inställd till projektet. Alla uppgifter i examensarbetet kommer att vara anonyma och endast användas inom vårt arbete och inte delges andra. För att kunna genomföra intervjuerna behöver vi båda föräldrars medgivande.
Tack på förhand!
Marianne Bodhamre och Percy Persson
Vänligen sätt kryss i rutorna nedan och skicka tillbaka lappen påskriven till klassläraren xxxxx xxxxxxxxx.