Detta kapitel avser att diskutera analysens resultat i ett vidare perspektiv med hjälp av den tidigare forskning som presenterats i uppsatsen. Detta kommer att leda till betydelsefulla diskussioner om hur värderingar porträtteras i bilderböcker och även didaktiska diskussioner om värderingar i skolans värld. Syftet med bilderboksanalysen var att ta reda på vilka
värderingar som bilderböckerna förmedlar och om det finns skillnader i ett synvinkel- och berättarperspektiv i olika bilderböcker. Dessa frågeställningar kunde besvaras med hjälp av Nikolajevas (2000) begrepp om synvinkel och berättare eftersom jag har applicerat hennes begrepp i analysen. Utifrån de resultat som framkommit av analysen kan jag fastställa att synvinkeln, tillsammans med berättarrösten leder till skillnader i vems värderingar vi accepterar. Beroende på om perceptions- och konceptionsvinkeln är rörlig eller inte, sympatiserar vi med specifika karaktärer och deras värderingar. Detsamma gäller
berättarrösten, som också har en viktig roll för hur vi tolkar berättelserna och dess karaktärer.
8.1 Värderingar och värdegrund
Värderingar är naturliga i samhället och de synliggörs, inte minst i barnlitteraturen eftersom de speglar författarens värderingar och dennes intention med att behandla dem i barnböcker. Med tanke på att skolan har ett ansvar att förmedla och inpränta värderingar är det av stor vikt att lärare analyserar vilka värderingar som förmedlas i bilderböckerna som eleverna läser. Detta kan kopplas till Ulfgards (2012, s. 219) yttrande om att det är viktigt att analysera barnlitteraturen på grund av bokens didaktiska funktion och didaktiska intention.
Åkerström (2012, s. 75) och Nikolajeva (2017, s. 27) har skrivit om maktstrukturerna inom barnlitteraturen, som exempelvis att böckerna är skrivna av vuxna till barn. Dessa
maktstrukturer kan jämföras med skolans värdegrund eftersom värderingarna är skapade av vuxna som barnen ska socialiseras in i. Bartholdsson (2008, s. 17) har uttryckt detta som en maktutövning från skolpersonalen eftersom de ska styra barnen till att utveckla dessa värderingar.
Som Tenngart (2012, s. 24) tidigare har konstaterat, har barnlitteraturen inverkan på hur barn utvecklar värderingar. Det är därför viktigt att lärare kan välja ut litteratur som stämmer överens med skolans värdegrund. Med tanke på att barnen ska respektera varandra och ta avstånd från diskriminering är det viktigt att litteraturen förmedlar barn i flera kontexter och
som har olika bakgrund. Det kan exempelvis handla om barn i varierande
familjekonstellationer, barn som kommer från olika kulturer med olika religioner och barn som tillåts bära vilka kläder som hen vill ha. Genom att normalisera det som inte anses som normen i samhället, kan det leda till att barnen utvecklar sunda värderingar som skolan och samhället vill att barnen ska inneha.
Vid en jämförelse av vilka värderingar som framkommit av analysen och de värderingar som är skrivna i läroplanen (Skolverket, 2019, s. 10) framkom det att de normkritiska böckerna stämmer bäst överens med värderingarna i läroplanen. I Varför gråter pappan? tar pojkarna avstånd från diskriminering, förtryck och kränkande behandling, vilket synliggörs genom pojkarnas fantasier. De försöker även hjälpa andra människor eftersom de frågar mannen varför han är ledsen. Pojkarna kan även leva sig in i mannens situation och vill därmed hjälpa honom. I boken Kalle med klänning är det i stället läsaren som kan utveckla värderingar från att ha läst boken, medan karaktärerna i boken inte uppvisar tecken på att de innehar dessa värderingar. På detta viset skulle Tenngarts (2012, s. 24–25) tes kunna bekräftas om att det kan skapas emotionella processer hos läsaren när hen kopplar ihop tänkandet och kännandet. Det skulle kunna gå att hävda att värderingar kan utvecklas på olika sätt genom
barnlitteraturen, dels genom att se karaktärerna som en inspirationskälla och dels genom att skapa emotionella processer efter att boken har lästs.
I boken Kalle med klänning kan läsaren utveckla respekt för andra människors egenvärde genom att känna sympati med Kalle och därmed respekterar hans val. Läsaren tar förmodligen avstånd från diskriminering och kränkande behandling när de ser hur Kalle blir behandlad för sitt klädval. Läsaren kan säkerligen även förstå Kalles situation och vill förmodligen att Kalle ska fortsätta att vara sig själv. I Williams bråkiga kompisar stämmer punkt nummer fyra överens med bilderbokens värderingar, som handlar om att eleven kan förstå andra människors situation. I boken lever karaktärerna sig in i varandras situation och ber om förlåtelse, vilket kan förstås som en vilja att handla för de andras bästa.
8.2 Bilderböckernas förändring
Det har skett en hel del förändringar med barnlitteraturen, historiskt sett. Kåreland (2008 s. 1– 2) beskrev det som att litteraturen enbart lästes på grund av pedagogiska syften förr i tiden. Barn läser fortfarande litteratur för lärandets skull, där exempelvis de normkritiska
bilderböckerna upplyser barn om normer och olikheter. Kärrholm (2012b) undersökte Kerstin Thorvalls bilderböcker där det framkom att Thorvall utmanade normerna som fanns i
samhället under den tiden. Detta skulle möjligtvis, i dagens samhälle kallas för normkritiska bilderböcker, precis som Varför gråter pappan? och Kalle med klänning. Thorvall valde att utmåla mamman i hennes bok Mamma, var är du? från 1972, som en stressad
fembarnsmamma som tappade tålamodet på grund av barnens tjat. Detta är en realistisk bild av hur det kan se ut i hemmet vilket gör att det skapas identifikationsmöjligheter som Jönsson (2017, s. 15) menar förekommer i normkritiska bilderböcker. Enligt Kärrholm (2012b), menade även Thorvall att det var viktigt att utmana normerna medan barnen fortfarande var små, vilket kan förklara varför böckerna är skrivna till yngre barn.
Kärrholm (2012a, s. 112) konstaterar att barnlitteraturen under 1960- och 1970-talen byggde på realism. Detta speglas även i bilderböckerna som utgjort materialet för denna analys eftersom böckerna inte romantiserar hur det är att vara barn utan bygger på realistiska händelser i ett barns liv. Den enda boken som inte bygger helt och hållet på realism är boken
Kalle med klänning, där det manliga könet plötsligt blev duktiga på sina fritidsintressen och
yrken när de bar klänning. Anledningen till att böckerna bygger på realism kan troligtvis bero på att barnen ska kunna relatera till karaktärerna och deras värderingar. Barn kan säkerligen relatera till hur det känns när de vuxna är oförstående till barnens viljor som i bilderboken
Gropen. De kan troligtvis också relatera till Williams bråkiga kompisar och hur det känns att
bli osams med sina vänner och hur bråk kan lösas genom att tänka över sitt beteende och be om förlåtelse. I boken Varför gråter pappan? kan säkerligen barn relatera och förstå varför människor kan bli ledsna. Alla barn kanske däremot inte kan förstå Kalle i Kalle med
klänning, men de kan få förståelse för hur han känner och därmed kunna utveckla värdefulla
8.3 Värderingar och normkritiska förlag
Vid Jönssons (2017, s. 17–18) jämförelse mellan förlagen Sagolikt och Olika framkom det att barnkaraktärerna i Sagolikt förlag är fria från fördomar, medan det är de vuxna som är
dömande. Detta kunde synliggöras i Kalle med klänning som är utgiven av Sagolikt förlag eftersom Kalle inte alls förstår varför han upplevs som konstig när han bär klänning. Däremot är inte pojkarna som retar Kalle fria från fördomar, utan de dömer honom på grund av hans klädval. Kalles föräldrar är dömande till en början och vill att Kalle ska bära andra kläder också. När föräldrar till eleverna på Kalles skola börjar döma Kalle, förändras dock föräldrarnas uppfattningar och i stället väljer de att stötta sin son. När alla i samhället har förstått fördelarna med att bära klänning försvinner fördomarna, vilket gör att alla män och kvinnor i staden bär klänning. Att männen tycker att det är okej kan bero på att
vuxenperspektivet har förändrats och att det till slut blev socialt accepterat att män bar klänning. När det enbart var ur ett barnperspektiv kan det ha tytt på att barnet inte blivit socialiserat. Detta kan kopplas till Nikolajevas (2017, s. 28) teori om aetonormalitet, eller vuxennormalitet. Hon menar att den vuxna anses vara normen i barnlitteratur och barnet är avvikelsen. När männen i Kalle med klänning ansåg att det var socialt accepterat att bära klänning, blev det samtidigt accepterat av samhället. När barnen bar klänning var det enbart en avvikelse, vilket ledde till normbrott.
Boken Varför gråter pappan? kommer från Olika förlag där Jönsson (2017, s. 17–18) beskrivit att de inte väljer att förklara karaktärernas egenskaper. Detta synliggjordes i analysen eftersom den heterodiegetiska berättaren inte gav någon förklaring om pojkarna, utan de fick beskriva sina känslor själva. Eftersom karaktärerna beskriver sina känslor, medför det att läsaren får bilda sin egen uppfattning om deras egenskaper. Anledningen till detta kan möjligtvis vara att det öppnar upp för en dialog mellan exempelvis lärare och elever om karaktärernas känslor. Jönsson menar att båda förlagen arbetar för att barn ska få lov att vara sig själva, vilket även speglar de utvalda böckerna från denna analys. Warnqvist (2012, s. 203) menar att det är viktigt att läsa normkritiska böcker för barn som går emot normerna på olika sätt. Hon menar att barnen ska få utvecklas som de själva vill, och att de ska tillåtas vara sig själva.