I nedanstående kapitel diskuterar vi vårt val av metod för vår undersökning (7.1). Vidare lyfts intressanta delar av vårt resultat fram och diskuteras i relation till studiens syfte, frågeställningar och tidigare forskning (7.2). Slutligen resonerar vi kring tänkbar vidare forskning (7.3).
7.1 Metoddiskussion
Den här studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Vid två tillfällen och på två skolor samlades materialet in utefter en i förväg planerad intervjuguide. Vi valde ett bekvämlighetsurval då vi specifikt ville undersöka hur svensklärare på högstadiet upplever läsningen i ämnet kopplat till digitala och traditionella medier. Vi var noga med att informera alla deltagare om att deras medverkan var frivillig. Vi båda spelade in och närvarade vid samtliga intervjuer i syfte att få en så korrekt uppfattning av intervjuerna som möjligt. Därefter transkriberades de i syfte att underlätta analyseringen och tolkningen av materialet. Allt inspelat material kommer efter studiens avslut att raderats i enlighet med den information vi gett våra informanter. Vi är medvetna om att studien kunde fått ett annat resultat om vi valt att intervjua fler personer då det inte går att göra ett generellt antagande med så få informanter. Men det är värt att noter att vår studie genomfördes på två olika skolor och att resultaten var snarlika, kanske beroende på att de båda ligger i framkant gällande digital utveckling. Resultatet hade troligtvis skiljt sig åt om de inte varit jämställda på den punkten. Ett antal av frågorna riktade sig till lärarens uppfattningar om elevernas tankar om digitalt och traditionellt läsande, vilka kan ha givit andra svar om vi valt att även intervjua elever. Men eftersom vi var ute efter lärares uppfattningar och perspektiv på digitalt och traditionellt läsande i svenskundervisningen, valde vi att hålla oss till ett lärarperspektiv.
Vi har försökt vara neutrala under intervjuerna med våra egna åsikter i syfte att få en så sanningsenlig bild av informanternas uppfattning som möjligt. En av våra informanter gav en betydligt mindre utförlig intervju än de andra, på grund av tidsbrist, men eftersom innehållet ändå gav oss intressant material valde vi att ändå använda oss av den.
7.2 Resultatdiskussion
Vårt syfte var att undersöka hur högstadielärare i svenska arbetar med olika medier kopplat till läsning. Målet var att skapa en djupare förståelse för vilka texter som läses digitalt och vilka som läses traditionellt och hur lärarna karaktäriserar digital respektive traditionell läsning samt vilken funktion och roll de tillskrivs. Vidare ville vi också veta hur informanternas kunskap om medierna var i relation till läsning. Trots att läsning kopplat till olika medier är ett stort och brett område har vi kunnat utkristallisera konkreta teman ur våra intervjuer. Till vår hjälp har vi använt oss av de teorier och begrepp som vi tidigare i detta arbete redogjort för. Bland annat blir informanternas syn på användningen av det vidgade textbegreppet och new literacies synligt i nedan diskussion.
Som svar på vår första forskningsfråga, om vilka texter som läses digitalt och vilka som läses traditionellt, svarar informanterna att olika typer av medier används frekvent i undervisningen. De hänvisar till det vidgade textbegreppet och menar att de anpassar olika medier till olika användningsområden för att berika elevernas läsupplevelser. Det blir tydligt för oss att våra informanter ser variationsmöjligheter med olika medier som något positivt för elevers läsning. Informanterna arbetar med det vidgade textbegreppet och precis som Liberg (2007) menar, innefattar numera text mer än bara det skrivna ordet och har öppnat upp för en mängd tolkningar och perspektiv (Jfr Liberg 2007). Inte helt sällan används de digitala medierna för att komplettera de traditionella. Det är främst spelfilmer eller kortare klipp som tilldelas en roll som variationsberikare till den traditionella texten men även ljudböcker och e-böcker nämns.
Alla informanter tar upp både för- och nackdelar med de olika medierna och förklarar vilka orsaker och konsekvenser de anser att de får för läsningen. Det är tydligt att informanterna uppfattar att synen på läsning generellt har förändrats över tid och att de upplever att det blir allt svårare att få unga att läsa överhuvudtaget. Informanterna talar om att det förut lästes mer för nöjes skull och att traditionell läsning förr inte behövde diskuteras eller motiveras på samma sätt som idag. De kopplar det minskade läsintresset till det digitaliserade samhällets snabba utveckling och vi konstaterar därför att det med denna insikt kanske inte kommer bli lättare att motivera unga att läsa i framtiden. Leu et al. (2013) tar i sin teori upp att den här generationens främsta verktyg för new literacies och lärande är internet och den digitala världen vilket stämmer bra överrens med den uppfattning som informanterna delar med sig av. Med denna vetskap
menar de också att det vidgade textbegreppet behövs som motivation för att minska elevernas läsmotstånd. De upplever att de behöver marknadsföra en bok för att eleverna idag ska vilja läsa den. Informanterna beskriver variationen av olika medier som ett sätt att marknadsföra och menar att det fungerar som en inkörsport för att fånga elevernas intresse. Informanterna menar dock att eleverna föredrar att ta sig an texter genom medier där de kan anta ett mer passivt förhållningssätt, som exempelvis att lyssna på den eller se den i rörelse som en film snarare än att behöva anstränga sig för att läsa texten på egen hand. Genom att gå eleverna till mötes menar informanterna att intresset successivt byggs upp som gör att de i större utsträckning känner nyfikenhet för att vilja läsa på egen hand. Dock är det intressant att våra informanter ofta talar om att ta sig an text via digitala medier, exempelvis film, som belöning och ett komplement till traditionell läsning. Det talas exempelvis sällan om film som ett eget medium som har fristående specifika funktioner.
Våra informanter talar om olika sätt att läsa beroende på kontext, precis som Hayles (2011) gör, där den digitala läsningen blir mer ytlig och övergripande än den traditionella. Sannolikt är det beteendet också en konsekvens av den globaliserade värld vi lever i, där kommunikations- och informationsutbytet går mycket snabbt. Det blir tydligt att området är komplext. Detta är någonting som Leu et al. (2013) tar upp i en av sin teoris principer där de talar om new literacies som flertaliga, multimodala och mångfacetterade. Hayles (2011) är en förespråkare för digital läsning men hänvisar samtidigt till kritiska röster som hävdar att en del forskning pekar på ett tydligt samband mellan digitalisering och en försämrad läsförståelse hos unga (Hayles 2011). Rasmussons (2014) studie visar på en tydlig läsförståelseskillnad beroende på om utövaren läser på dator eller papper. Hon menar att läsning på skärm kräver mer av utövaren än vid traditionell läsning, då man utöver läsningen ska kunna hantera det digitala mediet. Istället för att ägna sig åt att enbart skapa mening av texten man läser behöver tid läggas åt att exempelvis scrolla upp och ner i den (Rasmusson 2014, s. 51).
Samtidigt som samtliga informanter menar att den digitala läsningen behövs uttrycker de också sin oro över vad den minskade läsningen får för konsekvenser. De uttrycker frustration över den digitala läsningen eftersom den lätt bidrar till att elever tappar fokus och energi. Frestelsen att nöjessurfa är stor och vid exempelvis film ser eleverna det lätt som en belöning och slappnar av för mycket. Informanterna vidhåller att det är en utmaning att få eleverna att fokusera när de ska läsa digitala texter. Förut,
mindre distraherande faktorer runt sig. Dessutom upplever informanterna att eleverna behåller skärpan bättre med traditionell läsning och att de av den anledningen helst väljer att låta eleverna läsa längre texter i traditionell form, en åsikt som Erixon et al. (2013) delar. Kanske är det av den anledningen som bokläsning fortfarande ligger våra informanter varmt om hjärtat. Hayles (2011) talar om den traditionella läsningen som statusbärare i samhället och hänvisar bland annat till erfarenhetsbaserade orsaker till detta (Hayles 2011, s. 62-67). Det råder nämligen en intressant enighet bland informanterna om att skönlitteratur bäst avnjutes i traditionell form. Det tycks dels vara deras egen starka upplevelse och erfarenhet av att fysiskt hålla en bok i handen som är avgörande, men några informanter hänvisar också till den djupare läsning som också Hayles (2011) menar infinner sig lättare vid vid traditionell läsning. Med denna information skulle man därför också kunna tolka informanternas svar att traditionell läsning uppskattas därför att det helt enkelt lättare går att övervaka att de faktiskt läser och inte gör ovidkommande saker.
Informanterna påtalar att de digitala medierna i större utsträckning erbjuder fler alternativ än vad de traditionella gör, vilket påverkar eleverna i både positiv och negativ bemärkelse (Jfr Hayles 2011). Informanterna menar att mediet som texten presenteras i spelar stor roll för hur de läser den. Rasmusson (2014) är inne på samma spår när hon menar att läsförståelsen påverkas av den kontext som texten presenteras i, vi läser och uppfattar text olika beroende på miljön de presenteras i (Jfr Rasmusson 2014, 65-70). Informanterna menar att eleverna behöver lära sig att behärska läsningen i de olika medierna för att få störst behållning av dem, en åsikt som också Hayles (2011) delar då hon menar att vi kan träna oss i olika lästekniker som vi sedan kan tillämpa beroende på medium. Genom att föra samman hyperläsning och djupläsning utvecklar vi bra kunskaper för en effektiv läsning som går att tillämpa oavsett medium (Hayles 2011, s. 65-75).
Informanterna lyfter också fram den digitala läsningens betydelse med hänvisning till att skolan ska följa samhällsutvecklingen som de menar går hand i hand med digital utveckling. Informanterna medger att det är svårt att mäta huruvida det vidgade textbegreppet rent konkret bidrar till elevers läsutveckling men hänvisar till att variationen av läsning i olika medier bidrar till att förstärka och fördjupa kunskaperna.
Samtidigt som informanterna verkar tycka, precis som de uppskattar att deras elever gör, att digital läsning är bekvämt och varierande, ligger det ändå en viss underliggande skepsis till det minskade traditionella läsandet. Bristen på tid för traditionell läsning i
bokform är en återkommande röd tråd genom alla intervjuer och elevers försämrade språk menar informanterna också beror på för lite tid avsatt för detta. Men det skulle kanske anses som kontroversiellt och bakåtsträvande att hävda att det borde arbetas mindre med digitala medier just i svenskans läsundervisning, men å andra sidan skulle man kanske ändå ha fog för ett sådant uttalande. Samtidigt som våra informanter vill hänga med i svängen och vara där eleverna är, vill de samtidigt att pendeln ska svänga tillbaka lite och önskar att det fanns mer tid för traditionell läsning av skönlitteratur.
Rasmusson (2014) talar också om vikten att ge alla elever förutsättning att kunna tillägna sig kunskaper om det vidgade textbegreppet och menar att dagens förändrade läsvanor ställer andra krav på morgondagens skola, ur ett digitalt perspektiv. Hon menar vidare, som vi också tidigare nämnt, att skolan har ett ansvar att fostra fullvärdiga samhällsmedborgare genom att vara uppdaterade inom digital läsning. Men samtidigt påtalar hon att det är lika viktigt att låta den traditionella läsningen få stort fokus i klassrummet eftersom den hjälper oss att ta del av vårt kulturarv, exempelvis i form av klassisk litteratur (Rasmusson 2014, s. 72).
Det blir också tydligt i vårt material att de informanter vi intervjuat inte anser att de får någon systematisk fortbildning i den digitala utvecklingen, trots att det är efterfrågat. Vi är medvetna om att det är för få informanter i vår studie för att de skulle kunna tala för hela den svenska lärarkåren, men om vi rent hypotetiskt skulle anta att vårt resultat representerar hela riket kan man fråga sig hur kvaliteten på utvecklingen kommer att se ut inom den närmsta framtiden. Det råder enighet bland våra informanter att det är upp till var och en att hålla sig ajour med aktuell forskning och utveckling inom området. Detta gäller lärarens kompetens på området men vi tänker att det även påverkar elevers kunskaps- och läsutveckling. Våra informanter menar dock att läsning i digitala medier ställer andra krav på användaren än vid enbart traditionell, en åsikt som också speglas i de principer som Leu et al. (2013) tagit fram. De menar att med tanke på den snabba digitala utvecklingen i vårt samhälle som lett till en förändrad syn på new literacies vore det därför önskvärt med en kontinuerlig uppdatering och fortbildning inom området. Leu et al. (2013) menar att läraren fått en ny roll genom den digitala utvecklingen som i sin tur kräver att denne håller sig ajour med de senaste uppdateringarna. (Leu et al. 2013, s. 1157-63).
Öhman (2015) menar att vi ännu inte vet hur de moderna sätten att ta oss an läsning påverkar oss och att vi endast hypotetiskt, än så länge, kan diskutera dess effekter på
Skolverkets beslut om den reviderade läroplanen med utökad digitalisering i svenskämnet har för elevers läsande.
7.3 Vidare forskning
Vår studie har givit oss en inblick i hur några svensklärare reflekterar kring läsning digitalt och traditionellt. Vi hoppas att vår undersökning kan ligga till grund för en vidare utvecklad studie om lärares erfarenheter och tankar om läsning i olika medier. Då detta område är relativt outforskat behövs det generellt mer data. Man skulle kunna undersöka om aspekter som kön och ålder hos läraren påverkar dennes svar eller inte. Vidare vore det intressant att urskilja om lärare erfar olika gällande läsning digitalt och traditionellt beroende på vilket ämne de undervisar i.
En kvalitativ undersökning kan ge ett elevperspektiv på samma sätt som vår nuvarande undersökning har givit ett lärarperspektiv, det vill säga att man frågar eleverna om deras erfarenheter och tankar om digital och traditionell läsning.
Det vore även intressant att utarbeta lästester som kunde ligga till grund för en mer kvantitativ undersökning av elevers läsning digitalt och traditionellt. Det skulle kunna ge mer information om huruvida digital läsning är bättre, sämre eller lika bra som traditionell läsning, det vill säga man får siffror och mätbar data på vilket som “fungerar” bäst.
Att skapa frågor som kan ges till både lärare och elever för att undersöka om det finns skillnader mellan dessa grupper hade varit en annan tråd att nysta i. Detta är bara en bråkdel av alla de möjliga aspekter man skulle kunna undersöka för att vidare utöka kunskapen på detta område.
Källförteckning
Andersson, Petter och Wilhelmsson Ramshage, Bitte (2010). Texter som inte räknas? Om digitala läs-och skrivaktiviteter bland barn och unga. Utbildning & Lärande 4 (1). Tillgänglig på internet:
http://www.his.se/PageFiles/35390/Andersson_Ramshage_Texter%20s%20om%20inte %20räknas.pdf
Hämtad 2017-12-03
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Johanneshov: TPB
Christoffersen, Line och Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för
lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur
Erixon, Per-Olof, Elmfeldt, Johan, Alexandersson, Mikael, Marner, Anders, Olsson, Bengt, Scheid, Manfred, Strandberg, Tommy och Örtegren, Hans (2013). Ny teknik påverkar förutsättningar för lärande i bild, musik och svenska. Vetenskapsrådets
rapportserie 4.
Tillgänglig på internet:
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:873754/FULLTEXT01.pdf Hämtad 2017-11-22
Hayles, N. Katherine. 2011. How we read: Close, Hyper, Machine. Ade Bulletine 150: s. 62-80
Tillgänglig på internet:
http://nkhayles.com/how_we_read.html
Hämtad 2017-12-11
Hedendahl, Tina och Unelind, Pernilla (2016). Digital läsning. En studie om de nya
litteraciteternas roll i skolan. Examensarbete i speciallärarutbildning. Malmö högskola
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/20901/Pernilla%20Unelind%20&%20Tina %20Hedendahl.pdf?sequence=2
Hämtad 2017-11-26
Henry, A. Laurie (2006). SEARCHing for an answer: The critical role of new literacies while reading on the internet. The Reading Teacher, 59(7), 614-627. doi:10.1598/ RT.59.7.1
Holmberg, Claes-Göran och Ohlsson, Anders (1999). Epikanalys: en introduktion. Lund: Studentlitteratur
Leu, J. Donald., Kinzer, K. Charles, Coiro, Julie, Castek, Jill, och Henry, A. Laurie (2013). New Literacies: A Dual-Level Theory of the Changing Nature of Literacy, Instruction, and Assessment. In Alvermann, Donna, Ruddell, Robert, & Unrau, Norman (Ed.), Theoretical Models and Processes of Reading (s. 1150-1181), (6. uppl.). Newark: International Reading Association.
Liberg, Caroline (2007). En vidgad syn på text och språk. I Ewald, Annette och Garme, Birgitta (red.). Att läsa och skriva- forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, 7-11.
Tillgänglig på internet:
http://modersmal.skolverket.se/polska/images/stories/filer/pdf1887.pdf
Hämtad 2017-11-14
Lundin, Jonas. Föreläsning Malmö Högskola: Forskningsmetoder 2017-09-15
Niss, Gunilla, Wester, Monica, Lindfors, Helena, Källquist, Una, Björklund, Christina, Holmström, Jannie och Datta, Eva (2017). Digitaliseringen av skolan - ett riskfyllt experiment. Dagens samhälle. 11 december.
Tillgänglig på internet: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/digitaliseringen-av- skolan-ett-riskfyllt-experiment-19844
Hämtad 2017-12-13
Olin-Scheller, Christina (2008). Såpor istället för Strindberg? Litteraturundervisning i
Olin-Scheller, Christina (2007) Vidgat textbegrepp - hinder eller möjlighet? I Sigrell, Anders, Einarsson, Jan, Hedqvist, Rolf, Kåreland, Lena, Lundgren, Berit och Munck, Kerstin (red.). Fjärde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Tala,
lyssna, skriva, läsa, lära – modersmåls- undervisning i ett nordiskt perspektiv, 83-96,
Umeå
Tillgänglig på internet:
https://www5.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2014/12/fj_rde_nat_konf_pd f_30724.pdf
Hämtad 2017-12-12
Oxstrand, Barbro (2013). Från media literacy till mediekunnighet. Göteborg: JMG Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den
kulturella vändningen. Studentlitteratur
Rasmusson, Maria (2014). Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat. Diss., Mittuniversitetet Härnösand.
Tillgänglig på internet: http://miun.diva-
portal.org/smash/get/diva2:770228/FULLTEXT01.pdf
Hämtad 2017-11-08
Regeringen (2017). Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument. Stockholm: Regeringskansliet.
Tillgänglig på internet:
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i- laroplaner-och-kursplaner/
Hämtad 2018-01-10
Skolverket (2017) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Tillgänglig på internet:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3813.pdf%3Fk%3D3813
SOU 2003:77 d2. Svenska för individer-sfi (2003). Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Tillgänglig på internet:
https://data.riksdagen.se/fil/1D286FDD-3E61-4C13-8410-25E6665DEB10
Hämtad 2017-12-07
Street, Brian (1995) Social literacies. London: Longman
Street, Brian (2003). What’s new in literacy studies? Current Issues in Comparative
Education, 5(2), 1-14
Tombrock, Anna (2014) Om läsning. Examensarbete i litteraturvetenskap. Uppsala universitet.
Tillgänglig på internet:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:894935/FULLTEXT01.pdf
Hämtad 2017-11-24
Öhman, Anders (2015). Vad händer i läsningen -litteraturundervisningen och de nya medierna. I Jönsson, Maria och Öhman, Anders (red.) Litteratur och läsning :
Bilaga 1- Intervjuguide
Inledande information.
● Kort introduktion
● Hur lång tid (30min/lärare)
● Inspelning + anteckning
● Anonymitet + material förstörs efter opponering + endast vi har tillgång till det
● När som helst; före, under och efter får lov att avbryta
● Välutvecklade svar
● Disposition av intervjun
Frågor för att leda intervjun framåt
Vad menar du med...?
Kan du utveckla dina tankar? Hur upplever du…?
Kan du berätta varför/varför inte du tycker som du gör?
Kan du ge några exempel? På vilket sätt?
Varför tror ni det är så?
Kort inledande förklaring av begrepp:
Vi vill ställa lite frågor om hur ni arbetar med digitala texter kopplat till läsning i ert klassrum. Med digitala texter menar vi exempelvis film, e-bok, ljudbok etc. Det är fritt att tolka begreppet. Vi kan ha missat att nämna någon typ av text som ni kanske arbetar med?
Korta frågor:
- Examensår?
- Vilken lärarutbildning?
- Hur länge har du undervisat i svenska?
- Har du bytt arbetsplats/skola under din yrkesverksamma tid som lärare?
Tema 1. Läsning generellt
- På vilket sätt upplever du att din syn på läsande och läsning har förändrats sedan du lämnade lärarutbildningen?
- Upplever du att elevernas attityd till läsning har förändrats under dina yrkesverksamma år?
Tema 2. Lärares digitala kompetens
- Vilka skillnader är det i digitala utbudet idag jämfört med när du började arbeta som lärare?
- Vilken utbildning/fortbildning har du fått i hanteringen av digitala medier i din undervisning?
- Kommer ni i kontakt med ny forskning på er arbetsplats?