Studenthälsan ska vara ett komplement till övrig offentlig och privat hälso- och sjukvård samt förebygga och avhjälpa hälsorisker som är relaterade till studiesituationen. Studenthälsan ska vidare verka för att främja en god studie- och arbetsmiljö, goda betingelser för att bedriva högskolestudier och personlig utveckling samt erbjuda individuellt anpassade stödåtgärder i förekommande fall.
En viktig aspekt när det kommer till att vara ett komplement till övrig hälso- och sjukvård är att Studenthälsan ska ha god kännedom om vad det innebär att vara student, hur förutsättningarna ser ut på det egna lärosätet och vilka studentspecifika behov som kan finnas. Detta är faktorer som inte alltid är så välbekanta bland övriga aktörer inom hälso- och sjukvården. Information om studenternas situation och vilka risk- och skyddsfaktorer den kan innehålla är givetvis också av största vikt för att skapa förutsättningar för att främja en god studiemiljö och bidra till goda betingelser för att bedriva studier och för den personliga utvecklingen. Studenthälsan är en viktig aktör i detta arbete, men det krävs också ett samarbete med övriga aktörer på högskolan för att kunna arbeta hälsofrämjande. Denna studie ger oss inte en heltäckande bild av hur studenterna på Malmö högskolas situation ser ut, men den kan ge oss en bild av situationen hos de studenter som valde att medverka i undersökningen. En bild som sedan kan kompletteras med den erfarenhet och kunskap Studenthälsan och de övriga aktörerna på högskolan redan har genom möten med studenterna i olika sammanhang. Rapporten spänner över flera olika områden i studentens livssituation. Detta gör att det inte funnits möjlighet att gå djupare in på något av dessa områden. Värt att notera är också att svarsfrekvensen skiftar relativt stort mellan de olika fakulteterna samt att bortfallet sannolikt har påverkat resultatet.
Denna rapport kan ses som ett första steg att kartlägga studenternas studiesociala situation och psykiska mående och möjligen kan ett intresse väckas för att göra ytterligare analyser och/eller mer djupgående undersökningar avseende något av områdena som berörs i denna rapport. I detta avsnitt diskuterar Studenthälsan de resultat som framkommit i denna studie och jämförelser görs med resultat från liknande rapporter. Vidare görs reflektioner kring utvecklingsområden för Malmö högskola i allmänhet och för Studenthälsan i synnerhet när det kommer till främjandet av våra studenters hälsa och studiesociala situation.
Studenternas bakgrund och aktuella situation
Av resultatdelen framkommer att det finns variationer mellan fakulteterna när det gäller såväl bakgrundsfaktorer som den aktuella studiesituationen och arbete vid sidan av studierna. Endast en liten del av studenterna är internationella studenter, vilket gör det svårt att uttala sig specifikt om de internationella studenterna, deras situation och behov i denna rapport.
Hälften av studenterna i undersökningen lägger i snitt mellan 20 och 39 timmar i veckan på sina studier. Antalet studietimmar i veckan avsåg såväl schemalagd tid som egenstudier. Hur mycket tid studenterna lägger på sina studier varierar mellan fakulteterna. Det finns även variationer mellan fakulteterna när det kommer till arbete parallellt med studierna. Totalt arbetar drygt hälften av studenterna vid sidan av sina studier, men antalet arbetstimmar i veckan varierar.
Utbildningarnas upplägg varierar såväl inom som mellan fakulteterna, vilket kan vara en möjlig orsak till att antalet studietimmar i veckan varierar. Antalet arbetstimmar i veckan kan självfallet också vara av betydelse för hur mycket tid som läggs på studier. Vi ställde inte någon fråga kring varför studenterna valde att arbeta eller om de erhöll studiemedel från Centrala Studiestödsnämnden (CSN) i denna undersökning. Av CSN:s rapport av studerandes ekonomiska och sociala situation (2013) framgick att 39 % av studenterna med studiemedel arbetade vid sidan av studierna samt att en av de vanligaste orsakerna till att studenterna inte arbetade var att studierna är så krävande att de inte kunde arbeta parallellt med dessa. Resultaten i denna studie tyder på att arbete vid sidan av studierna inte påverkar upplevelsen av studieresultatet. Detta stämmer relativt väl överens med resultaten i CSN:s rapport som visade att majoriteten av de studerande bedömde att arbetet inte påverkade studierna alls alternativt att det hade en positiv inverkan på studierna. Upplevelsen av studieresultat
När det gäller upplevelsen av studieresultat framkommer skillnader mellan fakulteterna. Det framgår även att ålder, språk och antal studietimmar i veckan är faktorer som verkar ha betydelse för i vilken grad studenterna upplever att de lyckas med sina studier. De yngsta studenterna (18-24 år) upplever att de klarar studierna sämre än övriga åldersgrupper och andelen studenter som upplever sig klara studierna är lägre bland studenter som inte har svenska som förstaspråk jämfört med gruppen som har svenska som sitt förstaspråk. Att uppleva lyckade studieresultat är vanligare bland studenter som lägger ner mer än 30 timmar i veckan på sina studier jämfört med gruppen som studerar mindre än så. Däremot framkommer inga skillnader avseende upplevelsen av studieresultat mellan gruppen som har föräldrar med akademisk bakgrund och gruppen vars föräldrar saknar akademisk bakgrund, vilket kan vara värt att notera eftersom Malmö högskola arbetar för att rekrytera studenter från studieovana miljöer. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader i upplevda studieresultat mellan olika studentgrupper beroende på födelseland eller om man har hemmavarande barn eller inte.
En av orsakerna till att de yngre studenterna inte upplever sig klara av studierna i samma utsträckning som de äldre studenterna, kan vara att de är nya på högskolan och att de ännu inte hittat en fungerande studieteknik och rutiner i vardagen. Många av de yngre studenterna har kanske flyttat hemifrån för första gången och en del befinner sig i en ny stad utan socialt kontaktnät. Studenthälsans erfarenhet är att många högskolenybörjare har ett behov av att hitta en fungerande studieteknik och ett sätt att planera och organisera sina studier. Detta är en erfarenhet som även delas på många håll på fakulteterna, vilket är en av anledningarna till att Studenthälsan i många år bjudits in av fakulteterna att hålla föreläsningar för nya studenter kring studieteknik och stresshantering. Studenthälsan når dock långt ifrån alla studenterna med sina föreläsningar och ett utökat samarbete med fakulteterna kring detta skulle kunna vara en möjlig insats. I vissa kurser och program ingår studieteknik eller motsvarande som en del av kursen och ett utvecklingsområde skulle kunna vara att erbjuda detta i ännu högre utsträckning på högskolan. Det bedöms även som viktigt att nå ut med information till studenterna om möjligheten att delta i någon av högskolans s.k. RASK-kurser, vilka har som målsättning att utveckla studentens färdigheter inom centrala områden för akademiker, samt att stöd finns att tillgå på Studieverkstaden.
Sammantaget ser Studenthälsan ett utvecklingsbehov avseende introduktionen för nya studenter vid Malmö högskola. Detta förslag har också lyfts fram som ett utvecklingsområde inom ramen för projektet Trackit som genomfördes på Malmö högskola 2013. Projektrapporten presenterar en kartläggning av rutiner för att följa studenterna före, under och efter studierna och har föranlett det processinriktade arbetet ”Studenten i centrum” som är pågående på högskolan. Kännedom om stöd- och serviceverksamheter
När det gäller den psykosociala studiemiljön undersöktes hur väl studenterna känner till olika stöd- och
serviceverksamheter, däribland Studenthälsan, och hur nöjda de var med denna kontakt. Hur väl studenterna känner till de olika verksamheterna varierar en hel del, vilket skulle kunna förklaras med att dessa verksamheter fyller olika funktioner och riktar sig till olika målgrupper. En del verksamheter vänder sig till samtliga studenter, medan exempelvis Stöd vid funktionsnedsättning riktar sig till studenter med funktionsnedsättning. Majoriteten av de studenter som haft kontakt med någon av verksamheterna är nöjda med kontakten.
Studenthälsan lägger ner mycket tid på att informera såväl studenter som personal om vår verksamhet, men vi kan ibland uppleva att det är svårt att nå ut med information om våra aktiviteter och att de kanaler som finns att tillgå är begränsade. Resultaten från denna studie visade att majoriteten av studenterna känner till Studenthälsan, men då ska vi också ta i beaktande att Studenthälsan var avsändare av studien och att studenterna på så vis fick information om att verksamheten finns. Det är glädjande att majoriteten av studenterna är nöjda med kontakten med såväl Studenthälsan som övriga verksamheter. Behov kvarstår att fortsätta sprida information om de olika verksamheterna samt att hitta fungerande vägar att nå ut med informationen. Det kan vara värt att rikta särskilda informationsinsatser till de fakulteter som har lägst andel studenter som känner till respektive verksamhet.
Studenter med funktionsnedsättning
Behov av stöd bland studenterna med en eller flera funktionsnedsättningar var en annan aspekt som undersöktes. Andelen studenter med funktionsnedsättning uppgår till 12 % och av dessa upplever drygt hälften att de inte har behov av stöd. Ungefär en femtedel har inte fått något stöd, men anser sig behöva. I CSN:s rapport (2013) var andelen studerande med någon form av funktionsnedsättning 17 % varav 60 % uppgav att deras studieförmåga var nedsatt. Av studenterna med nedsatt studieförmåga uppgav drygt hälften (54 %) att det inte fick och inte heller ville ha något särskilt stöd, vilket stämmer överens med resultaten i denna undersökning.
Våra resultat pekar i riktning mot att en eller flera funktionsnedsättningar skulle kunna betraktas som en riskfaktor i vissa avseenden. Av våra analyser framgår att funktionsnedsättning minskar sannolikheten för att uppleva sig klara av sina studier och ökar sannolikheten att uppleva sig trakasserad och diskriminerad. Funktionsnedsättning ökar också sannolikheten för hög stress och hög grad av symtom avseende ångest och depression, i rapporten benämnt som psykiatriska symptom. Dock ska understrykas att variabeln en eller flera funktionsnedsättningar inte säger något om vilken eller vilka former av funktionsnedsättning det handlar om och i vilken utsträckning funktionsnedsättningen utgör ett hinder för studenten. Det kan således antas att variationerna inom denna grupp är stora.
När det gäller kännedom om verksamheten för stöd vid funktionsnedsättning rapporterar hälften av studenterna med funktionsnedsättning att de inte känner till denna verksamhet. Frågan kvarstår om det är de studenter som inte har något behov av hjälp som inte känner till verksamheten, eller om fler studenter hade kunnat få adekvat stöd i sina studier om de hade känt till att verksamheten fanns. Sedan denna enkätstudie genomfördes har åtgärder vidtagits för att underlätta själva ansökningsförfarandet. Trots att andelen ansökningar om stöd vid funktionsnedsättning har ökat sedan studien genomfördes, kan ökade informationsinsatser som riktas till såväl personal som möter studenterna som till studentgruppen, ses som ett utvecklingsområde. Studenthälsan har också erfarenhet av att både studenter och personal förväxlar verksamheterna, och hänvisar studenter som ska ansöka om stöd vid funktionsnedsättning till Studenthälsan, vilket kan bidra till att försvåra och förlänga processen att få adekvat stöd vid funktionsnedsättning.
Upplevelsen av krav, kontroll och stöd i studiesituationen
Ett annat område som har undersökts i denna studie är hur studenterna upplever sina psykosociala arbetsförhållanden utifrån Karasek- och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell (1990). Vidare har vi undersökt hur dessa
arbetsförhållanden påverkar andra faktorer i den studiesociala situationen samt den psykiska hälsan. Resultaten visar att knappt en femtedel av studenterna befinner sig i en s.k. ”ISO-spänd” situation, som enligt modellen utgör en risk för stress. Våra analyser pekar på att en ”ISO-spänd” situation minskar sannolikheten att uppleva sig klara studierna. Vidare ökar denna situation sannolikheten för hög stress, vilket överensstämmer med Karasek- och Theorells antaganden. Ytterligare en knapp femtedel av studenterna i undersökningen befinner sig i den teoretiskt sett ”Ideala” situationen. Våra resultat indikerar att den ”Ideala” situationen minskar sannolikheten för hög stress och hög grad av symtom avseende ångest och depression. Det finns dock inga signifikanta resultat som visar att den ”Ideala” situationen ökar sannolikheten att uppleva sig lyckas med sina studier.
Sammantaget kan noteras att våra resultat pekar på att ett högt stöd i studiesituationen ökar sannolikheten att uppleva lyckade studieresultat och att stödet minskar sannolikheten för upplevd psykisk ohälsa. Härutöver tycks upplevelsen av högt stöd minska sannolikheten för att uppleva sig illa bemött, trakasserad och diskriminerad. I denna undersökning avsåg variabeln stöd i studiesituationen frågor kring stämningen på högskolan, sammanhållning och kontakt med kurskamrater och kontakt med lärare/handledare. Studenthälsans erfarenhet är att detta stöd spelar en betydande roll för hur studenterna upplever sin studiesituation, hur de lyckas med sina studier och hur de mår. Studenthälsans erfarenhet är också att stödet från lärare och kurskamrater kan variera beroende på utbildningens upplägg och var i utbildningen studenten befinner sig. För de studenter som går en utbildning med mindre lärarledd tid, eller som är mitt i ett examensarbete, är möjligheten till kontakt med lärare och kurskamrater kanske inte lika stor. Härutöver finns det en del studenter som av olika anledningar inte funnit sig tillrätta med sina kurskamrater eller i det sammanhang de befinner sig i. Studenthälsan kan erbjuda stöd för studenter som tar kontakt med oss, men våra erfarenheter pekar på att det även finns ett annat behov att fylla. Studenthälsan har redan inlett ett samarbete med Bibliotek och IT (BIT) samt Studieverkstaden på Malmö högskola i syfte att starta upp studiegrupper för studenter som har behov av att hitta ett sammanhang och en struktur för sina studier, exempelvis vid examensarbete. Vi kan här se ett tydligt område att arbeta vidare med. Ett annat utvecklingsområde bedöms vara att utöka mentors- och fadderverksamheten på högskolan. Vad gäller mentorsverksamheten ses ett behov av att rekrytera mentorer som, utöver att utgöra ett pedagogiskt stöd, även kan utgöra ett socialt stöd för de studenter som är i behov av detta.
Likabehandling
En annan aspekt av den psykosociala arbetsmiljön är likabehandling. Av våra resultat framgår att en fjärdedel av studenterna som medverkat i undersökningen upplevt att de någon gång blivit illa bemötta/kränkta i studiesituationen. Ytterligare en dryg fjärdedel rapporterar att de upplevt att någon annan student bemötts illa/blivit kränkt. När det gäller upplevelsen av trakasserier och diskriminering är andelarna lägre, 5 % respektive 9 %. Ytterligare 6% är osäkra på om de upplevt sig bli trakasserade och motsvarande andel avseende upplevelsen av diskriminering är 8%. Majoriteten av studenterna som uppger att de upplevt diskriminering, trakasserier och/eller dåligt bemötande har upplevt detta någon enstaka gång och grunden för bemötandet har ofta varit en annan än de grunder som omfattas av Diskrimineringslagen. Etnisk bakgrund följt av kön är de vanligaste diskrimineringsgrunderna för såväl illa bemötande/kränkning som för trakasserier och diskriminering. Detta överensstämmer även med de vanligaste grunderna gällande anmälningar som inkommit till Diskrimineringsombudsmannen (DO, 2013) och de vanligaste grunderna som framkom i CSN:s rapport (2013). Vid en jämförelse med andra rapporter framkommer att resultaten kring andelen som upplever sig illa bemötta/ kränkta är ungefär densamma som andelen personer i den senaste folkhälsorapporten för Skåne (Region Skåne, 2013) samt i undersökningen om studiemiljöer vid Lunds Universitet (Nilsson Lindström, 2005). Av folkhälsorapporten framgick att ca en fjärdedel av männen och drygt 30 % av kvinnorna i åldersgruppen 18-34 har blivit behandlade/ bemötta på ett sätt att de känt sig kränkta under de senaste tre månaderna. I undersökningen om studiemiljöer vid Lunds Universitet framgick att var femte student blivit illa bemött under studietiden. Denna undersökning genomfördes visserligen för tio år sedan, men det fanns ingen jämförbar fråga i den senaste undersökningen om studiemiljöer som gjordes vid Lunds universitet 2013. Resultaten från CSN:s rapport skiljer sig åt mer, där andelen studerande som uppgav att de blivit bemötta på ett kränkande sätt i sina studier uppgick till 12 %. Jämförelser med andra studier kan självfallet vara vanskliga, då frågorna inte är formulerade på precis samma sätt.
En del variationer förekommer mellan fakulteterna när det gäller hur studenterna upplever bemötandet gentemot dem själva eller sina medstudenter, men sammanfattningsvis kan sägas att resultatet talar för att likabehandlingsarbetet bör ses som ett utvecklingsområde på hela Malmö högskola. Denna undersökning pekar dessutom på att upplevelsen av att ha blivit illa bemött, trakasserad eller diskriminerad minskar sannolikheten att uppleva sig klara studierna och ökar sannolikheten för psykisk ohälsa i form av hög stress och hög grad av symtom avseende ångest och depression. Sambanden mellan diskriminering och psykisk ohälsa framkommer även i andra rapporter (DO 2006).
Sedan denna undersökning genomfördes har Malmö högskola beslutat om en ny policy för likabehandling av studenter (Diarenr Mahr 15-2014/423). Under vårterminen 2015 har även en arbetsgrupp tillsats i syfte att driva ett systematiskt, likvärdigt och effektivt likabehandlingsarbete på Malmö högskola. Arbetsgruppen ska bl.a. att stödja arbetet med
att ta fram och implementera lokala handlingsplaner för likabehandling. Önskvärt vore om det fanns möjlighet att kontinuerligt följa upp hur studenterna upplever sig bli bemötta på Malmö högskola och på så sätt utvärdera det likabehandlings- och arbetsmiljöarbete som bedrivs på högskolan. Värt att notera är också att de flesta som upplever sig illa bemötta, diskriminerade eller trakasserade gör detta utifrån andra grunder än själva diskrimineringsgrunderna. Det är därför angeläget att arbeta med bemötande överlag, och inte bara utifrån Diskrimineringslagen, för att främja studenternas arbetsmiljö och psykiska mående i sin helhet och skapa goda förutsättningar för att klara studierna. Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är i denna rapport definierat som hög stress och hög grad av psykiatriska symtom. Det sistnämnda innebär symtom avseende ångest och depression. Psykisk ohälsa har i denna undersökning visat sig vara en faktor som påverkar studenternas studiesociala situation på olika sätt, både när det gäller upplevda studieresultat och upplevelsen av den psykosociala miljön. Det framkommer inga fakultetsskillnader gällande förekomst av hög stress och hög grad av psykiatriska symtom bland studenterna.
Nationella studier visar att den psykiska ohälsan ökar, i synnerhet bland den yngre befolkningen (Folkhälsomyndigheten, 2014). En stor del av denna population befinner sig på högskolor och universitet. Detta gör, inte minst ur ett
folkhälsovetenskapligt perspektiv, högskolor och universitet till en viktig arena för att nå denna grupp. Då begreppet psykisk hälsa är ett väldigt omfattande begrepp som inte sällan skiljer sig åt mellan olika studier, kan det vara svårt att göra jämförelser mellan olika undersökningar. Resultaten i denna rapport svarar inte på om det är mer eller mindre vanligt förekommande med psykisk ohälsa bland studenter på Malmö högskola jämfört med den övriga befolkningen eller andra studentpopulationer. Detta har inte heller varit syftet med vår studie. Vid jämförelser med andra rapporter framgår dock att våra resultat uppvisar likheter med andra undersökningar i vissa avseenden. Exempelvis kan nämnas att våra resultat visar att andelen studenter med hög grad av psykiatriska symtom är högre bland kvinnorna än bland männen samt i den yngre studentpopulationen, vilket kan sägas överensstämma med resultat från den senaste folkhälsorapporten i Skåne (2013). I CSN:s rapport (2013) framgick att det var vanligt förekommande bland studenter att uppleva olika former av hälsobesvär såsom att de kände sig stressade, trötta och hängiga och att dessa hälsobesvär förekom i högre utsträckning bland kvinnorna. Det framgick även i CSN:s rapport att det fanns ett samband mellan förekomsten av hälsobesvär och att uppleva studiesituationen i sin helhet som dålig, vilket kan jämföras med våra resultat. Resultaten i vår studie pekar mot att psykisk ohälsa minskar sannolikheten att uppleva sig klara av sina studier. Härutöver finns, som ovan nämnts, ett samband dels mellan psykiskt mående och hur studenterna upplever krav,