Hur mår våra studenter?
Karolina Källoff, Studenthälsan, Malmö högskola Alexandra Thomasson, Studenthälsan, Malmö högskola Lars Wahlgren, Statistiska institutionen, Lunds universitet Claes Andersson, Hälsa och Samhälle, Malmö högskola
Studenthälsans undersökning om studiemiljö, psykisk hälsa, alkohol-
och drogvanor samt sexuell hälsa hos Malmö högskolas studenter
Förord
Studenthälsans uppgift är att bedriva en förebyggande och hälsofrämjande verksamhet. För att uppnå dessa
verksamhetsmål har Studenthälsan tagit initiativ till att kartlägga studenternas studiesociala situation. Den övergripande målsättningen med att genomföra denna undersökning är (a) att vidareutveckla Studenthälsans egen verksamhet utifrån studenternas behov, (b) att förmedla kunskap om studenternas studiesociala situation, samt (c) att bidra till högskolans kvalitetsarbete. Undersökningen genomfördes vårterminen 2013 och därefter inleddes arbetet med att analysera,
bearbeta och sammanställa materialet till en rapport. Studenthälsan är avsändare av rapporten och har gjort huvuddelen av arbetet, men behov har under arbetets gång funnits av att söka hjälp av expertis utanför Studenthälsan. Malmö högskolas utbildningsberedning har som referensgrupp varit delaktig i framtagandet av enkäten samt bidragit med återkoppling under processen och inför sammanställningen av materialet till en rapport. Rapporten har finansierats av Studentcentrum vid Malmö högskola.
Vid Studenthälsan har Alexandra Thomasson, folkhälsovetare, samt Karolina Källoff, kurator, arbetat med utformning, genomförande och analys av undersökningen. Karolina Källoff har sammanställt materialet och författat rapporten. Rapportens inledande sammanfattning och avslutande diskussion, inklusive förslag på utvecklingsområden, har
författats av Studenthälsan och avser områden som Studenthälsan valt att lyfta fram som särskilt viktiga. Studenthälsan har fått stöd av Lars Wahlgren, universitetsadjunkt/studierektor vid Statistiska institutionen, Lunds universitet, som tillsammans med Karolina Källoff och Alexandra Thomasson har genomfört statistiska analyser. Därtill har Claes Andersson, lektor på Institutionen för Kriminologi, Hälsa och Samhälle, bistått Studenthälsan vid utformning, genomförande, analys och rapportering av projektet. Han har även ansökt och erhållit godkännande från Regional Etikprövningsnämnd för studiens genomförande.
Det finns många som bör tackas för att denna rapport har blivit verklighet. Studenthälsan vill först och främst tacka alla studenter som tagit sig tid och besvarat enkäten. Ett stort tack riktas också till Mathias Grahn, statistiker på Region Skåne, för statistiskt stöd samt till de fokusgrupper med studenter och studentrepresentanter som hjälpte till med framtagandet av enkätfrågorna. Slutligen vill vi tacka medarbetarna på Studentcentrum som på olika sätt hjälpt till under arbetets gång.
Malmö 2015-05-29 Karolina Källoff
Innehåll
Sammanfattning Inledning
Malmö högskola
Reglering av studenternas hälsa och studiesociala förhållanden Studenthälsan vid Malmö högskola
Aktuell studie Övergripande syfte Metod
Enkäten Datainsamling
Urval och deltagande Bearbetning och analys Resultat
DeltagarnasbakgrunDochaktuellsituation
Bakgrund
Aktuell studiesituation Arbete och fritid
stuDenternas psykosocialastuDiemiljö
Kännedom och nöjdhet med stöd- och serviceverksamheter Stöd vid funktionsnedsättning
Psykosociala arbetsförhållanden – Krav, Kontroll och Stöd Likabehandling
stuDenternas hälsa
Psykisk hälsa
Tobak, alkohol och andra droger Sexuell hälsa
Diskussion och förslag på utvecklingsområden Studenternas bakgrund och aktuella situation Upplevelsen av studieresultat
Kännedom om stöd- och serviceverksamheter Studenter med funktionsnedsättning
Upplevelsen av krav, kontroll och stöd i studiesituationen Likabehandling
Psykisk ohälsa Meningsfull fritid
Tobak, alkohol och andra droger Sexuell hälsa
Det fortsatta arbetet Referenser
Bilagor
Informationsbrev Enkät
Sammanfattning
Här följer en sammanfattning av bakgrunden till Studenthälsans undersökning, genomförandet av studien och de resultat som framkom.
Studenthälsan på Malmö högskola har tagit initiativ till att genomföra aktuell undersökning med övergripande målsättning att vidareutveckla Studenthälsans verksamhet utifrån studenternas behov, att förmedla kunskap om studenternas studiesociala situation, samt att bidra till högskolans kvalitetsarbete. Studiens syfte är att kartlägga psykosocial studiemiljö (upplevelsen av krav, kontroll och stöd samt frågor som rör likabehandling), psykiskt mående (stress, ångest och depression), alkohol- och drogvanor samt sexuell hälsa hos studenter vid Malmö högskola. Studien syftar även till att undersöka om variationer avseende ovanstående områden kan härledas till olika fakulteter och/eller till individuella faktorer. Undersökningen består av en enkätundersökning som genomfördes vårterminen 2013. Enkäten skickades som webbenkät och per post till ett urval av 3026 studenter, registrerade på minst 22,5 högskolepoäng, på samtliga fakulteter under vårterminen 2013. Den slutliga svarsfrekvensen uppgår till 31,5 % och denna population består endast av studenter som studerar på heltid. Svarsfrekvensen varierar mellan de olika fakulteterna.
Tre fjärdedelar av studenterna som besvarat enkäten är kvinnor, vilket är en något högre andel än på högskolan som helhet. Gruppen transgender/intergender/non gender uppgår till 0,5 %. Medelåldern bland deltagarna är drygt 27 år och den största andelen svarande finns i den yngsta åldersgruppen 18-24 år. En knapp femtedel av studenterna är födda i ett utomnordiskt land och knappt en tredjedel har minst en förälder som är född i ett utomnordiskt land. Andelen studenter med ett annat språk än svenska som sitt förstaspråk är 16 %. Fler än hälften av studenterna har minst en förälder med akademisk bakgrund. Drygt en femtedel av studenterna har hemmavarande barn. Endast en liten del av de svarande (3 %) är internationella studenter. Variationer finns dock mellan fakulteterna avseende flera av ovanstående bakgrundsvariabler.
Hälften av studenterna som deltagit i studien lägger mellan 20 och 39 timmar i veckan på sina studier och antal studietimmar i veckan varierar mellan fakulteterna. Totalt arbetar drygt hälften av studenterna vid sidan av sina studier, men antalet arbetstimmar i veckan varierar. Våra resultat visar att arbete vid sidan av studierna inte påverkar upplevelsen av studieresultatet. Däremot är andelen studenter som upplever att de klarar sina studier högre bland studenterna som lägger mer än 30 timmar i veckan på studierna, jämfört med gruppen som studerar mindre än så. Andra faktorer som ökar sannolikheten att uppleva sig klara av studierna är upplevelsen av högt stöd och hög kontroll i studiesituationen samt en meningsfull fritid. De yngsta studenterna (18-24 år) upplever sig klara av studierna sämre än övriga åldersgrupper och andelen studenter som upplever att de klarar studierna är lägre bland studenter som inte har svenska som förstaspråk jämfört med gruppen som har svenska som förstaspråk. Däremot framkommer inga skillnader avseende upplevda studieresultat mellan gruppen studenter som har minst en förälder med akademisk bakgrund och gruppen vars föräldrar saknar akademisk bakgrund. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader i upplevda studieresultat mellan olika studentgrupper beroende på könstillhörighet, födelseland eller om man har hemmavarande barn eller inte. Andelen studenter som upplever att de lyckas med sina studier varierar mellan fakulteterna.
Hur väl studenterna känner till de olika stöd- och serviceverksamheterna på Studentcentrum samt Studentkåren och Universitetskyrkan varierar en hel del. En absolut majoritet av de studenter som haft kontakt med någon av verksamheterna är nöjda med kontakten.
Andelen studenter som deltagit i undersökningen och som har minst en funktionsnedsättning uppgår till 12 %. Av dessa upplever drygt hälften att de inte har behov av stöd från Malmö högskola. Ungefär en femtedel har inte fått något stöd, men anser sig behöva det. Våra resultat pekar i riktning mot att en eller flera funktionsnedsättningar minskar sannolikheten att uppleva sig klara av studierna och ökar sannolikheten för att uppleva sig illa bemött/kränkt, trakasserad och diskriminerad i studiesituationen. Funktionsnedsättning ökar också sannolikheten för upplevd psykisk ohälsa. För att undersöka psykisk hälsa har studenterna besvarat frågor om stress samt psykiatriska symptom. Det sistnämnda avser i denna undersökning tecken på ångest- och depressionsrelaterade symptom.
Studenternas studiesituation undersöktes genom att använda Karasek- och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell (1990). Enligt modellen utgör höga krav i kombination med låg kontroll och lågt stöd, en s.k. ”ISO-spänd” situation, en risk för stress. Med kontroll avses beslutsutrymme eller handlingsutrymme. Resultaten visar att knappt en femtedel av studenterna befinner sig i denna situation och andelen varierar mellan de olika fakulteterna. Våra analyser pekar på att en ”ISO-spänd” situation minskar sannolikheten att uppleva sig klara studierna. Vidare ökar denna situation sannolikheten för hög stress samt hög grad av symtom avseende ångest och depression. Ytterligare en femtedel av studenterna befinner sig i en situation som också kännetecknas av höga krav, men denna gång i kombination med hög kontroll och högt stöd. Den tredje vanligaste kombinationen i vår undersökning är den, enligt modellen, teoretiskt sett mest positiva kategorin som kännetecknas av låga krav i kombination med hög kontroll och högt stöd. Låga krav kan enligt modellen betraktas som ”inga överkrav”.
Variabeln stöd i studiesituationen avser i denna studie frågor kring stämningen på högskolan, sammanhållning och kontakt med kurskamrater och kontakt med lärare/handledare. Våra resultat pekar på att upplevelsen av högt stöd i studiesituationen ökar sannolikheten att uppleva sig klara av studierna och att det minskar sannolikheten för psykisk ohälsa. Härutöver minskar högt stöd sannolikheten för att uppleva sig illa bemött/kränkt, trakasserad och diskriminerad i studiesituationen.
En fjärdedel av studenterna som medverkat i undersökningen rapporterar att de någon gång upplevt sig bli illa bemötta/ kränkta i studiesituationen. Ytterligare en dryg fjärdedel rapporterar att de upplevt att någon annan student bemötts illa/blivit kränkt. När det kommer till upplevelsen av trakasserier och diskriminering är andelarna lägre, 5 % respektive 9 %. Majoriteten av studenterna som uppger att de upplevt diskriminering, trakasserier och/eller dåligt bemötande har upplevt detta någon enstaka gång och grunden för bemötandet har ofta varit en annan än grunderna som omfattas av Diskrimineringslagen. Etnisk bakgrund följt av kön är de vanligaste diskrimineringsgrunderna för såväl illa bemötande/ kränkning som för trakasserier och diskriminering. Denna undersökning pekar på att upplevelsen av att ha blivit illa bemött/kränkt, trakasserad eller diskriminerad minskar sannolikheten att uppleva sig klara av studierna och ökar sannolikheten för psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa, d.v.s. hög stress och hög grad av psykiatriska symptom, har i denna undersökning visat sig vara en faktor som påverkar studenternas studiesociala situation på olika sätt. Resultaten i vår studie pekar på att psykisk ohälsa minskar sannolikheten att uppleva sig klara av sina studier. Det framkommer inga fakultetsskillnader gällande förekomst av hög stress och hög grad av psykiatriska symtom bland studenterna.
En meningsfull fritid tycks fungera som en skyddsfaktor i olika avseenden. En meningsfull fritid ökar sannolikheten att uppleva sig klara sina studier och minskar sannolikheten att uppleva sig diskriminerad och trakasserad i
studiesituationen. Härutöver minskar en meningsfull fritid sannolikheten för psykisk ohälsa.
En fjärdedel av studenterna i undersökningen rapporterar att de använt tobak den senaste veckan. När det gäller riskbruk av alkohol enligt AUDIT- C är andelen densamma. Såväl andelen tobaksanvändare som andelen studenter med riskkonsumtion av alkohol är högre bland männen än bland kvinnorna samt vanligare i de yngre åldersgrupperna. Det förekommer även en variation mellan fakulteterna. Det framkommer inte några statistiskt säkerställda samband mellan psykisk ohälsa och riskbruk av alkohol i denna undersökning. Våra analyser visar dock att användande av tobak aktuell vecka ökar sannolikheten för psykisk ohälsa.
Cannabis är den vanligaste illegala drogen bland studenterna som deltagit i undersökningen och andelen som använt cannabis det senaste året uppgår till 12 %. Även cannabisbruk är vanligare bland männen än bland kvinnorna. Den högsta andelen studenter som använt cannabis under det senaste året finns i åldersgruppen 25-29 år. Vid en sammanslagning av bruket av samtliga illegala droger framgår att användande av illegal drog någon gång minskar sannolikheten att uppleva sig klara sina studier. Våra analyser visar att bruk av tobak aktuell vecka och riskbruk av alkohol ökar sannolikheten att ha använt någon form av illegal drog.
När det gäller studenternas sexuella hälsa visar våra resultat att 60 % av studenterna avstod från att använda kondom/ femidom senaste gången de hade samlag med en ny partner. Det senaste året har 23 % av studenterna testat sig för sexuellt överförbara sjukdomar.
Summary
This is a summary of the background to the Student Health Service survey, a description of how the survey was carried out, and the results.
The Student Health Service at Malmö University initiated a survey with the overall objective of developing its work on the basis of student needs. The survey would also provide information about the students’ psychosocial study situation, and contribute to the quality assurance work of the university. A more specific aim of the study was to review psychosocial aspects of the study environment (such as how students perceive demands, control and support, and issues concerning equality of treatment), mental health (stress, anxiety and depression), alcohol and drug habits, and the sexual health of students at Malmö University. Another aim was to examine whether variations found in the above areas could be linked to different faculties and/or to individual factors.
The survey took the form of a questionnaire, and was carried out in the Spring Term, 2013. The questionnaire was sent electronically and by post to a sample of 3026 students registered for at least 22.5 university credits, studying in all faculties in the Spring Term, 2013. Response rate was 31.5%, and this population only comprised full-time students. The response rate varied between faculties.
Three-quarters of the respondents were women, which is a somewhat higher percentage than in the university population as a whole. The group transgender/genderqueer/non-gender was 0.5%. The average age of respondents was just
over 27, and the largest proportion of respondents was in the youngest age group, 18-24 years. Just under one-fifth of the students were born in a Nordic country, and just under one-third had at least one parent born in a non-Nordic country. Sixteen percent of the respondents did not have Swedish as their first language. More than half of the respondents had at least one parent with an academic background. Just over one-fifth of the students had children living at home. Only a very small proportion of the respondents (3%) were international students. Variations between faculties were found for several of the above background variables.
Half of the respondents devoted 20-39 hours a week to their studies, and the number of hours of study per week varied between the faculties. Just over half of the students had jobs alongside their studies, but the number of working hours per week varied. Our results indicated that having a job while studying did not affect the students’ own perception of study performance. However, the proportion of students who felt that they satisfactorily manage their studies was higher amongst those who devoted more than 30 hours a week to their studies compared to the group who studied for fewer hours per week.
Other factors that increased the likelihood of students feeling they could manage their studies were perception of a high level of support, a high level of control of the study situation, and meaningful leisure time. The youngest students (18-24 years) generally reported that they were coping less well with their studies compared to other age groups. The proportion of students who felt they were coping with their studies was lower among students whose first language was not Swedish compared with the group whose first language was Swedish. However, no differences were found in terms of perceived study outcome between the group of students who had at least one parent with an academic background and the group whose parents lacked an academic background. No statistically significant differences were found in perceived study outcome between different student groups in terms of gender, country of birth, or if the student had children at home or not. The proportion of students who felt they were coping with their studies varied between faculties.
Student awareness of the various support and service activities offered by the Student Centre, the Student Union and the University Chaplains varied greatly. A clear majority of the students who had come into contact with one of the organisations were satisfied with the service and support received.
Twelve percent of the students who took part in the survey had at least one disability. Of these, over half felt they did not need support from Malmö University, and approximately one-fifth had not received support, but felt they needed it. Our results indicated that a student with one or more disabilities was less likely to feel they were coping with their studies, and more likely to feel badly treated/humiliated, harassed and discriminated against in the study situation. A student with a disability was also more likely to experience a mental health problem. Mental health was investigated through the students answering questions on stress and psychiatric symptoms, where psychiatric symptoms here referred to anxiety and depression-related symptoms.
The students’ study situation was analysed using the Demand-Control-Support model developed by Karasek and Theorell (1990). According to this model, a high level of demand combined with low levels of control and support comprise an isostrain situation, increasing the risk of stress. ‘Control’ means the capacity to make decisions or take action. The results showed that just under one-fifth of the students felt they were in this situation, and the proportion varied between the faculties. Our analyses indicated that an isostrain situation reduced the likelihood of a student feeling they were coping with their studies. This situation also increased the likelihood of high levels of stress and high frequency of anxiety and depression-related symptoms. Another fifth of the students experienced high levels of demand, but this
time in combination with high levels of control and support. The third most common combination in our survey is, in theory, the most positive category according to the model – low level of demand combined with high levels of control and support. According to the model, low levels of demand can be regarded as ‘no excessive demands’.
In this study, the variable ‘Support in the study situation’ refers to the atmosphere at the university, a sense of affiliation, and contact with peers and teachers/supervisors. Our results indicated that, with a high level of support in the study situation, a student was more likely to feel they were coping with their studies, and less likely to experience mental health problems. If a student perceived a high level of support, they were less likely to feel badly treated/ humiliated, harassed and discriminated against in the study situation.
One-quarter of the students participating in the survey reported that they, on at least one occasion, had felt badly treated/humiliated in the study situation. A further quarter reported that they felt another student had been badly treated/humiliated. The proportions who felt they had been harassed (5%) and discriminated against (9%) were lower. The majority of the students reporting that they had experienced discrimination, harassment and/or poor treatment experienced this on a single occasion, and the nature of the poor treatment often differed from the grounds stated in the Swedish Discrimination Act. Ethnic background followed by gender were the most common grounds for discrimination in terms of poor treatment/humiliation, harassment and discrimination. This study indicated a student who felt they were poorly treated/humiliated, harassed or discriminated against was less likely to feel they were coping with their studies, and more likely to experience mental health problems.
In this study, mental ill-health, i.e. high levels of stress and high levels of psychiatric symptoms, proved to be a factor that affected the students’ psychosocial study situation in various ways. The results indicated that mental ill-health reduced the likelihood of a student feeling they were coping with their studies. There were no differences by faculty in prevalence of high levels of stress and high levels of psychiatric symptoms among the students.
Meaningful leisure time seemed to serve as a protective factor in various ways. Meaningful leisure time increased the likelihood of the student feeling they were coping with their studies, and reduced the likelihood of feeling discriminated against and harassed in the study situation. A student who felt their leisure time was meaningful was less likely to experience mental health problems.
One-quarter of the students participating in the survey reported that they had used tobacco in the week prior to the survey. The proportion was the same regarding hazardous use of alcohol as measured by AUDIT-C. Both the proportions of tobacco users and the proportions of students with hazardous consumption of alcohol were higher among men than among women, and were more common in the younger age groups. These figures also varied between faculties. The study showed no statistically significant correlation between mental health problems and hazardous use of alcohol, but our analyses did show that students using tobacco in the week prior to the survey were more likely to suffer from mental ill-health.
Cannabis was the most common illegal drug used by the students who participated in the survey, and 12% had used cannabis in the year prior to the survey. Cannabis use was also more common among men than among women. The highest proportion of students who had used cannabis in the previous year was found in the 25-29 year group. When the figures for use of all illegal drugs were combined, the occasional use of illegal drugs reduced the likelihood of the student feeling they were coping with their studies. Our analyses showed that using tobacco in the week prior to the survey and hazardous use of alcohol increased the likelihood of having used some form of illegal drug.
Our study of sexual health showed that 60% of students had not used a condom/femidom the last time they had intercourse with a new partner. In the year prior to the survey, 23% of the students had been tested for STDs.
Inledning
Malmö högskolaMalmö högskola är ett ungt lärosäte som skapades 1998. Sedan dess har högskolan utvecklats i rask takt och växt till att bli landets största högskola. År 2013, när aktuell studie genomfördes, fanns det enligt Malmö högskolas årsredovisning 12 578 helårsstudenter vid högskolan. Det totala antalet studenter var något mindre än det dubbla. I februari 2013 beslutade högskolestyrelsen om den strategiska plattformen för Malmö högskola benämnd Strategi 2020. Malmö högskolas vision är ”En värld där mångfald, kunskap och kreativitet omsätts i handling för hållbar samhällsutveckling”. Verksamhetsidén betonar särskilt att Malmö högskola ser mångfalden hos studenter och medarbetare som en stor potential av vikt för kvalitet och en förutsättning för att möta samhällets utmaningar.
Högskolan är organiserad i fem olika fakulteter. Hälsa och samhälle (HS) har program och kurser inom bland annat omvårdnad, biomedicin, kriminologi, sexologi, handikapp- och rehabiliteringsvetenskap, folkhälsa och socialt arbete. Kultur och samhälle (KS) har program och kurser inom bland annat hållbar stadsutveckling, internationella relationer och mänskliga rättigheter, migrationens effekter och nya medier. Teknik och samhälle (TS) har program och kurser inom teknik och naturvetenskap. Lärande och samhälle (LS) driver en av Sveriges största lärarutbildningar och har härutöver program och kurser till bland annat idrottsvetare, specialpedagog, speciallärare och studie- och yrkesvägledare. Odontologiska fakulteten (OD) eller Tandvårdshögskolan har program och kurser till bland annat tandhygienist, tandvårdstekniker, tandläkare och specialisttandläkare.
Det finns tre studentkårer på högskolan. Studentkåren Malmö är den största av de tre kårerna och till denna kår hör merparten av alla studenter. Studenterna på OD tillhör den Odontologiska studentkåren, som är den äldsta av de tre kårerna. Doktorandkåren samlar Malmö högskolas doktorander. Studentkåren Malmö och Odontologiska studentkåren har ett flertal studentföreningar som studenterna kan engagera sig i under studietiden. På varje fakultet finns ett
studentombud.
Reglering av studenternas hälsa och studiesociala förhållanden
Högskolan styrs av en rad olika lagar och förordningar som berör studenternas hälsa och studiesociala förhållanden. Ett exempel är att studenter, med några få undantag, likställs med arbetstagare enligt Arbetsmiljölagen (1977:1160). Högskolan har därmed en skyldighet att verka för att högskolan under studietiden ska innebära en trygg och sund plats och en tid för möjlighet till lärande och utveckling utan avkall på hälsan såväl fysiskt som psykiskt.
Ett annat exempel är Diskrimineringslagen (2008:567), som ska skydda studenter från diskriminering och trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna. Enligt uppgift från Diskrimineringsombudsmannens (DO) ska samtliga högskolor och universitet ”bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de studenter som deltar i eller söker sig till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning”. Det är sedan 1 januari 2009 även förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet eller könsuttryck och ålder. Enligt uppgift från DO är högskolorna inte är skyldiga att arbeta förebyggande gällande diskriminering som har samband med de två nya grunderna, även om detta är en rekommendation från DO, eftersom det minskar risken för diskriminering och trakasserier. Sedan 1 januari 2015 ingår även bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen (www.do.se).
I Högskoleförordningen (1993:100) står det att varje högskola är skyldig att tillgodose studenternas hälsovård och då särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Högskolan ska också ansvara för andra uppgifter av studiesocial karaktär som stödjer studenterna i deras studiesituation eller underlättar övergången till arbetslivet samt för att studenterna i övrigt har en god studiemiljö. Tillsynsansvaret av studenthälsovården är delad mellan Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet (UKÄ). I Hälso- och sjukvårdslagen (19982:763) finns det bestämmelser som gäller Studenthälsans verksamhet.
Studenthälsan vid Malmö högskola
Enligt rektorsbeslut (Dnr Mahr 59-2012/96) ska Studenthälsan vid Malmö högskola, utöver det som står i
Högskoleförordningen, vara ett komplement till övrig offentlig/privat hälso- och sjukvård samt förebygga och avhjälpa hälsorisker som är relaterade till studiesituationen. Vid Malmö högskola innebär detta att Studenthälsan skall verka för att främja en god studie- och arbetsmiljö, goda betingelser för att bedriva högskolestudier och personlig utveckling samt erbjuda individuellt anpassade stödåtgärder i förekommande fall.
Organisatoriskt tillhör Studenthälsan avdelningen Studentcentrum som är indelad i två enheter, Enheten för studieadministration, som har myndighetsutövning i fokus, samt Enheten för stöd och service. I den senare ingår Studenthälsan, Internationella sekretariatet, Studier och karriär och Stöd vid funktionsnedsättning. På Studenthälsan arbetar sex kuratorer, en sjuksköterska/barnmorska samt en folkhälsovetare.
Studenthälsan arbetar aktivt med att skapa kontakter såväl inom som utanför högskolan och har ett väl inarbetat nätverk. På varje fakultet finns en nätverksgrupp i studiesociala frågor med representanter från fakulteterna, bestående
av både personal och studentrepresentanter, samt från Studentcentrums olika verksamheter. Dessa nätverksgrupper drivs av Studenthälsan och är en viktig kanal när det gäller informationsutbyte och förebyggande arbete.
Till Studenthälsan söker sig studenter för samtal kring det som bekymrar dem i studiesituationen eller livet i övrigt. Varje år tar Studenthälsan emot ca 2 000 individuella studentbesök. De vanligaste anledningarna till att söka en kontakt med Studenthälsan var 2013, året då undersökningen genomfördes, ångestrelaterade problem (11 %) och depressiva problem (10 %), preventivmedel och smittskydd (10 %), relationsproblem av privat karaktär, exempelvis med parter och familj (7 %) samt test avseende HIV och sexuellt överförbara sjukdomar (6 %). Dessa sökanledningar var vanligast även under 2014.
Vid sidan av det individuella stödet erbjuder Studenthälsan en rad kurser, grupper, föreläsningar och event under terminerna som når uppskattningsvis ytterligare 1 500 studenter per läsår. Här kan nämnas kurser och föreläsningar avseende stress och studieteknik, våga tala samt Mindfulness, inklusive Mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBKT). Vidare når Studenthälsan ytterligare cirka 1 500 studenter som medarrangör av Föreningsmässan, där Malmös föreningsliv bjuds in till högskolan.
Aktuell studie
Studenthälsan på Malmö högskola har god kunskap om de studenter som kommer till mottagningen eller deltar i olika kurser, grupper och andra aktiviteter. Studenthälsan inhämtar även viss kunskap om studenternas situation genom nätverksgrupperna. Kunskapen om studenternas hälsa och situation i allmänhet är dock relativt begränsad då någon omfattande kartläggning av studenternas mående och studiesociala situation inte tidigare har genomförts på Malmö högskola.
Mot bakgrund av att Studenthälsans arbete till stor del ska vara av förebyggande och hälsofrämjande karaktär och för att kunna inhämta kunskap nödvändig för att uppnå Studenthälsans verksamhetsmål, har Studenthälsan tagit initiativ till att genomföra denna undersökning. Undersökningens övergripande målsättningar är att vidareutveckla Studenthälsans verksamhet utifrån studenternas behov, att förmedla kunskap om studenternas situation och att bidra till högskolans kvalitetsarbete.
Övergripande syfte
Studiens övergripande syfte är att kartlägga den psykosociala studiemiljön (upplevelsen av krav, kontroll och stöd samt likabehandling), psykiskt mående (stress, ångest och depression) samt alkohol- och drogvanor och sexuell hälsa hos studenter vid Malmö högskola. Studien syftar även till att undersöka om variationer avseende ovanstående områden kan härledas till olika fakulteter och/eller till individuella faktorer.
Metod
EnkätenEnkäten har tagits fram av Studenthälsan i samarbete med Malmö högskolas utbildningsberedning, studentkårerna och fokusgrupper med studenter. Enkäten (se bilaga) består av totalt 80 frågor, varav 17 delfrågor, och är indelad i 7 huvudområden: Bakgrund, Studiesituation, Likabehandling, Arbete och fritid, Hälsa och mående, Alkohol- och drogvanor samt Sexuell hälsa. Flera av enkätens frågor har tidigare använts i liknande undersökningar som riktat sig till studenter på högskolor/universitet och i folkhälsoenkäter gjorda på nationell och regional nivå.
Värt att notera är att Malmö högskola valt att undersöka studenternas studiesituation genom att använda Karasek- och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell från 1990 och som mäter psykisk arbetsbelastning samt har erhållit stor spridning inom forskning kring arbetsmiljö. Modellens utgångspunkt är att arbetsvillkor påverkas av de krav arbetet ställer på den enskilde och vilka möjligheter den enskilde ges att svara mot kraven, i modellen benämnt som kontroll, samt förekomst av socialt stöd som kan mildra eventuell obalans avseende krav och kontroll (Orth-Gomer och Perski, 2008). Enligt Theorell (2006) kan orden beslutsutrymme alternativt handlingsutrymme användas för att beskriva innebörden av begreppet kontroll. Han skriver vidare att det mest skadliga för hälsan, enligt den teoretiska modellen, är att befinna sig i en s.k. ”ISO-spänd” situation med höga krav, låg kontroll och lågt stöd. Modellen talar även om en s.k. ”Ideal” situation innebärande låga krav, hög kontroll och högt stöd. Vid personlig kontakt med Töres Theorell vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm framkommer att låga krav i detta avseende kan betraktas som ”inga överkrav”. I denna studie används sammanlagt 17 frågor (se fråga 22 och 23 i enkäten) som rekommenderats vid personlig kontakt med Töres Theorell. Fråga 22 avser krav (de fem första delfrågorna) samt kontroll (de sex sista delfrågorna). Fråga 23 avser stöd.
Vidare utmärker sig Malmö högskolas enkät genom att använda flera validerade instrument på områdena hälsa och mående, alkohol- och drogvanor samt sexuell hälsa. För att undersöka stress används Arnetz and Hasson Stress
Questionnarie som validerats av Andersson och medarbetare (2009). För att ytterligare studera psykisk hälsa besvarade studenterna SCL-8D som är ett formulär som identifierar tecken på ångest och depression, i rapporten benämnt som psykiatriska symptom, och som har validerats av Fink och medarbetare (1995). För att identifiera riskbruk av alkohol används bland annat AUDIT-C och som är en reducerad version av Alcohol Use Disorders Identification Test utvecklad av Världshälsoorganisationen (Babor et al., 2001).
Datainsamling
Datainsamlingen genomfördes mellan den 16 april och den 14 juni 2013. Inledningsvis skickades ett mail med informationsbrev och en personlig länk till webbenkät, samt två påminnelser med cirka en veckas mellanrum, till deltagande studenters e-postadress. De studenter som saknat en e-postadress och de studenter som inte besvarat webbenkäten tillsändes tre veckor senare samma informationsbrev och enkät med brev till sin bostadsadress. Möjlighet fanns att besvara webbenkäten på engelska. En sista påminnelse gick ut två veckor senare till studenternas bostadsadress. Kontaktuppgifter till studenterna hämtades från högskolans studiedokumentationssystem LADOK. Inhämtade
uppgifter avsåg namn, postadress, e-postadress samt uppgifter om vilken fakultet studenten var registrerad på. Studenterna meddelar själva vilken e-postadress de vill ha registrerad i LADOK, medan postadresserna kommer från folkbokföringen.
Informationsbrevet (se bilaga) beskrev kortfattat undersökningens innehåll. Information lämnades också om frivillighet avseende deltagande, möjlighet att avbryta deltagande, samt skydd av inlämnade uppgifter, Personuppgiftslagen (1998:204) samt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Avslutningsvis lämnades kontaktuppgifter till Studenthälsan för eventuella frågor kring studien eller önskemål om att boka tid för stöd och rådgivning. Studien har godkänts av den Regionala Etikprövningsnämnden i Lund, DNR 2012/787.
Urval och deltagande
Till undersökningen inkluderades studenter från Malmö högskola som under vårterminen 2013 var registrerade för studier om minst 22,5 högskolepoäng (75 % av heltidsstudier) på såväl grundnivå som avancerad nivå. Anledningen till att enbart studenter registrerade på minst 22,5 högskolepoäng inkluderades, var att innefatta studenter som har studierna som sin huvudsakliga sysselsättning och att exkludera de studenter som exempelvis läser en enstaka kvällskurs och som har sin huvudsakliga sysselsättning och tillvaro utanför högskolan.
Som framgår av figur 1 ovan identifierades 9677 studenter och ur denna grupp gjordes ett obundet slumpmässigt stratifierat urval på 3038 studenter. Stratifieringen gjordes mot variabeln fakultet, vilket innebar att det uppstod fem strata. Då Odontologiska fakulteten (OD) är en mindre fakultet jämfört med övriga, togs först samtliga 338 studenter som studerade minst 22,5 högskolepoäng på OD ut. Därefter fördelades resterande 2700 studenter jämnt med 675 studenter vardera på de fyra övriga fakulteterna.
Som framgår av figuren saknades både e-postadress och postadress till 12 studenter i urvalet. Dessa 12 studenter exkluderades från studien, vilket innebar att det slutliga urvalet kom att bli sammanlagt 3026 studenter. Av dessa 3026 studenter saknades en e-postadress till 230 studenter och en postadress till 105 studenter. Tretton personer saknade en nordisk postadress och den postala enkäten skickades inte till utomnordiska adresser.
Enkäten besvarades helt eller delvis av 1024 (33,8 %) studenter. Från denna grupp exkluderades dock 43 studenter som enbart besvarat ett mindre antal frågor i webbenkäten samt ytterligare 25 studenter som angav att de inte studerade heltid (100 %), d.v.s. en mindre grupp studenter som ingått i det ursprungliga urvalet. Den slutliga populationen för analys uppgår därmed till 956 studenter vilket motsvarar 31,5 % av det slutgiltiga urvalet.
I tabell 1 på följande sida presenteras data avseende kön, ålder, fakultetstillhörighet för den totala populationen (n = 9677), det slutgiltiga urvalet (n = 3026) och den slutgiltiga population (n = 956) som ingår i slutanalys.
Figur 1. Urval och deltagande. Total population 9677st Obundet, slumpmässigt, stratifierat urval 3038st Slutgiltigt urval 3026st** Population för analys 956st**** Ej kontaktbara 12st* Deltog ej 2070st*** Totalt • 3038 HS • 675 KS • 675 TS • 675 LS • 675 OD • 338 Totalt • 3026 HS • 671 KS • 672 TS • 674 LS • 674 OD • 335 Totalt • 956 (31,5%) HS • 282 (42%) KS • 149 (22%) TS • 158 (23%) LS • 229 (34%) OD • 138(41%) *Adress och e-postadress saknas
** Under tidsperioden 16 april till 14 juni 2013 skickades sammanlagt fem stycken utskick (först tre per e-post och därefter två per post). Av det slutgiltiga urvalet saknade 230st e-post, 105st saknade postadress och 13st hade utomnordisk adress. *** Av dessa var det 2002 som inte svarade alls, 43st avbröt sitt deltagande (avser webbenkät) och 25st studerade ej på heltid.
Bearbetning och analys
Det är sannolikt att det externa bortfall som presenteras i tabell 1 har påverkat resultatet. Analys av externt bortfall, som exempelvis skulle ha kunnat genomföras efter personlig kontakt med individer som inte besvarat enkäten, har inte genomförts. Analys av det slutliga materialet har genomförts utan korrigering av internt bortfall.
Samtliga skalfrågor har summerats och varefter dikotoma variabler, variabler med bara två utfall, skapats genom att dela materialet vid medianen, hög respektive låg poäng på den summerade skalan.
Vid statistisk analys har Chi2-test använts för att analysera skillnader i proportioner och där resultat avseende proportionella andelar redovisas som procent. För analys av skillnader i medelvärde och standardavvikelse (SD) har ANOVA använts. P-värden under 0.05 anses vara statistiskt signifikanta och i tabeller presenteras enbart signifikanta p-värden.
Vidare har bivariat logistisk regressionsanalys använts för att identifiera binära faktorer som ökar respektive minskar sannolikheten för förekomst av ett antal beroende binära variabler. Även här anses p-värden under 0.05 vara statistiskt signifikanta. I tabeller presenteras enbart signifikanta faktorer som antingen ökar respektive minskar sannolikheten för de beroende variabler som analyserats.
Resultat
Deltagarnas bakgrunD ochaktuell situation
Inledningsvis redovisas hur den slutgiltiga populationen för analys (n = 956) besvarat frågor som avser bakgrund, aktuell studiesituation samt arbete och fritid. Här presenteras resultat för den totala populationen och jämförelser mellan högskolans fem fakulteter; Hälsa och samhälle (HS), Kultur och samhälle (KS), Teknik och samhälle (TS), Lärande och samhälle (LS) samt för Odontologiska fakulteten (OD). Vidare presenteras jämförelser av hur ett antal olika kategorier studenter har besvarat frågor som avser bakgrund och aktuell situation.
Bakgrund
Av tabell 2 framgår att knappt tre fjärdedelar av samtliga individer som har besvarat enkäten är kvinnor, vilket är en högre proportion än på högskolan som helhet, samt att den största andelen män återfinns på TS. I tabellen presenteras även gruppen transperson/intergender/non gender. Denna grupp uppgår till 0,5 % av den totala populationen och bedömdes vara för liten för ytterligare analyser utifrån könstillhörighet.
Medelåldern bland deltagarna är 27,3 år med en signifikant variation mellan fakulteterna. Den lägsta medelåldern har studenterna på OD och TS (25,2 år) och den högsta medelåldern har studenterna på LS (29,1 år). Genom att kort övergå till tabell 3 kan man utläsa att den största andelen svarande finns i den yngsta åldersgruppen 18-24 år (41 %) och den lägsta andelen svarande finns i åldersgruppen 35 och äldre (12 %).
Tabell 2. Bakgrund och aktuell situation presenterat för den totala populationen och per fakultet. Resultat anges som procent och medelvärde. Signifikanta p-värden för jämförelser mellan fakulteterna.
Vidare redovisas i tabell 2 att knappt en femtedel (18 %) av studenterna är födda i ett utomnordiskt land och att knappt en tredjedel (31 %) har minst en förälder som är född i utomnordiskt land. Variationer finns mellan fakulteterna och den högsta andelen studenter födda utom Norden finns på OD (22 %) följt av KS (21 %) och den lägsta andelen finns på TS (10 %). OD har också den högsta andelen studenter med minst en förälder född i utomnordiskt land (43 %) medan den lägsta andelen här återfinns på HS och LS (27 % respektive 28 %). Andelen studenter med ett annat språk än svenska som sitt förstaspråk är 16 % och här finns inga säkerställda skillnader mellan fakulteterna. Fler än hälften (61 %) av studenterna har minst en förälder med akademisk bakgrund. Hur stor denna andel är varierar mellan de olika fakulteterna. Även här återfinns den största proportionella andelen på OD (73 %) medan den lägsta andelen finns på HS
**Variabeln avser studenter som flyttat till Sverige för att studera ***Variabeln avser såväl schemalagd tid som egenstudier
** ***
och LS (50 % vardera).
Tabell 3. Jämförelser mellan olika kategorier studenter avseende bakgrund och aktuell situation. Resultat presenteras som procent. Signifikanta p-värden för jämförelser mellan olika kategorier.
Av tabell 2 framgår att drygt en tredjedel (35 %) av de svarande är ensamstående. I tabell 3 ser man vidare att en högre andel av männen är ensamstående (51 %) jämfört med andelen ensamstående bland kvinnorna (29 %). KS, TS och OD har högst andel ensamstående (40 % vardera) och lägst andel återfinns på LS och HS (29 % vardera). Andelen med hemmavarande barn uppgår till en knapp fjärdedel (22 %) och denna andel varierar, som framgår av tabell 2, mellan fakulteterna. Högst andel med hemmavarande barn finns på LS (40 %) och lägst andel på TS (9 %).
Aktuell studiesituation
Som framgår av tabell 2 befinner sig hälften av studenterna någonstans i mitten av sin utbildning. Hur länge de har studerat skiljer sig åt på de olika fakulteterna. Bland de svarande återfinns högst andel studenter som har studerat 7 terminer eller mer på OD, medan KS har högst andel studenter som läser första året på Malmö högskola. Den totala andelen som studerar på avancerad nivå är 17 %. Även här skiljer det sig åt mellan de olika fakulteterna och den högsta andelen studenter på avancerad nivå återfinns på OD (36 %) följt av LS (26 %). Lägst andelar har KS och TS (6 % vardera). Endast en liten del av de svarande (3 %) är internationella studenter.
Tabell 2 visar vidare att hälften (51%) av studenterna lägger mellan 20 och 39 timmar i veckan på sina studier. Hur mycket tid som läggs på studier varierar mellan de olika fakulteterna. OD har den högsta andelen studenter som studerar 40 timmar eller mer i veckan (62 %) och LS har den högsta andelen som studerar minst. Drygt en tredjedel av studenterna (38 %) på LS lägger mellan 1 och 19 timmar i veckan på studierna.
Studenterna fick skatta hur de hittills klarat av sina studier på Malmö högskola. Av tabell 2 framgår att det finns skillnader mellan fakulteterna och OD har den högsta andelen studenter som upplever sig klara av studierna (85 %). TS har den lägsta andelen som upplever sig ha klarat av sina studier (56 %).
Av tabell 3 framgår att de yngsta studenterna (18-24 år) i lägre utsträckning anger att de klarat av sina studier jämfört med de äldre ålderskategorierna. Andelen studenter som upplevt sig klara av studierna i den yngsta ålderskategorin
uppgår till 64 % jämfört med 74 % i ålderskategorin 25-29 år. Studenter som har svenska som förstaspråk upplever sig klara av sina studier i högre utsträckning (70 %) än de studenter som inte har svenska som förstaspråk (60 %).
Andelen som upplever att de klarar sina studier är högre bland de studenter som lägger mer än 30 timmar i veckan på sina studier (73 %) jämfört med studenter som lägger mindre än 30 timmar i veckan på sina studier (62 %).
Det framkommer inga statistiskt säkerställda skillnader avseende upplevda studieresultat mellan gruppen studenter som har minst en förälder med akademisk bakgrund och gruppen vars föräldrar saknar akademisk bakgrund. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader i upplevda studieresultat mellan olika studentgrupper beroende på könstillhörighet, födelseland eller om man har hemmavarande barn eller inte.
Arbete och fritid
Drygt hälften (56 %) av studenterna anger att de arbetar parallellt med sina studier, vilket framgår av tabell 2. Det vanligast förekommande, bland de som arbetar, är att arbeta mellan 1-9 timmar per vecka (59 %). Knappt en tredjedel (29 %) har angett att de arbetar 10-19 timmar i veckan och endast en av tio studenter (11 %) rapporterar att de arbetar mer än 20 timmar per vecka. Det framkommer vidare att det inte finns några statistiskt säkerställda skillnader i upplevda studieresultat mellan dessa tre grupper, vilket också bekräftas genom en logistisk regressionsanalys (OR: 1.1, CI 0.8-1.5, p=0.462). Andelen studenter som arbetar samt hur mycket de arbetar varierar mellan fakulteterna och LS har högst andel arbetande studenter (66 %) medan OD har den lägsta (32 %). LS har även den högsta andelen som arbetar 20 timmar i veckan eller mer (17 %) och på OD återfinns den lägsta andelen som arbetar motsvarande tid (2 %).
Majoriteten av studenterna (84 %) uppger sig ha en meningsfull fritid. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan fakulteterna, vilket framgår av tabell 2. I tabell 3 redovisas att de studenter som har en meningsfull fritid i högre utsträckning anser sig klara av sina studier jämfört med de studenter som inte har någon meningsfull fritid. Detta
samband bekräftas även genom en logistisk regressionsanalys som visar att en meningsfull fritid, samt faktorer som avser psykosociala arbetsförhållanden (kontroll, stöd), ökar sannolikheten för att uppleva sig klara studierna. Dessa resultat presenteras i tabell 4 tillsammans med faktorer som minskar sannolikheten att uppleva klara av studierna.
Tabell 4. Faktorer* som ökar respektive minskar sannolikheten att uppleva sig klara studierna, OR (95 % CI)
Av tabell 3 framgår också studenter som befinner sig en bit in i utbildningen i högre grad upplever sig ha en meningsfull fritid. Bland studenterna som läst 7 eller fler terminer är andelen nöjda studenter störst (92 %) och bland de som läst 1-2 terminer är andelen minst (80 %). Andelen studenter som rapporterar att de har en meningsfull fritid är högre bland de som är födda i Norden (87 %) än de som är födda i ett utomnordiskt land (74 %).
stuDenternas psykosociala stuDiemiljö
I detta avsnitt presenteras inledningsvis hur deltagande studenter har besvarat frågor kring högskolans stöd- och serviceverksamheter, andelen studenter med funktionsnedsättning och hur behov och stöd ser ut för denna grupp. Därefter presenteras studenternas psykosociala arbetsförhållanden utifrån upplevda krav, upplevd kontroll och upplevt stöd. Här redovisas också hur studenterna besvarat frågor kring likabehandling inklusive upplevelser av att bemötas på ett negativt sätt samt upplevelser av trakasserier och diskriminering.
Kännedom och nöjdhet med stöd- och serviceverksamheter
I tabell 5 presenteras deltagarnas totala kännedom om respektive nöjdhet med några av högskolans stöd- och
serviceverksamheter. Data presenteras i procent dels för den totala populationen och dels för respektive fakultet. Som framgår av tabellen finns det variationer gällande hur väl studenterna känner till de olika verksamheterna.
Nästan alla studenter (92 %) känner till Studentkårens verksamhet medan internationella sekretariatet är den verksamhet som är minst känd bland studenterna (13 %). Hur väl studenterna känner till de olika verksamheterna
varierar i vissa fall mellan de olika fakulteterna, vilket kan utläsas av samma tabell. Som exempel kan nämnas att den högsta andelen studenter som har kännedom om Studenthälsan finns på OD (91 %) och den lägsta finns på TS (71 %).
Tabell 5. Tabellen presenterar andel studenter som har haft kontakt med högskolans stöd- och serviceverksamheter. Vidare presenteras hur stor andel av studenterna som har haft kontakt med respektive verksamhet samt hur stor andel av dessa som anger att de är nöjda med kontakten. Proportionell andel presenteras som procent för samtliga svarande samt för respektive fakultet. Signifikanta p-värden för jämförelser mellan fakulteterna.
Studenterna fick också svara på om de haft kontakt med de olika verksamheterna och hur nöjda de i så fall varit med kontakten. Det visar sig här att Studentkåren är den mest välbesökta verksamheten (54 %) och Universitetskyrkan är den verksamhet som har lägst andel besökare (3 %). Som framgår av tabellen är en absolut majoritet av studenterna som haft kontakt med någon av verksamheterna nöjda med sin kontakt. När det gäller hur nöjda studenterna är med respektive verksamhet påvisas inga större skillnader mellan de olika fakulteterna. Signifikanta skillnader mellan fakulteterna finns beträffande Studentkårens verksamhet. Högst andel studenter som är nöjda med Studentkåren återfinns på OD (93 %) följt av LS (92%) och lägst andel nöjda studenter finns på TS (73 %).
Stöd vid funktionsnedsättning
Av tabell 6 framgår att andelen studenter som har uppgett att de har en eller flera funktionsnedsättningar uppgår till 12 %. En enkel regressionsanalys visar att en eller flera funktionsnedsättningar minskar sannolikheten för att uppleva sig klara av sina studier (OR: 0.46, CI 0.31-0.68, p=0.000).
Tabell 6. Tabellen presenterar andel studenter som har en funktionsnedsättning, om dessa har erhållit stöd från högskolan samt om de har kännedom om högskolans verksamhet för stöd vid funktionsnedsättning (FUNK).
Proportionell andel presenteras som procent för samtliga svarande samt för respektive fakultet. Signifikanta p-värden för jämförelser mellan fakulteterna.
Av de studenter som rapporterar att de har någon form av funktionsnedsättning är det knappt en fjärdedel (22 %) som har fått någon typ av stöd från Malmö högskola, drygt hälften (52 %) uppger att de inte behöver något stöd och 21 % har angett att de inte fått något stöd, men att de skulle behöva. 5 % är osäkra på om de fått någon hjälp.
Hälften av studenterna med funktionsnedsättning uppger att de inte har någon kännedom om den verksamhet som arbetar med stöd vid funktionsnedsättning. Andelen studenter som känner till verksamheten är högst på HS (71 %) och lägst på OD (22 %).
Psykosociala arbetsförhållanden – Krav, Kontroll och Stöd
Studenternas psykosociala arbetsförhållande undersöktes genom en teoretisk modell som består av de tre variablerna krav, kontroll och stöd. Begreppet kontroll innebär med andra ord beslutsutrymme eller handlingsutrymme och variabeln stöd avser frågor kring stämningen på högskolan, sammanhållning och kontakt med kurskamrater och kontakt med lärare/handledare. Parvisa kombinationer av krav och kontroll ska tolkas som att respondenten antingen är aktiv, passiv, spänd eller avspänd. Dessa fyra parvisa kombinationerna kan därtill tolkas i relation till upplevt stöd. Kombinationen spänd (höga krav och låg kontroll) tillsammans med lågt stöd, s.k. ”ISO-spänd” situation, anses vara mest negativ medan avspänd (låga krav och hög kontroll) i kombination med högt stöd enligt samma teoretiska modell anses vara ett ”ideal”. Enligt modellen kan låga krav i betraktas som ”inga överkrav”.
Tabell 7. I tabellen redovisas studenternas psykosociala arbetsmiljö i form av en teoretisk modell bestående av variablerna krav, kontroll och stöd. Proportionell andel presenteras som procent för samtliga svarande samt för respektive fakultet. Signifikanta p-värden för jämförelser mellan fakulteterna.
I tabell 7 redovisas att det inte finns några statiskt säkerställda skillnader mellan fakulteterna beträffande upplevelsen av krav i relation till studierna. Däremot finns det säkerställda skillnader mellan fakulteterna avseende upplevelsen av kontroll respektive stöd. På OD återfinns den största andelen som upplever sig ha hög kontroll i studiesituationen (63 %) och den lägsta andelen finns på HS (46 %). Likaså återfinns störst andel som upplever högt stöd på OD (64 %), medan lägst andel här finns på TS (45 %).
I tabellerna 8 till 10 presenteras resultatet av binära regressionsanalyser som genomförts med höga krav, hög kontroll och högt stöd som beroende variabel och ett antal oberoende variabler. Värt att framhålla i förhållande till den teoretiska modellen är att hög kontroll och högt stöd visade sig minska sannolikheten för höga krav (tabell 8). Vidare att högt stöd ökar sannolikheten för hög kontroll, medan höga krav minskar sannolikheten för hög kontroll (tabell 9), samt att hög kontroll ökar sannolikheten för högt stöd, medan höga krav minskar sannolikheten för högt stöd (tabell 10).
Tabell 9. Faktorer*som ökar respektive minskar sannolikheten för hög kontroll**, OR (95 % CI).
Tabell 10. Faktorer* som ökar respektive minskar sannolikheten för högt stöd, OR (95 % CI).
När samtliga tre variabler, d.v.s. krav, kontroll och stöd, kombineras framkommer att den vanligast förekommande kombinationen är ”Aktiv med högt stöd” tillsammans med den mest negativa kategorin ”Spänd med lågt stöd”, (18 % vardera), följt av den enligt modellen mest positiva kategorin ”Avspänd med högt stöd” (17 %). Av tabell 7 framgår vidare att andelen studenter inom respektive kategori varierar mellan de olika fakulteterna. Andelen studenter som befinner sig i en avspänd situation med högt stöd, en s.k. ”Ideal” situation, är högst på LS (20 %) och lägst på HS (14 %). Vad gäller andelen som befinner sig i en s.k. ”ISO-spänd” situation, som enligt den teoretiska modellen alltså är mest riskfylld, återfinns den högsta andelen på HS (24 %) och den lägsta andelen på KS (12 %).
Regressionsanalys användes också för att undersöka samband med ”ISO-spänd” respektive ”Ideal” situation, vilket presenteras i tabell 11 och 12. Här redovisas fem faktorer som ökar sannolikheten för att vara ISO-spänd och sex andra faktorer minskar sannolikheten för att vara ISO-spänd. Därefter redovisas fyra faktorer som ökar sannolikheten för att vara i en teoretiskt sett ”Ideal” situation, samt ytterligare fyra faktorer som minskar sannolikheten för denna situation.
Tabell 11. Faktorer *som ökar respektive minskar sannolikhet att vara ISO-spänd, OR (95 % CI)
**Variabeln avser riskkonsumtion av alkohol enligt AUDIT-C
Tabell 12. Faktorer *som ökar respektive minskar sannolikheten för Ideal situation, OR (95 % CI).
Likabehandling
Här beskrivs likabehandling som mer specifikt avser upplevelser av illa bemötande/kränkning, trakasserier och diskriminering. Som framgår av tabell 13 rapporterar cirka en fjärdedel (26 %) av studenterna att de någon gång upplevt sig blivit illa bemötta/kränkta av någon av högskolans medarbetare eller studenter under sin tid på Malmö högskola. Ytterligare en dryg fjärdedel (27 %) uppger att de upplevt att någon annan student blivit illa bemött/kränkt. I tabellen presenteras variationen mellan andelen studenter som upplevt sig bli illa bemötta/kränkta respektive upplevt att någon annan student blivit illa bemött/kränkt på de olika fakulteterna. Den högsta andelen som upplever att de blivit illa bemötta/kränkta finns på OD (31 %) och den lägsta andelen finns på KS (20 %). HS har den högsta andelen som upplever att någon annan student blivit illa bemött/kränkt (33 %) och den lägsta finns på KS (22 %).
Tabell 13. Upplevelsen av illa bemötande/kränkning. Fördelning i procent totalt samt på respektive fakultet. Signifikanta p-värden för jämförelser mellan fakulteterna.
De studenter som upplevt att de själva alternativt att någon annan student blivit illa bemött fick svara på frågan hur ofta de upplevt detta. Av tabellen framgår att majoriteten (74 %) uppger att detta skett någon enstaka gång, 22 % svarar att det skett ibland och 4 % uppger att det skett ofta.
Studenterna fick även ange på vilken grund/vilka grunder de själva alternativt andra studenter bemötts illa/blivit kränkta. Som framgår av tabellen är kategorin ”annat”, d v s annat alternativ än de grunder som finns angivna i Diskrimineringslagen, den vanligaste grunden för illa bemötande/kränkning (57 %). Härefter kommer etnisk bakgrund (12 %) samt kön (10 %). Studenterna kunde välja att kryssa för ett eller flera alternativ och majoriteten (73 %) har angett en grund. Slutligen fick studenterna svara på vem eller vad som var upphov till bemötandet/kränkningen och vanligast förekommande är lärare/handledare (50 %) följt av studiekamrat (22 %).
Av tabell 14 framgår att andelen studenter som anger att de någon gång under sin tid på Malmö högskola har blivit illa bemötta eller behandlade på ett sätt som gjort att de känt sig trakasserade uppgår till 5 %. Andelen som anger att de någon gång under sin tid på Malmö högskola har känt sig diskriminerade är något högre (9 %).
Tabell 14. Upplevelsen av trakasserier och diskriminering. Fördelning i procent totalt samt på respektive fakultet. Signifikanta p-värden för jämförelser mellan fakulteterna.
Av tabellen framgår vidare att det finns statistiskt säkerställda skillnader mellan fakulteterna när det kommer till upplevda trakasserier. Högst andel finns på LS (7 %) och lägst på HS (2 %). Vad gäller diskriminering framkommer det inga sådana fakultetsskillnader. Även gällande dessa frågor fick studenterna svara på vilka grunder trakasserierna och/ eller diskrimineringen skett och i tabellen redovisas andelen svar inom de olika kategorierna. Även gällande trakasserier och/eller diskriminering är den vanligaste angivna grunden ”annat” (46 %) följt av etnisk bakgrund (16 %) samt kön (13 %). Utöver ovanstående frågor fick studenterna svara på om de någon gång under sin tid på Malmö högskola blivit utsatta för trakasserier av sexuell natur och 2 % rapporterar att de utsatts för sexuella trakasserier.
Med hänvisning till tabell 14, ska avslutningsvis också nämnas att närmare hälften av deltagarna (49 %) anger att de känner till högskolans skyldighet att utreda trakasserier enligt Diskrimineringslagen (2008:567).
Sambandet mellan att uppleva sig vara illa bemött/kränkt, eller trakasserad respektive diskriminerad och ett antal faktorer som genererats från Studenthälsans enkät, undersöktes genom binär regressionsanalys och där signifikanta resultat presenteras i tabell 15 till 17 nedan.
Tabell 15. Faktorer* som ökar respektive minskar sannolikheten för att uppleva sig vara illa bemött/kränkt, OR (95 % CI).
Tabell 16. Faktorer* som ökar respektive minskar sannolikheten för att uppleva sig vara trakasserad, OR (95 % CI).
Tabell 17. Faktorer*som ökar respektive minskar sannolikheten för att uppleva sig vara diskriminerad, OR (95 % CI).
stuDenternas hälsa
I detta avsnitt redovisas resultat från enkäten och som avser studenternas hälsa. Texten är uppdelat i tre separata avsnitt; psykisk hälsa, tobak och alkohol- och drogvanor samt sexuell hälsa.
Psykisk hälsa
För att undersöka psykisk hälsa har studenterna besvarat frågor om stress och psykiatriska symptom. Stress undersöks med ett formulär som möjliggör jämförelse av stressnivå mellan olika individer eller grupper. Psykiatriska symptom undersöks genom ett frågeformulär som undersöker tecken på ångest- och depressionsrelaterade symptom. Vid de analyser som genomförts har den totala populationen delats i två grupper, låg respektive hög stress samt låg respektive hög grad av psykiatriska symptom.
Som framgår av tabell 18 återfinns ingen säkerställd skillnad mellan fakulteterna avseende proportionell fördelning av studenter med hög stress respektive hög grad av psykiatriska symptom. Andelen studenter som någon gång sökt hjälp för sitt psykiska mående hos någon annan än vänner och familj uppgår till 35 %.
Under de tre senaste månaderna har 18 % av studenterna sökt hjälp för sitt psykiska mående hos någon eller några av följande alternativ: vårdcentral, ungdomsmottagning, Studenthälsan på Malmö högskola, alternativ samtalsterapi (psykolog, terapeut eller kurator utanför Studenthälsan), eller psykiatrin. Fem procent svarar att de har sökt hjälp hos Studenthälsan. Det vanligast förekommande är att studenterna sökt hjälp via vårdcentral (10 %) medan psykiatri är den vårdform som har uppsökts i lägst utsträckning (3 %).
Tabell 18. Procentuell andel studenter med hög stress respektive hög grad av psykiatriska symptom. Resultat presenteras för den totala populationen och per fakultet. Signifikanta p-värden för jämförelser mellan fakulteterna.
**Variabeln avser riskkonsumtion av alkohol enligt AUDIT-C
*Variablen avser någonsin sökt hjälp för sitt psykiska mående hos någon annan än familj och vänner
**Presenteras ej på fakultetsnivå p.g.a. liten population
Avseende stress framkommer inte några statistiskt säkerställda skillnader mellan män respektive kvinnor och mellan olika ålderskategorier, vilket framgår av tabell 19. Jämfört med männen, har kvinnor dock en högre proportionell andel som rapporterar över medianen för psykiatriska symptom. Psykiatriska symptom är vanligast förekommande i åldersgruppen 18-24 år och minst förekommande i den äldsta åldersgruppen (35 år och äldre).
Andelen studenter som sökt någon form av psykosocial vård under de tre senaste månaderna är 23 % i den grupp som kategoriserats med hög stress respektive 26 % i den grupp som har kategoriserats med hög grad av psykiatriska symptom.
Tabell 19. Jämförelse mellan olika kategorier studenter avseende hög stress och hög grad av psykiatriska symptom. Resultatet presenteras som procent. Signifikanta p-värden för jämförelser mellan olika kategorier.
Med syfte att undersöka sambandet mellan stress respektive psykiatriska symptom och de andra faktorerna som undersökts i Studenthälsans enkät, har binära regressionsanalyser genomförts. I tabell 20 och 21 redovisas faktorer som ökar respektive minskar sannolikheten för hög stress respektive hög grad av psykiatriska symptom. I relation till det resultat som presenterats i tabellen ovan konstateras här att studenter under 26 år har en lägre sannolikhet att rapportera hög stress, tabell 20, samt att det bekräftas att kvinnor har en högre sannolikhet jämfört med män att rapportera hög grad av psykiatriska symptom, tabell 21.
Tabell 20. Faktorer* som ökar respektive minskar sannolikheten för hög stress, OR (95 % CI).
Tabell 21. Faktorer* som ökar respektive minskar sannolikheten för hög grad psykiatriska symptom, OR (95 % CI).
I tabell 22 presenteras faktorer som ökar respektive minskar sannolikheten för att ha sökt psykosocial vård. Det framkommer här att såväl hög stress och hög grad av psykiatriska symptom innebär en ökad sannolikhet.
Tabell 22. Faktorer* som ökar respektive minskar sannolikheten för att ha sökt psykosocial vård, OR (95% CI).
Tobak, alkohol och andra droger
Inom området tobak, alkohol och andra droger användes flera olika frågor och som ger möjlighet att genomföra olika former av analyser. I denna rapport redovisas enbart ett urval av möjliga analyser.
Tabell 23. Bruk av tobak, alkohol, cannabis och andra droger. Antal användare redovisas i procent dels för den totala populationen och dels för respektive fakultet. Signifikanta p-värden för jämförelser mellan fakulteterna.
**Variabeln avser användande av cannabis, marijuana eller hasch dagligen/nästan dagligen under minst en månad någon gång i livet **
Avseende tobak redovisas i tabell 23 att 40 % har använt tobak under det senaste året och att andelen som har använt tobak den senaste månaden uppgår till 29 %. En fjärdedel av studenterna rapporterar att de använt tobak den senaste veckan. Av tabellen framgår vidare att andelen studenter som använt tobak, oavsett tidsrymd, varierar mellan fakulteterna. När det gäller bruk under den senaste veckan framkommer exempelvis att den högsta andelen finns på HS (40 %) och den lägsta på OD (13 %).
För närmare kännedom om sambandet med tobaksbruk aktuell vecka och andra faktorer användes binär
regressionsanalys. Ett antal faktorer som ökar respektive minskar sannolikheten för tobaksbruk aktuell vecka kunde identifieras. Resultat presenteras nedan i tabell 24.
Tabell 24. Faktorer* som ökar respektive minskar sannolikheten för tobak aktuell vecka, OR (95 % CI).
Vid analys av tobaksbruk i relation till kön och ålder användes variabeln tobaksbruk under den senaste månaden. Andelen studenter som använt tobak den senaste månaden varierar såväl mellan män och kvinnor som i de olika åldersgrupperna. Av tabell 25 framgår att andelen tobaksanvändare är högre bland männen (38 %) jämfört med kvinnorna (25 %). Den högsta andelen studenter som använt tobak den senaste månaden återfinns i åldersgruppen 25-29 år (34 %) och den lägsta finns i åldersgruppen 35 år och äldre (22 %).
Tabell 25. Jämförelse mellan olika kategorier studenter avseende tobak, alkohol och cannabis. Resultatet presenteras som procent. Signifikanta p-värden för jämförelser mellan olika kategorier.
**Variabeln avser användande av cannabis, marijuana eller hasch dagligen/nästan dagligen under minst en månad någon gång i livet
**Variabeln avser riskkonsumtion av alkohol enligt AUDIT-C **
När det gäller alkohol redovisas i tabell 23 att en fjärdedel (25 %) av studenterna har ett riskbruk av alkohol enligt AUDIT-C, ett instrument som genom tre frågor mäter kvantitet och frekvens av alkoholkonsumtion samt förekomst av berusningsdrickande. Av samma tabell framgår vidare att det finns variationer mellan fakulteterna avseende andelen studenter med ett riskbruk enligt AUDIT-C. Andelen med ett riskbruk är högst på TS (34 %) och lägst på OD (18 %). Av tabell 24 framgår att andelen studenter med riskbruk enligt AUDIT-C är högre bland ensamstående (32 %) jämfört med gruppen icke ensamstående (20 %), samt bland studenter födda i Norden (27 %) jämfört med studenter födda i övriga världen (12 %).
Nedan, i tabell 26, redovisas faktorer som ökar respektive minskar sannolikhet för riskkonsumtion av alkohol definierat med AUDIT-C.
Tabell 26. Faktorer* som ökar respektive minskar sannolikheten för riskkonsumtion av alkohol enligt AUDIT-C, OR (95 % CI).
Studenterna fick även svara på frågor kring genomsnittlig veckokonsumtion. Detta är en alternativ metod att identifiera riskkonsumtion av alkohol som till skillnad från AUDIT-C inte inkluderar berusningsdrickande. För kvinnor räknas fler än 9 standardglas i veckan som riskkonsumtion och för män är motsvarande siffra fler än 14 standardglas i veckan. (Allebeck och Andréasson, 2005). I tabell 23 presenteras att 9 % av studenterna har en riskfylld veckokonsumtion av alkohol. I tabell 25 framgår att veckokonsumtionen av alkohol är lägst i åldersgruppen 30-34 år (2 %) och högst i åldersgruppen 25-29 år (12 %). Andelen med en riskfylld veckokonsumtion är högre bland ensamstående studenter (12 %) jämfört med de som inte är ensamstående (8 %). Vidare framkommer enligt samma definition, att andelen riskkonsumenter är högre hos studenter födda i Norden (10 %) jämfört med studenter födda i utomnordiskt land (4 %). Deltagande studenter besvarade också frågor om eget bruk av illegala droger inklusive cannabis. Av tabell 23 framgår att 18 % av studenterna anger att de har använt cannabis någon gång och att 12 % har använt cannabis under det senaste året. Nio procent av studenterna besvarade också att det funnits perioder i livet då de använt cannabis dagligen eller nästan dagligen under en sammanhängande period om minst 1 månad. När det gäller användande av cannabis under det senaste året finns skillnader mellan fakulteterna. I tabell 23 redovisas att högst andel studenter som använt cannabis under det senaste året finns på KS (17 %) och att lägst andel finns på LS (5 %).
En högre andel män jämfört med kvinnor har använt cannabis någon gång (22 % vs 16 %), under det senaste året (17 % vs 10 %) respektive under en sammanhängande period om minst 1 månad (16 % vs 6 %), vilket framgår av tabell 25. När det gäller användande under det senaste året undersöktes skillnader mellan olika ålderskategorier. Det kunde här konstateras att det fanns skillnader mellan olika åldersgrupper samt att högst andel som använt cannabis under det senaste året fanns i åldersgruppen 25-29 år (17 %) och att lägst andel fanns i åldersgruppen 35 år och äldre (2 %).
Tabell 25, fortsättning.
* Variabeln avser användande av cannabis, marijuana eller hasch dagligen/nästan dagligen under minst en månad någon gång i livet *
Vidare genomfördes binär regressionsanalys för att undersöka vilka faktorer som ökar respektive minskar sannolikheten för att ha använt cannabis dagligen eller nästan dagligen under en sammanhängande period om minst 1 månad.
Resultatet av denna analys presenteras i tabell 27.
Tabell 27. Faktorer* som ökar respektive minskar sannolikheten för att ha använt cannabis dagligen/nästan dagligen under minst 1 månad, OR (95 % CI).
Av tabell 23 framgår också att 1 % av studenterna rapporterar att de har använt hormonpreparat/anabola steroider någon gång. 11 % av studenterna svarar att de någon gång använt någon annan illegal drog än cannabis och
hormonpreparat/anabola steroider. Därtill presenteras att 4 % har använt annan form av illegal drog under det senaste året.
I tabell 28 och tabell 29, nedan, presenteras faktorer som ökar respektive minskar sannolikheten för använt illegal drog någon gång respektive använt illegal drog aktuell vecka. Illegal drog avser här en sammanslagning av samtliga illegala droger som presenterats i detta kapitel.
Tabell 28. Faktorer som ökar respektive minskar sannolikheten för använt illegal drog någon gång, OR (95 % CI).
Tabell 29. Faktorer som ökar respektive minskar sannolikheten för illegal drog aktuell vecka, OR (95 % CI).
* Variabeln avser riskkonsumtion av alkohol enligt AUDIT-C
* Variabeln avser riskkonsumtion av alkohol enligt AUDIT-C *
