Det finns metodfel i studien som kan ha påverkat det resultat vi fått, varför vi tar upp dessa i diskussionen. Den intervjuguide74
som skapades var uppdelad i teman med få frågor för att uppmana informanterna att tala fritt om ämnet. Detta var mycket lyckat vid ett möte med en informant, men mindre lyckat vid ett annat möte. Intervjuerna är således olika långa och i efterhand ser vi att vi borde ha förberett oss med fler frågor ifall informanten inte var av den talföra typen. Något annat vi skulle ändrat på i efterhand är att vi vid intervjuerna skulle hållit oss mer neutrala till både informanterna och materialet. Vid intervjusituationen upplevde vi oss som förhållandevis neutrala men vid transkriberingen av intervjuerna upptäckte vi att så inte var fallet. Om vi varit mer objektiva vid intervjusituationen är det möjligt att intervjuerna hade sett något annorlunda ut. Problemet med att hålla sin neutralitet är humaniorans stora dilemma, är det möjligt att skärma av sina egna föreställningar om världen för att nå fullkomlig neutralitet.
Urvalet av fritidsledare att intervjua är också en aspekt som kan ha påverkat resultatet. Vi fick rådet att ta kontakt med dessa fritidsledare av en representant från kommunen, det är svårt att tala för vad den personen har för agenda med att rekommendera dessa, men att det inte är ett
representativt urval går att se genom att dessa fritidsgårdar alla har ett kvinnligt besökarantal som ligger över genomsnittet. Det faktum att fritidsledarna är av olika kön kan ha spelat in, eftersom denna uppsats behandlar jämställdhetsarbete riktat mot maskulinitet. Fritidsledarna är överens om att det kan vara svårt för kvinnliga fritidsledare att nå fram till tonårskillarna och detta kan vara en anledning till att användandet av Machofabriken fungerat väl med en manlig fritidsledare men knappt påbörjats med de kvinnliga. Oskar har jobbat specifikt med killgrupper i många år. Kan han, i egenskap av man, anses vara mer rättfärdigad att arbeta och handskas med materialet?
För att vidareutveckla denna studie finns flera förslag. Det som ligger närmst vår studie är att göra observationer på ungdomsgårdarna vid upprepade tillfällen. Detta för att se hur tjejerna och killarna rör sig på fritidsgården, vilka aktiviteter de dras till och om fritidsledarna i vardagen uppmuntrar till normbrytande beteende. Vi skulle även kunna tänka oss att se hur arbete med Machofabriken ser ut i realiteten, alltså observera enbart vid gruppmöten för att se om fritidsledarnas utsagor om pojkars motvilja med bestämda tider stämmer. För att ytterligare
fördjupa vore det intressant att möta de tjänstemän och politiker som arbetar med ungdomsfrågor för att se vilken bild de har av fritidsgårdarnas verksamhet, helst att göra detta i kombination med att undersöka informationsvägar från politiska beslut till aktion.
Litteraturförteckning
• Broo Andersson, Hanna. Boys will be boys? en idé- och ideologianalys av
maskulinitetsnormer i utbildningsmaterialet Machofabriken. Kandidatuppsats. VT 2011 Göteborgs universitet: Sociologiska institutionen
• Connell, Raewyn. Om genus, 2 uppl. Göteborg: Daidalos, 2009. • Connell, Raewyn. Maskuliniteter, Göteborg: Daidalos, 2008.
• Denscombe, Martyn, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009.
• Elvin-Nowak, Ylva, Thomsson, Heléne. Att göra kön, Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 2003.
• Ericson, Mathias. Nära inpå - Maskulinitet, intimitet och gemenskap i brandmäns
arbetslag, Göteborgs universitet, 2011.
• Holmberg, Carin. Det kallas kärlek, Stockholm: Alfabeta bokförlag, 1993.
• Johansson, Thomas. Feminismens andre - om unga män, sexualitet och reflexivitet. I
Manlighetens många ansikten - fäder, feminister, frisörer och andra män, Thomas
Johansson & Jari Kuosmanen (red.), 237-250. Malmö: Liber, 2003. • Larsson, Annika & Nikell, Eva. Att våga hoppa jämfota: rapport från ett
jämställdhetspedagogiskt projekt, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Stockholm: 2004.
• Meyerson E. Debra, Fletcher K. Joyce. A modest manifesto for shattering the glass ceiling. Harvard Business Review, januari-februari 2000 127-136 http://www.eve- olution.net/documents/pdf/glass_ceiling.pdf (Hämtad 2012-05-09)
• Srebrenikovic, Amir. Maktlekar - med dold agenda. I Angeläget om maktlekar - en
antologi, Sannie Wedberg (red.), 70-87. Stockholm: ALMAeuropa, 2011.
• Thurén Torsten. 2003:7 Sant eller falskt? Metoder i källkritik.Krisberedskapsmyndigheten. https://www.msb.se/Upload/Produkter_tjanster/Publikationer/KBM/Utbildningsserie/sant _eller_falskt_utb_2003-7.pdf (Hämtad 2012-04-25)
Internetkällor
• MFJ, SKR och ROKS. Om Machofabriken. http://machofabriken.se/Om-Machofabriken/ (Hämtad 2012-04-17)
• MFJ, SKR och ROKS. Vi bygger en låda. http://www.machofabriken.se/E-verktyg/Vi- bygger-en-lada/ (Hämtad 2012-04-17)
• MFJ, SKR och ROKS. Styra tillsammans. http://www.machofabriken.se/E-verktyg/Styra- tillsammans/ (Hämtad 2012-04-17)
• MFJ, SKR och ROKS. Alla över mållinjen. http://www.machofabriken.se/E- verktyg/Styra-tillsammans1/ (Hämtad 2012-04-17)
• MFJ, SKR och ROKS. En skönare känsla. http://www.machofabriken.se/E-verktyg/Styra- tillsammans2/ (Hämtad 2012-04-17)
• MFJ, SKR och ROKS. Mod att prata. http://www.machofabriken.se/E-verktyg/Styra- tillsammans3/ (Hämtad 2012-04-17)
• MFJ, SKR och ROKS. Våga ta ansvar. http://www.machofabriken.se/E-verktyg/Styra- tillsammans31/ (Hämtad 2012-04-17)
• SCB Definitioner 2011-11-01 http://www.scb.se/Pages/List____261536.aspx (Hämtad 2012-05-03)
• SCB På tal om kvinnor och män
http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=1204 9 (Hämtad 2012-05-03)
• Örebro kommun, Befolkningen med svensk och utländsk bakgrund efter bostadsområde, födelseland, enhet, tid och kön. Variabler: De tre områdena, svensk bakgrund, procent, 2011, båda könen.
http://www3.orebro.se/pxweb/Dialog/varval.asp?ma=C222010betj2&ti=Befolkningen+m ed+svensk+och+utl%E4ndsk+bakgrund+efter+bostadsomr%E5de%2C+f%F6delseland% 2C+enhet%2C+tid+och+k%F6n&path=../Database/orebro/Befolkning/Bostadsomr%E5de /&lang=2 (Hämtad 2012-05-09)
• Örebro kommun, Befolkningens utbildningsnivå, andel i procent. Variabler: 2011-12-31, våra tre områden, båda könen, förgymnasial utbildning kortare än nio år, förgymnasial utbildning nio år, gymnasial utbildning tre år, eftergymnasial utbildning tre år eller längre
http://www3.orebro.se/pxweb/Dialog/varval.asp?ma=Utbildning_betj_andel&ti=Befolkni ngens+utbildningsniv%E5%2C+andel+i+procent&path=../Database/orebro/Utbildningsni v%E5/Bostadsomr%E5de/&lang=2 (Hämtad 2012-05-09)
• Örebro kommun. 2010. Bokslut för hållbar utveckling.
http://www.orebro.se/download/18.4054211512fb5445de480003339/Bokslut+för+hållbar +utveckling+i++Örebro+kommun+2010.pdf (Hämtad 2012-05-03)
• Örebro kommun, Disponibel inkomst familjer 20-64 år i Örebro kommun efter område, familjetyp och inkomstår. Variabler: De tre områdena, alla, 2010, medelbelopp tkr http://www3.orebro.se/pxweb/Dialog/varval.asp?ma=INK4bDisp_Bet&ti=Disponibel+in komst+familjer+20%2D64+%E5r+i+%D6rebro+kommun+efter+omr%E5de%2C+familje typ+och+inkomst%E5r&path=../Database/orebro/Inkomster/Bostadsomr%E5de/&lang=2 (Hämtad 2012-05-09)
Otryckta källor
• Intervju med Tomas Wetterberg, Ordförande, Män för jämställdhet, 16 april 2012. (Mer information finns hos författarna)
• Mailkorrespondens med Elisabeth Wallin, Ungdomskonsulent, Örebro kommun, 16 april 2012. (Mer information finns hos författarna)
Intervjuguide
Bakgrund:
Vad har du för befattning? Vad har du för utbildning?
Har du gått kurser eller utbildningar som rör ämnet genusvetenskap eller jämställdhet?
Jämställdhetsarbete:
Har ni arbetat med frågor som rör jämställdhet tidigare? På vilket vis?
Maskulinitet:
Hur tänker du kring ordet maskulinitet?
Är maskulinitet något som er personalgrupp diskuterat innan machofabriken kom?
Machofabriken
Varför har ni valt/inte valt att jobba med Machofabrikens material?