Örebro universitet HumUS
Genusvetenskap C, 61-90 poäng Vårterminen 2012
Att göra kön på fritidsgårdar
- en kvalitativ studie
Författare: Johanna Eklund och Vanessa Rieder Lundkvist Handledare: Gunnel Karlsson Examinator: Berit Åberg
Abstract
The purpose of this essay is to describe and analyze how three leisure centers in Örebro county are working with gender issues. Our research questions are:
What is Machofabriken? How do leisure centers in Örebro county work with equal treatment? In which way do leisure centers in Örebro county work with Machofabriken’s material? How come the recreation centers in Örebro don’t use Machofabriken’s material to any greater extent?
We have focused on masculinity oriented gender projects at three leisure centers. We did semi-structured interviews with three recreation leaders who have all been educated in Machofabriken. The interviews were analyzed based on terms that are central in gender equality and masculinity research. The result demonstrates how they work with gender equality, how they use Machofabriken’s material and their thoughts and opinions about the material.
Key words: Equal treatment, Gender science, Hegemony, Machofabriken, Masculinities, Violence.
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur tre fritidsgårdar i Örebro kommun arbetar med jämställdhet. Våra frågeställningar är:
Vad är Machofabriken? Hur ser jämställdhetsarbetet ut på fritidsgårdar i Örebro kommun? På vilket sätt arbetar fritidsgårdar med Machofabrikens material? Varför används inte
Machofabrikens material i någon större utsträckning på fritidsgårdarna i Örebro?
Vi har fokuserat på tre fritidsgårdars jämställdhetsarbete, framförallt det riktat mot unga män. Vi har utgått från semistrukturerade intervjuer med tre fritidsledare som alla har gått en utbildning i Machofabriken. Intervjuerna är analyserade utifrån begrepp som är centrala inom jämställdhets- och maskulinitetsforskning. Resultatet visar hur de arbetar med jämställdhet, hur de använder Machofabrikens material och deras tankar och åsikter om materialet.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Syfte och frågeställningar 2
1.2 Disposition 2
2. Material 3
2.1 Machofabriken 3
2.1.1 Vi bygger en låda 4
2.1.2 Styra tillsammans 4
2.1.3 Alla över mållinjen 4
2.1.4 En skönare känsla 4
2.1.5 Mod att prata 4
2.1.6 Våga ta ansvar 5
3. Metod 6
3.1 Kvalitativ metod och intervjuer 6
3.2 Urval och genomförande 7
3.3 Databearbetning och analysmetod 8
3.4 Forskningsetiska överväganden 8
4. Tidigare forskning 9
4.1 Jämställdhetsstrategier 9
4.2 Motstånd vid jämställdhetssatsningar 10
4.3 Machofabriken 10 4.4 Killar och våld 11 5. Teoretiska begrepp 13 5.1 Könsmaktsordning 13 5.2 Egenskapernas dikotomi 13 5.3 Maskulinitet 13 5.4 Homosocialitet 14 6. Fritidsgårdarna 15
6.1 Undersökning av socioekonomisk status i de tre fritidsgårdarnas upptagningsområden. 15
6.2 Fritidsledarnas arbete 16
7. Resultat och analys 18
7.1 Karin 18 7.1.1 Empirisk analys 20 7.2 Maria 21 7.2.1 Empirisk analys 21 7.3 Oskar 22 7.3.1 Empirisk analys 23 7.4 Teoretisk analys 24 7.4.1 Jämställdhetsstrategier 24 7.4.2 Miljö 25
7.4.3 Homosocialitet och manlig hegemoni 25
7.4.4 Besökarnas bakgrund 26 7.4.5 Könsmaktsordning 27 7.4.6 Fritidsledarnas arbetssituation 27 7.4.7 Fritidsledarnas föreställningar om kön 28 7.4.8 Problematisering av Machofabriken 29 8. Slutsats 31
9. Diskussion och förslag på vidare forskning 33
Litteraturförteckning 1
1. Inledning
När ungdomsbrottsligheten inom Örebro mättes år 2010 visade det sig att det var killar i femtonårsåldern som i högst grad var anmälda misstänkta för brott och i en jämförelse mellan killar och tjejer är det killar som oftast är misstänkta i alla åldrar. 1
Samma år hade Örebro
kommun ett projekt där kommunen samarbetade med ungdomar på fritidsgårdar i syfte att främja jämställdhet och minska trakasserier. 2 Resultatet av samarbetet är inte redovisat, men traditionellt
sett kan man se att jämställdhetsarbete riktat mot barn och ungdomar ofta har fokuserat på tjejer och problematiken med de normer som finns för kvinnor. Man försöker och vill få tjejer att ta mer plats, att tjejer ska våga och vilja ta för sig och göra sig hörda. Detta har på fritidsgårdarna i Örebro finansierats med stöd av en så kallad jämställdhetspeng som enbart riktats till tjejerna på fritidsgårdarna, jämställdhetspengen har använts till olika aktiviteter som exempelvis självförsvar och utflykter. Det har arbetats med den “svaga” gruppen och den ”starka” har blivit förbisedd. Men det är oftast inte tjejer som begår brott och har ett våldsamt beteende gentemot varandra. När Machofabriken lanserades år 2011 valde initiativtagarna att istället rikta sig till killar och belysa de normerande roller som finns för män i samhället. Grundarna vill genom
Machofabrikens material öka jämställdheten och förebygga våld genom att problematisera männens roll i samhället. I Örebro kommun finns det sammanlagt tolv fritidsgårdar, varav
representanter från alla gårdar fick genomgå en utbildning i Machofabriken. Trots att majoriteten av fritidsledarna gick kursen har intresset för att arbeta med materialet varit svalt, då enbart två fritidsledare på två olika fritidsgårdar använder sig av Machofabriken.3
I denna uppsats fördjupar vi oss i jämställdhetsarbetet på tre av Örebros fritidsgårdar. Två av dessa fritidsgårdar använder Machofabrikens material och en gör det inte. Genom teorier och begrepp om svårigheter att nå jämställdhet mellan könen och teorier om män och maskulinitet önskar vi få svar på frågan Hur
används Machofabrikens material och vilka är premisserna för att använda materialet och vilka är orsakerna till att fritidsledarna inte använder materialet?
1 Örebro kommun. 2010. Bokslut för hållbar utveckling.
http://www.orebro.se/download/18.4054211512fb5445de480003339/Bokslut+för+hållbar+utveckling+i++Örebro+kommun+2010 .pdf (Hämtad 2012-05-03) 30.
2 Örebro kommun. 2010. Bokslut för hållbar utveckling.
http://www.orebro.se/download/18.4054211512fb5445de480003339/Bokslut+för+hållbar+utveckling+i++Örebro+kommun+2010 .pdf (Hämtad 2012-05-03) 32.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur tre fritidsgårdar i Örebro kommun arbetar med jämställdhet. Studiens fokus är jämställdhet, maskulinitet och Machofabriken samt vilka fördelar och nackdelar fritidsledarna ser med Machofabrikens material. Våra
frågeställningar blir därmed: • Vad är Machofabriken?
• Hur ser jämställdhetsarbetet ut på fritidsgårdar i Örebro kommun? • På vilket sätt arbetar fritidsgårdar med Machofabrikens material?
• Varför används inte Machofabrikens material i någon större utsträckning på fritidsgårdarna i Örebro?
1.2 Disposition
I kapitel ett beskrivs uppsatsens problemområde med hjälp av inledningen sedan följer ett avsnitt med syfte och frågeställningar. I uppsatsens andra kapitel redovisas en sammanfattning av Machofabrikens material. I det tredje kapitlet som behandlar metod klargörs vilken metod som använts i uppsatsen och varför den är lämplig. Kapitel nummer fyra redovisar tidigare forskning om jämställdhet, arbete med jämställdhetsprojekt bland ungdomar samt maskulinitet. Kapitel fem ägnas åt de begrepp som används i analysen. Nästkommande kapitel beskriver den
socioekonomiska statusen i de tre fritidsgårdarnas närområde samt en beskrivning av
fritidsledarens yrke. Kapitel sju inleds med resultat och analys av intervjuerna med fritidsledarna och efterföljs av en teoretisk analys. I efterkommande kapitel redovisas resultatet av studien. I sista kapitlet diskuteras studiens utförande och förslag på vidare forskning inom ämnet.
2. Material
Det empiriska materialet består av Machofabrikens filmer och information från Machofabrikens hemsida. Först presenteras verksamheten och sedan beskrivs materialet utifrån Machofabrikens egna teman.
2.1 Machofabriken
Verksamheten Machofabriken drivs av Män För Jämställdhet (MFJ), Sveriges Kvinno- och tjejjourers Riksförbund (SKR) samt Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS). Allmänna arvsfonden har finansierat produktionen av materialet. Verksamheten
lanserades den 15 mars 2011 och är Sveriges första nationella jämställdhetsprojekt med unga män och manlighet i fokus. Gruppen som verksamheten riktar sig till är i åldrarna 13-25.4
Machofabriken är ett metodmaterial för att inspirera lärare, pedagoger och fritidsledare i sitt jämställdhetsarbete med killar och tjejer. Det är ett verktyg för att öka jämställdheten och förebygga våld. Personerna bakom projektet menar att de sociala normerna för manlighet kan ifrågasättas och förändras.5
Det normkritiska synsättet inbjuder till att kunna ”think outside the box”, att oavsett samhällets normer kunna ifrågasätta synen på killar och tjejer. Målet med verksamheten är att ungdomarna ska känna att de har makten över sina egna liv och att de kan behålla den trots påverkan utifrån.6
Tomas Wetterberg är en av personerna som står bakom satsningen. Han berättar att Machofabriken inspirerats av feministisk teori, maskulinitetsteori, normerande föreställningar om kön, genusperspektiv, normkritiskt perspektiv och ett
intersektionellt perspektiv.7
Machofabrikens material består av 17 filmer som är indelade i sex kategorier. I alla filmer förekommer en låda som ett verktyg för att förklara skillnaden mellan att följa normer eller inte. Innanför lådans kanter är samhällets normer för hur en människa bör och ska vara. Att kliva ur lådan är att motsätta sig de egenskaper som speglar en människa utifrån stereotypa normer. Till varje kategori finns olika övningar som får ungdomarna att reflektera över lådan samt normer rörande maskulinitet och femininitet. Nedan beskrivs de sex olika kategorierna.
4 Intervju med Tomas Wetterberg, 16 April 2012.
5 MFJ, SKR och ROKS. Om Machofabriken. http://machofabriken.se/Om-Machofabriken/ (Hämtad 2012-04-17). 6 Ibid (Hämtat 2012-05-16).
2.1.1 Vi bygger en låda
I den första kategorin får ungdomarna lära känna lådan – här förtydligas hur lådan är kopplad till makt, våld och ojämställdhet. Metoden visar hur lådan skapar en trygghet för människor, men samtidigt begränsar dem. Ungdomarna får sedan själva fundera och diskutera hur de tror att deras egen låda ser ut och vad den har för positiva samt negativa egenskaper.8
2.1.2 Styra tillsammans
Den andra kategorin belyser hur lådan är förenad med makt och privilegier. Ungdomarna får reflektera över strukturer och normer som styr människor i deras liv. I denna kategori tas
maskulinitetsskapande och våldsverkande upp genom en film om en lek som övergår till våld i ett omklädningsrum.9
2.1.3 Alla över mållinjen
I denna kategori utforskas manlig homosocialitet, det vill säga att män väljer män som liknar dem själva. De praktiska övningarna uppmuntrar ungdomarna till att vilja umgås och uppleva
samhörighet med olika människor, oavsett om personen är kvinna eller man, svart eller vit, hetero- eller homosexuell. Ungdomarna får även reflektera över den heterosexuella normen.10 2.1.4 En skönare känsla
I kategori fyra ligger fokus på sexualitet. Ungdomarna uppmanas att reflektera över sin vana att genomgående förutsätta att alla är heterosexuella och ifrågasätta dem som inte är det. Den
imaginära lådan begränsar människors sexualitet och får unga män och kvinnor att ta avstånd och eventuellt mörklägga sin homo- eller bisexualitet. I övningarna uppmuntras deltagarna att
utveckla en förståelse av olika former av sexualitet, oavsett vad normerna säger.11 2.1.5 Mod att prata
Oavsett om man står i lådan eller ej så tvingas alla att förhålla sig till våld i olika former. I denna kategori påvisas att våld handlar om makt och kontroll som skadar både den som utövar våldet
8 MFJ, SKR och ROKS. Vi bygger en låda. http://www.machofabriken.se/E-verktyg/Vi-bygger-en-lada/ (Hämtad 2012-04-17). 9 MFJ, SKR och ROKS. Styra tillsammans. http://www.machofabriken.se/E-verktyg/Styra-tillsammans/ (Hämtad 2012-04-17). 10 MFJ, SKR och ROKS. Styra tillsammans. http://www.machofabriken.se/E-verktyg/Styra-tillsammans1/ (Hämtad 2012-04-17). 11 MFJ, SKR och ROKS. En skönare känsla. http://www.machofabriken.se/E-verktyg/Styra-tillsammans2/ (Hämtad 2012-04-17).
och den som våldet riktas mot. Under övningarna får ungdomarna reflektera över sina egna definitioner av vad våld innebär.12
2.1.6 Våga ta ansvar
Med denna kategori vill Machofabriken få deltagarna att förstå sitt ansvar för eventuellt våld som förekommer i deras närhet. Kategorin behandlar ansvar i kombination med våld. Ungdomarna får begrunda varför de unga männen i filmerna inte förväntas behöva ta ansvar och respektera andra människors känslor eller gränser. Övningarna uppmuntrar alla att ta ansvar för att förändra det de inte tycker är bra och arbeta för en jämlik värld.13
12 MFJ, SKR och ROKS. Mod att prata. http://www.machofabriken.se/E-verktyg/Styra-tillsammans3/ (Hämtad 2012-04-17). 13 MFJ, SKR och ROKS. Våga ta ansvar. http://www.machofabriken.se/E-verktyg/Styra-tillsammans31/ (Hämtad 2012-04-17).
3. Metod
I detta avsnitt förklaras den kvalitativa metoden och valet att göra intervjuer motiveras. Urval av intervjupersoner och genomförande samt den databearbetning som gjorts beskrivs. Kapitlet avslutas med forskningsetiska överväganden.
3.1 Kvalitativ metod och intervjuer
Kvalitativ metod används när forskare vill veta ett fenomens innebörd eller mening, till skillnad från den kvantitativa metoden där frekvens eller förekomst undersöks. En forskare som arbetar kvalitativt söker förståelse för hur ett fenomen ser ut och varför det uppkommer, medan den som är kvantitativt inriktad söker efter hur ofta eller hur många gånger en företeelse inträffar.14
Den kvalitativa forskningens fokus är mångfald, variation och komplexitet.15
Då syftet med denna studie är att undersöka hur materialet Machofabriken blir mottaget och använt på fritidsgårdar i Örebro används kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden skulle kunna hjälpa till för att undersöka i vilken utsträckning materialet används, men dessa frågor kan även besvaras genom att ställa kvalitativa frågor.
I denna uppsats används intervjuer som faktainsamling då syftet är att ta reda på hur
fritidsgårdarna arbetar med jämställdhet och Machofabriken. Intervjuer används för att få fram en persons erfarenhet, förståelse och berättelse muntligt. Intervjun bör inte vara helt standardiserad utan kan vara mer eller mindre styrd från forskaren. Intervjuer är kontextbundna i bemärkelsen att det är ett unikt samtal mellan intervjupersonen och forskaren, vilket innebär att samtalet ej
kommer att se likadant ut även om samma tema behandlas med samma personer inblandade vid ett annat tillfälle. På grund av att intervjupersonerna varierar gör även samtalet och relationen mellan forskare och intervjuperson det. Forskarens ansvar i intervjun är att få fram
intervjupersonens synpunkter samt att följa upp de delar av berättelsen som tydliggör intervjupersonens förståelse av det ämne som behandlas.16
Fördelen med att använda denna metod är att det går att få fram individers kunskap och förståelse kring ett givet ämne och därmed kunna hitta samband och skillnader mellan de olika individernas
14 Widerberg, Karin. Kvalitativ forskning i praktiken, Lund: Studentlitteratur, 2002, 16. 15 Ibid, 30.
utsagor. En annan fördel är att forskaren kan få insikt i vad som är informantens huvudsakliga fokus.17
Svårigheterna med intervjuer är att det är enskilda människors erfarenheter som
efterfrågas, varvid forskare som föredrar kvantitativ metod kan kritisera intervjumetod då den ej är replikerbar. Eftersom intervjuer är möten mellan informatör och forskare kan en
intervjusituation av olika anledningar bli obekväm och därmed inte så fruktbar som forskaren önskat.18
3.2 Urval och genomförande
Representanter från samtliga fritidsgårdar i Örebro kommun har gått en utbildning om
Machofabriken. I april 2012 använder två av fritidsgårdarna materialet. Denna studie innehåller intervjuer med en representant vardera från dessa fritidsgårdar. Eftersom en av frågeställningarna belyser varför Machofabriken inte används möter vi även en representant från en fritidsgård som inte använder materialet. Urvalet skedde genom kontakt med Elisabeth Wallin,
ungdomskonsulent på Örebro kommun. Wallin i sin tur upplyste oss om fritidsledare som kunde tänkas ställa upp på intervjuer varvid dessa kontaktades av oss via e-post. Fritidsledarna
tillfrågades om de ville mötas för en intervju om jämställdhetsarbete, maskulinitet samt fördelar och nackdelar med Machofabrikens material.
Vårt huvudsakliga mål var att få en avspänd intervjusituation där informanten var den som talade mest samt att få de frågor vi ansåg som primära besvarade. En semistrukturerad intervju
planerades där vi kunde vara flexibla med ämnes- och frågeföljd och där den intervjuade kunde utveckla sitt resonemang om de frågor som togs upp.19
Med detta i åtanke skapades en intervjuguide uppdelad i tre teman med två frågor per ämne.20
Vi beslutade att vi under
intervjuerna skulle ställa följdfrågor inom det ämne som behandlades och att dessa skulle vara baserade på vad informanten uttryckte. De teman som behandlades i intervjuguiden var jämställdhetsarbete, maskulinitet och machofabriken.
Bandupptagning skedde under intervjun för att underlätta en analys av vad som sagts ordagrant. Informanterna underrättades om sin rätt att vara anonyma, vilket inte var av stor vikt för någon av
17 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, 2. uppl.,
Studentlitteratur, Lund, 2009, 267.
18 Widerberg, Kvalitativ forskning i praktiken, 17.
19 Denscombe, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, 235. 20 Bilaga 1.
dem, däremot fanns en önskan att inte benämna fritidsgårdarna eller deras område vid namn. Därför togs beslutet att fingera deras namn för att försvåra identifiering av område och
fritidsgård. Vi har förutsatt att informanternas påståenden är riktiga men har haft förståelse för att det är den personens verklighet som beskrivs och inte en allmän sanning.21
3.3 Databearbetning och analysmetod
Intervjuerna transkriberades i sin helhet. Därefter lästes intervjuerna igenom för att hitta centrala delar som återkopplas till de tre teman som återfinns i intervjuguiden. Sedan söktes efter likheter och olikheter i informanternas utsagor, vilket sedan analyserades med hjälp av teorier och begrepp från teoriavsnittet.
3.4 Forskningsetiska överväganden
Intervjuerna skedde på informanternas arbetsplatser för att informanterna skulle vara i en miljö där de kände sig trygga och avslappnade.22
Detta var även av praktiska skäl då intervjuerna skedde under fritidsledarnas arbetstid. Fritidsledarna informerades före intervjun om temat i uppsatsen och tillfrågades samtidigt om de godkände att intervjun spelades in, vilket alla gjorde. Om informanten valde att inte svara på någon fråga accepterades detta på grund av vår ovilja att tvinga fram information eller bekännelser.23 Efter transkribering mailades intervjun över för att få
ett godkännande av informanterna och ge dem möjlighet att förtydliga eller förklara något som de kommit på i efterhand. Om informanten ville stryka något fanns möjlighet att argumentera för detta efter mottagandet av transkriberingen.
21 Thurén Torsten. 2003:7 Sant eller falskt? Metoder i källkritik.Krisberedskapsmyndigheten.
https://www.msb.se/Upload/Produkter_tjanster/Publikationer/KBM/Utbildningsserie/sant_eller_falskt_utb_2003-7.pdf (Hämtad 2012-04-25) 62.
22 Denscombe, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, 195. 23 Widerberg Kvalitativ forskning i praktiken, 95.
4. Tidigare forskning
I avsnittet om tidigare forskning presenteras forskning om jämställdhetsarbete, maktlekar och Machofabriken.
4.1 Jämställdhetsstrategier
För att få gruppen män och gruppen kvinnor jämställda inom organisationer finns tre strategier som vanligen används, dessa strategier kan även appliceras på det jämställdhetsarbete som pågår på fritidsgårdar. Den första strategin går ut på att uppmuntra gruppen kvinnor att bete sig mer som gruppen män, det vill säga att männen inom organisationen uppmuntrar kvinnorna att anamma en mer maskulin attityd som att tala på möten och exempelvis börja spela golf. På detta sätt ökar kongruensen mellan gruppen kvinnor och gruppen män. Den andra strategin är att skapa möjligheter för kvinnor genom att ändra de strukturer som hindrar på vägen mot makt. I denna strategi ingår bland annat möjligheten för kvinnor att få en mentor, flexibla arbetstider och möjlighet till föräldraledighet. Den sista strategin går ut på att betona skillnaderna mellan könen. Chefer uppmuntras att ta tillvara på traditionellt kvinnliga egenskaper och placerar således kvinnor på arbetsuppgifter som betraktas som kvinnliga eller med projekt som riktar sig till kvinnor.24
Strategierna har inkorporerat kvinnor i organisationer och gjort dessa mer jämställda, men
strategierna gör det svårt att komma längre med jämställdheten då de fokuserar på kön snarare än ojämlikheten i sig. Alla dessa strategier har nackdelar, att kunna spela golf och bete sig på ett traditionellt maskulint vis gör inte att djupt rotade föreställningar om det maskulina som norm i företagsvärlden försvinner. Att kvinnor får hjälp av mentorer gör inte att informella nätverk som utesluter kvinnor försvinner och att hjälpa kvinnor att balansera hem och arbete gör inte att tanken om att hushållet är kvinnans ansvar försvinner. Att uppmuntra traditionella kvinnliga egenskaper gör inte att egenskaperna blir uppskattade av chefer eller kollegor. Dessa strategier används inte bara inom organisationer utan speglar att jämställdhetsarbete ofta handlar om att ändra kvinnor snarare än att ändra samhället.25
24 Meyerson E. Debra, Fletcher K. Joyce. A modest manifesto for shattering the glass ceiling. Harvard Business Review,
januari-februari 2000 127-136 http://www.eve-olution.net/documents/pdf/glass_ceiling.pdf (Hämtad 2012-05-09) 130.
4.2 Motstånd vid jämställdhetssatsningar
I ett projekt som genomfördes i Västsverige mellan år 2001och år 2003 gav man befintlig personal på förskolor och skolor handledning i hur traditionella mönster hos pojkar och flickor kan brytas. Att försöka bryta ett invant mönster kunde innebära flera svårigheter, personalen ansåg att det redan var jämställt och/eller att man redan bemötte barnen könsneutralt. I olika arbetslag fick personalen samverka och samtala om sina egna brister i ett könsneutralt bemötande och hur de kunde bryta dessa mönster.26
Det visade sig finnas starka invanda mönster som lätt tog överhand även då personalen var förhållandevis genusmedveten. Ibland ville personalen ge upp, detta fick handledarna att kliva in och argumentera för att fortsätta, vilket personalen i slutänden alltid gjorde.27
En handledare för gymnasiet berättade om den ambivalens hen kände inför vissa metoder och övningar och rädslan inför nya okända arbetsmetoder. “Hur vi som pedagoger förhåller oss till vår yrkesroll kan vara avgörande för hur effektivt vi arbetar med frågor som jämställdhet, genusmönster, könsmobbing o s v”.28
4.3 Machofabriken
Hanna Broo Andersson har i sin c-uppsats i sociologi undersökt och problematiserat Machofabrikens utbildningsmaterial. Syftet med uppsatsen är att påvisa vilka
maskulinitetsnormer som finns i materialet och att undersöka hur materialet kan förändra handlingsutrymmet för de killar som deltar i projektet. Hon använder sig av tre begrepp som teoriram: analytisk dualism, social kontroll och social konstruktion. Den analytiska dualismen belyser att individen inte är förutbestämd att följa strukturer även om dessa villkorar individen. Begreppet social kontroll står för att det är individer som fastlägger hur de som inte följer normen ska behandlas, de som följer normen bekräftas medan de som inte följer normen blir
disciplinerade genom exempelvis utfrysning. Begreppet om social konstruktion åsyftar att maskulinitet alltid skapas i förhållande till något annat, exempelvis femininitet. Hon
problematiserar även maskulinitet och våld genom att diskutera huruvida mäns våldsutövande är biologiskt eller ett resultat av kollektiva privilegier.29
26 Larsson, Annika & Nikell, Eva, Att våga hoppa jämfota: rapport från ett jämställdhetspedagogiskt projekt,
Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Stockholm, 2004.
27 Ibid, 60-61. 28 Ibid, 62-63.
29 Broo Andersson, Hanna. Boys will be boys? en idé- och ideologianalys av maskulinitetsnormer i utbildningsmaterialet
Den enda maskulinitet som problematiseras i Machofabrikens filmer är den som Connell
benämner hegemonisk, men om killar inte kan se likheter mellan sig själva och den hegemoniska maskuliniteten kommer en förändring av maskulinitetsidealet inte kunna ske.30
Jämställdheten i filmerna fokuserar mestadels på kön och utelämnar ett intersektionellt perspektiv. Det kan även finnas problem för en kille som ser filmerna då de män som bryter normer gör det i sällskap av tjejer, av en far eller i ett homosexuellt parförhållande, endast i en av filmerna sker
normbrytandet i en homogen grupp killar.31
Filmerna om våld problematiseras genom konstaterandet att i två av tre fall är det kvinnor som faller offer, men att killar ska kunna identifiera sig med rollen som en klart uttalad förövare finner Broo Andersson icke troligt.32
Svårigheten med materialet är att konsekvenser av normbrytande inte problematiseras i någon större utsträckning. Att följa normer är förhållandevis enkelt men att bryta dem kan ifrågasättas i umgängeskretsen.33
Machofabrikens material tenderar att framställa problematiska maskuliniteter hellre än önskvärda maskuliniteter. Män framställs i högre grad som förövare än som offer för våld. Filmerna bör mer explicit lyfta fram män som våldsoffer och problematisera vardagliga situationer som exempelvis skojbråk killar emellan.34
4.4 Killar och våld
Så kallade maktlekar har förekommit bland barn, främst killar, under olika former en längre tid. Makten i leken är förhållandevis dold och därmed framstår leken som oskyldig. En form av maktlek är Kung och Slav, roller som utses genom kortspel, den som förlorar blir slav och utför uppdrag åt kungen utan att ha rätt att ifrågasätta dessa.35
Dessa uppdrag kan vara oskyldiga som att hämta vatten i matsalen åt kungen men kan också innebära att genom våld eller hot om våld förstöra något i skolan eller stjäla något åt sin kung. Eleven är slav under en bestämd period och har då förlorat sina rättigheter.36
Rädslan inför maktleken döljs av killarnas skratt och frivillighet att delta, men om killarna väljer att inte medverka skapas utanförskap och maktlöshet. Därför accepteras brutalitet i form av slag, förnedring och utmaningar som innebär att de måste förnedra 30 Ibid, 18-20. 31 Ibid, 26. 32 Ibid, 25. 33 Ibid, 27. 34 Ibid, 29-30.
35 Srebrenikovic, Amir. Maktlekar - med dold agenda I Angeläget om maktlekar - en antologi, Sannie Wedberg (red.), 70-87.
Stockholm: ALMAeuropa, 2011, 73-74.
andra. Våldet kan bli ett medel för att bli godkänd av de andra killarna som deltar i leken.37
Dessa maktlekar kan få konsekvenser speciellt för de killar som i stor utsträckning eftersträvar
acceptans från andra, konsekvenser som våldsverkande och kriminalitet. För att bli accepterad får killen anpassa sig efter den grupp han vill bli accepterad av och han kommer att anstränga sig för att bli en del av gruppen och anpassa sig till gruppens normer frivilligt. En struktur som påminner om slavleken och använder samma mekanismer kallas Boss och Flygare. I den ”leken” är det yrkeskriminella män mellan 17 och 23 som är ”bossar”, dessa är kända för sin våldsbenägenhet. Genom sitt rykte rekryterar de fyra sjuttonåringar som i sin tur ska rekrytera fyra femtonåringar för att begå brott. Dessa i sin tur rekryterar fyra elva-tolvåringar var. Detta rekryterande skapar en pyramid av kriminella pojkar där de yngsta kallas flygarna.38
Både Slavleken och Boss och Flygare kan kopplas ihop med olika maskuliniteter där kungen eller bossen står för den hegemoniska maskuliniteten, den som har makt och auktoritet att hävda sin ledande position.39
De som följer ledarnas order, slavarna och flygarna, tillhör den delaktiga maskuliniteten.40
I lekarna väljer man killar som liknar sig själva, eller som har potential att efterlikna resten av gruppen, vilket tyder på en utbredd homosocialitet.41
37 Ibid, 71. 38 Ibid, 77-78.
39 Connell, Raewyn. Maskuliniteter, Göteborg: Daidalos, 2008. 114-115. 40 Ibid, 117.
41 Johansson, Thomas. Feminismens andre - om unga män, sexualitet och reflexivitet. I Manlighetens många ansikten - fäder,
5. Teoretiska begrepp
Den tidigare forskningen har lett in oss på teoretiska begrepp som behandlar jämställdhet, skapande av kön samt maskulinitet. Dessa presenteras och förklaras nedan.
5.1 Könsmaktsordning
När ordet könsmaktsordning används menas att det finns en ordning i samhället där ett kön är dominerande över det andra. I det västerländska samhället finns en patriarkal struktur som går ut på att gruppen män är dominerande gentemot gruppen kvinnor. Begreppet åsyftar även att gruppen kvinnor och gruppen män har olika intressen när det gäller att förändra
könsrelationerna.42
De flesta tycker att samhället fungerar bra som det är, vilket resulterar i att få ifrågasätter könsmaktsordningen.43
Det som anses manligt anses också som mer normalt och därmed också mer eftersträvansvärt. Att vara man är att vara lite bättre, och som bäst kan en kvinna vara som en man, men till priset av att förlora sin “kvinnlighet”. Kvinnor får med andra ord gärna vara bra, men inte bättre än männen.44
5.2 Egenskapernas dikotomi
Kvinnor och män förväntas ha olika uppsättningar av egenskaper. Män tillskrivs egenskaper som förnuft, aggressivitet och rationalitet medan kvinnor beskrivs som känslosamma, omvårdande och intuitiva. Detta får till konsekvens att kvinnor och män ses som varandras motsatser. I olika undersökningar där resultat från kvinnor har ställts emot resultat från män, eller flickors gentemot pojkars, har dock ingen skillnad kunnat bevisas vetenskapligt. Trots att forskning har falsifierat denna teori är allmänhetens tro på egenskapernas dikotomi fortfarande stark.45
5.3 Maskulinitet
Raewyn Connell talar om multipla maskuliniteter i den rådande västerländska genusordningen och belyser relationer män emellan såväl som relationerna mellan män och kvinnor.46
Den
ledande maskuliniten kallas hegemonisk maskulinitet. Begreppet hegemoni syftar till en kulturell dynamik som möjliggör att en grupp individer, som till synes uppnår den hegemoniska
idealbilden, har makt att hävda och upprätthålla en ledande position i samhället. Den
42 Holmberg, Carin. Det kallas kärlek, Stockholm: Alfabeta bokförlag, 1993, 15-16.
43 Elvin-Nowak, Ylva, Thomsson, Heléne. Att göra kön, Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 2003, 38. 44 Ibid, 50-51.
45 Connell, Raewyn. Om genus, 2 uppl. Göteborg: Daidalos, 2009, 86-87. 46 Connell, Raewyn. (2008) Maskuliniteter, 114.
hegemoniska maskuliniteten är inte en låst karaktär som genomgående ser likadan ut genom tid och rum. Hegemoni skapas genom sambandet mellan kulturella ideal och institutionell makt.47
Bland den underordnade maskuliniteten återfinns homosexuella män och män som anses vara feminina och rätten att definiera vem som anses vara feminin har den hegemoniska mannen.48
Maskuliniteter som inte står vid patriarkatets frontlinje, men som likväl vinner fördelar utav kvinnors underordning betecknas som delaktiga. Denna maskulinitet är inte auktoritär, men gör heller inga aktiva val för att förändra kvinnors situation.49
Precis som den hegemoniska maskuliniteten inte är fast i tid och rum är ej heller den marginaliserade maskuliniteten
förutbestämd och statisk. I denna kategori återfinns män från underordnade klasser och etniska grupper.50
5.4 Homosocialitet
Homosocialitet handlar om att stärka en manlig samvaro. Det manliga kollektivet exkluderar kvinnor, feminina män, homosexuella och andra som inte kan leva upp till manskollektivets krav på maskulina egenskaper. Genom denna exkludering stärks kollektivet51
och på så vis reproduceras de patriarkala strukturerna om igen.52
Homosocialitet handlar om att skapa en stark grupp av män som kan ta en del “stryk”. Det som förekommer i denna grupp, som jargonger, sexuella uttryck och attityder har bara männen i gruppen tillträde till. En del av denna manlighet uppstår inom en ram av ett visst språk, mönster och framträdanden vars syfte är att skapa en exklusivt manlig värld.53 47 Ibid, 114-115. 48 Ibid, 116-117. 49 Ibid, 117. 50 Ibid, 118-119.
51Johansson, Thomas. (2003) Feminismens andre – om unga män, sexualitet och reflexivitet, 241.
52 Ericson, Mathias. Nära inpå - Maskulinitet, intimitet och gemenskap i brandmäns arbetslag, Göteborgs universitet, 2011, 46. 53 Johansson, Thomas (2003) Feminismens andre - om unga män, sexualitet och reflexivitet, 241.
6. Fritidsgårdarna
I detta avsnitt beskrivs de områden som fritidsgårdarna ligger i efter tre variabler: hur många procent som har svensk bakgrund, vilken som är medelinkomsten i området samt utbildningsnivå. I del två förklaras fritidsledarens yrkesroll.
6.1 Undersökning av socioekonomisk status i de tre fritidsgårdarnas upptagningsområden.
De fritidsgårdar som vi besökte är belägna i tre olika områden i Örebro kommun. Dessa områden skiljer sig sinsemellan både ekonomiskt och socialt. När begreppet “svensk bakgrund” används menas SCB:s definition “svensk bakgrund [...] inrikes födda med två inrikes födda föräldrar eller inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder.”54
Vid beskrivningen av områdena används fritidsledarnas förnamn, detta för att bifalla fritidsledarnas önskan om fritidsgårdens anonymitet.
Karin är verksam i ett område någon kilometer utanför citykärnan i Örebro. 79,5 % av de som bodde i området år 2011 har svensk bakgrund55
och den disponibla medelinkomsten i området år 2010 var 280 000 kronor per år.56
När man granskar hur lång utbildning personerna i området har ser siffrorna ut som följande; förgymnasial utbildning kortare än nio år: 6.2 %, förgymnasial utbildning nio år: 14.6 %, gymnasial utbildning tre år: 19.9 % och eftergymnasial utbildning tre år eller längre: 11.1 %. Majoriteten har följaktligen studerat grundskola och gymnasium, som högst tolv år.57
Maria arbetar i en förort några kilometer utanför centrala Örebro. Av de boende i området år 2011 hade 35,6 % svensk bakgrund58
och den disponibla medelinkomsten år 2010 var 172 000
54 SCB Definitioner 2011-11-01 http://www.scb.se/Pages/List____261536.aspx (Hämtad 2012-05-03)
55 Örebro kommun, Befolkningen med svensk och utländsk bakgrund efter bostadsområde, födelseland, enhet, tid och kön.
http://www3.orebro.se/pxweb/Dialog/varval.asp?ma=C222010betj2&ti=Befolkningen+med+svensk+och+utl%E4ndsk+bakgrund +efter+bostadsomr%E5de%2C+f%F6delseland%2C+enhet%2C+tid+och+k%F6n&path=../Database/orebro/Befolkning/Bostadso mr%E5de/&lang=2 (Hämtad 2012-05-09).
56 Örebro kommun, Disponibel inkomst familjer 20-64 år i Örebro kommun efter område, familjetyp och
inkomstårhttp://www3.orebro.se/pxweb/Dialog/varval.asp?ma=INK4bDisp_Bet&ti=Disponibel+inkomst+familjer+20%2D64+% E5r+i+%D6rebro+kommun+efter+omr%E5de%2C+familjetyp+och+inkomst%E5r&path=../Database/orebro/Inkomster/Bostadso mr%E5de/&lang=2 (Hämtad 2012-05-09).
57 Örebro kommun, Befolkningens utbildningsnivå, andel i procent.
http://www3.orebro.se/pxweb/Dialog/varval.asp?ma=Utbildning_betj_andel&ti=Befolkningens+utbildningsniv%E5%2C+andel+i +procent&path=../Database/orebro/Utbildningsniv%E5/Bostadsomr%E5de/&lang=2 (Hämtad 2012-05-09).
58 Örebro kommun, Befolkningen med svensk och utländsk bakgrund efter bostadsområde, födelseland, enhet, tid och kön.
http://www3.orebro.se/pxweb/Dialog/varval.asp?ma=C222010betj2&ti=Befolkningen+med+svensk+och+utl%E4ndsk+bakgrund +efter+bostadsomr%E5de%2C+f%F6delseland%2C+enhet%2C+tid+och+k%F6n&path=../Database/orebro/Befolkning/Bostadso mr%E5de/&lang=2 (Hämtad 2012-05-09).
kronor per år.59
Studielängden för personerna i området ser ut som följande; förgymnasial utbildning kortare än nio år: 13.5 %, förgymnasial utbildning nio år: 14.5 %, gymnasial utbildning tre år: 18.1 % och eftergymnasial utbildning tre år eller längre: 14.5 %.60
Även här har majoriteten av befolkningen studerat som högst tolv år, men den disponibla inkomsten skiljer sig markant jämfört med de två andra områdena.
I området där Oskar är verksam bodde 89,2 % personer med svensk bakgrund år 201161
och den disponibla medelinkomsten år 2010 var 483 000 kronor per år.62
Utbildningens längd ser ut som följande; förgymnasial utbildning kortare än nio år: 0.9 %, förgymnasial utbildning nio år: 6.2 %, gymnasial utbildning tre år: 18.1 % och eftergymnasial utbildning tre år eller längre: 31.3 %.63
Detta område skiljer sig markant på alla tre punkter jämfört med de två föregående områdena. Det bor fler med svensk bakgrund, medelinkomsten är nästan tre gånger så hög som i Marias område och majoriteten i området har studerat på högskola/universitet i minst tre år.
6.2 Fritidsledarnas arbete
Fritidsledarna är knytpunkterna i fritidsgårdsverksamheten. Det är de som lockar ungdomar till fritidsgårdarna och får dem att stanna kvar. De tre fritidsledarna har samma utgångspunkt, varje hösttermin kommer nya ungdomar som börjar besöka fritidsgårdarna, samtidigt som andra ungdomar slutar gå på fritidsgården då de börjar gymnasiet. Fritidsledarna behöver anpassa sig till de nya ungdomarna och få dem att känna sig välkomna samtidigt som detta inte ska gå ut över de ungdomar som tillbringat flera år på fritidsgården. Att lära känna nya ungdomar och på ett värdigt sätt avsluta relationer med de äldre ungdomarna är en stor del av fritidsledarens yrke.
59 Örebro kommun, Disponibel inkomst familjer 20-64 år i Örebro kommun efter område, familjetyp och inkomstår
http://www3.orebro.se/pxweb/Dialog/varval.asp?ma=INK4bDisp_Bet&ti=Disponibel+inkomst+familjer+20%2D64+%E5r+i+% D6rebro+kommun+efter+omr%E5de%2C+familjetyp+och+inkomst%E5r&path=../Database/orebro/Inkomster/Bostadsomr%E5d e/&lang=2 (Hämtad 2012-05-09).
60 Örebro kommun, Befolkningens utbildningsnivå, andel i procent.
http://www3.orebro.se/pxweb/Dialog/varval.asp?ma=Utbildning_betj_andel&ti=Befolkningens+utbildningsniv%E5%2C+andel+i +procent&path=../Database/orebro/Utbildningsniv%E5/Bostadsomr%E5de/&lang=2 (Hämtad 2012-05-09).
61 Örebro kommun, Befolkningen med svensk och utländsk bakgrund efter bostadsområde, födelseland, enhet, tid och kön.
http://www3.orebro.se/pxweb/Dialog/varval.asp?ma=C222010betj2&ti=Befolkningen+med+svensk+och+utl%E4ndsk+bakgrund +efter+bostadsomr%E5de%2C+f%F6delseland%2C+enhet%2C+tid+och+k%F6n&path=../Database/orebro/Befolkning/Bostadso mr%E5de/&lang=2 (Hämtad 2012-05-09).
62 Örebro kommun, Disponibel inkomst familjer 20-64 år i Örebro kommun efter område, familjetyp och inkomstår
http://www3.orebro.se/pxweb/Dialog/varval.asp?ma=INK4bDisp_Bet&ti=Disponibel+inkomst+familjer+20%2D64+%E5r+i+% D6rebro+kommun+efter+omr%E5de%2C+familjetyp+och+inkomst%E5r&path=../Database/orebro/Inkomster/Bostadsomr%E5d e/&lang=2 (Hämtad 2012-05-09).
63 Örebro kommun, Befolkningens utbildningsnivå, andel i procent.
http://www3.orebro.se/pxweb/Dialog/varval.asp?ma=Utbildning_betj_andel&ti=Befolkningens+utbildningsniv%E5%2C+andel+i +procent&path=../Database/orebro/Utbildningsniv%E5/Bostadsomr%E5de/&lang=2 (Hämtad 2012-05-09).
Fritidsledaren är den som anordnar aktiviteter för ungdomarna, dessa kan vara gårdsbundna som en pingisturnering eller förläggas på andra platser som när ungdomarna åker på skidresor eller läger med fritidsgården.
7. Resultat och analys
Enligt fritidsledarna är det ett problem att så få tjejer, jämfört med killar, besöker fritidsgårdarna därför är ett viktigt mål att öka procentandelen tjejer. Vad som gör att tjejer är
underrepresenterade bland besökarna finns det, enligt fritidsledarna, inte ett klart svar på. Alla tre fritidsgårdarna vi besökte hade fler kvinnliga besökare än genomsnittet som ligger på ca 20 %.64
Nedan beskrivs resultatet av intervjuerna med fritidsledarna var för sig.
7.1 Karin
Karin arbetar på en fritidsgård som till viss del samarbetar med en skola som ligger några kilometer bort. Besökarna på fritidsgården är främst killar i åldern tretton till sexton, andelen tjejer bland besökarna är ca 25 procent. De flesta av de som besöker gården kommer från ett närliggande bostadsområde men bland besökarna finns även ungdomar som geografiskt hör till en annan fritidsgård. Många som söker sig till fritidsgården har inte svensk bakgrund utan är födda av två utrikesfödda föräldrar. När man kommer in på fritidsgården möts man av en stor rink med två fotbollsmål och för att komma till cafédelen passerar man rinken längs långsidorna. I cafédelen finns en kiosk bakom en disk, en soffgrupp, flera bord med stolar och några datorer. En av väggarna är full av gruppfoton på tjejer i tonåren. Lokalen har fönster mot fotbollsrinken, dessa är kantade av gardiner och några krukväxter står på fönsterbrädorna. Det finns en
övervåning som täcker ungefär en tredjedel av cafédelen, Karin berättar att de försökt göra det mysigt däruppe med soffor och kuddar.
Karin leder två grupper där de tillsammans arbetar med samarbetsövningar, gruppdynamik och andra aktiviteter. I dessa två grupper återfinns enbart tjejer men Karin vill inte kalla grupperna för tjejgrupper på grund av att det därmed befäster idén om att tjejer i grupp bara målar naglarna och gör tjejiga aktiviteter. Karin menar att hon ofta tänker på och försöker se till att tjejerna i
grupperna gör saker som av samhället klassas som manliga, till exempel att köra gokart. Att benämna grupperna könsneutralt gör att killarna inte utesluts. På frågan om killar bjudits in till grupperna säger hon att det hänt och att killarna själva efterfrågat grupper men när väl dagen för att mötas i grupp infaller kommer inte killarna till fritidsgården. Det material Karin väljer att använda i grupperna är blandat. Hon provar olika övningar och antecknar sedan huruvida
övningen fungerat i gruppen eller inte. Hon tycker att materialet om jämställdhet hon använt tidigare ofta är stereotypt och skulle inte rekommendera någon att använda enbart ett material i arbete med grupper.
När vi för in samtalet på maskulinitet säger Karin att hon tänker på maskulinitet som en motsats till femininitet och att hon inte är förtjust i traditionella föreställningar om kön. Hon berättar att fritidsledarna på fritidsgården aktivt arbetar med att inte placera sig i en arbetssyssla som är förknippad med det kön fritidsledaren själv tillhör. Till exempel försöker de se till att de kvinnliga fritidsledarna engagerar sig i de aktiviteter som killarna på fritidsgården föredrar, det vill säga sport och tv-spel. Detta samtidigt som de manliga ledarna ansvarar för den traditionellt kvinnliga domänen kök. Arbetsgruppen har en förhoppning om att det könsöverskridande arbetet ska uppmärksammas av besökarna och skapa frågor om varför de gör på det viset. Fritidsledarna vill inte tvinga på ungdomarna sitt sätt att tänka kring normerande föreställningar om kön utan tror att det är bäst om initiativtagandet kommer från ungdomarna själva.
Karin delar upp besökarna av manligt kön i två grupper; fotbollskillarna och de som gillar att sitta vid datorn eller åka skateboard. Hon menar att i gruppen killar som spelar fotboll har de flesta invandrarbakgrund. Dessa killar är de som hon tycker är svårast att nå fram till både i vardagen och i jämställdhetsarbetet. Hon säger att de på grund av sin kultur har en syn på kvinnor som de som tar hand om hemmet och att hon har svårt att sätta sig i respekt hos dem på grund av sitt kön. Den andra gruppen killar säger hon är mer öppna för att tänja på könsroller och att de vågar använda traditionellt kvinnliga attribut.
Karin pratar om olika behov hos killar och tjejer. För att tjejerna ska vilja vara på gården och känna sig bekväma finns ett behov av att träffa andra tjejer i grupp, prata, skapa trygghet och känna gruppgemenskap. Killar har också ett behov av att prata men gör det helst två och två. Karin tycker att Machofabrikens material är bra och intressant, hon uppskattar att det inte är stereotypt och att killarna inte glöms bort i jämställdhetsarbetet. Att hon inte använt materialet särskilt mycket beror på att hon själv vill välja vilka övningar som ska ingå i en träff. En övning i materialet som gett både henne och deltagarna i gruppen en aha-upplevelse är Mannen i tidningen från första avsnittet Vi bygger en låda. I den övningen klipper ledaren ut bilder på män i en
tidning och deltagarna i gruppen ska diskutera om vem den här mannen kan vara. När Karin gjorde övningen med en av sina grupper reagerade hon på hur tjejerna tillskrev männen makt, främst genom troligt yrke och lön, trots att hon klippt ut väldigt olika män. Hon beskriver hur tjejerna i gruppen verkligen började fundera över hur de tänker om män.
7.1.1 Empirisk analys
I sitt grupparbete med tjejerna gör Karin medvetna val genom att föreslå och uppmuntra aktiviteter som går emot den traditionella bilden av femininitet. Detta för att visa att tjejerna i hennes grupp inte enbart “målar [...] naglarna och pratar kärlek och [...] pysslar.” Aktiviteter som samhället anser vara traditionellt feminina. Samtidigt bekräftar hon vad som är maskulint och vad som är feminint genom att binda samman att åka gokart med maskulinitet och måla naglarna med femininitet.
Vi har ju åkt gokart flera gånger med tjejerna [...] Vi gör ju inte bara det feminina för att det är tjejgrupper. Det är väl en grej liksom som jag medvetet verkligen lägger in att jag kanske tänker att: Nu ska vi göra mer saker som samhället anser vara maskulint. Sådär att jag går emot ganska medvetet.
För att försöka motverka könsstereotypa mönster är fritidsledarna medvetna om vilka signaler de sänder ut till ungdomarna vilket har gjort att “personalgruppen ska tänka väldigt tvärtom [...] Och att dom manliga ledarna [...] har hand om kök och bak. Att dom tar mer ansvar i det och är mer initiativtagande och det ska va naturligt.” Det som däremot kontrasterar till det medvetna tankesättet är hur hon menar att aktiviteter och känslor måste komma naturligt och gärna vara något som man redan är intresserad av. Hon berättar:
För det har varit väldigt mycket så hos oss att det är lite det man kanske är intresserad av som man kanske tar tag i och jobbar med. [...] Att det styrs väldigt mycket av det. För det inspirerar ju också ungdomarna att en ledare som tycker det är kul är med. Än en ledare som önskar att han vore någon annanstans. Ja, det säger ju sig självt lite. Det smittar av sig.
Att som fritidsledare ägna sig åt aktiviteter och ämnen som man är intresserad av faller sig naturligt, att koppla samman dessa två med en vilja att vara medveten kan bli svårt. Att vara medveten om vad man förmedlar till ungdomarna är ofta inte samma aktivitet som känns naturlig och intressant. När Karin får reflektera kring ordet maskulinitet svarar hon:
Jag tänker ju på motsatsen. Alltså jag tänker maskulinitet och femininitet alltså det blir ju så lite för mig. Och jag tänker väl att jag skulle vilja slå ihjäl [...] Det här med att killar ska va så himla maskulina exempel vis och att tjejer bara är feminina. Och är killar feminina då är det gay.
Karin och resterande personal på fritidsgården försöker att jobba med jämställdhet inom olika projekt med ungdomarna men kanske allra mest i tjejgrupperna.
7.2 Maria
Fritidsgården som Maria arbetar på ligger några kilometer utanför centrala Örebro. De cirka 60-70 ungdomarna som vistas här kvällstid är från 13 år och uppåt och bor i bostadsområdet eller närliggande områden. När man kommer in på fritidsgården och går till vänster finns en cafédel med en soffa, rummet är kalt inrett och inte särskilt ombonat. En trappa upp finns en dansstudio, biljardrum och fritidsledarnas kontor. Då fritidsgården har en dansstudio som hon tror har lockat tjejer, ligger antalet tjejer på ca 35 procent, men bortsett från dansen uppskattar Maria att det handlar om ca 20 procent i själva gårdsverksamheten. Som en del i jämställdhetsarbetet har man tidigare arbetat med tjejgrupper för att kunna få in fler tjejer till fritidsgården, men det är
ingenting man gör i dagsläget, däremot arbetar man aktivt med att få in fler tjejer i verksamheten kontinuerligt, exempelvis genom dans.
När samtalet behandlar maskulinitet drar Maria en parallell mellan maskulinitet, ansvarstagande och fysisk styrka. Hon belyser att all personal medvetet försöker att utföra alla sysslor som förekommer på fritidsgården oavsett om dessa är traditionellt bundna till ett visst kön. Dock betonar hon att det likväl kommer med personligt intresse och att ingen syssla får kännas påtvingad.
All personal på fritidsgården gick en heldagsutbildning i Machofabriken och de fick även materialet av Örebro kommun för att kunna arbeta med det. När frågan ställs om varför de har valt att inte arbeta med materialet ger hon tvetydiga svar. Det finns en viss ambivalens hos Maria när hon tycker att materialet verkar intressant och drar paralleller till “den där lådan” i olika samtal med personalen, samtidigt som hon tycker att det kan kännas krystat och pretentiöst. Efter fortsatt diskussion om materialet berättar hon emellertid att hon inte har gått igenom det så noga. För att materialet skall kännas naturligt att arbeta med lägger hon stor vikt vid att kunna göra det till sitt eget. Som ett framtida jämställdhetsprojekt har hon tillsammans med en kollega diskuterat att till viss del integrera Machofabrikens material med samtal rörande sex, kärlek och förebilder under en mer strukturerad kväll för både killar och tjejer.
7.2.1 Empirisk analys
På Marias fritidsgård försöker personalen att göra medvetna val och framträdanden inför
att anordna och medverka i en fotbollsturnering.
Det är viktigt att vi visar att tjejer kan va i sporthallen och ha en fotbollsturnering [...] För förut kanske det va lite mer [...] tjejer som stod i köket och pysslade och knyppla och knåpla, liksom och dem (killarna, förf. anm.) körde sportgrejerna. Så det tror jag att vi tänker mer medvetet på nu, att vi försöker, att alla är överallt liksom.
Samtidigt som fritidsledarna på gården väljer att göra medvetna val kring traditionellt könsbundna sysslor menar Maria att arbetet med Machofabrikens material måste komma naturligt. “Grundtanken kan ju vara detsamma, men man måste göra det (Machofabrikens
material, förf. anm.) till sitt för att det ska kännas naturligt och bra att använda det.” Maria tycker att man måste få organisera materialet på sitt eget vis och plocka ur delar som känns bra att använda. Detta för att övningarna inte ska kännas krystade och påtvingade för det lyser igenom till ungdomarna som vistas på fritidsgården.
Nej, sen blir det ju också lite efter intresse. [...] Alltså, det ska ju inte kännas påtvingat så, för då blir det ju inge bra. Och det lyser ju igenom till ungdomarna. Sen försöker vi ju, men sen är det klart, har de (de manliga fritidsledarna, förf. anm) större intresse av att spela fotboll; varsågod. Jag är noll intresserad av fotboll liksom. Men i alltihopa, och i tänk, och när man sitter och pratar. [...] Vi försöker i alla fall. Maria är medveten om vad som anses vara traditionellt kvinnligt och traditionellt manligt men menar att man aldrig ska behöva utföra en syssla som inte känns naturlig eller som känns påtvingad. Det måste även finnas ett intresse för att det ska bli bra.
Ordet maskulinitet är ett välanvänt ord i Machofabrikens material. Då Maria både har gått Machofabrikens utbildning för fritidsgårdens räkning samt läst samma material vid ett senare tillfälle på en annan utbildning, ställdes frågan angående vad hon tänker om ordet maskulinitet. “Ja, men vad jag tänker om ordet? Jag tänker en stor svettig, burdus man. Spontant.” När hon tillfrågades om att utveckla sig sade hon: “Det är ju nån som är ansvarstagande, tar hand om, fixar. Som är stark. Ja, det är väl att vara maskulin?” Personalen på fritidsgården har inget samarbete med närliggande skola och har heller ingen ledning som står bakom och uppmuntrar användandet av Machofabrikens material bland ungdomarna.
7.3 Oskar
Fritidsgården som Oskar arbetar på ligger i direkt anslutning till en skola där fritidsgården bedriver caféverksamhet i skolan på dagtid. Den del av fritidsgården vi besöker är inredd som ett café med många bord och stolar. Rummet är mer praktiskt än hemtrevligt. Fritidsgården har cirka 30-45 besökare på vardagar och upp emot 90-120 på fredagar varav de flesta är ungdomar som
studerar på skolans högstadium. 48 procent av besökarna är tjejer och det höga antalet har varit oförändrat i många år.
Oskar har vid tidigare tillfällen arbetat med killgrupper och menat att det har varit lyckat, vid dessa tillfällen har han använt sig av materialet “Risken finns” som är framtaget för att specifikt användas i killgrupper. I arbetet med grupperna valde han att kombinera materialet tillsammans med olika värderingsövningar och diverse aktiviteter. De könsuppdelade grupperna är nedlagda på fritidsgården idag då han anser att jämställdhet inte gynnas genom att arbeta med killar och tjejer var för sig.
Fritidsgården och skolan samverkar i arbetet med Machofabriken i två klasser hittills, man har delat upp klasserna efter kön och arbetar med materialet med enbart killar en gång i veckan. Man har valt att följa materialet genom kategorierna från början till slut. Filmerna visas, sedan
diskuteras materialet och de övningar som finns presenterade utförs. Oskar finner både filmerna och övningarna i materialet väldigt bra och påpekar att det är enkelt att arbeta med. Oskar tycker att filmen där killar snärtar varandra med handdukar i ett omklädningsrum är bra, han menar att det är precis så det är i killarnas omklädningsrum och ser fram emot att få visa den filmen för killarna. Det Oskar finner negativt är den korta stunden han har att arbeta med varje övning (40 minuter) och att det kan vara svårt för de yngre årskurserna i högstadiet att förstå vad det är de ser och förväntas kunna uttrycka sig om. Han berättar att även om skolan inte skulle ha varit
involverad i användningen av materialet så hade han personligen funnit ett annat sätt att kunna använda det på fritidsgården. Då arbetet med Machofabriken har varit gynnsamt i de två klasser där man har prövat kommer man efter denna skoltermin att integrera materialet i fler klasser. I dagsläget vet man dock inte exakt hur många men skolrektorns förhoppning är att alla klasser respektive all skolpersonal skall ta del av Machofabriken.
7.3.1 Empirisk analys
Oskar och de övriga anställda på fritidsgården har tidigare arbetat med grupper som har varit uppdelade efter kön. Medvetenheten inför traditionsbundna sysslor resulterade i att man vid vissa tillfällen omdirigerade föreställningar om kön, eller som i fallet med hushållsysslor, då grupperna fick laga mat åt varandra. “Lagade vi (killgruppen, förf. anm.) mat åt tjejgruppen och tjejgruppen lagade mat till killgruppen.” Till skillnad från de andra fritidsledarna nämner aldrig Oskar, varken
direkt eller indirekt, någonting om att sysslor eller aktiviteter måste falla naturligt för en som person för att de ska gå att arbeta med. Han nämner inte heller att man bör ha ett intresse för vissa moment eller aktiviteter för att det inte ska kännas påtvingat att utföra något som man inte är engagerad i.
Oskar verkar vara angelägen och uppmärksam inom olika jämställdhetsarbeten, ett påstående som stärks när han berättar om att han vid tidigare tillfällen arbetat med frågor rörande jämställdhet på fritidsgården innan arbetet med Machofabriken inleddes. Arbetet med Machofabriken har varit positivt enligt Oskar:
Vad man ser på en del klasser där det, killarna kanske inte har varit en homogen grupp så blir dom det efteråt. Det är i flera klasser där det är killar som har varit jättetysta och inte sagt nånting där
klassföreståndaren har varit med när vi kör machofabriken och sett att den killen, han räcker upp handen hela tiden. Och vill va med. Så det är ju kanon. Det är jättejätteroligt att se.
När samtalet leder in på Oskar tankar om maskulinitet nämner han först “Ja då tänker man ju muskler. Det är det första jag tänker på när jag hör maskulin” När vi sedan ber honom att tänka på maskulinitet kring något som är icke fysiskt nämner han “Manlighet, visa känslor. Kunna visa känslor.” Oskar är den enda informanten som kopplar maskulinitet till känslor, han vänder på de ofta förekommande fördomarna att känslor är kvinnligt kodade. Förutom de tidigare nämnda skillnaderna mellan Oskar och de andra fritidsledarna så har Oskar uppbackning i form av skolans rektor i Machofabriken.
7.4 Teoretisk analys
Denna del av uppsatsen förbinder det empiriska resultatet med de teoretiska begreppen.
Inledningsvis förklaras vilka jämställdhetsstrategier som har använts på fritidsgårdarna och sedan övergår analysen till att reda ut varför Machofabrikens material används i liten utsträckning.
7.4.1 Jämställdhetsstrategier
Det jämställdhetsarbete som bedrivs på de undersökta fritidsgårdarna är framförallt riktat mot tjejer, och fritidsgårdarna använder sig medvetet av två av de strategier som beskrivs i avsnittet om tidigare forskning. När en av fritidsledarna beskriver att hon vill att tjejerna ska göra saker som inte är traditionellt kvinnliga utan tvärtom, att tillhandahålla aktiviteter som av samhället är kopplade till män är det ett exempel på hur hon använder sig av den första strategin. Ett annat exempel är en annan fritidsledare som berättar att de på fritidsgården gärna skjuter luftgevär med
sina kvinnliga besökare. Den andra strategin fritidsledarna använder sig av är att skapa
möjligheter för tjejerna att besöka gården. De är medvetna om att fritidsgårdens miljö är manligt kodad och anordnar därför tjejgrupper eller speciella tjejaktiviteter.
Den tidigare nämnda tjej-inriktade jämställdhetspengen som fritidsgårdarna tidigare hade tillgång till finns inte kvar i samma utformning som tidigare. Förut fick fritidsgårdarna 25 000 kronor av Örebro kommun som skulle gå till aktiviteter för enbart tjejer, därefter sänktes summan till 15 000 kronor och nu får fritidsgårdarna själva ansöka om pengar om de vill göra något särskilt för och med tjejerna.
7.4.2 Miljö
Fritidsledarna har alla reflekterat över respektive fritidsgårds miljö när intervjun behandlar tjejers närvaro på gården. De berättar att tjejer vill ha det mysigt med soffgrupper, men hur killarna vill ha det kommer aldrig upp till diskussion. Fritidsledarna är överens om att killarna inte kräver speciellt mycket av den fysiska miljön förutom att de bland annat vill kunna sporta och spela tv-spel. Som en av informanterna uttrycker det “Ja men fritidsgårdar genom alla tider har varit mer killar som kommer, [...] det har varit bättre anpassat för killar” 65
Fritidsgårdarna är skapade för att vara praktiska och uppfylla de behov som besökarna har och på grund av att majoriteten av besökarna är killar har fritidsgården således en miljö som stödjer och stöttar deras
maskulinitetsutövande. Miljön på fritidsgården kan vara något som hindrar jämställdhetsarbete riktat mot killar, det är svårt att förändra normer hos killar i en, för dem, tillrättalagd miljö. Som en fritidsledare uttrycker det:
Så att det är väl mycket därför vi har jobbat så himla svart på vitt att ni (de manliga fritidsledarna, förf. anm.) kör kök vi (de kvinnliga fritidsledarna, förf. anm.) försöker va lite mer aktiva med sport. För att skapa lite kaos. […] och därav liksom föra upp diskussionen. Det är riktigt bra. Sen tyvärr går ju inte det hela vägen för att det händer ju grejer. Alltså dom slåss, dom är elaka och det är konflikter hit och dit.66
7.4.3 Homosocialitet och manlig hegemoni
De aktiviteter som finns på fritidsgårdarna är ofta aktiviteter som lämpar sig bäst i grupp och fritidsledarna talar gärna om att skapa trygghet och gruppkänsla, främst hos tjejer men även hos killar. Grupper och gemenskap beskrivs som positivt av fritidsledarna, vilket gör att gruppen blir en norm på fritidsgården. Killarna skapar själva en grupp bestående av personer som är lika dem
65 Maria. 66 Karin.
själva. I den gruppen har alla sina särskilda positioner och försök som görs utifrån för att rubba dessa gör att gruppen sluter sig samman hårdare. Homosociala grupper skapas genom
medlemmarnas likheter eller utbyte av varandra, killarna väljer varandra och möjliga medlemmar i den egna gruppen framför personer utanför gruppgemenskapen. En grupp med en stark
homosocialitet har sina egna regler och ledare, den gruppen behöver ingen fritidsledare i större utsträckning än att fritidsledaren öppnar fritidsgården, tar fram en fotboll eller säljer fika.
Killarna som är normbrytande på de undersökta fritidsgårdarna är de killar som inte har sitt umgänge rotat i en killgrupp. Det är de mer individualistiska killarna som vågar tänja på vad som är manligt och vad som är kvinnligt, “som är mer benägna att gå lite utanför ramarna”, som en av fritidsledarna säger.67
På samma fritidsgård samarbetade tjejer och killar tillsammans i en stylisttävling, där det var tjejerna som stylade och killarna som stod modeller. Fritidsledaren förklarar dock att det inte var de killar som helst umgås i grupp, det vill säga fotbollskillarna, som var med i tävlingen, utan de mer individualistiska killarna som åker skateboard eller spelar
dataspel. Dessa killar är inte en del av de stora killgruppernas gemenskap på fritidsgården och skulle, enligt Connells teori om olika maskuliniteter, tillhöra den underordnade eller den marginaliserade maskuliniteteten. Anledningen till att inte placera dessa i den delaktiga maskuliniteten är att de vågar bryta de bestämmelser som är riktlinjer för gruppen med mest inflytande. En annan aspekt på dessa individuella killar är att de tillhör en konkurrerande maskulinitet, en maskulinitet där homosocialiteten är mindre sträng. Då den hegemoniska maskuliniteten inte är en låst karaktär överensstämmer inte fotbollskillarnas syn på hegemoni med de individuella killarnas syn på hegemoni. De individuella killarna bryter normer enbart genom att inte vara en del av en homosocial grupp och därmed är det lättare för dem att fortsätta bryta normer. De är redan ”inte som alla andra”.
7.4.4 Besökarnas bakgrund
Två av de intervjuade fritidsledarna arbetar på fritidsgårdar där en stor andel av besökarna har sitt ursprung i andra länder än Sverige, medan den tredje fritidsgårdens närområde främst befolkas av personer med svenskt ursprung varvid fritidsgårdens besökare således är födda av minst en svensk förälder. Fritidsledarna uttrycker att killarna från icke-svenska kulturer har en mer
