• No results found

 

Slutsats:  förkasta  𝐻!  à  Fixed  Effect  Model  är  mest  lämplig.    

Här  förkastas  alltså  också  𝐻!.    

5.0   Diskussion  och  förslag  på  vidare  studier    

Enligt  teorin  om  skattekonkurrens65  antas  alla  länder  vara  identiska  och  bortser   från  att  det  finns  andra  faktorer  än  skatter  som  påverkar  vart  ett  företag  väljer   att  vara  aktivt66.  Enligt  teorier  om  ekonomisk  geografi  kan  länder  som  är  mer   centralt  belägna  och  med  bättre  infrastruktur,  bättre  tillgång  till  leverantörer  och   t.ex.  arbetskraft  ta  ut  en  högre  bolagsskatt  än  de  som  anses  har  sämre  läge.  För   länder  med  sämre  läge  blir  skatten  således  ett  viktigt  konkurrensmedel  och  kan   på  marginalen  spela  relativt  stor  roll  när  ett  företag  står  inför  investering  och   lokaliseringsbeslut67.  

Sammantaget  påverkas  alltså  Sverige  och  företagsklimatet  i  flera  led  av  en   bolagsskattesänkning;  företagens  skuldsättning  och  kapitalstruktur  påverkas,  de   inhemska  investeringarna  liksom  de  utländska  direktinvesteringarna  påverkas.  

BNP  påverkas  på  både  kort  och  lång  sikt  enligt  den  neoklassiska  tillväxtteorin68.    

Modellen  som  angav  bäst  signifikanta  resultat  var  Fixed  Effect  Model  där  man   kan  kontrollera  för  dummyvariabler69  och  låta  respektive  land  ha  sitt  egna   intercept.  Modellerna  avspeglar  att  ju  mer  öppet  ett  land  är,  i  kombination  med   storleken  på  dess  BNP,  så  tenderar  skattesatsen  att  vara  lägre.  Understöd  till   Fixed  Effects  modellen  kommer  från  Pooled  OLS70  där  jag  också  fick  signifikanta   resultat.  Pooled  OLS  tillåter  inte  någon  heterogenitet,  vilket  innebär  att  alla   länder  behandlas  som  ett  land.  Detta  tolkas  därför  positivt  då  jag  generellt  ville                                                                                                                  

65  Tax  Competition  http://www.adamsmith.org/sites/default/files/images/stories/tax-­‐competition.pdf   (hämtad  2014-­‐11-­‐20)  

veta  om  bolagsskattesatsen  påverkas  av  underliggande  faktorer.  FDI  var  den   faktor  som  var  svårast  att  utläsa  ur  modellen  då  den  påverkade  

bolagsskattesatsen  negativt.  På  huvudfrågan  om  bolagsskattesatsen  kan   förklaras  av  underliggande  faktorer  blir  således  svaret  ja.  Svaren  som   framkommit  från  modellerna  kan  förklaras  utifrån  teorierna  presenterade  i   uppsatsen,  det  vill  säga  öppenheten  utgör  en  faktor  som  är  ganska  avgörande   skattemässigt  sett  likaså  storleken  på  landet.  Irland  som  är  en  liten  ekonomi  och   bedriver  en  aktiv  skattepolitik  har  en  låg  skattesats  för  att  attrahera  företag  och   utländska  direktinvesteringar.  Trots  sin  skattesats  på  12,5  procent  har  inte  alla   företag  etablerat  sig  där  vilket  på  sitt  sätt  kan  förklaras  med  ekonomisk  geografi   då  Irland  varken  är  centralt  beläget  eller  en  särskilt  stor  ekonomi.  Frankrike  är   jämförelsevis  en  större  ekonomi,  centralt  beläget  med  bra  transportmöjligheter   och  kan  därför  anses  vara  ett  attraktivare  land  och  kan  på  så  sätt  motivera  sin   bolagsskattesats  på  34  procent.  Sverige  ligger  någonstans  mittemellan  både   storleksmässigt  och  geografiskt.  Att  sänka  bolagsskattesatsen  2013  kan  tyckas   var  ett  smart  drag  för  att  minska  incitamenten  för  att  företag  flytta  delar  av  sin   verksamhet  till  lågskatteländer.  Den  nivå  Sverige  ligger  på  är  i  dagsläget,  enligt   modellerna,  något  för  låg.    Siffermässigt  och  statistiskt  sett  har  man  alltså  fått   svar  på  grundfrågorna  i  denna  uppsats.  Något  som  dock  skulle  vara  intressant  är   om  man  kan  samla  in  mer  data  över  längre  tid  för  att  få  med  fler  länder  i  

modellen  då  bortfallet  på  grund  av  data  blev  ganska  stort.  Andra  intressanta   aspekter  är  respektive  lands  regelverk  kring  bolagsbeskattning.  Alla  länder   tenderar  inte  att  ha  klassisk  dubbelbeskattning  som  Sverige.  Viktigt  är  det  också   att  lägga  tyngdpunkt  i  och  särskilja  på  den  formella  skattesatsen  med  den  

effektiva  därför  att  länder  sinsemellan  ger  olika  möjligheter  till  avsättningar  och   avdrag  vilket  gör  att  den  nominella  skattesatsen  faktiskt  kan  skilja  sig  avsevärt   från  den  effektiva.  Den  nominella  är  alltså  genom  sänkningen  den  1  januari  2013   på  22  procent  och  den  effektiva  kan  beräknas  genom  att  man  dividerar  skatt  på   årets  resultat  med  resultatet  efter  finansiella  poster  och  kan  därför  vara  mycket   lägre  än  den  angivna.  Det  är  dessa  avdrag  och  avsättningsmöjligheter  som  länder   konkurrerar  med  och  som  ligger  till  störst  värde  för  företagarens  lokalisering   och  investeringsbeslut.71  

                                                                                                               

71  Devereux,  Lockwood,  Rodeano  (2008)  

Det  har  dessutom  på  senare  tid  uppkommit  nya  regelverk  för  att  förhindra  olika   typer  av  skatteplanering.  Exempel  på  detta  är  Amerikanska  Pfizer  tidigare  försök   att  köpa  Brittiska  Astra  Zeneca  och  därmed  placera  merparten  av  sin  verksamhet   i  Storbritannien.  USA  presenterade  ett  nytt  regelverk  som  numera  begränsar   företags  möjligheter  att  flytta  sina  verksamheter  utomlands.  Regelverket  tillkom   eftersom  USA  vill  bevara  inkomsterna  från  bolagsbeskattningen  inom  landet72.   Storbritannien  har  2013  en  bolagsskattesats  på  23  procent  och  USA  ligger  på  39   procent.  Regelverket  kring  bolagsbeskattningen  är  därför  en  viktig  aspekt  som   inte  togs  i  beaktning  i  denna  uppsats  men  som  borde  tas  med  i  vidare  studier   eller  utveckling  av  modellerna.  

                                                                                                               

72  72  Businessweek.com  (hämtad  150126)    

 

6.0   Bilagor    

Här  presenteras  de  data  och  information  som  legat  till  grund  för  denna  uppsats.  

   

6.1  Insamlad  data    

 

 

 

 

  6.2     Bilagor  till  R    

 

 

 

Modell  R  1.  Ovan.  Relationen  mellan  bolagsskattesats  och  FDI  .  

 

 

Modell  R  2.  Bolagsskattesatsen  i  relation  till  GDP/Capita.  

 

 

Modell  R  3.  Bolagsskattesatsen  i  relation  till  Öppenheten.  Här  kallat  investmentfreedom.  

 

 

 

Modell  R  4.  Multipel  regressionsanalys.  Förhållandet  mellan  bolagsskattesatsen  och  FDI,  GDP/Capita  och   Investmentfreedom.    

   

 

Modell  R  5.  Random  Effects  Model.  Testar  och  visar  signifikans  för  Interceptet,  GDP  per  capita  och   signifikans  på  90  procent  för  Investmentfreedom.  

Modell  R  6  Fixed  Effects  Model.  Varje  land  tillåts  ha  sitt  egna  intercept.    

     

Modell  R  7.  Hausman  Test.  En  metod  som  avgör  vilken  modell  som  är  mest  fördelaktig  av  Random  Effect    

Model  eller  Fixed  Effect  Model.  

 

7.0   Referenser  

*  också  tillgänglig  som  elektronisk  källa    

Andersson,  F,  Forslid  R.  (2003),  ”Tax  Competition  and  Economic  Geography”  ,   Journal  of  Public  Economic  Theory,  5:  279-­‐304.  

 

Auerbach,  A  et  Al  (2013)  Handbook  of  Public  Economics,  Netherlands:  Elsevier   B.V.  

 

Bellak  C,  Leibrech  M,  (2009)  ”Do  low  corporate  income  tax  rates  attract  FDI?  –   Evidence  from  Central-­‐  and  East  European  countries.  Applied  Economics  41:  

2691-­‐2703.  

 

Berk  J,  DeMarzo  P,  Harford  J,  (2011)  Fundamentals  of  Corporate  Finance,  2nd   Edition.  United  States:  Prentice  Hall.  

 

Brigham  E,  Ehrhardt  (2007),  Financial  Management  –  Theory  and  Practice,  12   edition.  United  States:  South  Western.  

 

Culem  C.  G.  (1988).  “The  locational  determinants  of  Direct  investments  among   industrialized  countries”,  European  Economic  Review,  32:  885–904,    

 

Damodaran,  A  (2012)  Investment  Valuation:  Tools  and  Techniques  for  

Determining  the  Value  of  Any  Asset,  3d  edition.  United  States:  John  Wiley  And   Sons  Inc.  

 

Devereux  M.P,  Lockwood  B,  Rodeano  M  (2008)  ”Do  countries  compete  over   corporate  tax  rates”  Journal  of  Public  Economics  92:  1210-­‐1235.  Elsevier.*  

 

Devereux,  M.  P,  Griffith  R  (1998)    Taxes  and  the  Location  of  Production:  Evidence   from  a  Panel  of  US  Multinationals”,  Journal  of  Public  Economics,  68:  335–367.  

 

Devereux  M.P,  Griffith  R  (2003),  ”Evaluating  Tax  Policy  for  Location  Decisions”,   International  Tax  and  Public  Finance,  10:  107-­‐126*  

 

Devereux  M.P,  Griffith  R  (2002)  “The  Impact  of  Corporate  Taxation  On  the   Location  of  Capital:  A  Review”,  Swedish  Economic  Policy  Review,  9:79-­‐102   Dunning,  J.H.  (1980)  ‘Toward  an  eclectic  theory  of  international  production:  

some  empirical  tests”,  Journal  of  International  Business  Studies,  11:  9-­‐31.  

Grubert,  H.  och  J.  Mutti  (2000),  ”Do  Taxes  Influence  Where  U.S.  Corporations  In-­‐  

vest?”,  National  Tax  Journal,  53:  825-­‐840.  

Hamberg  M  (2004)  Financial  Strategic  Decisions,  2  ed,  Stockholm:  Liber  Förlag   Hartman,  D.  (1984),  ”Tax  Policy  and  Foreign  Direct  Investment  in  the  United   States”,  National  Tax  Journal,    37:  475-­‐488.    

 

Hansson,  &  E  Norrman  (1996)  Skatter  Teori  och  Praktik,  Stockholm:  Författarna   och  SNS  Förlag.  

 

Krauss,  A,  Litzenberger  R.  H.  (1973)  “A  state-­‐preference  model  of  optimal   financial  leverage”,  Journal  of  Finance,  28:911-­‐922.  

 

Krugman,  P.  (1993),  Geography  and  Trade,  Cambridge  MA:  MIT  Press.    

 

Modigliani  F,  Miller  M  (1958),  ”The  Cost  of  Capital  Corporation  Finance  and  the   Theory  of  Investment”,  The  American  Economic  Review,  48:  261-­‐297  *  

 

Modigliani  F,  Miller  M  (1963),  ”Income  Taxes  and  the  Cost  of  Capital:  A   Correction”,  The  American  Economic  Review,  53:  433-­‐443  *  

 

Marques,  J.  (2008)  The  Econometrics  of  Panel  Data  –  Fundamentals  and  Recent   Developments  in  Theory  and  Practice.  Third  Edition.  Berlin:  Springer  –Verlag  

 

Megginson  W,  Smart  S  (2008)  Introduction  to  Corporate  Finance  –  Abridged   Edition.  2d  edition.  United  States:  South  Western.  

 

Sandell,  Claes  (1962)  Bolagsskattens  funktion  i  den  ekonomiska  mekaniken:  

Principellt  och  aktuellt  om  bolagsskatter.    Stockholm:  Nordstedt.  

 

Solow,  M.R.  (2000)  Growth  Theory:  an  exposition,  New  York:  Oxford  University   Press.    

 

Myers,  Stewart  (2001)    ”Capital  Structure”,  Journal  of  Economic  Perspectives,  15:  

81-­‐102    

Wooldridge,  J.M  (2002)  Ecomometric  Analysis  of  Cross  Section  and  Panel  Data,   London:  The  MIT  Press  

 

Westerlund  J  (2005)  Introduktion  till  Ekonometri,  Lund:  Studentlitteratur  AB    

Related documents