Karlstad Business School
Karlstad University SE-651 88 Karlstad Sweden
Amanda Hallberg
Kan bolagsskattesatsen förklaras av underliggande faktorer?
Varför sänkte riksdagen bolagsskattesatsen?
Can Corporate Taxrate be explained by underlying factors?
Why lowered the Swedish Parliment the corporate taxrate?
Nationalekonomi
C-uppsats
Termin: Ht 14
Handledare: Karl Markus Modén
Sammanfattning
Bolagsskattesänkningen genomfördes den 1 januari 2013, målet med
sänkningen var att stimulera Sveriges tillväxt då en sänk bolagsskatt sägs öka investeringsviljan. Med sänkningen ville Riksdagen också minska incitamenten för företag att flytta sina verksamheter till lågskatteländer. Att
bolagsskattesatsen sänktes väckte ett intresse som skapade denna uppsats att undersöka vilka faktorer det är som styr bolagsskattesatsen, till exempel, i en liten öppen ekonomi som den svenska. Teorin grundar sig i kapitalstruktur och finansieringsbeslut. Faktorer som anses påverka bolagsskatten och som valts ut är utländska direktinvesteringar, öppenhet mot kapitalflöde och BNP per Capita.
Datainsamling har skett sekundärt och bearbetats i det analytiska programmet R. Med hjälp av R och statistiska metoder har det genomförts paneldataanalys och regressionsanalys. Svaret är kort och gott, ja, faktorerna påverkar
bolagsskattesatsen. Det visar att ett land som är större geografiskt och har en hög öppenhet för kapitalrörelser tenderar att ha en lägre bolagsskattesats och att det tycktes vara ett bra val av Sverige att justera bolagsskatten.
Nyckelord
Bolagsskattesats, Kapitalstruktur, Finansieringsbeslut Panel data, Fixed Effects Model, Öppenhet, Utländska direkt investeringar, BNP per Capita.
Abstract
The goal with lowering of the Swedish corporate tax rate the 1st of January 2013 was to stimulate the Swedish growth, as a lower corporate tax rate is said to increase the will to invest. The incentives for corporations to move to low tax countries was also thought to be decreased due to the reduction. When the tax rate was reduced an interest arise to examine which factors influence the tax rate, as for example, for a small economy as the Swedish. Theory presented is based on capital structure and finance decisions. The variables chosen is FDI, Openness towards capital flow and BNP per capita. Collection of data is
secondary and has been analysed in the statistic program R with focus on panel data and regression analysis. The answer is for short, yes, the variables do indeed influence the corporate tax rate. Countries whom are larger
geographically and has a high openness towards capital movement are more likely to have a lower corporate tax rate and it seemed to be a good choice of the Swedish parliament to lower the corporate tax rate.
Keywords
Corporate Tax Rate, Capital Structure, Financial Decisions, Panel Data, Fixed Effects Model, Openness, FDI, BNP per Capita.
Innehållsförteckning
Begrepp och definitioner -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 1 1.0 Inledning -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 3 1.1 Problemformulering -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 4 1.2 Syfte -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 5 1.3 Data -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 5 1.4 Metod -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 5 1.5 Avgränsningar och bortfall -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 6 1.6 Disposition -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 6 2.0 Teori -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 8 2.1 Varför har vi bolagsskatt? -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 8 2.2 Hur ser kapitalstrukturen bland företagen ut? -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 9 Modigliani och Millers teorem -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 9 Hur ser det ut för investerarnas del? Home Made Leverage -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 13 Trade-‐off teorin -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 16 Pecking-‐Order Teorin -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 17 Free cash flow modellen -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 17
2.3 Bolagsskattens påverkan på multinationella företags investeringsbeslut -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 20
Öppenhet -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 22 Index of Economic Freedom -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 22 2.4 Sammanfattning Teori -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 24 2.5 Tidigare studier -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 25 3.0 Ekonomiska och statistiska modeller -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 26 Regressionsanalys -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 26 Enkel regressionsmodell -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 26 Multipel regressionsmodell -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 27 Icke-‐Experimentell data -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 27 3.1 Paneldata -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 27 Fixed Effect Model. F. E-‐Modellen -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 28 Random Effect Model. R. E-‐ modellen -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 29 Hausman Test -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 29 4.0 Resultat -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 29 4.1 Sammanfattning av data -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 30 4.2 Enkel regressions analys à R1-‐R3 -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 32 4.3 Multipel regressionsanalys à R4 -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 34 4.4 Random Effect Model, R. E-‐modellen à R5 -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 35 4.5 Fixed Effect Model, F. E-‐modellen à R6 -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 36 4.6 Hausman test à R7 -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 37 5.0 Diskussion och förslag på vidare studier -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 38 6.0 Bilagor -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 41 6.2 Bilagor till R -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 44 7.0 Referenser -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 49 7.1 Elektroniska källor -‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐-‐ 51
Begrepp och definitioner
Armlängdsprincipen
Är den princip som används när ett företag flyttar kapital från ett företag till ett annat inom samma koncern. Regeln säger att en vara skall prissättas på samma sätt som om transaktionen skedde mellan två oberoende parter.
GDP. Gross domestic product. Bruttonationalprodukt/BNP
ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år.
GDP = Hushållens konsumtionsutgifter (C) +
Offentliga konsumtionsutgifter (G) + Bruttoinvesteringar (I) + Export (X) -‐
Import (M)1
GDP per Capita
När den totala ekonomiska aktiviteten divideras med antalet invånare I landet.
EBIT
Earnings before intrest and tax.
EBITDA
En sammanställning i ett företags resultaträkning. Står för Earnings before Interest Tax Depreciation and Amortization
FDI – Foreign direct investment. Utländska direktinvesteringar.
Är de investeringar som bolag gör i ett annat land. Dessa investeringar kan vara rent fysiska t.ex. företagsförvärv och markköp. Att köpa andelar i befintliga utländska företag är också exempel på utländska direktinvesteringar. De riktigt
1Ekonomifakta, http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP-‐-‐-‐internationellt/ (hämtad 2014-‐11-‐19)
stora in-‐ och utflödena av direktinvesteringar består nästan uteslutande av fusioner och företagsförvärv som sker över nationsgränserna.
Investmentfreedom
Ett mått från Heritage of Foundation i samarbete med Wall Street Journal som mäter länders investeringsfrihet. Dvs hur öppet ett land är för kapitalrörelser både från individ och för inhemska och multinationella företagare. Måtten sätts i poäng om 0-‐100, där 0 är att landet i princip är helt stängt och 100 där landet är helt öppet.
P/E
Price per earnings. Ett mått inom aktie och företagsanalys. Beräknas aktuellt aktiepris/vinst per aktie.
Skattesköld
När ett företag utnyttjar det faktum att räntor är avdragsgilla för att undgå skattekostnad på t.e.x vinst.
∆
Matematiskt tecken för föränding.
1.0 Inledning
Propositionen om sänkt bolagsskatt presenterades i september 2012 och i december samma år meddelade Riksdagen att Sverige skulle sänka
bolagsskatten från 26,3 till 22 procent den 1 januari 2013. Målet med
sänkningen var att stimulera Sveriges tillväxt då en sänkt bolagsskatt innebär att investeringar och förutsättningar för nya jobb ökar. Genom skattesänkningen ansåg Riksdagen att om Sverige hamnade under EUs genomsnittliga
bolagsskattesats på 23,4 procent skulle man minska risken för att företag vill placera sin verksamhet i lågskatteländer och att Sverige således skulle utgöra ett attraktivt land för investeringsbeslut.2
Normen inom näringslivet har varit att en relativt hög skuldsättning anses maximera avkastningen på eget kapital eftersom man via en s.k. skattesköld optimerar sitt företags skatteupplägg. Tack vare att avsättningar och att
räntekostnader är avdragsgilla gör skatteskölden att belånade företag blir högre värderade på marknaden än de som är obelånade.3
Internationellt sett har bolagsskatten sänkts i flera steg sedan 80-‐talet. Trenden förklaras av en ökad globalisering med fria kapitalrörelser och genom teorierna om skattekonkurrens.4 Historiskt sett låg Sverige på en konkurrenskraftigare nivå under 1990-‐talets början jämfört med 2014 då landet hamnar på 9e plats inom OECD länderna. År 1999 hade Sverige liksom Irland och Finland en bolagsskattesats på 28 procent. Danmark låg på 35 procent tillsammans med Mexico, Holland, Spanien och USA. 2014 ligger Schweiz lägst med 8,5 procent i bolagsskatt inom OECD länderna, följt av Irland och Canada med en
2 Finansdepartementets promemoria, 2012,
http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/89/76/f7cc5d60.pdf (hämtad 140320)
3 Modigliani Miller 1963
4 http://www.oecd.org/tax/harmful/1915964.pdf (hämtad 2014-‐10-‐12)
bolagsskattesats om 12 respektive 15 procent.5 Idag utgör Sveriges skatteinkomster av bolagsskattesatsen ca 3 procent av BNP.6
1962 skrev Claes Sandell i Bolagsskattens funktion i den ekonomiska mekaniken,
”bolagsskatten är för närvarande föremål för en livlig diskussion runt om i världen”.7 52 år senare är bolagsskatten lika aktuell, om inte mer, senast den 12 juni 2014 överlämnade företagsskattekommittén ett förslag om neutral
bolagsskatt till regeringen.8
1.1 Problemformulering
I flertalet studier inom skatteforskning försöker forskare svara på vilka effekter som uppstår när bolagsskattesatsen ändras i en ekonomi.9 Till grund finns forskning om kapitalstruktur, teorier om skattekonkurrens, graden av
internationell kapitalrörlighet etc. Skatten spelar således en central roll i hela världen där den inom forskningen i regel är den förklarande variabeln, som när den ändras påverkar flödet av utländska direktinvesteringar.
Man kan dock vända på frågan och se om ett lands utländska direktinvesteringar, dess öppenhet och BNP per capita kan vara eller är faktorer som gör det
motiverbart för landet att ha en specifik bolagsskattesats. Här är det d.v.s.
bolagsskattesatsen som utgör en endogen variabel och som vi önskar förklara genom samma variabler som när bolagsskattesatsen utgör den exogena
variabeln. Det bakomliggande problemet i den här uppsatsen är således: Varför har Sveriges Riksdag sänkt bolagsskatten? Var det ett bra val?
5OECDs hemsida. Historical Table. http://www.oecd.org/tax/tax-‐policy/tax-‐
database.htm#C_CorporateCaptial (hämtad 141014)
6 Regeringen http://www.regeringen.se/content/1/c6/24/22/09/ac924e9c.pdf sid 69, (hämtad 141020)
7 sid 5.
8 Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet
http://www.regeringen.se/content/1/c6/24/22/09/ac924e9c.pdf (hämtad 141016)
9 Se till exempel Andersson Forslid (2003), Bellak, Leibrecht (2009)
1.2 Syfte
Målet är att med hjälp av nationalekonomiska teorier och datainsamling få en överblick i om det finns faktorer som bestämmer storleken på
bolagsskattesatsen i en liten öppen ekonomi som t.ex. den svenska. Med huvudfrågan: Varför sänkte riksdagen bolagsskattesatsen?
1.3 Data
Datainsamling kommer ske genom sekundärdata dvs. data som redan
sammanställts och presenterats av annan instans. Insamling sker i första hand från OECD:s hemsida och deras statistiska databas.10 Ytterligare data som kommer presenteras och ligga till grund för analysen har vi fått från World Bank på http://data.worldbank.org samt ”The Heritage of Foundation” på
http://www.heritage.org.
Datainsamling kommer vara de faktorer som enligt tidigare studier ofta använts på när bolagsskatten utgör den förklarande variabeln.
-‐ Bolagsskattesats -‐ BNP per Capita
-‐ Foreign Direct investment Income -‐ Öppenhet
Sammanställning av insamlade data finns under bilagor avsnitt 6.0 1.4 Metod
Då insamlad data kommer bestå av information från länder under flera tidsperioder samt med flera variabler kommer vi använda oss av
regressionsanalys med speciell tyngdpunkt på paneldata. Med paneldata går det
10 OECD http://www.oecd.org/statistics/ (hämtad 2014-‐11-‐17)
kontrollera för fixa effekter vilket gör att denna modell känns särskilt lämplig.
Data kommer att analyseras och sammanställas i det statistiska programmet R.11
1.5 Avgränsningar och bortfall
Då jag önskar ha likvärdig data som kan tolkas på samma sätt avgränsar jag mig till OECD länderna. Första tanken var mellan 1981-‐2013 men på grund av ofullständig tillgänglighet på data begränsar vi oss till åren 1996-‐2013.
OECD länder som föll bort under data insamlingen var följande:
Belgien, Chile, Tjecken, Estland, Ungern, Island, Israel, Korea, Luxemburg, Polen, Slovakien, Slovenien och Turkiet.
De föll bort på grund av att tillgänglig data först finns insamlad från år 2002 och framåt.
1.6 Disposition
Utöver det inledande kapitlet är uppsatsen uppdelad i fem kapitel vilka disponeras enligt följande;
Kapitel II Teori del I: Bakgrund
Inledningsvis förklaras bolagsskattesatsen och varför den faktiskt finns följt av hur agerandet kring bolagsskattesatsen ser ut på företagsnivå. Företagsnivån slås därefter samman med hur det ser ut multinationellt sett. Teorin bygger således grunden till den analys av de empiriska resultat som senare föreligger i uppsatsen.
Kapitel III Teori del II: Ekonomiska och Statistiska modeller
Val av ekonomiska och statistiska modeller samt dess teori presenteras.
Kapitel IV Empiri
11 Tillgängligt på http://www.r-‐project.org (hämtad 2014-‐11-‐20)
Resultaten analyseras och kopplas samman med tidigare presenterad teori.
Kapitel V Slutsatser och förslag på vidare studier
Diskussion av resultatens relevans, möjliga slutsatser och eventuella svagheter presenteras. Avslutningsvis formuleras även förslag på vidare forskning som kan styrka uppsatsen.
2.0 Teori
Eftersom bolagsskatten påverkar företagens finansieringsbeslut liksom lokaliseringsbeslut inleds kapitlet med att titta på företagens kapitalstruktur.
Dessa delar presenteras i kapitel 2.1-‐2.2 följt av företagens investeringsbeslut i kapitel 2.3. För den som redan har bakgrund i detta ämne redogörs en
sammanfattning i avsnitt 2.4.
2.1 Varför har vi bolagsskatt?
En central utgångspunkt gällande skattesystemet är att bördan i slutändan alltid faller på individerna. Även om ett företag är skattesubjekt utgår aktiebolagets inkomstskatt på den personliga inkomstbeskattningen av utdelningar och reavinster genom så kallad klassisk dubbelbeskattning.12 Det finns dock flera motiv till bolagsskattens existens, bland annat utgör bolagsskatten en skatt på inhemska investeringar vilket gör att staten får ett instrument för att kunna beskatta utländska ägare. Eftersom realisationsprincipen13 tillämpas vid kapitalavkastning skapas en möjlighet för företagare att spara vinster under längre tid i företaget. Om bolagsbeskattningen inte fanns skulle man därför kunna undgå beskattning ända tills utdelning sker. Privatpersoner skulle själva alltså kunna ha ett sparande i aktiebolaget utan att behöva betala skatt på utdelning eller ränteinkomster. Kapitalinkomstskatt på källnivå är därför enklare att administrera på företagsnivå jämfört med individnivå och det är en av anledningarna till att det finns en bolagsskattesats idag.14
Bolagsskatt 2006-‐2014. Egen figur. Källa: KPMG.
12 Utdelningar skattas först i företaget med bolagsskatt och sedan skattas med personlig utdelningsskatt hos mottagaren. Hansson I, Norrman E (1996)
13 En intäkt får redovisas och påverka årets resultat först när betalning erhållits.
http://www.skatteverket.se/rattsinformation/reglerochstallningstaganden/stallningstaganden/arkiv/ar/2 005/stallningstaganden2005/1308451805111.5.2132aba31199fa6713e80003781.html (hämtad 2014-‐10-‐
19)
14 I. Hansson, E Norrman (1996)
2.2 Hur ser kapitalstrukturen bland företagen ut?
I artikeln Capital Structure skriven av Stewart C. Myers 200115 sammanfattas fyra teorier som utgör de senaste decenniernas forskning inom kapitalstruktur.
Han tar upp Modigiliani och Millers teorem, Trade-‐off teorin som bygger vidare på den förstnämnda, Free cash flow och Pecking order.16 Han anser att den stora anledningen till att kapitalstruktur spelar roll är tre faktorer; skatter,
informationsskillnader och så kallade agentkostnader. Myers skriver att teorier om optimal kapitalstruktur skiljer sig åt i betoning på dessa faktorer och att de fyra teorierna framhäver dessa var för sig; Trade-‐Off teorin lägger tonvikten på skatt och skuld, Pecking order teorin på informationsskillnader och Free Cash Flow betonar agentkostnader. Även om den optimala kapitalstrukturen inte är fastställd då Myers skriver att teorierna inte utformade för att vara generella utan att de på sitt sätt poängterar fördelarna med olika finansiella strategier så utgör dessa teorier de mest centrala på grund av den roll de tre faktorerna spelar.17
Modigliani och Millers teorem
15 Capital Structure http://pubs.aeaweb.org/doi/pdfplus/10.1257/jep.15.2.81 (hämtad 2014-‐09-‐23)
16Myers s. 81
17 Myers s. 99 28
26,3
22 21
22 23 24 25 26 27 28 29
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Global average OECD Average EU-‐average Sweden
En hörnsten i teorin om företagens finansieringsbeslut det teorem Modigliani och Miller18 presenterade i två propositioner 1958. I stora drag går teoremet ut på att ett företags kapitalstruktur är irrelevant för dess marknadsvärde.
Teoremet säger att i en perfekt kapitalmarknad bestäms företagets värde av det diskonterade nuvärdet av dess framtida förväntade kassaflöde och inte hur kassaflödet fördelas mellan olika ägare till det finansiella instrument som getts ut för att finansiera företagens investeringar.19 De menade i sin första
proposition att samma resultat och marknadsvärde uppnås oavsett om företaget belånar sig eller inte. Den perfekta kapitalmarknaden som låg till grund för MMs teorem utgjordes i sin tur av tre stycken nyckelfaktorer;
1. Investerare och företag kan handla på samma marknad med
konkurrenskraftiga priser som är lika med nuvärdet av dess framtida kassaflöde.
2. Det finns inga skatter, transaktionskostnader eller upplåtelseavgifter associerade med utbytet.
3. Ett företags handelsbeslut påverkar inte deras kassaflöden från dess investeringar.20
Proposition II
Från första propositionen utvecklades den andra propositionen som presenterades 1963 och som bearbetar det linjära sambandet mellan skuldsättningsgrad och kostnader för eget kapital. Både skuldsättningsgrad och kostnader för eget kapital ansågs öka proportionellt med varandra. Detta betyder i propositionen att det inte finns någon optimal kapitalstruktur eftersom företag inte kan öka skuldsättningsgraden utan att kostnader för det egna kapitalet också ökar.21
18 vidare refererat MM
19 Raghuram R (2012) s 1173
20 Berk et Al (2011) s. 464
21 Brigham E (2007)
Enkelt förklarat skulle man kunna säga att MM menade att oavsett hur många uppdelningar du än gör i ditt företags kapitalstruktur så har du fortfarande samma företag och likaså samma marknadsvärde.22
MM byggde vidare sina teorem och tog i ett senare skede hänsyn till skattens existens. Slutsatsen i den fortsatta forskningen blev då att man faktiskt kan öka företagets värde, och det genom att man ökar företagets skuldsättningsgrad.23 Då skatten i kombination med skulder fick ta plats i teoremet innebar det att
räntekostnader på lån minskar det totala beskattningsbara resultatet eftersom räntekostnader på lån är avdragsgilla. Företaget har då en lägre beskattningsbar inkomst vilket gör att de betalar mindre i bolagsskatt och att de avslutningsvis får ett högre värde på marknaden. Denna metod är också det som fått namnet skattesköld och påverkade båda propositionerna.24 I den perfekta
kapitalmarknaden fick alltså bolagsskattesatsen inkluderas.
Bild tagen från Berk et Al (2011) sid. 475
22 Megginson W (2008) s. 501
23 MM (1963)
24 Hamberg M (2004) s 230.
Modigliani och Millers proposition I inklusive skatt
”I en perfekt kapitalmarknad, så är det totala värdet på ett företag lika med marknadsvärdet av det fria kassaflödet som genereras av dess tillgångar och påverkas inte av valet av kapitalstruktur”25
𝑉!= (1 − T) ∗ 𝑉!+ 𝑇𝐷R
𝑉! Marknadsvärdet på ett företag med lån EBIT 𝑉! Marknadsvärdet på ett företag utan lån EBIT T Skattesatsen
D Skulder R Räntesats
Räkneexempel Skattesköld. Egen Modell.
där 𝑉!(!"#!)= (1-‐0,263)*6000+(0,263*0,05*1000) = 4422.
Räkneexempel I. Skattesköld
Antar att EBIT är konstant på 6000 och att
avkastningskravet/diskonteringsräntan är lika med 0,1.
Exemplet visar att Skatteskölden minskar under 2014 eftersom att
bolagsskattesatsen sänks. Om diskonteringsräntan är lika med 0,1 skulle V(U) bli lika med 4422. Då skatteskölden blir 13,15 blir V(L)=4435,15.
25 Berk et Al (2011) s. 467
Räkneexempel II. Obelånat kontra skuldsatt företag.
Det skuldsatta företaget betalar 741 kr i kapital plus 50 kr i räntekostnad vilket totalt blir 791 kr. Det obelånade företaget betalar 780 kr i kapital. Skillnaden på 11 är således lika med skatteskölden eftersom det skuldsatta företaget betalar 11 kr mindre i bolagsskatt varje år. Räkneexemplen visar att värdet av
skatteskölden minskar när bolagsskatten sänks vilket företaget, över tid, bör anpassa sig efter. Företaget behöver därför, på sikt, justera sin
skuldsättningsgrad nedåt.
Hur ser det ut för investerarnas del? Home Made Leverage
Om man har samma presumtioner om en perfekt kapital marknad och att värdet på det skuldsatta företaget är samma som det obelånade kan individer skapa ett investeringssätt kallad ”Home Made Leverage”. Metoden innebär att rationella investerare själva kan kontrollera och härma företagets skuldsättningsgrad och på så vis skapa en kapitalstruktur som den enskilde individen önskar.
Räkneexempel III. Home Made Leverage.
§ Anta att det inte finns några skatter.
§ Anta att EBIT är konstant om 50 000 kr/årligen.
§ D/E skuldsättningskvot
Företag ÅÄÖ ger utdelning 100 procent av sin vinst, 100 procent av EBIT minus räntekostnaden d.v.s. 50 000 – (0,05 x 300 000) motsvarar 35000 kr. Om jag bestämmer mig för att investera i ÅÄÖ och köpa aktier till ett värde av 15000 kronor får jag en andel om 5 procent26 och har därefter en årlig procentuell avkastning om 11,67 procent. Se nedan.
Ett likadant tillvägagångssätt med företag ABC ger en lägre avkastning eftersom andelen blir mindre då den beräknas på hela kapitalet om 600 000 kronor.
Lösningen är att härma ÅÄÖ’s skuldsättningsgrad för att få samma avkastning,
26 Andelen beräknas som (totala investeringen/kapitalet)
d.v.s. låna ytterligare 15 000 kronor med 5 procents ränta och därefter köpa aktier i ABC.
En rationell investerare kan alltså replikera skuldsättningsgraden i det
skuldsatta företaget för att skapa en portfölj som består av en variation mellan skuld och kapital i det obelånade företaget. Metoden indikerar liksom Modigliani och Millers teorem att i en perfekt marknad där priset på identiska måste vara skulle priset på det skuldsatta företagets aktier sjunka till samma värde som det icke skuldsatta och slutsatsen blir även här, att kapitalstrukturen således inte har någon effekt på företagsvärdet.
Trade-‐off teorin
Trade-‐off teorin utvecklades av Kraus och Litzenberger 1973 och bygger vidare på Modigliani och Millers teorem om att ett företag kan uppnå optimal
kapitalstruktur genom att öka sin skuldsättningsgrad. MM antog explicit att det inte fanns några kostnader förknippade med konkurs, så kallade
obeståndskostnader. Om det finns sådana kostnader och sannolikheten för konkurs ökar när skuldsättningsgraden ökar så existerar en optimal
kapitalstruktur som en avvägning mellan skattefördelar av belåning och
kostnader genom ökade förväntade obeståndskostnader. Obeståndskostnaderna utgörs av direkta och indirekta kostnader. De direkta är att företaget plötsligt inte kan möta sina kostnader i samband med finansiella problem. Det kan vara att något lån löper ut eller att man inte kan betala sina arvoden till t.ex. konsulter eller leverantörer. De indirekta utgörs av att man inte kan betala, får minskat förtroende på marknaden och därmed förlorar både kunder och leverantörer.27 Företaget måste enligt Kraus och Litzenberger hitta en balans mellan de positiva skattefördelarna kontra de negativa obeståndskostnaderna. Trade-‐off teorin står alltså för att det blir en hävstång eller ett ”Trade-‐off” mellan skattefördelarna utifrån skuldsättningen och kostnader för insolvens och konkurshot. Slutsatsen av Trade-‐off teorin blir således att företag ska öka andelen lån så länge som nuvärdet av skatteskölden är större än obeståndskostnaderna.
I sin modell beskriver Kraus och Litzenberger olika tillstånd för företag som i verkligheten kan förklara hur företag väljer sin skuldsättningsgrad på
marknaden idag. De menar att företag inte alltid utnyttjar skatteskölden fullt ut och att en av förklaringarna kan ligga i att risken för insolvens är för hög för att belåna sig fullt ut.28 Tillväxt-‐företag vars risk varierar och är svåra att förutspå använder sig av mindre skuldsättningsgrad samtidigt som de företag som anses mer stabila och som etablerat sig på marknaden använder sig av högre
27 Berk och DeMarzo (2011) s 479-‐480
28 Kraus och Litzenberger (1973)
skuldsättningsgrad för att dra nytta utav den Trade-‐off som uppstår mellan skatt och risk för obestånd.29
Pecking-‐Order Teorin
Kärnan i den här teorin bygger på hur ett företag värderar kapital utifrån olika informationskillnader. Teorin säger att företagsledare vet mer om företaget, dess risker och värden än vad investerare gör och att man således kan utnyttja den asymmetriska information som uppstår när man tar investeringsbeslut30. Enligt teorin finns det tre möjligheter till kapitalanskaffning: en intern och två externa.
Dessa tre möjligheter rangordnas utifrån den information och kunskap företaget har och tar i första hand hänsyn till skillnad i kapitalkostnad för de olika
alternativen.
1. Intern finansiering – företaget använder egna vinstmedel.
2. Extern finansiering – banklån.
3. Extern finansiering – emittera nytt kapital
Genom intern finansiering behåller företaget delvis kontrollen över företaget och kan bestämma om de vill ge utdelning eller investera vinstmedlen i nya projekt.
Långivare har i regel större möjlighet att få tillbaka sina pengar än aktieägare och har dessutom större möjligheter till säkerhet genom t.ex. fast egendom vilket gör att de begär en lägre ersättning som gör att det blir kostnadseffektivare att ta banklån än att emittera nytt kapital.
Free cash flow modellen
Ett mått som indikerar hur mycket fritt kapital ett företag har att röra sig med efter att företagets nettoinvesteringar minus företagets kapitalkostnader har
29 Berk och Demarzo (2011) s 481
30 Myers och Majluf (1984, s 584)
beräknats är Free Cash Flow modellen31. Fritt kassaflöde är ett omdiskuterat mått där många investerare anser att det ger bättre information än P/E
nyckeltalet på grund av att det fria kassaflödet redan är skattat och aktieägarna i regel kan göra vad de vill med kapitalet – investera, minska lån, köpa tillbaka aktier, aktieutdela etc.
Fritt kassaflöde, FCF, räknas enligt följande
𝐹𝐶𝐹 = 𝐸𝐵𝐼𝑇 1 − 𝑇 + 𝐴𝑣𝑠𝑘𝑟𝑖𝑣𝑛𝑖𝑛𝑔𝑎𝑟 − ∆𝑅𝐾 − ∆𝐾
∆𝑅𝐾 = 𝐹ö𝑟ä𝑛𝑑𝑟𝑖𝑛𝑔 𝑎𝑣 𝑟ö𝑟𝑒𝑙𝑠𝑒𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙
∆ = 𝑁𝑒𝑡𝑡𝑜𝑖𝑛𝑣𝑒𝑠𝑡𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔𝑎𝑟
Räkneexempel IV. Kassaflöde.
Företag ABC
31 Berk et al (2011)
Om ett företag har en EBIT på en 578 så kan företaget spara beloppet i bolaget, aktieutdela eller betala till ränta till sina fordringsägare. Skattekostnaden av de olika alternativen varierar eftersom Sverige har klassisk dubbelbeskattning.
Utdelning och ränta beskattas i Sverige med 30 procent32. Bolagsskattesatsen beskattas med 22 procent och sätt som exempel att kvarhållna vinster beskattas med 20 procent. Nettobehållningen av respektive alternativ för företagets del är därför följande:
Ε EBIT
𝑇! = 0,22 bolagsskattesatsen 𝑇!"" = 0,20 kvarhållna vinster
𝑇! = 0,30 kapitalbeskattning ränta/utdelning 𝑇! = 0,2 reavinstskatt
Nettoavkastningen kan beräknas som Ränta Ε(1 − 𝑇!!)
Utdela Ε(1 − 𝑇!)(1 − 𝑇!!) Behålla vinster Ε(1 − 𝑇!"")(1 − 𝑇!)
Exempel taget från Hansson, Norrman (1996) s. 165.
32 Skatteverket.se (hämtad 150126)
Eftersom nettobehållningen blir större i fallet för företaget med lån kan man säga att skattesystemet stimulerar till lånefinansiering33. På det personliga planet utgår man från att det finns dubbelbeskattningsavtal mellan länder vilket gör att nettoavkastningen inte blir högre om man investerar i andra länder.
2.3 Bolagsskattens påverkan på multinationella företags investeringsbeslut
I boken Geography and Trade34 skriver Paul Krugman att det kan löna sig för företag att etablera sig i närheten av konsumenter eller leverantörer eftersom efterfrågan på arbetskraft och kapital ökar. För de länder som anses centralt belägna och är attraktiva marknadsmässigt skapas då en fördel att ha en högre bolagsskattesats eftersom de inte behöver konkurrera på samma nivå som de
33 Hansson & Norrman (1996) s 165
34 1993, MIT Press
