I detta kapitel presenterar vi den kritik vi själva har mot vårt arbete och den arbetsprocess vi genomfört. Vi ger även förslag på fortsatt forskning inom ämnet och delger läsaren våra egna tankar kring vårt resultat.
5.1 Våra kritiska ögon
Syftet med denna studie var att undersöka hur två lärare undervisade och vilka metoder de använde sig av i sin undervisning. Vi anser att vi kunde besvara våra frågeställningar. Vi tycker att vårt resultat stärks med den teori och tidigare forskning vi valde att ha med i undersökningen. I vår undersökning valde vi att ha både observationer och intervjuer med två kvinnliga lärare i två olika lågstadieklasser. Vi valde just de två lärarna för att vi hade vår verksamhetsförlagda tid i dessa klasser och hade skapat en god kontakt till både eleverna och lärarna. Observationerna och intervjuerna gav oss möjlighet att skriva om just det vi ville så det har varit kul att kunna göra det utifrån frågeställningarna. Då vi har varit två stycken som genomfört arbetet tillsammans har vi även haft möjlighet att reflektera, analysera och diskutera med varandra för att sedan komma fram till ett resultat.
Vi är kritiska till att vi inte spelade in intervjuerna utan endast antecknade under intervjuernas gång. När vi antecknat menar vi att det kan vara något viktigt lärarna delgett oss av som vi då kan ha missat. Vi är även kritiska till att vi inte filmat någon dag av observationerna, då vi hade kunnat se på situationerna med andra ögon flera gånger och noga analyserat undervisningstillfällena. För att få en så objektiv bild som möjligt menar vi att vi kunde valt
god relation till lärarna att ha med oss från början, vilket medför att de eventuellt varit lite skeptiska till att medverka i undersökningen. Vidare hade vi inte varit lika medvetna om vilka metoder de använt sig av i sin undervisning och det hade kunnat bli en annan situation. Vi kunde även ha jämfört klasser i samma årskurs, då vi tror att undervisningen hade varit mer likvärdig då eleverna varit i samma ålder. Med tanke på vår tidsplan känner vi oss nöjda med vårt metodval att ha två intervjuer och två observationer, då vi även fick mer tid till att analysera vårt empiriska material. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att få ett djup på vårt material och detta fungerade bra. Vi har följt vår tidsplan bra och har kunnat reflektera mycket under arbetets gång tack vare detta. Under observationerna känner vi dock att vi hade kunnat följa lärarens arbete mer, exempelvis genom att observera läraren efter lektionstid. Det hade möjligen gett oss en djupare inblick i lektionsplanering och val av arbetsmaterial.
5.2 Förslag på fortsatt forskning
Vi har under arbetets gång blivit ännu mer intresserade av lärares arbetssätt och om vi skulle fortsätta med detta arbete finns det många olika förslag vi kan fortsätta med. Vi skulle kunna observera eleverna och intervjua dem för att undersöka vilka arbetssätt de föredrar. Vi skulle även kunna observera och intervjua fler lärare för att få ett bredare resultat där vi kan dra slutsatser angående vilka metoder som är vanligast i exempelvis en andraklass. Ett annat förslag är att jämföra manliga lärare och kvinnliga lärares arbetssätt i undervisning för att se hur deras metoder för lärande skiljer sig.
5.3 Våra reflektioner
I vårt resultat har vi kommit fram till att Åsa och Anna både har likheter och olikheter i sina arbetsmetoder. Anna som är verksam lärare i förstaklassen anser själv att hon alltid tänker på vilka metoder hon använder i sin undervisning. Åsa som är verksam i tredjeklassen anser däremot att hon aldrig tänker på de metoder hon använder och menar att det är erfarenheten som
vägleder henne och inte profeter från Malmö högskola. Under våra observationer har vi sett att både Anna och Åsa använder sig av olika metoder som de kanske inte alltid är medvetna om. Vi har observerat att båda använder sig av olika arbetsmetoder och kan inte påstå att den ena använder sig av mer än den andra. Detta trots att Åsa är omedveten angående sitt metodval och Anna är medveten om metoderna i sin undervisning. Vi anser att båda lärarna använder sig av en varierad undervisning och att de använder sig av metoderna på ett likartat sätt. De anpassar sin undervisning beroende på vilket ämne de ska ha och vilka elever de ska undervisa. Vi menar att detta är viktigt och att det inte finns ett rätt svar på vilka metoder lärare ska använda eller hur lärare ska använda dem. Detta då alla är olika och behöver undervisning på olika sätt och olika nivåer.
6 Referenslista
6.1 Böcker
Arfwedson, Gerd (1992). Hur och när lär sig elever? Stockholm: HLS Förlag. Backman, Jan (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Carlgren, Ingrid (1999). Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Dewey, John (1944). Democracy and education. New York: Macmillan Company Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Egidius, Henry (1999). Problembaserat lärande – en introduktion för lärare och lärande. Lund: Studenlitteratur.
Gardner, Howard (1992). Så tänker barn – och så borde skolan undervisa. Malmö: Brain books.
Hargreaves, Andy & Fink, Dean (2008). Hållbart ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Holme, Idar Magne, & Solvang, Bernt Krohn (1991). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: X-O Graf Tryckeri AB.
Kullberg, Birgitta (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande – ett teoribygge. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet (2006). Lärarens handbok. Solna: Lärarförbundet. Nilsson, Jan (2007). Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Sletta, Olav & Stensaasen, Svein (1997). Grupprocesser om inlärning och samarbete i grupper. Stockholm: Natur och kultur.
Tiller, Tom (1998). Lärande i vardagen – om lärares lärande. Stockholm.: Gothia.
Yeomans, Jane & Arnold, Christopher (2006). Teaching, Learning and Psychology. London: David Fulton Publishers Ltd.
6.2 Intervjuer
Intervju med Anna, 2010-05-11, ca 60 minuter. Intervju med Åsa , 2010-09-17, ca 45 minuter.
6.3 Observationer
Observation i Annas klass, 2010-04-29. Observation i Åsas klass, 2010-04-30.
6.4 Internet
Nationalencyklopedin (2010) Inlärning. (Läst 9.9. 2010).
Bilaga 1
Intervjufrågor
1. Använder du några speciella arbetsmetoder i klassrummet för att eleverna ska ta till sig kunskap som håller på lång sikt? Vilka? Varför?
2. Hur lägger du upp undervisningen? Är det något speciellt sätt beroende på vilka elever du har i klassen?
3. På vilket sätt tänker du på vilka metoder du använder? 4. Vem eller vilka metoder inspireras du av?
5. Hur gör du för att väcka intresse/skapa aktivitet för elevernas lärande?
6. Har du märkt att det är något undervisningssätt som eleverna verkar föredra respektive verkar lära sig mest av? Vilka?
7. Hur fördelas tiden på de olika arbetsmetoderna? 8. Sker undervisningen enskilt/grupp? Hur arbetar ni då?
9. Använder du olika metoder för eleverna i klassen eller följer alla samma mall? 10. Undervisar du på samma sätt nu som du alltid har gjort? Berätta!