Kartläggningen pekar på att det finns potential till stora besparingar och minskad miljöbelastning inom skolskjutsverksamheten i kommuner. Aspekterna som presenteras nedan kan pekas ut som centrala att beakta för att optimera skolskjutslogistiken, även om det kan skilja sig åt från kommun till kommun.
Gör en nulägesanalys
En väl genomförd genomlysning och analys av nuläget är en utgångspunkt för vidare förbätt-ringsarbete. Kommunen får då kontroll över vilka behov som finns och kan därmed skapa bättre upphandlingsunderlag med krav på bland annat miljö och trafiksäkerhet. En nulägesanalys rekom-menderas därmed alla kommuner som vill för-bättra sin skolskjutsverksamhet, även om den inte leder till fortsatt arbete med logistikförbättringar.
Använd ruttoptimeringsprogram
Alla undersökta kommuner utom Borås använde sig av ett databaserat ruttoptimeringsprogram för att effektivisera skolskjutsverksamheten. Pro-gramleverantörerna menar att det alltid är att fö-redra. Fördelen med dessa program är att de tar hänsyn till många komplexa logistikuppgifter, så som elevernas adresser, skolscheman, hur långa restider elever i olika åldrar som mest får ha, for-donsstorlek, hastighetsbegränsningar och så vi-dare. Uppgifterna matas sedan in i matematiska formler som ger förslag på optimala rutter.
Med ruttoptimeringsprogram underlättas dessutom arbetet med att anpassa rutter under året, om det exempelvis sker en förändringar i an-talet elever. De nya uppgifterna matas då in i pro-grammet och en ny simulering kan sedan enkelt fås fram. När ruttoptimeringsprogram används finns dokumentation av skolskjutsverksamheten uppgifter samlade i programmet. Detta ger möjlig-het till exakta krav vid upphandling, vad varje rutt kostar och möjligheten att göra statistiska analy-ser, exempelvis framtidsscenarier, förbättras.
Studier från Trafikverket visar också att dessa program har stora fördelar i effektiviseringsarbe-tet. Viktigt att poängtera är dock att ruttoptime-ringsprogrammet aldrig blir bättre än de data som förs in i det och att den därför måste vara uppda-terad och korrekt.
Anpassa skolornas starttider
Att införa olika starttider för skolorna är ett effek-tivt verktyg för att optimera skolskjutsverksam-heten. Kommunerna i studien har arbetat olika mycket med att förändra starttiderna i skolorna men alla ställer sig positiva till det. En viktig an-ledning till att vissa har lyckats ändra skolornas starttider är att kommunen har fått mandat att be-sluta över tiderna och att skolan därmed inte har kunnat motsätta sig förändringarna. Vissa av kom-munerna menar att detta varit en nödvändighet för att kunna ändra starttiderna.
Samordna med linjetrafik
Om det finns möjlighet att använda linjetrafik för skolskjuts kan kommunen göra stora besparingar. Därför bör en analys av nuläget även omfatta en kartläggning om huruvida skolskjuts sker paral-lellt med befintlig linjetrafik eller om upphandlad linjetrafik kan anpassas för att även bli lämpad för skolresor, exempelvis genom anpassningar av tidtabellen.
Ställ krav vid upphandling och upphandla rätt volymer
Kommuner bör arbeta med att minska skolskjut-sarnas miljöpåverkan i samband med upphand-lingen av skolskjutsen genom att ställa miljökrav på fordon, drivmedel, bränsleförbrukning, däck och fordonstvätt. På samma sätt bör krav på trafik-säkerhet ställas.
Kostnadsbesparingar är möjliga om de upp-handlade volymerna ökas. En möjlighet kan därför vara att samordna upphandlingen för skolskjuts, särskola och sjukresor. I vissa fall kan det dock vara en fördel att i stället minska volymerna genom att upphandla enstaka rutter var för sig för att ge mindre leverantörer möjlighet att delta i anbuds-givningen och därmed skapa större konkurrens.
Ta del av tidigare erfarenheter
Nedan ges ett antal råd till kommuner som vill ef-fektivisera skolskjutsverksamheten utifrån de un-dersökta kommunernas erfarenheter:
• Personalen som arbetar med frågorna samt politiker, förvaltningschefer och skolpersonal måste vara engagerade. Därför är det viktigt att på ett tidigt stadium förankra förändringarna hos dessa samt även hos elever och föräldrar. • Kommunen behöver ha sakkompetens i
områ-det, antingen genom egen personal eller genom att anlita personer med rätt kompetens.
• Dialogen mellan den som sköter planeringen av rutterna och skolorna bör vara aktiv, även under terminerna, utifall att elever får ändrade tider eller om någon slutar. Dessa förändringar kan innebära att rutterna kan köras effektivare på ett annat sätt och därför måste anpassas. • Skolskjutsreglementet bör ses över så att det
rå-der enighet kring vilka regler som gäller för att eleverna ska ha rätt till skolskjuts. Dock kan det vara lämpligt att exempelvis låta elever som bor utmed en rutt men för nära skolan för att bevil-jas skolskjuts, att åka med i mån av plats eller under vissa tider av året. Det är dock viktigt att
vara konsekvent i besluten så att inte elever som har samma förutsättningar ges olika besked. • De upphandlade fordonen får inte vara för små
för att klara av en eventuell ökning av elever. För att systemet ska vara robust krävs att for-donen klarar av även något större barnkullar än för det året som upphandlingen sker. God fram-förhållning är därför en viktig grund.
• När skolskjutsen planeras bör kommunen för-söka skapa ett så rättvist upplägg som möjligt. Exempelvis bör elever som får vänta i skolan före starten på morgonen inte göra det även ef-ter skoldagens slut. Detta gör troligtvis att färre motsätter sig den nya organiseringen och för-ändringarna blir bättre förankrade.
Slutsatser
De undersökta kommunerna som genomfört ef-fektivisering av skolskjutsverksamheten är myck-et positiva över resultatmyck-et från arbmyck-etmyck-et. Arbmyck-etmyck-et har medfört att de nu har kontroll på skolskjutsarna och dess kostnader. Alla har gjort ekonomiska besparingar och det har dessutom inneburit för-bättringar ur säkerhets- och miljösynpunkt. Med dessa resultat finns motiv att jobba vidare med skolskjutslogistik även i andra kommuner.